9789153439684 by Smakprov Media AB

1 9 2 0 – 1 9 8 0

M ich é l C arlsson / U rban O rzol e k

Michél Carlsson är journalist med modern design, historia och arkeologi som specialområden. Urban Orzolek är fotograf, med reportage, porträtt och mat som specialitet. Deras bok Svenska serviser 1950–1975 utkom på Ica Bokförlag 2010.

Kaffeserviser

1920–1980

Här presenteras lite närmare ett hundratal av alla de serviser som tillverkades mellan 1920 och 1980. Fabriksoch formgivarfakta med 10-i-topplistor, samlartips och en praktisk prisguide kompletterar och underlättar second hand-köp. Här finns inspirationen till att börja samla eller bara drömma dig bakåt i tiden för en stund.

Kaffeserviser

Vi svenskar bara älskar vårt kaffe. Det märks inte minst på den stora mängd kaffeserviser som producerades i vårt land under förra seklets glansdagar. De ledande formgivarna skapade år efter år klassiker som Mon Amie, Zebra, Berså, Blå eld och Koka Blå för att bara nämna några. Många av dessa serviser, men även andra mindre kända, är idag åtråvärda samlarobjekt.

SVENSKA

NOSTALGI OCH SAMLARDRÖMMAR

SVENSKA

Michél Carlsson Urban Orzolek

3968-4 Omslag_Svenska_kaffeserviser.indd 1

2014-03-18 09:03

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 2

2014-03-17 12:29

SVENSKA

KAFFESERVISER 1 9 2 0 – 1 9 8 0

Michél Carlsson

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 3

Urban Orzolek

2014-03-17 12:29

Publiceringstillstånd genom BUS © Hald, Edward/BUS 2014 © Hellström, Thomas/BUS 2014 © Hennix, Margareta/BUS 2014 © Hoff, Paul/BUS 2014 © Juhlin, Sven-Eric/BUS 2014 © Kåge, Wilhelm/BUS 2014 © Lindberg, Stig/BUS 2014 © Lindkvist, Jonas/BUS 2014 © Löfgren-Örtendahl, Barbro/BUS 2014 © Percy, Arthur/BUS 2014 © Persson Melin, Signe/BUS 2014 © Simmulson, Mari/BUS 2014 © Sundell, Britt-Louise/BUS 2014 © Ternell, Berit/BUS 2014 © Westman, Marianne/BUS 2014

© 2014 Michél Carlsson, Urban Orzolek och Ica Bokförlag, Massolit Förlagsgrupp AB Foto: Urban Orzolek Grafisk form: Johan Carpner Redaktör: Susanne af Klercker Repro: Italgraf Media AB Tryck: Ednas Print, Slovenien 2014 ISBN 978-91-534-3968-4

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 4

2014-03-17 12:29

INNEHÅLL Kaffetåren den är bra ...

Fabrikerna

Formgivarna

Serviserna

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 5

1900–1920

1930

1940

1950

1960

109

1970–1980

129

Samla och köpa secondhand

141

Prisguide

144

150

2014-03-17 12:29

Rörstrand i årtal 1726

Porslins-Societeten bildas och de första försöksbränningarna utförs vid Rörstrand i Stockholm.

1728

Tillverkning av ”Delfts Porcellain” påbörjas vid fabriken. Med ”Delfts Porcellain” avsågs fajans.

1740-talet

Jean Eric Rehn, en av tidens stora arkitekter konstnärer, engageras av Rörstrand och skapar flera framgångsrika mönster. Bland dem det så kallade Rehnska mönstret som kommit att bli ett signum för svenska 1700-talsfajanser.

1770

Tillverkning av flintgods introduceras och Rörstrand tar ett första steg mot industrialiserad tillverkning.

1782

Rörstrand köper upp konkurrenten Marieberg. Marieberg drivs fram till 1788 då fabriken läggs ner.

1826

De första serviserna med tryckt dekor görs vid Rörstrand. Först ut var servisen Willow (1826–1889).

1874

Rörstrand grundar Arabia utanför Helsingfors i Finland. Arabia ägs av Rörstrand fram till 1916 då fabriken övergår i finsk ägo.

1896

Konstnären Alf Wallander anställs och skapar några av tidens vackraste jugendföremål, bland dem serviserna Liljor (1900–1908) och Fjäril (1911–1917).

1914

Rörstrand köper upp Göteborgs porslinsfabrik.

1922

Rörstrand inleder ett samarbete med Lidköpings porslinsfabrik.

1926

Tillverkningen i Stockholm läggs ner och all verksamhet flyttas till Göteborg.

1929

Rörstrand köps upp av Ifö-verken och Arabia.

1930-talet

Tillverkningen flyttas successivt över från Göteborg till Lidköping.

1931

Gunnar Nylund anställs och arbetar som formgivare och konstnärlig ledare fram till 1956.

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 12

2014-03-17 12:30

1932

Fredrik Wehtje tillträder som chef för Rörstrand endast 28 år gammal. Under Wehtjes ledning anställs flera konstnärer då Wehtje anser att de är viktiga för såväl produktionen av konstgods som servisporslin.

1939

Carl-Harry Stålhane anställs som formgivare. Stålhane blir kvar på Rörstrand fram till 1973 då han säger upp sig och startar Designhuset.

1964

Rörstrand blir uppköpt av Upsala-Ekeby-koncernen.

1971

Dåliga ekonomiska tider för industrin gör att flera hundra anställda sägs upp, däribland huvuddelen av konstnärerna.

1974

Arabia köper upp Upsala-Ekeby-koncernen i vilken Rörstrand ingår.

1982

Wärtsilä-koncernen köper Rörstrand.

1989

Wärtsilä-koncernen med Rörstrand blir uppköpta av Hackman-koncernen.

2002–2004 Rörstrand säljs till Höganäs–BodaNova. 2005

Produktionen i Lidköping upphör. Därmed är Rörstrands tillverkning i Sverige slut. All produktion sker hädanefter utomlands.

Exempel på vackra och lekfulla stämplar från 1950–1970-talet

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 13

2014-03-17 12:30

Helmer Ringström (1916–2010) Att använda ett lite slitet epitet som trotjänare är verkligen inte missvisande när det gäller Helmer Ringström. Efter att ha börjat sin yrkesbana som dekoratör av Wilhelm Kåges Argentakeramik på Gustavsberg mellan 1938 och 1942 kom han till Gefle Porslinsfabrik. Från 1942 fram till pensionen som sammanföll med fabrikens nedläggning 1979 var han verkmästare för dekorationsavdelningen på Gefle. Under dessa år skapade Helmer Ringström ett drygt sjuttiotal servisdekorer, från de inledande Blå Blomma (1942) och Hellas (1942–1974) fram till servisen Marta (1977–1979) från fabrikens sista skälvande år. Helmer Ringströms dekorer täckte sällan tallrikens spegel utan förlades till brämet där han med lätt hand formade varierade och dekorativa mönster, ofta med en koppling mellan dekor och servisnamn. De flesta av elmer Ringströms serviser gjordes på servismodellen BD som hade en lätt kantig form med rundade hörn och togs fram av Sven Erik Skawonius på 1950-talet. Trots att Helmer Ringströms serviser var uppskattade har hans produktion länge varit i stort sett negligerad i standardverken om svenskt porslin. I takt med att hans serviser blivit allt mer eftertraktade har även synen på hans gärning sakta förändrats. Skall några serviser lyftas fram ur hans stora produktion kan kaffese viser som Amanita (1949–1957) och femtiotalspärlan Zenit (1956–1962) nämnas. Många av Helmer Ringströms matserviser var riktiga storsäljare, bland dem finns naturligtvisHellas (1942–1974) som var i produktion i hela 22 år och femtiotalsserviserna Kryss (1957–1964) och Ruter (1957–1970). Under sextiotalet var serviser som Spinett (1961–1968), Safari (1965–1973) och Majlis (1966–1972) vanliga i många hem.

Trio

1957–?

Karneval

1948–1957

Zenit

1956–1962

Mexico

1970–1975

Amanita

1949–1957

Fonda

1958–1967

Ruter

1957–1962

Kryss

1957–1964

Lilly

1960–?

10. Spinett

1959–1964

Baserat på slutpriser på auktionssajten Tradera

Handmålad femtiotalsestetik från en av Helmer Ringströms mest eftertraktade kaffese viser Zenit.

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 44

2014-03-17 12:33

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 45

2014-03-17 12:33

Mon Amie som lanserades 1952 blev snabbt en försäljningssuccé.

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 54

2014-03-17 12:33

Marianne Westman (f 1928) Få formgivare hade sådan finge toppskänsla som Marianne Westman. Något annat kan inte förklara hennes förmåga att skapa en klassisk femtiotalsservis som Picknick (1956–1969) för att tio år senare presentera stengodsservisen Maya (1965–1979) i en självklar jordnära rustik stil just i en tid då många tröttnat på femtiotalsstilen. För många är Marianne Westmans femtiotalsserviser själva sinnebilden för den epokens porslin med sina lekfulla dekorer i klara färger, många gånger kombinerat med underfundiga lösningar. Som grytlocken som kunde vändas uppochner och bli till serveringsfat. Bland hennes femtiotalsklassiker finns inte bara edan nämnda Picknick utan även Pomona (1956–1971) och My Garden (1950–1960-talet). Femtiotalssuccéerna följdes upp med ett par stengodsserviser i samma stil som även de blev stora försäljningsframgångar, Elisabeth (1969–1981) och Annika (1971–1981). När Rörstrand sade upp en stor del av personalstyrkan 1971 fick ä en Marianne Westman sluta trots att hennes serviser då skall ha utgjort 45 procent av företagets hela försäljning av porslin. Ett fle tal av Rörstrands serviser från sextiotalet påstås i många sammanhang ha Marianne Westman som upphovskvinna. Exempelvis Eden (1960– 1972) och Fructus (1960-talet). Anledningen var att den stora efterfrågan på ständigt nya serviser fick Rörstrand att låta begåvade men anonyma dekormålare skapa nya dekorer som skulle vara lättsålda. Då Marianne Westmans serviser var storsäljare var det inte konstigt att det gjordes fler dekorer i samma stil som hennes. Trots att det finns en stor eftefrågan på Marianne Westmans femtiotalsserviser har någon nyproduktion av dessa inte gjorts, med ett undantag, kaffe- och tesevisen Mon Amie (1952–1987). Mon Amie är utan tvekan en av de mest älskade kaffeseviser som tillverkats i Sverige. Idén till blomdekoren fick arianne Westman en regnig midsommar på familjens lantställe när hon satt och skissade av skvattramens vita blomklasar. Marianne Westman var bara 24 år gammal närMon Amie kom ut i handeln och blev en storsäljare 1952. Till hennes 80-årsdag 2008 presenterade Rörstrand en ny kollektion med servisdelar med Mon Amie-dekor.

Picknick

1956–1969

Mors kopp

1960-tal

Pomona

1956–1971

Sippa

1960-tal

Pip*

1950–1960-tal

Elisabeth

1969–1981

Red Top

1956–1967

Annika

1971–1981

Mon Amie

1952–1987, 2008–

10. Maya

1965–1979

Baserat på slutpriser på auktionssajten Tradera. *Barnmugg

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 55

2014-03-17 12:33

1920-talet Guldslinga 1920-tal Målad grön eller röd dekor och guld. Dekor: Wilhelm Kåge Servismodell: K Wilhelm Kåge Material: Benporslin Tillverkare: Gustavsberg Märkligt nog finns inte Guldslinga med i några register över Gustavsbergsporslin. Att det är Wilhelm Kåge som är upphovsman till servisen råder det ändå inget tvivel om då Gustavsbergsstämpeln på undersidan även åtföljs av signaturen KÅGE. Servisen är tillverkad

på Kåges servismodell K, den 20-talsklassicistiska finservisen som även kallas Kåges finservis. Färgskalorna i servisen med gröna eller röda målade band ackompanjerade av gulddekor är densamma som användes på den samtida Kågeservisen Guldstjärna (1923–1941). Annars är det ingen typisk Kågedekor vilka kännetecknas av centralt placerad blomma och målad kantbård. På Guldslinga löper den smala gulddekoren som blixtar mellan de breda banden och ger ett nästan elektrifierat intryck.

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 72

2014-03-17 12:36

1923 Utan namn Sent 1920-tal–tidigt 1930-tal Tryckt brunt blommotiv och guldkant. Dekor: Edward Hald (?) Servismodell: Material: Fältspat Tillverkare: Karlskrona Dekoren på denna namnlösa kopp är med stor sannolikhet skapad av Karlskrona porslinsfabriks kanske största formgivare – Edward Hald. Hald kom till fabriken 1925 och stannade till 1933 då han blev verkställande direktör för Orrefors. De stilrena bruntonade och svarta dekorerna var mycket populära i slutet av tjugotalet och under trettiotalet. Liksom Wilhelm Kåge på Gustavsberg och flera andra kolleger vid denna tid hämtade han gärna inspiration från 1700-talets fajansmönster.

Guldstjärna 1924–1955 Kromotryck, stämplad och målad med blått, grönt eller rött och guld. Dekor: Wilhelm Kåge Servismodell: K Wilhelm Kåge Material: Benporslin Tillverkare: Gustavsberg Guldstjärna är en av ganska få tjugotalsserviser som fortfarande efterfrågas av en större köpkrets. Wilhelm Kåge skapade servisen med den elegant strama men samtidigt lediga blomdekoren i början av tjugotalet. Servisen gjordes i det finare benporslinet på Kåges servismodell K och vände sig i första hand till förmögnare kundkretsar. Dekoren Guldstjärna var den första i en rad dekorer av Kåge som kom att följa samma schema med en centralt placerad blomma och en kantföljande bård. Guldstjärna presenterades först i en dekor i blått och guld 1923, 1927 kom en avriant i grönt och slutligen 1930 lanserades även en i rött.

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 73

2014-03-17 12:36

Att ha ett ogräs som tussilago som dekormotiv var ett okonventionellt drag av Wilhelm Kåge som gjorde en del förfärade men de flesta fö tjusta. Tussilago tillverkades 1930–1956. Detalj av dekor. 78

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 78

2014-03-17 12:36

1930 Tussilago 1930–1956. Koppartryck i gult och brunt. Dekor: Wilhelm Kåge Servismodell: KB, WB, Wilhelm Kåge Material: Flintgods Tillverkare: Gustavsberg Hade försäljningsavdelningen på Gustavsberg fått bestämma hade Tussilago aldrig kommit i produktion – för vem skulle vilja äta på en tallrik dekorerad med ogräs! Wilhelm Kåge var, som tur var, bestämd och Tussilago blev en av hans mest omtyckta serviser. Tussilago lanserades på servismodellen KB från 1923. 1955 gjordes den även på Kåges servismodell WB. Margareta Hennix tog upp dekoren i en moderniserad variant på sextiotalet som även den fick hetaTussilago (1968–1970). Hennix var aldrig nöjd med sin dekor som faktiskt känns lite livlös i jämförelse med Kåges vitala ogräs.

Nationalservisen (NS) 1930– Axmönstrad reliefdekor. Dekor: Louise Adelborg Servismodell: Louise Adelborg Material: Fältspat Tillverkare: Rörstrand Nationalservisen är en av Rörstrandsfabrikens största succéer genom tiderna och tillverkas fortfarande mer än 80 år efter lanseringen, sedan 2001 under det internationellt mer gångbara namnet Swedish Grace. Det var på Stockholmsutställningen 1930 som Rörstrand första gången presenterade den axmönstrade servisen. Rörstrand och dess alster fic svidande kritik av konstkritikern Gotthard Johansson. Han ansåg att varken Louise Adelborg eller fle talet av hennes kolleger hade någon större konstnärlig originalitet. Med facit i hand har Gotthard Johansson fått äta upp de orden många gånger om.

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 79

2014-03-17 12:36

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 82

2014-03-17 12:36

1940-talet Under andra världskriget förklarade sig Sverige neutralt vilket gjorde att vi klarade oss undan krigets fasor. Under krigsåren skedde en stagnation av den industriella utvecklingen i landet. Jordbruket och den inhemska försörjningen blev åter viktig då man inte kunde förlita sig på någon import vilket ledde till ransoneringar på bland annat mat. För porslinsindustrin innebar krigsåren visserligen att man slapp konkurrens från billigt importerat porslin, men istället drabbades man av brist på bränsle till ugnarna och tillgång till bra leror. Utöver detta infördes även prisregleringar för serviser vilket gjorde dem mindre lönsamma att producera. Industrin svarade genom att producera mer konstgods och färre serviser. Efter krigsslutet stod Europas industrier i ruiner vilket påtagligt gynnade svensk ekonomi. Den svenska industriproduktionen gick på högvarv för att möta den stora efterfrågan på produkter som fanns inom landets gränser, men även i det krigshärjade Europa som började resa sig efter kriget.

Tidlös elegans. Här i form av 1940-talsservisen Roulette (1943–1957).

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 83

2014-03-17 12:37

Spisa Ribb 1955–1974. Svart koppartryck och målad brun dekor. Dekor: Stig Lindberg Servismodell: LI Stig Lindberg Material: Flintgods och ugnssäker Tillverkare: Gustavsberg Det kan finnas fler, men mig veterligen är Spisa Ribb den enda servis som avsiktligt ritats för att passa ihop med en annan. Servisen den skulle komplettera var Terma, en värmebeständig uppsättning av uppläggningsformar, grytor, te- och kaffekannor samt stekpannor som skulle kunna tas

direkt från spisen eller ugnen och ställas på matbordet. Till denna chokladbruna servis i novarlit skapades alltså den randiga Spisa Ribb. Serviserna premiärvisades på utställningen H55 i Helsingborg 1955 och blev omedelbara succéer. Idag är det fortfarande stor efterfrågan på Spisa Ribb, som finns i nyproduktion sedan 2003, medan Terma är i det närmaste iskall på marknaden. För samlaren kan det tilläggas att det även gjordes en variant på Spisa Ribb som är helt utan dekor och därför fick heta Spisa. Denna gjordes mellan 1955–1960 och syns sällan på marknaden.

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 98

2014-03-17 12:37

1956 Vardag 1955–1973. Grön glasyr med vita kanter. Dekor: Karin Björquist Servismodell: BE Karin Björquist Material: Ugnssäker Tillverkare: Gustavsberg Idag är det inte många som höjer på ögonbrynen för Karin Björquists servis Vardag. Annat var det när den presenterades på Helsingborgsmässan H55 1955. Då sågs den som djärv och representerade något helt nytt. I en tid när det vurmades för djärva former och färgglada gärna abstrakta dekorer kom Karin Björquist med en mossgrön servis där funktion hade företräde framför form. Vardag var Karin Björquists första egna servis och med den skulle följa fler där hennes vision om den anonyma bruksvaran var i fokus. Vardag tillverkades av Gustavsberg ända fram till 1973 varför tillgången på servisdelar är mycket god. Servisen är fortfarande oförskämt billig på andrahandsmarknaden varför det är verkligt köpläge för den som är ute efter en i det närmaste outslitlig servis.

Maxim 1956–1963. Tryckt grå eller röd bladdekor. Dekor: Bibi Breger Servismodell: SG Material: Benporslin Tillverkare: Gustavsberg Bibi Bregers servis Maxim med bladdekor i rött eller grått brukar inte sällan förväxlas med Stig Lindbergs kaffeservis Salix (1954–1970) som är, om inte snarlik, så åtminstone liknande. Vilket i sig är lite intressant då inte bara Bibi Breger utan även många andra formgivare vittnat om hur snabb Stig Lindberg kunde vara att ta till sig andras idéer och sedan omvandla dem till sina egna. I det här fallet tycks dock det omvända vara fallet då Salix kom ut ett par år tidigare än Maxim. Lövdekoren på Maxim användes även som mönster på dukar och bordstabletter. Angående servisens första produktionsår så cirkulerar lite olika uppgifter och ofta dyker årtalet 1960 upp, vilket inte kan stämma då Bibi Breger lämnade Gustavsberg redan 1958.

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 99

2014-03-17 12:37

1958 Rosmarin 1957–1966. Reliefdekor och vit, brun, grå eller rosa glasyr. Dekor: Hertha Bengtson Servismodell: Hertha Bengtson Material: Flintgods Tillverkare: Rörstrand Rosmarin är en mycket eftertraktad kaffe- och tese vis av Hertha Bengtson. Servisen kunde fås i dämpad vit, brun, grå eller gammalrosa färgton och har med den underliggande streckdekoren behållit något av känslan från Bengtsons Blå eld (1951–1971).

Lotus 1958–1970. Kromotryckt grå eller gul och grå dekor. Dekor: Bibi Breger Servismodell: LA Stig Lindberg Material: Flintgods Tillverkare: Gustavsberg Av de serviser som Bibi Breger hann göra för Gustavsberg var Lotus hennes största framgång. Dekoren av stiliserade lotusblommor gjordes i två färgställningar mörkgrått och ljusgrått (Lotus) eller grått och blekgult (Lotus gul). Lotus tillverkades på Stig Lindbergs servismodell LA vilket är en av anledningarna till att många fortfarande tror att det är Lindberg som gjort den. Bibi Breger kom senare att använda lotusdekoren på en textil som idag är ett eftersökt samlarobjekt.

104

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 104

2014-03-17 12:37

1959 Kobolt 1958–1972. Blå och vit dekor. Dekor: Karin Björquist Servismodell: Material: Flintgods Tillverkare: Gustavsberg När Karin Björquist skapade sin blåvitrandiga teservis Kobolt 1958 var hon sedan några år tillbaka en etablerad formgivare på Gustavsberg. I ryggen hade hon redan försäljningssuccéer som Mon Amie (1952) och Vardag (1955). Även Kobolt blev en försäljningsframgång och fortfarande är den stilsäkra servisen mycket eftertraktad på andrahandsmarknaden och brukar ligga i en prisnivå strax under toppsegmentet.

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 105

Bellis ca 1959–1968. Tryckt blomdekor. Dekor: Eva Bladh Servismodell: Sven Erik Skawonius (?) Material: Fältspat Tillverkare: Karlskrona Mycket av det porslin som tillverkades vid Karlskrona porslinsfabrik är inte särskilt gångbart på marknaden. Ett av undantagen är Bellis som skapades av Eva Bladh i slutet av 1950-talet och som blev en av fabrikens stora försäljningssuccéer. Numera är kopparna med den färgglada blomsterdekoren en av de mest eftersökta på marknaden. Dekoren användes även på andra föremål som karotter, uppläggningsfat och assietter, bland annat på serierna Mums och Dukat av Sven Erik Skawonius, men mig veterligen aldrig på mattallrikar. Eva Bladh hade anställts som designer och dekortecknare på Karlskrona porslinsfabrik 1952 men lämnade fabriken och porslinsindustrin redan 1958, så Bellis bör ha varit bland det sista hon gjorde för Karlskrona.

2014-03-17 12:37

Grön Anna 1966–2002. Gravyr med grön tryckt dekor. Dekor: Servismodell: Material: Flintgods (efter 1994 fältspat) Tillverkare: Rörstrand I slutet av 1960-talet släppte Rörstrand en servis med ett återanvänt rokokomönster från 1800-talet som blev en formidabel succé. Vid återlanseringen trycktes den något förenklade dekoren på Carl Harry Stålhanes servismodell SF från 1964. Servisen heter Grön Anna och var i produktion mellan 1966 och 2002. Ursprungligen kommer rokokomönstret från en servis som hette Anna och tillverkades av Göteborgs porslinsfabrik. Den dök upp första gången år 1894, dock inte med grön dekor utan blå. Runt 1910 fanns även en variant i lila – Anna lila. 1915 kallades den Grön Anna för första gången i priskuranterna. Göteborgs porslinsfabrik köptes 1914 av Rörstrand och från 1926 ersattes Göteborgsstämpeln med Rörstrands. Rörstrand fortsatte tillverkningen men ändrade nu namnet till Gröna Anna som producerades fram till 1943.

120

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 120

2014-03-17 12:38

121

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 121

2014-03-17 12:38

1972 Bodega 1972–1977. Målad gulgrön och grön. Dekor: Stig Lindberg Servismodell: LU, Stig Lindberg Material: Stengods Tillverkare: Gustavsberg I början av sjuttiotalet verkar Stig Lindberg ha haft en kreativ period där han skapade flera lekfulla oc färgstarka serviser som Tahiti (1971), Aster (1970-tal) och Turtur (1970-tal), där han lät sin egenartade stil få utlopp. Men däremellan sjönk han tillbaka och gjorde serviser som visserligen låg rätt i tiden men idag känns rätt intetsägande. En av dessa är den ganska slätstrukna Bodega som har en dekor som kunde vara gjord på vilken som helst av de svenska porslinsfabrikerna på sjuttiotalet.

Annika 1972–1981. Banddekor i brunt och orange. Dekor: Marianne Westman Servismodell: Marianne Westman Material: Stengods Tillverkare: Rörstrand Annika kan sägas vara finalen på de stengodsse viser som Marianne Westman inledde med servisen Maya 1965. Samtliga är både funktionella och estetiskt tilltalande, men Annika är nog den utav serviserna som är kallast på marknaden för tillfället.

136

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 136

2014-03-17 12:39

1973 Flox 1973–1976. Dominerande grön eller gul blomdekor. Dekor: Helmer Ringström Servismodell: EH Material: Flintgods Tillverkare: Gefle Helmer Ringström är mest känd för sina varierade fina mönsterdekorer, oftast i form av linjer och geometriska former. Flox är ett undantag med sin minst sagt prunkande heltäckande blomdekor i närmast brittisk anda. Servisen gjordes i två varianter, en grön och en gul. Den gula varianten är oerhört sällsynt medan tillgången på den gröna är god. Redan 1961 fanns en matservis med namnet Flox med grön eller gul dekor av Helmer Ringström upptagen i Gefle dekorregister. Om det är samma dekor som på kaffe och teservisen vågar jag inte säga då den verkar vara i det närmaste omöjlig att få tag i.

Birka 1973–1995. Handmålade svarta ränder. Dekor: Stig Lindberg Servismodell: LT Stig Lindberg Material: Stengods Tillverkare: Gustavsberg (sista åren på Arabia) Till stengodsservisen Birka lät Stig Lindberg hämta inspiration från björkens bark till godset som liknar näver. Samma typ av stengodsmassa med svarta prickar i hade Stig Lindberg redan tidigare använt till den ärtgröna servisen Primeur (1972–1974) som lanserades ett år före Birka utan att göra något större avtryck hos konsumenterna. Stig Lindberg ansåg själv att Birka tillsammans med Berså (1960–1974) var de bästa serviser han gjort. Birka blev även hans största försäljningsframgång under sjuttiotalet. Senare tillkom servisen Dart (1977–1984) i samma stil som även den sålde bra. Vad många förvånas över idag är de mycket små kaffekopparna som tillhörBirka. De rundade kopparna lämpar sig bäst för att dricka dubbelespresso ur, en dryck som Stig Lindberg säkert kom i kontakt med i Italien, där han tillbringade många av sina sista år.

137

Inlaga_Kaffeserviser_final.indd 137

2014-03-17 12:39

1 9 2 0 – 1 9 8 0

M ich é l C arlsson / U rban O rzol e k

Kaffeserviser

1920–1980

Kaffeserviser

SVENSKA

NOSTALGI OCH SAMLARDRÖMMAR

SVENSKA

Michél Carlsson Urban Orzolek

3968-4 Omslag_Svenska_kaffeserviser.indd 1

2014-03-18 09:03