Samhällsvårdens utveckling under de senaste decennierna
SOU 2011:9
En mindre, men möjligen ökande, del av familjehemsvården består av hem där båda föräldrarna har som sin huvudsakliga sysselsättning att ta emot flera placerade barn och unga. Riksdagens revisorer drog, redan i början av 2000-talet, slutsatsen att antalet barn per familjehem hade ökat och menade att det finns familjer som har familjehemsuppdraget som alternativ till en anställning, som har flera barn boende hos sig och kontinuerligt tar emot nya barn. Revisorerna menade att gränsen mellan familjehem och HVB inte var lika skarp som tidigare och föreslog bland annat utarbetande av kriterier som klargör vad ett familjehem är. 36 Elva procent av de familjehem som besvarade en enkät från Sociala barn- och ungdomsvårdskommittén hade fyra eller fler barn placerade hos sig. Som mest förekom sju barn i ett familjehem. 37 Se vidare avsnitt 11.5.3. Jourhem är en växande verksamhet. Många kommuner har egna kontrakterade jourhem, medan andra använder sig av privat konsulentstödd jourhemsverksamhet. 25 procent av alla påbörjade placeringar år 2009 var jourhemsplaceringar.38 En särskild behandlingsmodell, MTFC (Multidimensional Treatment Foster Care), har utvecklats inom familjehemsvården, som alternativ till institutionsvård för ungdomar med beteendeproblem. Familjehemsplaceringen är i denna modell tänkt att pågå en begränsad tid. Parallellt behandlingsarbete pågår med den unge och dennes biologiska familj för att förbereda återgången till hemmet. Modellen är utvärderad i Sverige och har bedömts vara lovande, som ett alternativ till institutionsvård för ungdomar med allvarliga beteendeproblem. 39 Orsakerna till den beskrivna professionaliseringen av familjehemsvården är flera. Strukturella förändringar i samhället, bland annat att alltfler kvinnor förvärvsarbetar, att familjers egna ungdomar bor hemma längre och att kraven på social och ekonomisk trygghet har ökat, bidrar till ökade svårigheter att rekrytera traditionella familjehem. Uppdraget att vara familjehem anses dessutom generellt sett vara mer krävande i dag, dels på grund av att de barn och unga som placeras har större behov, dels genom kravet på att i viss utsträckning öppna sitt hem även för barnets biologiska föräldrar och nätverk. 36
Riksdagens revisorer 2001/02, s. 82. Uppgiften finns i SOU 2009:68, s. 415. 38 Socialstyrelsen 2010c. 39 MTFC är en amerikansk metod som utvärderats i Sverige, i samarbete mellan Lunds universitet, SiS och Socialstyrelsen; Kyhle Westermark, P. 2009. 37
196