9789197945622

– Vad då?

– Det hände i början av februari, den där stormkvällen.

– Just det, det var för djävligt. Tio takpannor blåste av vårt tak. Hasse fick krypa upp nästa dag och lägga dem på plats igen. Han är livrädd för att gå upp på taket och såg ut som en spindel där han kröp på alla fyra och svor hela tiden.

Men fortsätt, vad var det du skulle säga?

Då piper det uppfordrande från Yvonnes mobil och hon går för att svara. Monika blundar, jagar skum med diskbors­ ten och väntar.

– Det var Hasse, säger Yvonne när hon kommer tillbaka.

Han har ringt flera gånger fast jag inte hört det. Jag måste åka hem, det är full cirkus, ungarna är som galna och Hasse säger att han tänker sälja dem på nätet till lägstbjudande om jag inte kommer hem på stört.

– Okej.

– Men vi hörs, jag kommer hit och hjälper dig någon gång, jag är bra på att måla. Bara jag slipper mönsterpassa tapeter, så … Och så mindre vin nästa gång!

– Visst.

Monika sjunker ner på en stol i köket när Yvonne kört.

Det spränger i huvudet, illamåendet kommer och går. Kraftlös reser hon sig och går in i sovrummet. Huset är tomt och dött.

Vad gör hon här? Kalla skuggor tassar över golvet. Hon vill inte vara ensam, klarar det inte.

Om ändå Adam … varför … De kunde ha bott här tillsammans, slipat golv ihop, målat, möblerat. Fyllt huset med gemensamma drömmar. Hon saknar honom, fast hon vägrar erkänna det. Yvonne tror att hon glömt, bara för att de inte nämnde honom en enda gång i går. Hon knyter händerna.

Hon hatar honom, vill aldrig mer se honom.

28