9789144086781 by Smakprov Media AB

KLINISKA EXAMINATIONER HANDBOK FÖR SJUKSKÖTERSKESTUDENTER PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ

Redaktörer

Sofia Almerud Österberg Carina Elmqvist

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37240 ISBN 978-91-44-08678-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Interak, Poland 2015

INNEHÅLL

Förord 9 Författarpresentation 13 1 Introduktion 17 Kerstin Segesten

Hur vet vi att vi kan? 17 Akademi och profession 18 Legitimation 20 Styrdokument 20 Lärandemål och kunskapsformer 21 Kompetensbeskrivningar 24 Krav på examinationer 24 Examinationer på olika nivåer 25 Rättssäkerhet 26 Patientens säkerhet 27 I ett historiskt perspektiv 28 En internationell utblick 30 Trygghet, vilja och yrkesstolthet 32 Referenser 33

Innehåll

2 Betydelsen av kunskap och lärande 35 Ulrica Hörberg

Kunskap och lärande 35 Kunskapsteoretisk grund 36 Livsvärldsteori 36 Intentionalitetsteori 37 Levd kropp och intersubjektivitet 38 En sammanflätad värld 38 Vad är kunskap? 39 Är det skillnad på teoretisk och praktisk kunskap? 40 Vad är lärande? 42 Är det skillnad på teoretiskt och praktiskt lärande? 44 Tillämpning av praktisk och teoretisk kunskap 46 Stöd för lärande 46 Reflektion 47 Handledning 48 Relationer 49 Återhämtning 50 Progression 51 Sammanfattning 54 Referenser 55 3 Studentperspektiv på kliniska examinationer 57 Mariette Bengtsson

Studentcentrerat sammanlänkat lärande 57 Verksamhetsförlagd utbildning – en uppskattad arbetsform 59 Studentperspektiv på examinationer 60 Att handskas med stressiga situationer 62 Stress i samband med examination 63 Att lyckas eller misslyckas 64 Examinationer involverande patienter 68 Examinationer bedside 70 Simulerade examinationer 71 Examination av specifika moment 72 Sammanfattning 74 Referenser 75 4

Innehåll

4 Kliniska examinationer på KTC 77 Ingrid Gustafsson & Carin Olandersson

Vad är KTC? 77 Examinationer på KTC 79 OSCE – OSCA 80 Objective (O) 81 Structured (S) 81 Clinical (C) 82 Examination (E) 82 OSCA 84 Exempel på vad som kan examineras med OSCE/OSCA 85 Förberedelser 85 Feedback 87 Vad händer om du misslyckas? 88 Kliniska exempel på grundnivå 89 Moment enligt OSCE 89 Blodtryckstagning – patientfallsbeskrivning 89 Scenario 92 Katetrisering av urinblåsa – patientfallsbeskrivning 92 Kliniska exempel på avancerad nivå 94 Scenario enligt OSCA – anestesi 94 Nedsövning – patientfallsbeskrivning 98 Scenario – operation 106 Sammanfattning 106 Referenser 107 5 Kliniska examinationer, exemplet ULVE 115 Helén Ahlgren & Ulrica Hörberg

Beskrivning av ULVE 115 Vad innebär det som student att genomföra VFU på en ULVE? 117 Klinisk examination på ULVE 118 Steg 1 118 Steg 2 119 Steg 3 120 Förberedelse inför examinationen 121

Innehåll

Förväntningar på dig under den kliniska examinationen 121 Bedömning av den kliniska examinationen 122 Bedömning av samtalet 122 Bedömning av skriftlig del och seminarium 123 Roller vid examinationen 123 Tips för att lyckas med den kliniska examinationen 124 Studenters tips inför den kliniska examinationen 125 Förbered dig noga! 125 Vilken nytta hade de av examinationen? 125 Huvudhandledares tips 126 Lärares tips 127 Examinatorns tips 128 När målen för den kliniska examinationen inte uppnås 128 Vad händer om du blir underkänd? 128 Steg 1 129 Steg 2 129 Steg 3 129 Sammanfattning 129 Referenser 130 6 Kliniska slutexaminationer – en kombination av OSCE och BOE 139 Gunilla Mårtensson & Anna Löfmark

Kort historik 139 Teoretiskt ramverk 140 Att kombinera två kliniska slutexaminationer – OSCE och BOE 142 Det praktiska genomförandet 144 Hur går en OSCE till? 144 Förberedelser 146 Bedömning och återkoppling? 146 Hur går en BOE till? 148 Förberedelser 148 Vad bedöms? 149 Studenternas röst! 150 Sammanfattning 150 Referenser 152

Innehåll

7 Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen 161 Angelika Fex, Birgitta Lindberg & Camilla Tomaszewski

Vad innebär nationell klinisk slutexamination? 161 Skriftligt prov 163 Vad innebär skriftligt prov? 163 Process vid konstruktion av skriftligt prov 163 Hur jag förbereder mig inför skriftligt prov 164 Hur genomförs skriftligt prov? 165 Bedömning av skriftligt prov 166 Praktiskt prov 166 Vad innebär praktiskt prov? 166 Hur jag förbereder mig inför praktiskt prov 167 Bedömningsunderlag för det praktiska provet 168 Att utse bedömningsansvarig sjuksköterska och patient 168 Hur genomförs praktiskt prov? 169 Hur är det att genomföra praktiskt prov? 173 Godkänt eller underkänt 174 Mäter NKSE klinisk kompetens? 176 Sammanfattning 177 Referenser 179 8 Klinisk slutexamination på avancerad nivå för specialistsjuksköterskestudenter inom akutsjukvård 187 Carin Olandersson & Ingrid Gustafsson

Från idé till verklighet 187 Vad är KSE? 190 KSE i realmiljö 191 Praktisk del 191 Förberedelser 192 Bedömning och feedback 193 Vad händer om du misslyckas? 194 Hur genomförs den praktiska delen? 194 Detta sker under KSE 195 Pre-operativt 195 Intraoperativt 195

Innehåll

Postoperativt 196 Anestesisjukvård 197 Detta sker under KSE 197 Preoperativ fas 197 Intraoperativ fas 198 Postoperativ fas 198 Ambulanssjukvård 198 Detta sker under KSE 199 Förberedelser – fordonskontroll 199 Förberedelsefasen – avser tiden från det att du som student får ett larm fram till själva patientmötet 200 Prehospitalt möte – tiden från starten av det fysiska mötet med patienten tills patienten är förflyttad till ambulansen 200 Vård under transporten 200 Sammanfattning 201 Referenser 201 Bilaga 1 Bedömningsunderlag för KSE – operation 209 Bilaga 2 Bedömningsunderlag för KSE – anestesi 219 Bilaga 3 Bedömningsunderlag för KSE – ambulans 229

KAPITEL 3

Studentperspektiv på kliniska examinationer M a r i et t e Be ngts s on

Utgångspunkten för högskolepedagogiken är studentcentrerat livslångt lärande för att dagens studenter ska kunna möta framtida utmaningar och förändringar i samhällsstrukturen. Studenter oavsett vårdprofession vill känna sig förberedda för morgondagens sjukvård. Arbetsformer och examination under utbildningen ska stödja förmågan till bland annat kritiskt tänkande, problemlösning och reflektion. Under utbildningen förbereds studenter för sin nya kommande yrkesroll och skaffar sig relevanta kunskaper. Dessa kunskaper måste under hela utbildningen värderas så att examensmålen i högskoleförordningen kan uppnås i slutet på utbildningen. Men att bli examinerad, det vill säga få sina prestationer bedömda, är en stressfaktor oavsett om examinationen genomförs på campus eller i klinisk verksamhet. Varje students upplevelse av en examination är unik men det finns gemensamma beröringspunkter. Hur utfallet av en klinisk examination blir beror främst på förutsättningarna för examinationens genomförande, vad som krävs under examinationen, vem studenten är och hur studenten agerar i den aktuella situationen. Den sammantagna bedömningen av studentens prestationer resulterar i ett betyg som fastställs av examinator.

Studentcentrerat sammanlänkat lärande I utbildningsplaner och kursplaner ska ramarna för utbildningen ges. Det ska finnas en synlig koppling och ett samband mellan lärandemål, arbetsformer och examination genomgående i både teori och praktik. Det ska tydligt framgå i lärandemålen vad studenter förväntas kunna efter genomgången utbildning, vilket innehåll kursen ska ha samt vilka arbetsformer och examinationer som ska utföras.

Mariette Bengtsson

Utbildningsplan är ett övergripande juridiskt dokument som anger kraven på särskild behörighet, utbildningens mål, innehåll och omfattning genom en översiktlig beskrivning av de kurser som ingår i programmet. Kursplan konkretiserar utbildningens mål och innehåll genom precisering av lärandemål, arbetsformer, innehåll, examinationer och kurslitteratur för varje kurs som ingår i programmet och är ett juridiskt dokument. Studiehandledning/Studieguide beskriver kursens upplägg på detaljnivå avseende innehåll, arbetsformer, examinationer och kurslitteratur.

Högskolepedagogiken ska ha ett studentcentrerat fokus, vilket bland annat innebär att pedagogerna ska skapa bra lärmiljöer för er studenter och erbjuda en variation av arbetsformer och examinationsformer som underlättar lärandet (Elmgren & Henriksson 2010). Du och dina studiekamrater lär inte på samma sätt och det ska finnas bra förutsättningar för att alla antagna studenter ska klara sina studier. I ett studentcenterat lärande ska du som student vara aktiv och delaktig i din lärprocess. Lärare, student och innehållet i undervisningen ska ses som en didaktisk triangel (figur 3.1) som tillsammans

INNEHÅLL

Planering av undervisning

Utvärdering av lärandeprocessen MÅL

LÄRARE/ HANDLEDARE

Återkoppling STUDENT

Figur 3.1 Den didaktiska triangeln.

3 Studentperspektiv på kliniska examinationer

skapar en lärprocess, där läraren har ett ansvar för att du som student ska ha möjlighet att tillgodogöra dig innehållet som ska läras in. Hur innehållet förmedlas och tillgodogörs kan ske på olika sätt beroende på vilka studenterna är och vad det är som ska läras. Därför är dina och övriga studenters perspektiv på undervisningen viktiga förutsättningar för uppbyggnaden av en studentaktiv pedagogik. Det krävs att du och dina studiekamrater är kreativa och engagerade i såväl arbetsformer som examinationer och delger era erfarenheter för att lärprocessen ska vara gynnsam (Schyberg 2009; Biggs & Tang 2011). Målet är att alla studenter vid utbildningens slut ska kunna koppla samman teori och praktik och visa på att de kan omsätta teoretisk kunskap till kliniska färdigheter samt lösa nya problem baserat på sina tidigare förvärvade kunskaper. Pedagogik avser vetenskapen om uppfostran och undervisning. Pedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne som handlar om förändrings- och lärandeprocesser på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå inom olika kontext. Didaktik betyder undervisa/lära och omfattar undervisningens och inlärningens teori och praktiska överväganden, det vill säga hur man planerar, genomför och utvärderar undervisningen. De klassiska didaktiska frågorna är: Vad ska läras? Vem ska lära sig? Varför ska det läras? När ska det läras? Var ska man lära sig? Metodik handlar om hur innehållet ska förmedlas och läras.

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING – EN UPPSK AT TAD ARBETSFORM

Yrkesspecifik kunskap och förhållningssätt tränar du under den verksamhetsförlagda utbildningen där du genom eget arbete skaffar dig erfarenheter baserade på alla de möten som du har med en mångfald av patienter. Det är inte ovanligt att studenter påtalar att det som de lärt sig under sin verksamhetsförlagda utbildning är mer värdefullt för yrkesfunktionen än delar av den teori som bearbetas på campus men som enligt utbildningsplan och kursplaner ingår i utbildningen. Enligt Europaparlamentets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer (Council Directive 77/453/EEC, Council © F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

Mariette Bengtsson

Directive 89/595/EEC, Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG) ska sjuksköterskeutbildningen omfatta teoretisk undervisning till minst en tredjedel samt klinisk patientnära undervisning till minst hälften. Detta har lärosätena svårt att leva upp till då det är brist på vårdplatser och kvalificerade handledare inom de flesta specialiteter inom den kliniska verksamheten. Den verksamhetsförlagda utbildningen avser att öka din insikt och förståelse för yrket så att du kan skapa dig en yrkesidentitet och socialisering in i vårdprofessionen som du inte kan skaffa dig på campus. Du ska i den kliniska verksamheten omsätta dina teoretiska kunskaper i praktiska situationer i möten med patienter inom olika kontext. Studenter påtalar ibland att vårdpersonal inte alltid utför uppgifter på det sätt som lärts ut på lärosätet, och lärosätet måste då visa på det regelverk och de förhållanden som ska gälla. Det är inte alltid som det finns en överenstämmelse mellan teori och praxis, vilket naturligtvis kan påverka prestationerna vid kliniska examinationer. Det är därför värdefullt att det finns ett bra samarbete mellan lärosäte och verksamhet för att överbrygga denna diskrepans. Ur ett studentperspektiv är det också en fördel om kliniska examinationer baseras på gemensamma insatser från både lärosätet och verksamheten. STUDENTPERSPEK TIV PÅ EXAMINATIONER

Kliniska examinationer som genomförs i verksamheten är enligt tidigare studenter viktiga tillfällen för att kunna värdera förmågan till kritiskt tänkande och reflektion i en realistisk verklighetstrogen miljö, och för att se om man har den kliniska kompetens som behövs för att praktisera sitt yrke (Norcini & Burch 2007). Det är lärandemålen som är utgångspunkt för arbetsformer och examination och det är lärandemålen som utgör examinationens förväntade resultat. När studenter planerar sina studier utgår de ofta från examinationens innehåll, omfattning och form och inte från lärandemålen. Även betygsgraderingen har betydelse och ju fler grader det finns i betygsskalan desto mer fokus sätts på examinationen. Examinationens utformning och innehåll påverkar hur man som student ser på lärprocessen och på själva studentrollen. Det är lätt att tro att examinationen ska ge en indikation på vad som är viktigast att kunna, och om det behövs en yt- eller djupinlärning för att bli godkänd på examinationen. Det kan uppkomma en konflikt mellan att lära för att klara yrket och att lära för att bli godkänd 60

3 Studentperspektiv på kliniska examinationer

Ytinlärning – utantilllärande där man memorerar fakta. Djupinlärning – man förstår och kan sätta det man lärt i ett sammanhang.

på examinationen. Men vad och hur man som student väljer beror på syfte och avsikt med studierna, på studiemotivationen och vilken examination och ämne det gäller (Ramsden 1992; Gerrevall 2009; Bengtsson & Ohlsson 2010; Biggs & Tang 2011). Pedagoger måste, genom examinationer, fortlöpande under hela utbildningen värdera dina prestationer i förhållande till lärandemål och ämnets innehåll. Genom arbetsformer och interaktiv pedagogik skapas förutsättningar för att du ska kunna klara de examinationer som du ska genomföra. Oavsett vilken examination, teoretisk eller praktisk, det gäller är det ange läget att du innan examinationen äger rum är väl insatt i bedömningskriterier och examinationsform (Anderson & Stickley 2002; Walters & Adams 2002). Att skapa bedömningskriterier som återspeglar lärandemål, som är möjliga att applicera och vara begripliga för dig, examinator och andra involverade är en utmaning. Men om du får chansen att vara involverad i utformning av bedömningskriterierna så ta den, eftersom du då kan få en ökad förståelse för hur kriterierna ska tolkas. Det bör alltid ges tillfälle att träna de specifika moment som ska examineras och helst även själva examinationsformen om det är möjligt innan skarpt läge. Att förbereda sig genom att få se film om hur examinationen går till, eller att pröva på att genomföra examinationen som arbetsform genom rollspel och kamratbedömning upplevs av studenter som positivt och värde fullt för sina prestationer. Det blir också allt vanligare att använda informationsteknik via till exempel interaktiva seminarier på internet (Anderson & Stickley 2002; Walters & Adams 2002; Barratt 2010). Dagens studenter är

Tips!

Utgå från lärandemålen och planera dina studier efter dessa. Det handlar inte om att lära sig fråga-svar utan att förstå vad det egentligen handlar om för att kunna lösa liknande problem du kan ställas inför framöver.

Mariette Bengtsson

ofta väl insatta i denna teknik och upplever det naturligt att arbeta med dessa nya medier. Om du skulle känna dig osäker på dessa informationskanaler så bilda studiegrupp med kurskamrater som känner sig bekväma med dessa medier så kan ni lära med och av varandra.

Att handskas med stressiga situationer Studenter som haft verksamhetsförlagd utbildning inser att sjuksköterske yrket kan vara påfrestande och stressigt och att de måste lära sig att hantera stress generellt för att kunna arbeta i vården (Lilja Andersson, Ahlner-Elmqvist, Johansson, Larsson & Ziegert 2013). Stress är ett komplext fenomen som i princip handlar om interaktionen mellan individens resurser och omgivningens krav. Stress uppkommer när man känner att man inte har kontroll över situationen och när kraven, egna eller andras, blir högre än förväntat (Lazarus & Folkman 1984). En stress-upplevelse resulterar i en fysisk och psykisk reaktion utlöst av situationer och specifika händelser och kan ge symtom såsom huvudvärk, magproblem, sömnsvårigheter och koncentrationsproblematik. Studie-stressen eskalerar ofta efterhand som utbildningen fortgår och insikten blir mer markant om vad sjuksköterskeyrket innebär. Man kommer inte att vara student så länge till utan anta en yrkesroll, vilket är nervöst men utmanande. Det är naturligt att man som student oroar sig för att de kunskaper och färdigheter som man inhämtat under utbildningen inte ska räcka till när man väl börjar arbeta (Money 2007; Nash et al. 2009; Bengtsson & Ohlsson 2010). Om du känner dig spänd och pressad kan du ta dig an stressen på två sätt. Du kan fokusera på själva orsaken som utlöser stressen (problemfokuserad strategi) men du kan också analysera hur du upplever och hanterar den (känslofokuserad strategi). Oavsett val av strategi kan du behöva få stöd hos släkt, vänner och studiekamrater genom fysiska möten eller via sociala medier. Men du behöver också stöd från lärare och handledare i klinisk verksamhet. Att kontinuerligt under utbildningen, både i teorikurser och under verksamhetsförlagd utbildning, få återkoppling på sina prestationer anser tidigare studenter hjälper dem att utveckla sin kompetens och de kan därmed också hantera sin stress bättre (Alinier 2003; Heaslip & Scammell 2012). Stöd från kliniska handledare och uppmuntran att prova på nya aktiviteter stärker ditt självförtroende. Det gäller bara att det är en balans så att du inte blir beroende av stimulans och support för att 62

3 Studentperspektiv på kliniska examinationer

kunna prestera. Du ska förberedas för ett livslångt lärande och inte tränas i att enbart lösa ett specifikt problem. Bäst är naturligtvis att ha en proaktiv, det vill säga förebyggande, strategi för att undvika stress i så stor utsträckning som möjligt med bra studieteknik och sunda levnadsvanor. Läs mer om återhämtning i kapitel 2. STRESS I SAMBAND MED EXAMINATION

Den största stressorn under utbildningen är själva examinationen, oavsett om den är av klinisk-praktisk karaktär eller helt teoretisk. Att bli examinerad, det vill säga att bli bedömd och att få sina kunskaper och färdigheter värderade, är en påfrestning och leder till nervositet. Som student har man inte kontroll över examinationen eftersom man inte vet hur den kommer att förlöpa eller vad resultatet kommer att bli. Även om det finns betygskriterier kan du som student uppleva en viss osäkerhet eftersom du inte vet om examinatorn kommer att tolka kriterierna på samma sätt som du själv. Olika examinatorer kan också ha olika förhållningssätt och synsätt men genom att använda standardiserade bedömningsformulär och ha tydliga riktlinjer för examinationens genomförande ökar validiteten i examinationen och som student kan du ha bättre kontroll över vad som ska bedömas. Studenter har olika förmåga att hantera examinationsnervositet, bland annat beroende på sin copingförmåga, livserfarenhet och sociala nätverk. Men majoriteten försöker ändå på något sätt att kompensera bristen på kontroll över examinationen med andra kompetenser och skapa en balans mellan resurser och krav. Balansen dämpar nervositeten och skapar trygghet (figur 3.2) (Bengtsson, Dahlquist & Carlson 2014). Genom att bli medveten om sina svagheter kan man fokusera extra på dessa och därmed balansera bristen på kontroll med hjälp av bland annat en ökad kompetens. Genom teoretiska arbetsformer och klinisk praktik inhämtas kunskaper, färdigheter och förhållningssätt vilka tillsammans lägger grunden för din kliniska kompetens. Speciellt viktigt är det att träna samverkan med vårdteam och skaffa sig interprofessionell kompetens. Genom denna samverkan kan du bland annat träna upp din kommunikativa förmåga med både kolleger, patienter och närstående, liksom din förmåga att fatta korrekta beslut (Liaw, Koh, Dawood, Kowitlawakul, Zhou & Lau 2014). Som lärare bör man kanske rikta in sig på att stödja och medvetandegöra studentens emotionella färdigheter och inre © F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

Mariette Bengtsson

Brist på kontroll • Rädsla för situationen • Oro för att bli bedömd

tt ssä

och

ing r lln rhå ga surse r ö F må e r s re för terna resu x a E • tern • In

Ku • K nska • S linisk p oc tra teg kom h fär isk pe dig pla ten he t ne rin g

Figur 3.2 Inför klinisk examination kompenserar studenter sin upplevda brist på kontroll kring examinationen med andra kompetenser för att uppnå balans.

motivation, teoretiska och praktiska kunskaper, samt den interprofessionella förmågan i syfte att dämpa examinationsnervositeten och därmed skapa bättre förutsättningar för att han/hon ska kunna prestera bättre (Por 2005; Bengtsson, Dahlquist & Carlson 2014; Jo & An 2014). Nervositet i samband med examinationstillfället kan ha både en positiv och en negativ effekt. Det är positivt om motivationen att prestera ökas om du kan koncentera dig och har fokus på det som ska genomföras och därmed presterar bättre. Det negativa kan vara att du glömmer vissa saker och blir fumligare i dina handlingar (Hand 2006). När väl examinationen påbörjats släpper ofta nervositeten (Clarke, McDonald & Rainey 2012; Mårtensson & Löfmark 2013). Examinatorer, observatörer och andra som är involverade i kliniska examinationer kan påverka och dämpa din nervositet genom att uppträda lugnt och ge saklig information både före och under examinationen.

Att lyckas eller misslyckas Examinationer ska vara meningsfulla och det ska finnas möjlighet för dig att visa dina kunskaper och färdigheter (Mårtensson & Löfmark 2013). Men examinationer är i regel snapshots som visar dina prestationer här och nu och ger inte alltid en rättvis bild av dina egentliga färdigheter. Men på något 64

3 Studentperspektiv på kliniska examinationer

sätt måste din kompetens bedömas och ett urval avseende vad som ska examineras måste göras. Vid kliniska examinationer bedöms dina prestationer och du får ett betyg som ofta är baserat på en summativ bedömning utifrån vad du presterat. Med detta menas att dina prestationer bedöms genom en kvantifiering, det vill säga poängsättning alternativt markering på en linje som genererar en form av gradering. Men examinationer ska också vara lärtillfällen, varpå examinationen också bör innehålla en formativ bedömning, det vill säga kommentarer i form av feedback och feedforward. Feedback – återkoppling där studenten får vetskap om vad som borde gjorts bättre Feedforward – återkoppling där studenten får vetskap om vad som kan utvecklas ytterligare Feedup – återkoppling där studenten får vetskap om hur prestationerna förhåller sig gentemot lärandemålen

Det är viktigt att få en bekräftelse på sina kunskaper och bli medveten om vad som behöver utvecklas ytterligare. Målet är att du ska bli en duktig yrkespraktiker. Den formativa bedömningen ska vara konkret och specifik, och den ska innehålla tydliga exempel. Ofta uppfattats kritik som personlig och som student kan man känna sig kränkt även om bedömningen ifråga gäller prestationer och inte studenten som person. Det framkommer i samtal med studenter att de kan uppleva en viss orättvisa i samband med kliniska examinationer då deras förutsättningar för genomförande varierar. Studenter upplever att det kan vara skillnad mellan olika praktikplatser och vilken lärandemiljö de kan erbjuda. Handledarnas kompetens och intresse av att handleda skiljer sig åt, liksom förutsättningarna för att bedriva handledning. Som student kan man också ha olika lätt att anpassa sig till nya situationer, vilket enligt vissa studenter kan påverka prestationerna och därmed deras betyg. Att komma som ny till en arbetsplats kräver tillträde och acceptans i ett nytt socialt sammanhang och även anammande av ett nytt språkbruk, vilket kan ta olika lång tid för olika studenter. Det kan som student vara svårt att förstå varför man fått ett lägre betyg än förväntat, när man tycker att man har presterat lika bra som sina kurskamrater. Framför allt gäller detta betyg från den verksam© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

Mariette Bengtsson

Tips!

• Tänk på det livslånga lärandet – man lär för livet, inte enbart för examinationen. • Jämför inte dig med andra utan fokusera på ditt eget lärande och utveckling – ta det i din egen takt.

hetsförlagda utbildningen. Att sätta betyg är ett myndighetsutövande och man kan som student känna sig i underläge och i beroendeställning. Betyg för examinationer ska enligt Högskoleförordningen (1993:100) fastställas av examinator anställd vid lärosätet. Det är viktigt att du kommer ihåg att det är komplicerat att göra jämförelser eftersom varje student, handledning och examination är unik och som student har man inte ett helhetsbegrepp över situationen vilket examinatorn däremot ska ha. Du kan som student bara diskutera din examination och din prestation med examinatorn, som inte har rätt att diskutera dina kurskamraters prestationer med dig. Gränserna för olika betygsgrader måste gå någonstans och du som student vill bli godkänd på din examination så att momentet eller kursen kan läggas till handlingarna. Ifall man är underkänd men nära nästa betygsnivå gör man som student ofta försök att uppnå ett godkänt betyg. Om du begär omprövning av ditt betyg görs omprövningen i regel av samma examinator. Enligt egen erfarenhetet blir det tydligare för studenten när denna omprövning görs skriftligt och att det preciseras vad man som student skulle ha gjort för att uppnå ett högre betyg. Det är därför viktigare som examinator att precisera hur studenten gjort än vad som utförts för att tydligöra nivåskillnader i betyg vid examinationen. Enbart om examinatorn finner att betyget inte är korrekt på grund av att nya omständigheter tillkommit kan betyget korrigeras, om det inte innebär att betyget sänks (Högskoleförordning 1993:100). Om du har genomgått två examinationer för en kurs eller en del av en kurs utan godkänt resultat har du enligt Högskoleförordning rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl skulle hindra detta. Det är inte examinationsformen som är den avgörande faktorn för stress nivån, utan det är vad resultatet kan ha för betydelse för framtiden och när i tiden examinationen genomförs. Att ha genomgått en klinisk examination med godkänt resultat oavsett när det sker är oftast en positiv upplevelse. Du har då fått en bekräftelse på dina kunskaper, förståelse, färdigheter, för 66

3 Studentperspektiv på kliniska examinationer

mågor, värderingsförmåga och förhållningssätt – allt utifrån examinationens innehåll och syfte. Stressnivån sjunker, självförtroendet ökar och målet med utbildningen kommer ett steg närmare. Att däremot misslyckas och få sitt underkända betyg offentliggjort kan aktivera många känslor och öka stressnivån. Ett misslyckande under utbilningens början kan betyda att man inte kan gå vidare till nästkommande kurs och tvingas ta uppehåll för att ta igen vissa moment. Om ett misslyckande sker i slutet av utbildningen kan det innebära att man inte kan ta sin examen som planerat. För både din egen skull och patienternas säkerhet är det viktigt att ha tillräckliga kunskaper att utöva yrket när man tar examen. Du utbildas till ett legitimationsyrke som innebär ett visst ansvar. En underkänd examination oavsett när det sker under utbildningen kan påverka studiemotivationen, självförtroendet och den sociala situationen på ett ogynnsamt sätt. Det kan upplevas som pinsamt att inför närstående och vänner behöva erkänna sitt misslyckande och att man inte kan leva upp till deras förväntningar. Svårigheter är till för att övervinnas och man får försöka se det så här: ”Kan andra kan jag!”. Det finns omexaminationer även för kliniska examinationer. Enligt Högskoleförordningen (1993:100) ska antalet examinationstillfällen vara minst fem och antalet praktikperioder eller motsvarade ska vara minst två. Tips!

• Hitta den studieteknik som fungerar bäst för dig – se till så du får tid över till att göra något roligt. • Studera tillsammans med några kompisar – ni kommer att lära av och med varandra. • Förbered dig både fysiskt och psykiskt – motion, avslappning, sunda sovoch matvanor ger bra förutsättningar. • Kom förberedd till examinationen – läs på lärandemål och betygskriterier så du vet vad som ska bedömas. • Disponera studietiden och examinationstiden på bästa sätt utifrån dina förutsättningar – fokusera på vad du ska göra. • Se det positiva i ett misslyckande – du får en extra möjlighet att lära dig mer och förstå vad det egentligen handlar om.

Mariette Bengtsson

Examinationer involverande patienter Verksamhetsförlagd utbildning är en uppskattad arbetsform då man som student får vara och lära i den verksamhet som man ska arbeta i framöver. Du får under din verksamhetsförlagda utbildning möjlighet att socialisera in dig i din yrkesroll. Du kommer att ha olika fokus för ditt lärande beroende på vilken nivå du befinner dig på. Ofta står medicinsk-tekniska och konkreta uppgifter högt på prioriteringslistan i början på utbildningen medan kommunikation i regel kommer längre ner. Att till exempel kommunicera med patienter och närstående tycker man som student att man gör hela tiden och det är oftast inte heller svårt. Däremot att kunna föra en dialog med patienter, närstående och vårdpersonal utifrån den professionella yrkesspecifika rollen behöver man som student ofta träna mer på. Under den verksamhetsförlagda utbildningen blir du bedömd vid varje arbetspass av handledare, annan vårdpersonal och patienter. Det är denna sammanlagda bedömning tillsammans med dina reflektioner som utgör underlag för slutbetyget för verksamhetsförlagd utbildning. Trots att man som student blir bedömd dagligen upplevs inte detta som en regelmässig examination och någon daglig nervositet upplevs inte. Fördelen med denna form av värdering är att examinatorn får en bredare bild av dina prestationer (Hand 2006). Däremot upplever man som student en viss nervositet i samband med själva bedömningssamtalet då det blir mer uppenbart att det är ens egna prestationer som ska diskuteras och värderas i förhållande till betygskriterier. För att aktivt kunna delta i utvecklings- och bedömningssamtal behöver du förbereda dig. Att reflektera kring din utveckling är viktigt för att du ska

• Utvecklingssamtal under praktikperioden syftar till att se var du befinner dig kunskapsmässigt i förhållande till kursens olika lärandemål. Vid utvecklingssamtalet lägger man upp en strategi för att du ska få möjlighet att nå lärandemålen för kursen. • Bedömningssamtal i slutet av praktikperioden syftar till ta fram ett betygsunderlag så att betyget kan fastställas. • Vem som deltar i utvecklingssamtal och bedömningssamtal varierar men det kan vara examinator, klinisk lärare, handledare och student.

3 Studentperspektiv på kliniska examinationer

nå dina olika lärandemål för kursen och för att utvecklas till en yrkesverksam praktiker. Det är betydelsefullt att du som student tränar din förmåga att verbalisera dina handlingar och beskriver hur du gjort och varför du utfört dina handlingar och inte bara vad du gjort. I utvecklings- och bedömningssamtal ska du som student kunna muntligt reflektera över den vård och omvårdnad du utfört under din praktikperiod. Utöver den muntliga reflektionen kan det förekomma att skriftliga reflektioner också ska ingå i bedömningen som ska ligga till grund för betyget. Det vara en balans mellan tanke och handling i vad som bedöms, eftersom det är en praktisk klinisk examination. Oavsett om reflektionen sker muntligt eller skriftligt kan du använda dig av någon form av loggböcker eller portfolio för att beskriva olika vårdsituationer du varit med om. Denna dokumentationsform kan vara en hjälp för många studenter (Lonka, Slotte, Haltunen, Kurki, Tiitinen, Vaara & Paavonen 2001), men det finns delade meningar om nyttan med detta arbetssätt. Om texterna ska granskas och bedömas avseende innehåll och språk kan loggboksreflektionen uppfattas mer som en uppgift än som ditt stöd och underlag för bedömningssamtalet. Studenter vill också helst ha sina egna personliga nedskrivna tankar för sig själva (Bradshaw, Noonan, Barry & Atkinson 2013). Många studenter önskar få konstruktiv återkoppling på sina handlingar vilket motiverar och inspirerar till utveckling. Den negativa kritiken önskar man få enskilt och inte inför andra personer. För studenter är det viktigt att bra och dålig kritik ges regelbundet under hela den verksamhetsförlagda utbildningen och inte enbart vid examinationssamtalet för att kunna utveckla sin kompetens (Elcigil & Sari 2008; Heaslip & Scammell 2012). Som student vill du inte alltid visa sina svagheter för att riskera att försämra sina förutsättningar för att få ett högre betyg. Men för att uppnå examensmålen bör du under din verksamhetsförlagda utbildning också utföra en självevaluering genom att bedöma dina prestationer samt identifiera dina styrkor och svagheter (Dearnley & & Meddings 2007). Denna självvärdering är betydelsefull med tanke på ett livslångt lärande, men hur saklig den är beror på din erfarenhet, bakgrund och förmåga att tolka kriterier. För att det ska vara meningsfullt bör det ske i en dialog med handledare och examinator eftersom man som student inte alltid ger sig själv rättvisa i denna bedömning. En del studenter överskattar sin förmåga och vill imponera på handledare och examinatorer, medan andra underskattar sin skicklighet. För © F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

Mariette Bengtsson

att studenter ska känna sig trygga och kunna bedöma sin förmåga och progression vill de ha en bra kommunikation med sin handledare. Väl genomförda självvärderingar kan leda till öka studiemotivation och utveckling (Al-Kadri, Al-Moamary, Al-Takroni, Roberts & van der Vleuten 2012). EXAMINATIONER BEDSIDE

Men bedside-examinationer avses kliniska examinationer som sker i en autentisk miljö med riktiga patienter. Studenter som genomgått detta anser att denna examinationsform är relevant utifrån ett yrkesperspektiv och att de fått möjlighet att visa sin kompetens och vad de har lärt sig under utbildningen (Mårtensson & Löfmark 2013). Det finns en viss osäkerhetsfaktor under själva examinationstillfället genom att studenten inte vet vad för diagnos och vilka vårdbehov patienten som de möter i examinationen har. De kan också vara osäkra på vilket stöd de kan få från andra i vårdteamet eftersom det är en examination (Bengtsson, Dahlquist & Carlson 2014). Rädsla för att misslyckas vid examinationen finns också. Att ha denna examinationsform enbart som en slutexamination i utbildningen gör att den blir extra viktig för studenterna, vilket riskerar att höja stressnivån ännu ett steg (Lilja Andersson, Ahlner-Elmqvist, Johansson, Larsson & Ziegert 2013; Bengtsson, Dahlquist & Carlson 2014). Men rädslan byts mot glädje och lättnad när examinationen väl är över och man är godkänd. Studenter upplever att deras självförtroende ökar när de visat att de klarar av att ställa korrekta omvårdnadsdiagnoser och/eller självständigt klarat av att vårda en patient under en viss tidsrymd. Genom att bevisa för sig själva att de även klarar oförberedda situationer stärks självkänslan ytterligare (Lilja Andersson, Ahlner-Elmqvist, Johansson, Larsson & Ziegert 2013; Bengtsson, Dahlquist & Carlson 2014). Att det är verkliga patienter som är delaktiga i examinationen anses värdefullt, men studenter inser också att examinationerna ger olika förutsättningar för studenterna eftersom det finns viss brist på standardisering även om det finns tydliga betygskriterier. Varje patient och vårdtillfälle är unikt vilket ger skiftande förutsättningar. Att som student i slutet på sin utbildning under den nationella kliniska examinationen (NKSE) vid det praktiska provet bara ta hand om en patientet anser dock tidigare studenter inte spegla deras verklighet, när de under ett arbetspass som nyexaminerad sjuksköterska på en vårdavdelning ska vårda 70

3 Studentperspektiv på kliniska examinationer

6–8 patienter (Lilja Andersson, Ahlner-Elmqvist, Johansson, Larsson & Ziegert 2013). Andra yrkesgrupper möter däremot oftast en patient i taget så för dem ställer det sig naturligt att bara ha en patient i fokus vid examinationen. NKSE praktiskt prov kan genomföras oavsett i vilken klinisk verksamhet som du fullgjort din sista termin och i kommunen/hemsjukvården kan det vara svårt att hinna med fler patienter. Förutsättningarna för alla studenter måste vara så lika som möjligt när det är en nationell examination. NKSE som examinationsform beskrivs utförligare i kapitel 7.

Simulerade examinationer Gemensamt för simulerade examinationer är att det är realistiska situationer som genomförs med fiktiva patienter i en verklig eller simulerad miljö. På de flesta lärosäten tränas och examineras enskilda praktiska moment på attrapper och mindre avancerade dockor. Vissa lärosäten har tillgång till dockor som styrs med avancerad datateknik som kan efterlikna kliniska situationer. Dessa dockor kan både prata, gråta och simulera fysiska symtom och kan fungera vid kliniska examinationer. Läs mer om detta i kapitel 5. Fiktiva patienterna kan även utgöras av standardiserade eller virtuella patienter. Standardiserade patienter kan till exempel vara skådespelare, lärare, studenter eller andra som lärt sig att på ett autentiskt sätt simulera en viss patientroll. Det kan också vara verkliga patienter som är tränade att framställa en standardiserad beskrivning av sin sjukdom. Detta genom att beskriva symptom, lämna upplysningar och låta sig undersökas utifrån givna riktlinjer. Standardiserade patienter kan också ge återkoppling till studenten direkt efteråt, vilket brukar uppskattas. Vården ska utmynna i nöjda patienter så deras perspektiv är värdefullt även i en lärande och examinerande situation. Examinationer med standardiserade patienter kan äga rum på campus eller i den kliniska verksamheten (Ponzer & Hylin 2004), Fiktiva patienter kan utgöras av: • Dockor med eller utan avancerad datateknik. • Fiktiva patienter; skådespelare eller verkliga patienter som tränats i att standardiserat beskriva sin sjukdom. • Virtuella patienter, det vill säga patienter i ett webbaserat dataprogram.

Mariette Bengtsson

men platsen för examinationen har enligt tillfrågade studenter inte så stor betydelse för utfallet av examinationen. Virtuella patienter är interaktiva webbaserade patientfall där datorn simulerar mötet mellan patient och vårdpersonal. I fallen möter du som student verklighetsbaserade patienter i olika kontext. Webbaserade patienter ska betraktas som pedagogiska verktyg som syftar till att träna färdigheter och utveckla den reflektiva förmågan utifrån ett helhetsperspektiv över patienters situation. Patientfallen kan användas som arbetsform och som examinationsform på såväl grund som avancerad nivå inom olika vård- och medicinutbildningar (Botezatu, Hult & Fors 2010). Virtuella patienter är en riskfri form av examination och du kan använda din kliniska kompetens utan att riskera att någon person råkar ut för en negativ händelse. Studier visar att webbaserade patientfall fungerar både realistiskt, motiverande och engagerande i undervisningen. Det framgår också att webbaserade patientfall är till god hjälp för att träna klinisk problemlösning. Webbaserade patienter kan inte ersätta dina möten med verkliga patienter men möjliggör att du får kontakt med en mångfald av patienter som inte annars kan vara möjligt. Webbaserade patienter främjar patientsäkerheten eftersom du som student får möjlighet att träna och examinera olika moment i simulerad miljö (Forsberg, Georg, Ziegert & Fors 2011; Forsberg, Ziegert, Hult & Fors 2013). Det finns väldigt få studier som beskriver studenters perspektiv på simulerade patienter vid examinationer, men som arbetsform är simuleringar uppskattade. Studenter upplever generellt simuleringar som patientsäkra då de inte riskerar att skada någon och det upplevs som mindre stressande. Eftersom alla studenter får samma förutsättningar anser de att simulerade examinationer är mer rättvisa med hög reliabilitet som inte påverkas av yttre omständigheter. Eftersom inte alla studenter examineras samtidigt sprider sig lätt de givna omständigheterna kring examinationssituationen varpå förutsättningarna inte blir desamma för första gruppen som den sista.

Examination av specifika moment Den vanligaste examinationsformen för att examinera specifika kliniska moment är Objective Structured Clinical Examination (OSCE). Examinationen kan utföras både vid campus och i den kliniska verksamheten beroende på vad som är möjligt att genomföra. En OSCE utformas utifrån kursens syfte 72

3 Studentperspektiv på kliniska examinationer

och kan därför innehålla praktiska övningar, simulerade patienter och/eller teoretiska uppgifter utifrån lärandemålen. Studenter menar att det bara är lärarnas kreativitet som sätter begränsningarna och lärarnas uppfinnings rikedom får styra stationernas utformning. Studier visar att OSCE som examinationsform uppskattas av er studenter på grund såväl som på avancerad nivå och föredras framför teoretiska salstentamina (Mårtensson & Löfmark 2013; Ameh, Abdul, Adesiyn & Avidime 2014). Studenter anser att OSCE ger en rättvis bild av deras kliniska kunskap, men ens egna svagheter blir också tydliga. Självförtroende och säkerhet att utföra enskilda moment ökar när man upptäcker att man kan mer än vad man tror sig ha förmåga att kunna utföra. Det negativa med examinationen anser studenter vara att enbart enskilda standardiserade moment tränas och inte helhetsperspektivet, vilket behövs i yrkesrollen (Furlong, Fox, Lavin & Collins 2005; Ameh, Abdul, Adesiyn & Avidime 2014). Jämfört med kliniska bedside-examinationer där i princip alla studenter möter olika patienter anses OSCE har en högre validitet och reliabilitet eftersom alla studenter möter samma patienter och situationer (Ameh, Abdul, Adesiyn & Avidime 2014). För varje station har studenter omkring 3–10 minuter på sig att lösa varje uppgift, vilket ökar pressen att snabbt presentera rätt svar. Därför anser studenter i allmänhet att denna form av examination är mer psykiskt pressande än andra, även om den i sig anses vara både meningsfull och kreativ (Clarke, McDonald & Rainey 2012; Mårtensson & Löfmark 2013; Siddiqui 2013; Jo & An 2014). Eftersom examinationen genomgående kräver ett högt tempo, där varje frågeställning är tidsbegränsad, gör att vissa studenter även upplever en hög stressnivå efter att examinationen genomförts (Clarke, McDonald & Rainey 2012; Nasir, Yusu, Abdur-Rahma, Babalola, Adeyeye, Popoola & Adeniran (2014). Studenter kan tänka sig OSCE vid flera tillfällen under utbildningen och även som arbetsform och då förträdesvis med fokus på praktiska moment (Alinier 2003). Enligt studenternas uppfattning påverkas inte resultatet av deras personlighet, kön och etnicitet (Ameh, Abdul, Adesiyn& Avidime 2014). I studier som utförts där studenter inte varit nöjda med den OSCE som de deltagit i beror missnöjet snarare på den enskilda examinationens utformande än på OSCE som examinationsform. Mer om OSCE kan du läsa i kapitel 4 och 6.

Redaktörer: Sofia Almerud Österberg är legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning med inriktning mot anestesiologisk vård och intensivvård och filosofie doktor i vårdvetenskap. Hon arbetar som docent vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet i Växjö. Carina Elmqvist är legitimerad sjuksköterska och filosofie doktor i vårdvetenskap. Hon är forskningsledare för Kunskapscentrum Akut Vård (KAV) och arbetar som lektor inom akutsjukvård vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet i Växjö.

KLINISKA EXAMINATIONER HANDBOK FÖR SJUKSKÖTERSKESTUDENTER PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ

Detta är en guide till kliniska examinationer som syftar till att du, som student, ska vara väl förberedd och genomföra examinationen på bästa sätt. Innehållet i boken är tänkt att ge en överskådlig och intresseväckande bild av de olika kliniska examinationsformerna. Boken är lätt att bära med sig i kliniska undervisningssituationer, den ger konkreta tips kring olika moment i examinationerna. Författarna till boken är sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och universitetslärare med mångårig erfarenhet av kliniska examinationer och kliniska slutexaminationer på olika nivåer och i olika utbildningsprogram. Målgruppen är studenter i sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen där kliniska examinationer är en del av utbildningen. Den kan också läsas av lärare vid universitet eller högskolor som inspiration och stöd i arbetet med kliniska examinationer. Liknande böcker finns på den brittiska och amerikanska marknaden men detta är den första i Sverige.

Art.nr 37240