KATARINA DANIELSSON
SVENSKA STJÄRNOR FRÅN FILMENS OCH SCENENS VÄRLD
HISTORISKA MEDIA
Historiska Media Box 1206 221 05 Lund www.historiskamedia.se info@historiskamedia.se
© Historiska Media och Mustang Media/Katarina Danielsson 2016 Bildredaktör: Charlotta Jönsson Grafisk form: Lönegård & Co Omslag: Lönegård & Co Omslagsbilder: se bildförteckning s. 190 Tryck: GPS Group, Slovenien 2016 Tryckning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ISBN 978-91-7545-387-3
INNEHÅLL
Förord 7 Ingrid Bergman 8 Jarl Kulle 18 Sif Ruud 28 Nils Poppe 36 Eva Rydberg 46 Magnus & Brasse 56 Martin Ljung 66 Birgitta Andersson 74 Gösta Ekman 82 Britt Ekland 92 Lars Ekborg 100 Ernst-Hugo Järegård 108 Margaretha Krook 116 Allan Edwall 126 Lena Nyman 136 Pernilla August 144 Max von Sydow 152 Kim Anderzon 162 Stellan Skarsgård 170 Per Oscarsson 180 Bildförteckning 190 Litteratur och källor 192
Ingrid Bergman i Cannes, 1959.
FÖRORD Det går bra för svensk film. Skådespelerskan Alicia Vikander mottog 2016 en Oscar för sin prestation i The Danish Girl. Det var första gången på över 40 år som en svensk skådespelare fick priset. En stor händelse som kastade glitter över de senaste årens utländska hyllningar till just svenska skådespelare, men som även påminner om vår rika film- och scenhistoria. Världen har visserligen förändrats mycket sedan 1975 då Ingrid Bergman tog emot sin statyett för Mordet på Orientexpressen, men behovet av väl uppbyggd dramatik och förlösande komedi har inte minskat. Tvärtom. Film och teater speglar både vår samtid och dåtid, väcker känslor som kanske annars aldrig släpps fram och erbjuder en väg ut och bort – om så bara för en välgörande stund. Många av oss har speciella favoriter i skådespelarvärlden. Ansikten vi följer och som åldras på vita duken och teaterscenen i takt med våra egna. De berör oss på djupet, inspirerar och ger kraft till egna drömmar och beslut. På många sätt är Svenska stjärnor just en drömmarnas bok, fylld med sin tids unga skådespelar talanger som siktade högt och nådde fram. Med en
början i 1930-talet blir den ett historiskt dokument, där Sif Ruuds första oskyldiga långfilmer ställs mot dagens internationella mångmiljonprojekt med Max von Sydow. Ingrid Bergmans dramatiska Intermezzo möter Stellan Skarsgårds glada kärleksfest i Mamma Mia!. Urvalet är gjort med tanke på olika genrer och epoker som varierar läsningen, men det styrs också av att de vackra fotografierna fått generöst med utrymme. Det finns så många namn som är självskrivna i sammanhanget och vi hade gärna hyllat alla – men stjärnor som Greta Garbo, Bibi Andersson, Hasse och Tage, Beppe Wolgers, Harriet Andersson, Sickan Carlsson, Inga Tidblad och Annalisa Ericson dyker trots allt upp i bokens kulisser. Texterna har en viss biografisk form, men utan ambition att vara heltäckande. De är en blandning av det givna och det lite mer oväntade. Klassiska repliker blandas med utdrag ur välkända sketcher, spotlighten har ställts in på det som till största delen varit ljust och gott. Och eftersom det gått ett sekel sedan både Ingrid Bergman och Sif Ruud föddes så kan man beskriva boken även ur den aspekten. Som en unik hundraårig applåd. KATARINA DANIELSSON
FÖRORD
7
INGRID BERGMAN Ingrid Bergman är enligt Amerikanska filminstitutet rankad som den fjärde största kvinnliga stjärnan inom amerikansk film genom alla tider – efter Katharine Hepburn, Bette Davis och Audrey Hepburn. På femte plats kommer Greta Garbo. Fantastiska kvinnor som blev en del av filmhistorien med sina vitt skilda uttryck. Begåvade Katharine Hepburn, Bette Davis med sina starka kvinnoporträtt, sockersöta Audrey och mystiska Greta. Och så Ingrid, den naturliga och jordnära, som visste vad hon ville och gick sin alldeles egen Walk of Fame. 8
I N G RI D B E RG M A N
Greta Garbo fick uppleva skarven mellan stumfilm och ljudfilm kring början av 30-talet och hon hann vänja sig vid Hollywoodlivet i närmare tio år innan Ingrid Bergman satte sig på planet på Bromma flygplats med destination drömfabriken. Vilken fin mentor Greta skulle ha kunnat bli för den unga Ingrid, en väninna att prata Sverigeminnen med och hämta inspiration från. Fast då hade ju Greta inte levt upp till rollen som ”Den Gudomliga”. Bättre att ignorera det nya svenska stjärnskottet, svepa förbi henne på väg från logen till limousinen, än så länge var det faktiskt hon som var
Under inspelning av Notorious, 1946.
XXXXXX
9
NILS POPPE Filmkomikerfestival på National Theatre i London, 1959. Historiens absolut mest hyllade filmkomiker representeras med sina verk och här finns filmer med Buster Keaton, Bob Hope, Peter Sellers, Danny Kaye och Helan och Halvan. Med festivalnamnet ”100 clowns” så måste man dock gå utanför landsgränserna och den amerikanska filmindustrin och vem hittar man då? Nils Poppe. Av världens 100 mest älskade clowner får han vara en och han presenteras för de engelska festivalbesökarna med orden: ”Sveriges störste clown och komiker av den klassiska formen, som har likheter med både Chaplin och Kaye.” Tänk om hans mamma hade vetat det när hon lämnade honom som liten till en änglamakerska. Yrket 36
NILS POPPE
som sådant var tack och lov på väg bort ur samhället – änglamakerskorna vanvårdade ofta sina små inackorderingar tills de dog – men det fanns åtminstone en kvar i Malmö och hos henne överlevde Nils i två år. Räddningen kom 1910 via ett ungt par som saknade egna barn, och tack vare dem kunde världen få sin clown – ”En spelevink, med ett brustet hjärta under sitt smink” som han själv sjöng i sångnumret Spela pajas, mer än 50 år senare. Nils Poppes karriär började på Hippodromteatern i Malmö. Till en början var han inställd på att spela klassisk dramatik, men han ändrade sig när han märkte hur hans uppenbarelse på scen ofta ledde till skratt från publiken. Han satsade istället helhjärtat
Parodin p책 Charlie Chaplin blev ett av Nils Poppes bravurnummer.
XXXXXX
37
56
XXXXXX
MAGNUS & BRASSE Ingen Magnus utan Brasse och ingen Brasse utan Magnus? På sätt och vis sant, men ändå inte. Både Magnus Härenstam och Brasse Brännström gjorde fantastiska saker på egen hand. Men som par gjorde de det ännu bättre. – Med dig var jag dubbelt så rolig, sa Brasse en av de sista gångerna han träffade Magnus. Och Magnus skrev i sin biografi Morsning & goodbye att ”tillsammans var vi så mycket starkare som komiker, än var och en för sig”. De kompletterade och förstärkte varandra. Magnus pratade bara med konsonanter och Brasse bara med vokaler – åtminstone beskrev Brasse det så.
Och det är ju bokstäver man förknippar duon med, arvet efter barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter spänner över många generationer barn. Men deras gemensamma historia började ju inte där. Den började med underhållningsprogram i tv, egna shower och film. Myrorna och elefanterna var den berömda grädden på moset. Magnus och Brasse träffades första gången under slutet av 60-talet via gemensamme vännen (och blivande Hollywood-regissören) Lasse Hallström. Trion fick i uppdrag av Sveriges Radio att producera ett ungdomsprogram som hette Halvtimmen, där de gjorde parodi på andra tv-program. Konceptet fungerade M AGNU S & BRASSE
57
BIRGITTA ANDERSSON Hon förstår inte ordet annullera. Eller auktoritär. Så näsan växer och det känns så pinsamt att hon bara måste ta reda på ordens betydelse och lära sig att använda dem rätt – först då blir näsan normal igen. Dessutom bor hon alldeles ensam i en husvagn i skogen och har en pratande uggla på taket. 70-talets barn-tv glödde av roliga pedagogiska program, Fem myror är fler än fyra elefanter blandades med Hajk och Beppes godnattstund och Professor Balthazar. Och Birgitta Andersson som Hedvig Höök i serien Från A till Ö – en resa orden runt bidrog också till att inlärningskurvan på nyfikna små tittare gick spikrakt uppåt. Det stavades och 74 BIRGITTA ANDERSSON
knåpades och experimenterades och ljudades och begreps och funderades. Birgitta Andersson blev en ny generations tv- älskling. När den norska författaren Alf Prøysens böcker om ”Teskjekjerringa” skulle bli radio- och tv-kalender 1967 valdes hon till rollen som gumman som kunde bli liten som en tesked och prata med djur. Och med sin härliga västgötska dialekt skapade hon en karaktär vars norska rötter snart var bortglömda och det var Birgitta själv som lade till uttrycket ”Göta-Petter” när gumman förvandlades. En gullig figur, men samtidigt påhittig, stark och rolig – drag som Birgitta Andersson hade privat. Sitt första lilla
Birgitta i hemmet tillsammans med d책varande maken Anders X X X X X X 75 Bye.
Inspelning av tv-serien Skånska mord.
112
E RN S T- H U G O JÄ R EG Å R D
Ernst-Hugo Järegård 1928–1998 I urval Teater: Othello, 1952. Kronbruden, 1952. Som ni behagar, 1953. Tartuffe, 1971. Vildanden, 1972. Den jäktade, 1974. Nine, 1983. Film: Raggargänget, 1962. Svenska bilder, 1964. Het snö, 1968. Veberödsmannen, 1986. Hurvamor den, 1986. Den hemlige vännen, 1990. Kådisbellan, 1993. TV: Tribadernas natt, 1978. Clownen Jac, 1981. Skånska mord, 1986. Den goda viljan, 1991. Nästa man till rakning, 1993. Riket, 1994. Riket II, 1997. Kuriosa: Rösten till Elake Måns i filmen om Pelle Svanslös, 1981. Berättaren i Kalle och choklad fabriken, tv-animering, 1983. Privatliv: Gift med skådespelerskan Karin Nordström, 1949–1998. Sonen Johannes.
erkännande var ingen hemlighet. När han bjöd på provocerande tankar, som att den enda människan han var intresserad av var sig själv, så var det alltid med krokar bakåt i tiden. Men han närde också en önskan om utveckling och förbättring. – Det är både en längtan att bli erkänd, en längtan att hålla om, en längtan att älska alla de man inte gav kärlek, en längtan att hata de som hatade mig, sa han som tv-gäst hos Stina Dabrowski 1990. – Min fantasi är beroende av att jag finner en parallell till mitt privata liv, om jag talar om känslor på scen så placerar jag dem där känslorna var som starkast i ungdomen, så mina uppgörelser sker i det som var min verklighet. När jag spelade Richard III, till exempel, så gjorde jag upp med min gamla rektor inombords, fast det såg ut som att jag skrek på Gud. Vi ska ju ERNST-HU GO JÄREGÅRD
113
136
L E N A N Y M AN
LENA NYMAN För den yngre generationen är hon Ronja Rövardotters mamma Lovis, med brunburrigt hår och kärleksfulla händer. En Lovis som jagar ut sina rövare nakna i snön när hon tröttnat på deras skitiga manér och som sjunger Vargsången för sin förrymda dotter i skogen. ”Du varg du varg, kom inte hit … ungen min får du aldrig.” Och lägerelden brinner ut och Lena Nyman har satt sitt avtryck, som en egen tass i jorden. För de äldre är hon den unga teatereleven i Vilgot Sjömans skandalomsusade filmer Jag är nyfiken, Gul och Jag är nyfiken, Blå från slutet av 60-talet, experimenterande filmer som granskade samhället ur ett kritiskt vänsterperspektiv och väckte enorma
reaktioner. Kanske inte så mycket på grund av det politiska inslaget, utan på grund av nakenscenerna. Eller kombinationen av de båda. 22-åriga Lena Nyman fick sitt genombrott och hyllades från många håll som den som bar hela projektet, men hon tvingades sam tidigt betala dyrt på det privata planet. Via manus och kamera och dåtidens magra Twiggy-ideal kastades hon mer eller mindre till … ja, vargarna. Utomlands återuppväcktes tankarna om den ”svenska synden” (som först tagit fyr i samband med de betydligt mer oskyldiga filmerna Hon dansade en sommar från 1951 och Sommaren med Monika 1952) och på hemmaplan bet uppretade manliga recensenter till vid åsynen av LENA NYMAN
137