Kyrkokalendern
2018 2019
2018–2019 ISBN 978-91-526-3760-9
9
789152 637609
Kyrko kalendern
Vi firar gudstjänst
2018 2019
Kyrko kalendern
Vi firar gudstjänst
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 1
2018-08-20 14:10
Innehåll Gott nytt kyrkoår och välkommen in i Kyrkokalendern! 3 Vi firar gudstjänst! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Kyrkoårets söndagar och helgdagar, från första söndagen i advent till domssöndagen, andra årgångens läsningar 7–150 Vi firar gudstjänst med barnen, första sönd. i advent . . . 8 Eftertanke, andra söndagen i advent . . . . . . . . . . .11 Eftertanke, fjärde söndagen i advent . . . . . . . . . . .15 Vi firar gudstjänst med barnen, julafton . . . . . . . . .16 Tema Barn • Bli som ett barn . . . . . . . . . . . . . . 20 Eftertanke, juldagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 Vi firar gudstjänst med barnen, annandag jul . . . . . . 25 Vi firar gudstjänst med barnen, söndagen efter jul . . . .27 Tema Tid • Vad är egentligen tid? . . . . . . . . . . . . 28 Eftertanke, nyårsdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . .33 Tema Ljus • Prickarna har en historia att berätta . . . . .35 Vi firar gudstjänst med barnen, första söndagen efter trettondedagen . . . . . . . . . .39 Eftertanke, andra söndagen efter trettondedagen . . . . .41 Vi firar gudstjänst med barnen, kyndelsmässodagen . . .44 Eftertanke, femte söndagen efter trettondedagen . . . . .47 Tema Ord • Hur kan ord skapa världar? . . . . . . . . .50 Vi firar gudstjänst med barnen, fastlagssöndagen . . . . .53 Eftertanke, askonsdagen . . . . . . . . . . . . . . . . .55 Tema Fasta • Fastan – ännu en del av livsstilsamhället? . . 57 Eftertanke, andra söndagen i fastan . . . . . . . . . . . 61 Vi firar gudstjänst med barnen, Jungfru Marie bebådelsedag . . . . . . . . . . . . . .63 Tema Försoning • Hur orkar man leva vidare när det ofattbara hänt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .66 Vi firar gudstjänst med barnen, palmsöndagen . . . . . .70 Eftertanke, skärtorsdagen . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Tema Hopp • Hopp om framtiden . . . . . . . . . . . .77 Vi firar gudstjänst med barnen, annandag påsk . . . . . 81 Eftertanke, andra söndagen i påsktiden . . . . . . . . . 83 Vi firar gudstjänst med barnen, tredje söndagen i påsktiden . . . . . . . . . . . . . .85 Tema Liv • Memento Vivere – kom ihåg att leva! . . . . 87 Eftertanke, femte söndagen i påsktiden . . . . . . . . . 91 Vi firar gudstjänst med barnen, bönsöndagen . . . . . .93 Eftertanke, pingstdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Eftertanke, annandag pingst . . . . . . . . . . . . . . 99
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 2
Vi firar gudstjänst med barnen, midsommardagen . . . 102 Tema Skapelsen • Förundran, förvåning, fördjupning och förvaltarskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Eftertanke, tionde söndagen i trefaldighetstiden . . . . 117 Vi firar gudstjänst med barnen, elfte söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . . . 119 Tema Tillit • Tilliten är naiv . . . . . . . . . . . . . . 121 Vi firar gudstjänst med barnen, trettonde söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . . 125 Eftertanke, fjortonde söndagen efter trefaldighet . . . . 127 Vi firar gudstjänst med barnen, den helige Mikaels dag . 129 Tema Tacksamhet • Ta inget för givet – eller ta allt för givet? . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Vi firar gudstjänst med barnen, tacksägelsedagen . . . . 134 Eftertanke, artonde söndagen efter trefaldighet . . . . . 137 Tema Helgonen • Helgonen är Kristi Kyrkas stora glädje . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Vi firar gudstjänst med barnen, tjugoförsta söndagen efter trefaldighet . . . . . . . . 145 Eftertanke, söndagen före domssöndagen . . . . . . . 147 Eftertanke, domssöndagen . . . . . . . . . . . . . . . 149 Metodmaterial, Sensus . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 Vårt kyrkoår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Psalmförslag • Vi firar gudstjänst med barnen . . . . . 155 Psalmförslag • Psalmer och sånger . . . . . . . . . . . 156 Liten kyrklig ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Litteraturlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159
REFLEX-texterna är skrivna av: Första advent till fjärde advent Jonas Eek Första söndagen efter trettondedagen till fastlagssöndagen Ingegerd Sjölin Första söndagen i fastan till annandag påsk Ulf Lindgren Tredje söndagen i påsktiden till den helige Johannes döparens dag Annastina Jönsson Andra söndagen efter trefaldighet till trettonde söndagen efter trefaldighet Jonas Persson Den helige Mikaels dag till tjugoförsta söndagen efter trefaldighet Jonas Eek
2018-08-20 14:10
Gott nytt kyrkoår och välkommen in i Kyrkokalendern! Kyrkoåret är en variation av teman, texter och tongångar – allt för att ge människors liv tydning utifrån evangeliet om Jesus Kristus. Kyrkokalendern rymmer material för kyrkans alla helgdagar under hela kyrkoåret. Här finns material för fördjupning och inspiration i gudstjänstförberedelsen, både den enskilda och den tillsammans i studieoch arbetsgrupper: • Varje helgdag introduceras med namn och ämne. • Dagens bibeltexter presenteras i sina sammanhang. Kyrkoåret 2018–2019 är det andra årgångens läsningar vi läser, samt Johannesserien under fastetiden. • Psalmer föreslås ur Den svenska psalmboken med tillägg och Psalmer i 2000-talet. Psalmförslagen är uppdelade utifrån inlednings-, gradual-, offertorie- och slutpsalm. På sid 156 psalmförslag ur Psalmer och sånger. • Anvisningar ges för liturgisk färg och altarsmyckning, vilka ska ses som rekommendationer då lokala variationer förekommer. På sid 152 finns en kortare text om kyrkoårets historik och sidorna 157–158 rymmer en Liten kyrklig ordlista. • Reflektioner med anledning av dagarnas tema och texter ges i form av Reflexer (kortare) och Eftertanke (längre). • Vi firar gudstjänst med barnen är ett återkommande kopieringsmaterial för att göra mer av barnens plats i gudstjänsten, bland annat bestående av text ur Bibel för barn och en illustration att färglägga. På sid 155 finns psalmförslag som även passar de yngre. • Återkommande under kyrkoåret finns Tematexter som fördjupar en livsfråga som kan vara aktuell för kyrkoårsperioden.
3
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 3
2018-08-20 14:10
Vi firar gudstjänst Jonas Eek
kyrkoåret som rum och ram Ett liv rymmer så många dagar. Högtider och minnesdagar, glädjestunder och sorgeperioder, barndom, ålderdom och allt däremellan. Och så den långa raden av alldeles vanliga vardagar. Kyrkan är ett rum för livets alla dagar. Hit får vi komma sådana som vi är, trygga i löftet att här möter oss Gud. I kyrkans rum bildar gudstjänst och kyrkoår en ram där vi får plats med det som är våra liv. koppla av och koppla på Helgen är helig för många. När vi efter arbetsveckan får paus och återhämtning, bryts vardagens rutiner och ersätts av en annan lunk. Fredagsmyset, lördagsbastun eller söndagspromenaden blir till ritualer som gränsar till det heliga. Vi kopplar av och kopplar ner. Då kan det hända att något annat kopplar på. Tankar, minnen och frågor som vi annars skjuter åt sidan. Förundran inför tillvaron. Tacksamhet över allt som är gott och bra. Sorg kring det svåra och mörka. Oro inför framtiden. Frågor om evigheten. Aning av Gud och av trons mysterium. helgen är helig tid Ordet helg betyder just helig tid. Bakgrunden är ordet helgsmål, en sammanslagning av orden ”helig” och ”mal”, som betyder tidpunkt. In i våra dagar infaller helgsmål varje lördag klockan arton. Enligt den gamla traditionen upphörde arbetsveckan då och helgen ”gick in”. Då kunde och kan kyrkans klockor ringa till helgmålsbön. Varje dag börjar kvällen före. I skapelseberättelsen i Första Moseboken stryks det under flera gånger – ”det blev kväll och det blev morgon”. Dagen föds ur mörkret.
4
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 4
2018-08-20 14:10
kyrkans tid är tvärtom Det betyder att kyrkans tidsuppfattning är en annan än den vi idag har vant oss vid. Eftersom veckan slutar på lördagskvällen blir söndagen den nya veckans första dag. Bakom anas ett tankesätt olikt vår tids. Ofta tänker vi väl på helgens ledighet som en belöning, när vi spurtar i mål utpumpade efter veckans slit och stress. I kyrkans värld är det tvärtom – söndagen är veckans första dag; helgen och ledigheten är förutsättning och utgångspunkt för den kommande veckan; helgen är en gåva oberoende av hur vi har presterat under veckan. Människan behöver vila. söndagen Söndagen är kyrkans heliga dag eftersom det var på en söndag som Jesus uppstod. Då – den första påskdagen – förändrades allt: dödens och mörkrets makt bröts till förmån för en ny skapelse i hoppets tecken. Det firar vi varje söndag. Också pingstdagen var en söndag – det är kyrkans födelsedag och sedan den första pingsten möter vi Jesus på ett särskilt sätt i kyrkans rum och ram.
5
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 5
2018-08-20 14:10
kyrkoåret Några hundra år efter Jesus död och uppståndelse organiserade kyrkan sina söndagar och andra helgdagar utifrån ett kyrkoår. Varje helgdag har ett eget namn och tema. Tre bibeltexter och en psaltarpsalm hör också till varje söndag i vår nuvarande evangeliebok. Tema och texter handlar om livet och tron. Kyrkoåret inleds med första advent. Då börjar det nådens år som varje år är kyrkans år. Vi läser om Jesus som kommer ridande in i Jerusalem, och påminns om att han också detta år kommer till sin kyrka. Och inte bara det – också in i våra hjärtan kommer han inridande. Kyrkoåret avslutas med domssöndagen inför löftet om att Jesus i den yttersta tiden ska komma tillbaka. Det för tankarna till löftet att han kommer till oss när vårt liv närmar sig sin yttersta tid för att dela evigheten med oss. Mycket förenklat kan man säga att kyrkoåret har två delar. Den första delen – från advent och jul till påsk och pingst – handlar om Jesus liv: hans födelse, lidande, död, uppståndelse och himmelsfärd. Den andra delen – trefaldighetstiden – handlar om våra egna liv tillsammans med Guds ande: om dopet, kallelsen, frälsningen, ansvaret, tron, döden, hoppet. gudstjänst är lärande och undervisning Att vi i gudstjänsten kopplar samman våra liv, erfarenheter och frågor med Jesus liv innebär att gudstjänsten har en unik roll i kyrkans lärande och undervisning. När vi firar gudstjänst lär vi tillsammans. kyrkokalendern Kyrkokalendern rymmer kyrkans alla helgdagar under ett helt kyrkoår. Här finns anvisningar för vad som utmärker den aktuella tiden (liturgisk färg, antal altarljus, tema och texter) och inspiration till psalmval och förkunnelse. Dessutom erbjuds material för att göra mer av barnens plats i gudstjänsten, och faktatexter som fördjupar en livsfråga eller en undran inför tillvaron som kan vara aktuell för kyrkoårsperioden. Boken är tänkt som ett redskap i arbetet med och kring kyrkans gudstjänster, antingen som enskild inspiration och förberedelse eller i studie-, samtals- och gudstjänstgrupper.
6
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 6
2018-08-20 14:10
sön 2 • mån 3 • tis 4 • ons 5 • tor 6 • f re 7 • lör 8
Första söndagen i advent Ett nådens år
söndagens namn och ämne Söndagen inleder julens förberedelsetid. Advent betyder ”ankomst” och är en väntan på Kristus i hans tre advent. Jesus första ankomst firar vi i julens gudstjänster. Hans andra ankomst sker ständigt på nytt och detta högtidlighåller vi just denna söndag, som också är kyrkans nyårsdag och första söndagen i ett nytt kyrkoår. Jesus tredje advent är hans återkomst vid tidens slut.
gamla testamentet, sakarja 9:9–10 Textens sammanhang:
Profetens ord är riktade till Jerusalems invånare och kommer med ljusa framtidsutsikter för ett prövat folk. Det ska komma en kung som ska skapa fred och denna kung är rättfärdig. Det är troligt, att detta är en utsaga om den Messiasförväntan som finns i GT.
december
veck a 4 9
liturgisk färg Vitt. Byte till violett/blått efter kl. 18.
altaret Sex (fyra) ljus och vita blommor.
epistel, uppenbarelseboken 3:20–22
psalmförslag
Textens sammanhang:
103 | 104, 105 | 39, 423 | 106, 107, 801, 856
Församlingen i Laodikeia har svalnat i sin tro. Den enda vägen till fördjupad tro är att Kristus får komma i samspråk med den enskilde och nå in i hjärtat. Hjärtats dörr öppnas inifrån av människan själv. Därför bultar Herren kraftfullt på hjärtats dörr. Det är bara den uthålliga efterföljelsen som förvandlar Kristi återkomst till en segerdag för den som tror.
övrigt En adventsstake med fyra ljus, varav ett som är tänt. Alternativ text, Johannesevangeliet 18:36–37. För den liturgiska musiken används Julserien från första söndagen i advent till sjätte söndagen efter trettondedagen, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.
evangelium, matteus 21:1–9 Textens sammanhang:
I alla fyra evangelierna finns berättelsen om Jesus intåg i Jerusalem. Det visar vilken stor betydelse händelsen hade för de första kristna. När Jesus väljer att rida in i Jerusalem på en åsna visar han indirekt att han är den utlovade Messias. Folket visar sin entusiasm genom att lägga sina mantlar och palmkvistar på vägen och ropa ut sin längtan efter befrielse. Davids son är en Messiastitel. Messias skulle komma från Davids släkt och bli en ny David som på Guds uppdrag skulle ena folket och skapa fred i landet.På samma sätt är gudstjänsten på denna söndag en enda stor hyllning till Kristus.
REFLEX Äntligen advent! Advent är likt en räddning som kommer varje år. Mitt i mörkret får vi tända ljus, sjunga sångerna och träffas. På nytt. I år igen. Det är verkligen nåd. I advent ropar vi vårt Hosianna: Hjälp oss i det som är vårt mörker! Varje ljus som tänds, ton som sjungs och stjärna som hängs upp i fönstret är ett slags Hosiannarop. Då är det också nåd att få ha någon att rikta sitt rop emot; att slippa tro att det ekar tomt i universum. I advent ropar vi till Honom som redan har kommit – inridande på en åsna.
psaltarpsalm, ps 24:1–10 7
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 7
2018-08-20 14:11
vi fir ar gudstjänst med barnen • kopier a och använd
Första söndagen i advent Idag är temat Ett nådens år. Texterna handlar om att Gud sänder sin son till oss och om hur vi ska ta emot honom.
Jesus rider in i Jerusalem (Bibel för barn, sid. 196–197)
Barnens fråga Folket som väntade på Jesus ropade Hosianna när han kom. Om du väntade på din idol eller någon du tycker väldigt mycket om och han eller hon äntligen dök upp, hur skulle du reagera då? Fundera på vad du skulle ropa eller säga.
När de närmade sig Jerusalem, skickade Jesus i väg två av sina lärjungar och sa: ”Gå in i byn där framme. Där kommer ni att få se en åsna, som står bunden. Ta åsnan och led hit den. Om någon frågar vad ni gör, ska ni bara säga att Herren behöver den.” De gav sig i väg, och det var som Jesus hade sagt. De fick syn på en åsna som stod bunden ute på gatan vid en port. Då tog de åsnan. Några som stod där frågade: ”Vad gör ni? Tar ni åsnan?” Lärjungarna svarade som Jesus hade sagt åt dem, och då fick de gå. De ledde åsnan till Jesus. Sedan lade de sina mantlar på åsnans rygg och Jesus satt upp på den. Där kom han nu ridande. Många bredde ut sina mantlar på vägen, andra tog kvistar från träden och lade på vägen. Löv strödde de ut som en matta. Och allt folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade och sjöng: Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn! Hosianna i höjden!
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 8
Vi ber Gud, vi ber för kyrkans nya år. Vi ber att vi ska få många möjligheter att vara nära dig. Tack för att du kommer in i våra liv och vill att vi ska vara dina. Idag vill vi särskilt be för … Välsigna oss nu och alltid. Amen.
8
2018-08-20 14:11
vi fir ar gudstjänst med barnen • kopier a och använd
9
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 9
2018-08-20 14:11
december
veck a 50
sön 9 • mån 10 • tis 11 • ons 1 2 • tor 1 3 • f re 1 4 • lör 1 5
Andra söndagen i advent Guds rike är nära
söndagens namn och ämne Guds rike är redan här men ska komma i sin fulla kraft vid Kristi återkomst. Det är alltså Kristi tredje advent som är ledstjärnan för textvalet denna söndag.
gamla testamentet, jesaja 35:1–10
liturgisk färg
Textens sammanhang:
Violett/blått.
Profeten Jesaja var verksam i Juda rike och i Jerusalem under senare delen av 700-talet f.Kr. Det assyriska riket intar Jerusalem 701 f.Kr. och en del judar förs bort i fångenskap. Men de ska snart få återvända. Livet ska börja på nytt. Under ska ske och Sion – tempelplatsen – ska åter bli en samlingspunkt för gudstjänster och lovsånger.
altaret Två ljus och violetta blommor.
psalmförslag 39 , 421:3–5 | 107, 489, 856 | 73, 104:3–4 | 10, 490, 637
övrigt
epistel, jakobsbrevet 5:7–11
Adventsstake med två brinnande ljus.
Textens sammanhang:
Den urkristna kyrkan har det svårt. Varför kommer inte Kristus tillbaka? Irritationen stiger och tvister uppstår. Men dagen är nära. Job i GT klarade sina prövningar och hans liv fick ett lyckligt slut. Salig är den som håller ut.
evangelium, matteus 13:31–34 Textens sammanhang:
Jesus använder ofta liknelser när han talar, inte för att göra budskapet enklare utan först och främst för att vi aldrig ska glömma vad han sagt och för att vi ska få någonting att brottas med. Dessa två liknelser från såväl männens som kvinnornas vardag vill visa på kraften i Guds rike också när det framträder i ringhet och enkelhet. Triviala företeelser blir tecken på någonting större.
psaltarpsalm, ps 85:9–14 Textens sammanhang:
En psalm om Guds försyn och godhet mot det folk som lever i trohet mot Guds goda vilja. Det andliga och det materiella flödar fram ur samma gudomliga källor.
10
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 10
2018-08-20 14:11
ef tertanke
•
julkre tsen
Vi måste våga skita ner oss för himmelrikets skull Anne Sörman
J
och vardagliga händelser en avgörande betydelse för människors tillfrisknande. Det var handlingar som rörde sig nära gränsen för vad som anses vara god yrkesskicklighet, en skötare som följde med en patient till stallet, en läkare som bjöd sin patient på te. När någon vågar ta en risk för en annan män niskas skull tycks någonting ske, någonting som skapar hopp.
esus talar i liknelser då han talar om himmelriket. Vad kunde vara mer provocerande i en tid som denna? Att snacka om himmelriket när världen håller på att brista? Han liknar himmelriket vid ett senapskorn och vid en surdeg – eller snarare med det som kan ske med fröet och med den lilla surdegsklimpen om de kommer i rätta händer. Jesus verkar veta att det kan bli fantastiskt; det kan växa lavinartat. Kornet kan bli ett träd där fåglar bygger bo! Och vad kan inte ske med bröd, det vet ju vi som läst vårt Nya testamente.
Vi tänder ljus, det är advent. Men vi borde också öva upp vårt mörkerseende. Som jag läser är det någonting som evangeliet förutsätter. Det är inte gudomlig inverkan, vad det nu är, och det är inte heller tro, hur den nu uttrycks, utan människor som vet någonting om odling och hushållsarbete och som vågar använda sina händer. Så kom igen! Vi måste våga skita ner oss, bli jordiga och kladdiga. Ner med händerna i marken och få deg in under naglarna: det är våra händer, dina händer, mina. De är skorviga och fläckade, sorgsna, vackra, åldrade och som ett barns, det är våra händer nu som krävs för att himmelriket ska bli till.
Ibland kan metaforer öppna, ibland begränsar de vårt tänkande. Så länge den vanliga poetiska och bibliska dikotomin ”ljus och mörker” tolkas som att ljus är gott och mörker farligt, kommer vitheten att förbli norm. Så länge djup är mer än yta kommer andlighet att värderas högre än att baka bröd. Men Jesus talar inte om något bortom, han talar om nu. Alain Topor (psykolog och forskare) skrev för ett antal år sedan om återhämtning från långvarig psykisk sjukdom. Ofta hade små
11
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 11
2018-08-20 14:11
december
veck a 51
sön 1 6 • mån 1 7 • tis 1 8 • ons 19 • tor 20 • f re 2 1 • lör 2 2
Tredje söndagen i advent Bana väg för Herren gamla testamentet, malaki 4:4–6 Textens sammanhang:
Texten utgörs av slutorden i profeten Malakis bok. Malaki är den siste profeten i GT och verkade på 400-talet f.Kr. Här framförs löftet om att profeten Elia ska komma tillbaka och rädda sitt folk. Detta löfte knyts i NT till Johannes döparen. Enligt Jesus är Johannes Elia, som förbereder Messias, frälsarens ankomst.
söndagens namn och ämne Johannes döparens namn är nära förknippat med adventstiden. Ursprungligen var det flera adventssöndagar som uppmärksammade Guds vägröjare. Numera är detta koncentrerat till den här söndagen. Även Kristi återkomst finns antydd i texterna.
liturgisk färg Violett/blått.
altaret
Två ljus och violetta blommor.
psalmförslag 103, 107 | 228, 265, 835 | 39, 111, 893 | 106, 331, 349, 421:3–5
epistel, andra petrusbrevet 1:19–21 Textens sammanhang:
övrigt
Profeterna är Guds språkrör som förmedlar Guds vilja och löften i konkreta livssituationer. Genom tron på Jesus Kristus har de första kristna kunnat tolka profeternas ord på ett nytt sätt. Den utvalde Sonen finns redan i kristen tro och tradition i GT:s profetior.
Adventsstake med tre brinnande ljus.
evangelium, matteus 11:12–19 Textens sammanhang:
Guds rike har kommit. Somliga satsar allt för att följa Jesus. Johannes har startat processen genom att förbereda Messias ankomst. Eftersom Johannes döparen enligt Jesus är profeten Elia är det därmed sagt att Jesus är den utlovade Messias. Nu finns Johannes kärva, allvarliga väckelseförkunnelse och Jesus glada, upprättande budskap men ingenting passar. Men Visheten, dvs. Gud själv sådan han framträder i Jesus Kristus, blir bekräftad av dem som tar emot budskapet.
REFLEX Advent är motljus. Många är annars dystra i vår tid, det mörka är påtagligt. Apokalyps verkar vara mer på modet än advent. Om advent är att tända ljus är apokalypsen det motsatta. Undergången. Det går åt skogen. Många tycker sig känna igen det i vår egen tid. Som motbild, eller motljus, kommer advent. Med ljus i mörkret och hopp inför framtiden. En ljusets motrörelse som rymmer en uppmaning: Gör plats och röj väg! Bana väg för Honom som kommer. Det finns Någon att se fram emot.
psaltarpsalm, ps 146:3–9
12
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 12
2018-08-20 14:11
13
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 13
2018-08-20 14:11
december
ve ck a 5 2
sön 2 3 • mån 2 4 • tis 2 5 • ons 2 6 • tor 2 7 • f re 2 8 • lör 2 9
Fjärde söndagen i advent Herrens moder
söndagens namn och ämne Sedan Evangelieboken 1983 ägnas denna söndag åt Maria, Herrens mor, som fick uppdraget att föda Guds son.
liturgisk färg
gamla testamentet, sefanja 3:14–17
Blå (himmelsblå)/violett, (alternativt vitt).
Textens sammanhang:
Sefanja verkade i Juda rike på 600-talet f.Kr. Han var en verklig domsprofet som gick i närkamp med allt som var emot Guds goda vilja. Men här utlovas bättre tider. Folket ska räddas och Jerusalem bli återuppbyggt. Gud, Hjälten och Räddaren, ska bo mitt ibland sitt folk.
altaret Fyra (två) ljus och vita blommor.
psalmförslag 480 | 481, 935 | 15:3–4, 422:1–3, 893 | 119:4, 349:3–4, 533:4–6
epistel, filipperbrevet 4:4–7
övrigt
Textens sammanhang:
Adventsstake med fyra brinnande ljus. Krubban kan ställas fram.
Paulus skrev denna text när han satt fängslad i Rom. Församlingen i Filippi stod hans hjärta mycket nära. I det här avsnittet kommer han med uppmuntrande ord. Kristi återkomst är nära, men Kristus är också mitt ibland dem för att ge deras tankar, hjärtan och känslor det skydd de behöver för att kunna vara en levande församling.
evangelium, lukas 1:30–35 Textens sammanhang:
Maria ska bli mor till Guds son. Men hur ska det gå till? Hon har ju inte varit tillsammans med någon man. Ingenting är omöjligt för Gud. Guds andes skaparkraft ska göra det möjligt för Maria att bli Jesu mor. Ängelns budskap är detsamma som Josef får ta emot i drömmen, när han oroar sig för Maria och vem som kan vara far till hennes barn (Matt 1:18 ff). Och barnet ska heta Jesus.
REFLEX Att föda Gud till världen är ingen liten sak. Det låter omöjligt, närmast förmätet. Ändå är det just det som Maria gjorde. Med sitt liv födde hon Gud till världen, enligt trosbekännelsens ord: ”född av jungfrun Maria”. Det gör henne till Herrens moder, men också till vår förebild. Kunde hon, kanske också vi kan våga känna tilltro. Hon – en ung ogift flicka helt utan yttre förutsättningar. Vi lever ofta under bättre omständigheter. Kanske kan de ibland stå i vägen för oss?
psaltarpsalm, ps 145:8–13 Textens sammanhang:
Psalmen är en lovsång om Guds godhet, nåd och trofasthet, en lovsång som hela skapelsen deltar i. Orden ”sen till vrede och rik på kärlek” återkommer på flera ställen i GT. 14
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 14
2018-08-20 14:11
ef tertanke
•
julkre tsen
Våra vingar ska snudda vid varann Gunilla Renöfält
M
killarna och springa fortast av alla. Och jag ville springa som hon men hon lärde mig springa som mig själv. Sen sprang hon ifrån mig för hon var sin egen.
ariiiiaaa! Vänta! Var är du? Hallååå? Det är tyst på mossen. Månen skiner över skidspåret och gör allting till blå ensamhet och rädsla. Maria är långt före för hon var snabb i allt. Plötsligt var hon där igen, glad och trött vid min sida. ”Kom, vi gör snöänglar! Av med skidorna och ner i snön, röra på armar och ben med långa jämna tag. Så.” Vi ligger kvar, tysta, och ser upp mot stjärnorna. Kylan brummar under oss. Två änglar i snön lämnar vi efter oss. De snuddar vid varandras vingar, längst ut vid spetsen.
Hur blev ditt liv, Maria? Du som var modigast i allt, du som gick tvärtemot och fick oss småstadsflickor att se att ”olydig” var maktens ord för modig? När de gör dig till ”lydig”– då trampas snöänglar ned, då domnar ryggslutet av kylan. Ska du komma en dag till mig igen, glad och trött från vägar du färdats? Jag hör talas om dig ibland. Hör hur du gör försiktiga småstadsflickor modiga, hur du delar dödens tyngd med den som måste bära den, hur du bär glädjen som en krona på ditt huvud som aldrig någonsin böjs för någon annan. För du är ju själv. Du är bara du.
Sådär är det med Marior. Man tror vi alltid ska vara vid varandras sida, och så finner man bara tystnad och ensamhet ibland. Jungfru Maria har alltid varit för snabb för mig, hon är långt före, jag hinner inte med Maria, väntaaa! Jag ville veta om du var rädd eller glad eller båda delarna, kanske? Blev du inte rädd av allt det där om Högstes son och fader Davids tron och härska för evigt? Om en från din egen kropp, din egen lilla småstadsflickekropp? Nej, du säger bara – hur ska det gå till? Jag är ju själv. Jag är bara jag.
Jag lovar att göra nya snöänglar denna vinter. Jag ska ligga där och jag ska inte vara rädd. Kylan ska brumma under mig men när jag går upp ska jag se att du gjort en ängel bredvid mig, och våra vingar ska snudda vid varandra.
Maria var snabb i allt. Hon gjorde förbjudna saker som dribbla fotbollen snabbare än
15
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 15
2018-08-20 14:11
vi fir ar gudstjänst med barnen • kopier a och använd
JULAFTON samling vid krubban Idag är temat Jesu födelse. Texterna handlar om att Jesus föds för att vara tillsammans med oss människor och visa oss vad kärlek är.
Jesus föds
fötts åt er i Betlehem. Han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: Ni ska finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” Plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor skara änglar, som sjöng lovsång till Gud:
(Bibel för barn, sid. 141–142)
Vid den här tiden befallde kejsar Augustus i Rom att alla människor i hans stora rike skulle betala skatt. De måste skattskriva sig i den stad eller by som deras släkt en gång kom ifrån. Josef måste därför gå den långa vägen från Nasaret i Galileen till staden Betlehem i Judeen för att skattskriva sig tillsammans med Maria. Maria skulle snart föda sitt barn. Hon blev mycket trött av den långa resan. När de äntligen kom fram till Betlehem, var värdshuset redan överfyllt av människor. Josef och Maria var fattiga. De fick bo i stallet, där oxen och åsnan hade sin plats. Medan de var där, var tiden inne för Maria att föda. Och hon födde sin son och lindade honom och lade honom i en krubba. Samma natt vaktade några herdar sina får på ängarna utanför Betlehem. Då blev himlen ljus som på dagen, och en ängel stod framför dem. Herdarna blev mycket förskräckta. Men ängeln sa: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare
Ära åt Gud i höjden och fred på jorden åt människorna, som han älskar. När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen, sa herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det, berättade de vad änglarna hade sagt till dem om detta barn. Alla som hörde det blev häpna över vad herdarna sa. Maria tog allt detta till sitt hjärta och tänkte mycket på vad det kunde betyda. Herdarna vände tillbaka till sina får och tackade Gud för vad de hade fått höra och se. Allt var så som änglarna hade sagt. Maria och Josef gav sin pojke namnet Jesus, precis som ängeln hade sagt. 16
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 16
2018-08-20 14:11
vi fir ar gudstjänst med barnen • kopier a och använd
Barnens fråga
Varför behövde Gud bli människa och komma till jorden som en bebis? Vi ber
Gud, tack för att du blev människan Jesus, en människa som vi. Hjälp oss att komma ihåg att var och en av oss är viktig. Tack för att du älskar oss. Idag vill vi särskilt be för … Välsigna oss nu och alltid. Amen.
17
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 17
2018-08-20 14:11
jul af ton
•
samling vid krubban
• julbön
Julafton samling vid krubban liturgisk färg Violett/blått (vitt).
altaret
Julbön
Två ljus (sex), violetta blommor (vita och röda blommor).
psalmförslag
liturgisk färg
116, 114, 122
Violett/blått (vitt).
Ur Kyrksång: 66 Ett barn är fött på denna dag 68 Herdarna på ängen 70 Keruben sa till sin änglakör
altaret Två ljus (sex), violetta blommor (vita och röda blommor).
psalmförslag
textläsning
112, 114, 115, 122, 123, 129, 392, 427
Julevangeliet: Lukas 2:1–20
textläsning
övrigt
Gamla testamentet: Jesaja 9:1a, 2–7 Julevangeliet: Lukas 2:1–20
Adventsstake med fyra brinnande ljus. I många församlingar framförs ett julspel under julafton. Låt barnen gestalta Bibelns berättelse om Jesus födelse.
REFLEX I en församling hade man en julkrubba utanför kyrkan. En mamma berättar att en dag när hon och hennes femåriga dotter skulle gå och titta på krubban sprang flickan i förväg. Efter en stund kom flickan springande tillbaka mot mamman full av iver och sa: ”Eftersom det började snöa, ville jag skynda mig till krubban och lägga en filt på Jesusbarnet, så han inte skulle frysa.” En filt åt Jesusbarnet och alla hans bröder och systrar i världen – så enkel är på ett sätt julens mening. Kristus kom i världen för att visa vad god vilja är, och som ett eldsken lyser hans ord: ”Allt vad ni har gjort mot en av dessa mina minsta, det har ni gjort mot mig.”
Val av liturgisk färg beror på om Samling vid krubban respektive Julbön anknyter till adventstiden eller som en början på julfirandet. H Jag ville vara i Betlehem och se vad herdarna såg; se grottan, djuren och allra helst se krubban där Jesus låg. Han föddes fattig i hemlighet och himlen fylldes av sång; för himlen visste att han var Gud och mänska på samma gång. Margareta Melin 18
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 18
2018-08-20 14:11
sön 2 3 • mån 2 4 • tis 2 5 • ons 2 6 • tor 2 7 • f re 2 8 • lör 2 9
Julnatten
julnattens gudstjänst Redan på 500-talet e.Kr. förekom midnattsmässa. Den flyttades efterhand närmare morgonen och ersattes i vår kyrka av ottesången. Numera har de ursprungliga tre mässorna kommit tillbaka: julnattsmässa, julottemässa och juldagshögmässa.
Den heliga natten gamla testamentet, jesaja 9:1a, 2–7 Textens sammanhang:
Profetens ord är relaterade till den svåra tid som Nordriket hamnat i när landet blev ockuperat 732 f.Kr. Men bättre tider stundar. En kung ska födas och han ska skänka folket fred. Antagligen är det kung Hiskia som avses. Profetens ord har också blivit en viktig text för det judiska folkets hopp om en kommande Messias. I Matt 4:12–17 tolkas Jesajas positiva budskap som en profetia om Jesus.
december
ve ck a 5 2
liturgisk färg Vitt.
altaret Sex ljus, vita och röda blommor.
psalmförslag 112, 115, 116 | 114, 427 | 113, 115, 392 | 120:7–8, 122, 432
epistel, hebreerbrevet 1:1–6
övrigt
Textens sammanhang:
Adventsstaken kan tas bort.
Här möter vi en storartad hyllning till Jesus Kristus, julens centrum och ursprung. Han är Guds avbild, som utstrålar Guds egen härlighet.
evangelium, lukas 2:1–20
Julotta
Textens sammanhang:
Lukas födelseberättelse verkar vara sammanställd utifrån Marias perspektiv. Allt som händer uppmärksammas av Maria. Hon tar allt till sitt hjärta och begrundar det. I Matt 1:18–25 beskrivs händelsen utifrån Josefs upplevelser. Något exakt datum för Jesus födelse finns inte. Att herdarna håller vakt om natten skulle tyda på att födelsen inte kan ha skett på vintern, då det är för kallt för att sova utomhus, utan snarare på våren eller hösten. Detta har dock inte någon avgörande betydelse. Herdarna blir förskräckta när ängeln visar sig. ”Var inte rädda”, säger ängeln, och denna hälsning återkommer i andra sammanhang. Mötet med det heliga är tydligen förenat med både rädsla och fascination.
Särskild ordning för julotta finns i Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del I.
liturgisk färg Vitt.
altaret Sex ljus, vita och röda blommor.
psalmförslag 113, 114, 119, 121, 122
textläsning Gamla testamentet: Jesaja 9:2–7 Epistelläsning: Första Johannesbrevet 1:1–4 Evangelium: Lukasevangeliet 2:1–20 Psaltarpsalm: Ps 72:1–7
psaltarpsalm, ps 108:2–7
Alternativ text, Johannesevangeliet 1:1–14 19
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 19
2018-08-20 14:11
tema barn Julen är barnens särskilda högtid. I trons liv hyllas ofta barnaskapet. Varför då? Vad i barnaskapet är värt att efterlikna? Här formulerar barnläkaren och debattören Lars H Gustafsson några tankar om barnet:
Bli som ett barn Lars H Gustafsson
T
illsammans med min sjuåriga dotterdotter står jag vid julkrubban och ser på det nyfödda barn som ligger där. Jag tänker på julevangeliet. Men mest på Matteus berättelse (Matt 18:1–4): Vid samma tillfälle kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: ”Vem är störst i himmelriket?” Han kallade till sig ett barn och ställde det framför dem och sade: ”Sannerligen, om ni inte omvänder er och blir som barnen kommer ni aldrig in i himmelriket. De som gör sig själva små som det här barnet är störst i himmelriket.” Gud kom till oss som ett barn. Barnet i krubban har blivit ikoniskt. Menar Jesus att vi ska bli som nyfödda barn på nytt? Små, värnlösa, intensivt upplevande, helt beroende av en förälders närvaro? Av Guds närvaro? Men där, vid vägkanten, talar Jesus inte om ett nyfött barn. Han kallar till sig ett barn som kan både stå och gå. En sjuåring kanske? Jag ser på mitt barnbarn. Glad, lekande, skapande. Ibland ledsen, arg och tvärtemot. Ska jag bli som hon för att komma in i himmelriket? Vad är det som hon har och som jag saknar? Och hur bär jag mig åt för att göra mig själv liten? För det är ju vad Jesus begär av mig. Jesus är realist. Han har ständigt barn omkring sig under sina vandringar. Och det var inte så länge sedan han själv var barn, ibland i uppror mot sina föräldrar. Jesus har inga romantiska föreställningar om barn som oskuldsfulla små keruber. Han vet att barn i de flesta avseenden är ungefär som vi. Det är något annat han vill säga. Jesus är trött på vårt käbbel om vem som är störst på jorden såväl som i himmelriket. Vår jakt på meriter, positioner, makt och ägodelar intresserar honom inte. Inte heller våra oftast fåfänga försök att göra oss omtyckta och populära. Jag tror Jesus skulle avsky gillaknappar. 20
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 20
2018-08-20 14:11
Hos barn anar han en annan frihet, en förmåga till förundran inför skapelsen, till lek och genuin upptäckarglädje. Säkert möter han barn som skriker, sparkar och slåss. Men hos dem ser han inte den långsinthet och beräknande illvilja som sedan kan få fäste på vägen mot vuxenvärlden. Barn bär på något som senare hotar att gå förlorat. Något som handlar om det djupast mänskliga. Eller kanske om det gudomliga: mysteriet i att vi är skapade till Guds avbild. Kan vi återerövra något av det? Kan vi bli barn på nytt? Jag har länge tvivlat. Men nu, som äldre, börjar jag tro att det är möjligt. Mina drömmar har förändrats. Jag rör mig numera fritt i mitt livs olika landskap. Ibland är jag en liten pojke, ibland småbarnspappa, ibland en mycket gammal man. Tiden är inte längre ett tickande ur eller ett timglas som rinner ut. Den har blivit ett rum att leva i. Som om jag äntligen är på väg att bli människa. Min dotterdotter ser på mig: ”Du är gammal! När ska du dö?” ”Det vet jag inte. Men jag vill gärna vara med när du tar studenten.” ”Bra. Jag vill att du är med då.” Så möblerar hon om i landskapet runt min julkrubba. Hon flyttar de vise männen längst bak och lägger korna alldeles intill Jesusbarnet. ”Det blir bättre så här.” 21
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 21
2018-08-20 14:11
december
ve ck a 5 2
sön 2 3 • mån 2 4 • tis 2 5 • ons 2 6 • tor 2 7 • f re 2 8 • lör 2 9
Juldagen
juldagen och jesus födelse Juldagen är Kristi födelses fest. Gud blir människa och inkarneras (blir kött) i Sonen, Jesus Kristus. Det är juldagens huvudbudskap. Firandet av Jesus födelse den 25 december började i Rom i mitten av 300-talet medan man i den östra delen av kyrkan höll fast vid Epifania – dvs. trettondedag jul, den 6 januari. Eftersom det är omöjligt att fastställa Jesus rätta födelsedag är det teologiska reflektioner som har styrt dateringen.
Jesu födelse gamla testamentet, jesaja 9:2–7 Textens sammanhang:
Profetens ord är relaterade till den svåra tid som Nordriket hamnat i när landet blev ockuperadat 732 f.Kr. Men bättre tider stundar. En kung ska födas och han ska skänka folket fred. Antagligen är det kung Hiskia som avses. Han var en god kung och ledde det norra riket klokt och vist. Profetens ord har också blivit en viktig text för det judiska folkets hopp om en kommande Messias.
liturgisk färg Vitt.
altaret Sex ljus, vita och röda blommor.
epistel, första johannesbrevet 1:1–4 Textens sammanhang:
psalmförslag
Apostelns ärende är ”livets ord”, det eviga livet som Kristus är och förmedlar. Apostlarna har hört, sett och rört vid Jesus. De är ögonvittnen till det som hänt. Att få förkunna ”livet som blev synligt” är en del av den fullkomliga glädje som Jesus talar om i sitt avskedstal.
112, 119:1–4 | 114, 124 | 73, 113, 392, 893 | 120, 122, 127, 767, 861
övrigt Alternativ text, Johannesevangeliet 1:1–14.
evangelium, lukas 2:1–20
psaltarpsalm, ps 72:1–7
Textens sammanhang:
Textens sammanhang:
Lukas födelseberättelse verkar vara sammanställd utifrån Marias perspektiv. Allt som händer uppmärksammas av Maria. Hon tar allt till sitt hjärta och begrundar det. I Matt 1:18–25 beskrivs händelsen utifrån Josefs upplevelser. Något exakt datum för Jesu födelse finns inte. Att herdarna håller vakt om natten skulle tyda på att födelsen inte kan ha skett på vintern, då det är för kallt för att sova utomhus, utan snarare på våren eller hösten. Detta har dock inte någon avgörande betydelse. Herdarna blir förskräckta när ängeln visar sig. ”Var inte rädda”, säger ängeln, och denna hälsning återkommer i andra sammanhang. Mötet med det heliga är tydligen förenat med både rädsla och fascination.
Det här är en typisk kungapsalm som kanske använts vid trontillträden. Kungasonen ska garantera kungamaktens fortbestånd och regera rättvist och rättfärdigt och göra slut på både förtryck och fattigdom. Fred och ordning gynnar även gröda och växtlighet.
22
52637609_Kyrkokalendern inlaga 170x210_180820.indd 22
2018-08-20 14:11
Kyrkokalendern
2018 2019
2018–2019 ISBN 978-91-526-3760-9
9
789152 637609
Kyrko kalendern
Vi firar gudstjänst