Ryggbredd: 14 mm mjukband
Boken bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt på författarnas erfarenheter från forskning och praktik i skolorna. Merparten av författarna är själva flerspråkiga och arbetar aktivt med frågor som rör nyanlända elevers skolgång. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare. Den lämpar sig även väl för fortbildning av lärare, skolledare, annan skolpersonal, skolhuvudmän, politiker och beslutsfattare.
Redaktörer för boken är Pirjo Lahdenperä, professor emerita i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning, och Eva Sundgren, professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik, vid Mälardalens högskola.
interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet
Del ett presenterar tankemodeller kring interkulturell skol utveckling och flerspråkighet som ger en teoretisk ram för de mer praktiska delarna. Del två behandlar olika undervisnings former och innehåller didaktiska diskussioner om hur man som lärare kan skapa en god lärmiljö för eleverna. I del tre presenteras didaktiska exempel hämtade från autentisk klass rumsinteraktion som är tänkta att ge inspiration.
Lahdenperä, Sundgren (red.) Nyanlända,
Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet handlar om det praktiskt pedagogiska arbetet med nyanlända elever. Boken presenterar olika undervisningsformer, till exempel inkludering och språkstödjande undervisning, förberedelseklasser, studiehandledning, språkutvecklande lärarkommunikation och transspråkande.
Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet Pirjo Lahdenperä, Eva Sundgren (red.)
Best.nr 47-12266-0 Tryck.nr 47-12266-0
4712266_Lahdenpera_omslag.indd 1,3
22/06/17 9:36 AM
ISBN 978-91-47-12266-0 © 2017 författarna och Liber AB Förläggare: Maria Granler Projektledare: Maria Emtell Redaktör: Ann-Sofie Lindholm Grafisk design och omslag: Nette Lövgren Illustrationer: Jonny Hallberg Omslagsbild: Landet som icke är. Akrylmålning av Heike Kirsch, foto Andrzej Markiewicz. Produktion: Lars Wallin
Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2017
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 2
22/06/17 8:11 AM
Innehållsförteckning
Inledning 9 Pirjo Lahdenperä & Eva Sundgren
Regler i skollagen om utbildning av nyanlända elever 10 Den språkliga och kulturella mångfalden 11 Bokens innehåll 13 Referenser 19
Författarpresentationer 20 Del I: Tankemodeller, attityder och föreställningar 27 Kapitel 1
Nyanlända som utmaning för utveckling av skolan som interkulturell lärmiljö 29 Pirjo Lahdenperä
Kultur som meningssystem 32 Skolan – en viktig integrationsarena 33 Mono-, mång- och interkulturell integration och skolutveckling 36 Monokulturell integration 37 Mångkulturell integration 38 Interkulturell integration och skolutveckling 42 Slutord 45 Referenser 47 Kapitel 2
Flerspråkighet – föreställningar och attityder 49 Eva Sundgren
Vad är ett språk? 50 Vad innebär två-/flerspråkighet? 51 Modersmålets betydelse 54 Svenska som andraspråk 56 Föreställningar om och attityder till flerspråkighet 59
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 3
22/06/17 8:11 AM
Flerspråkighet som resurs i klassrummet 65 Vinster för alla med flerspråkighet 67 Referenser 69
Del II: Undervisningsformer och frågeställningar 73 Kapitel 3
I gapet mellan hem och skola: om några somaliska föräldrars möte med den svenska skolan 75 Niclas Månsson & Ali Osman
Med fokus på socialt kapital 75 Den delade skolan 77 Föräldrars röster om sina barns skolgång 80 I behov av föräldrastöd 87 Avslutande kommentarer 90 Referenser 92 Kapitel 4
Transspråkande för utveckling av flerspråkighet 94 Gudrun Svensson & Intisar Khalid
En skola i förändring 95 Utgångspunkter 96 Läxor och föräldramedverkan 97 Att skapa tilltro till användning av transspråkande 99 Transspråkande och läxor 100 Närstudium utifrån tre elever och deras föräldrar 106 Slutsatser 111 Referenser 114 Kapitel 5
Studiehandledning på modersmål 116 Karin Sheikhi & Tamar Uçar
Vad är studiehandledning på modersmål? 117 Varför studiehandledning på modersmål? 120 Modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet? 121 Studiehandledning i tematisk undervisning 122 Slutord 135 Referenser 137
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 4
22/06/17 8:11 AM
Kapitel 6
Nyanlända elever i förberedelseklass 139 Hanna Simola & Anette Hansson
Nyanlända elever i förberedelseklass 141 Vad är en förberedelseklass? 143 För och emot förberedelseklass 144 Interkulturell undervisning i förberedelseklass 145 Språkutvecklande undervisning i förberedelseklass 148 Hur kan en stödjande undervisning se ut? 150 Avslutningsvis 162 Referenser 164 Kapitel 7
En fallbeskrivning av arbetet med nyanlända elevers inkludering och språkutveckling i en årskurs 1 166 Birgitta Jansson, Marie Evans & Eva Sundgren
Hur mottagandet av nyanlända elever organiseras 167 En skoldag i årskurs 1 170 Lärarens pedagogiska intentioner och handlingar 172 Att arbeta med läs- och skrivutveckling 174 Högläsning och boksamtal 175 Höga förväntningar på elever 178 Samarbete i arbetslag 178 Framgångsfaktorer för skapandet av en god lärmiljö 180 Referenser 181 Kapitel 8
”Hans saknar lanttulaatikko!” Språkande och kulturella vardagspraktiker i en sverigefinsk minoritetsskola 182 Annaliina Gynne
Sveriges nationella minoriteter och deras utbildning 183 Sverigefinsk minoritetsutbildning 184 Studiens utgångspunkter 186 En tvåspråkig och bikulturell pedagogik 187 Att göra kulturell tillhörighet i vardagen 189 Interaktionsmönster för inkludering av nyanlända i en tvåspråkig miljö 194 Mångfald, flerspråkighet och identitetsskapande i klassrum 197 Referenser 199
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 5
22/06/17 8:11 AM
Kapitel 9
Styra och stötta: exempel på språkutvecklande lärarkommunikation i ett flerspråkigt klassrum 202 Gustav Bockgård, Håkan Landqvist, Thorsten Schröter & Karin Sheikhi
Klassen och läraren 203 Läraren stöttar och styr 204 Samtalsexempel från klassrummet 206 Slutsats 224 Referenser 225
Del III: Ämnesdidaktiska tillämpningar 227 Kapitel 10
”Varför är snön vit?” Om språkande i naturvetenskap 229 Birgitta Norberg Brorsson
Undersökningskontexten 233 Några forskningsrön om undervisningskontextens betydelse 233 Det naturvetenskapliga språket 235 Lektionen om vattnets kretslopp – undervisningskontexten 237 Skrivande 244 Skrivande under lektionen om vattnets kretslopp 246 Multimodalitet 251 Multimodala uttryckssätt i undervisningen om vattnets kretslopp 252 Sammanfattande reflektioner 256 Referenser 261 Kapitel 11
Att undervisa matematik för nyanlända och flerspråkiga elever 262 Saman Abdoka
Elever med olika bakgrund 263 Förståelse av begrepp 263 Elevnära uppgifter 267 Att sortera bort icke matematiska ord 271 Kodväxling 273 Elevens kunskaper en resurs i klassen 276 Slutsatser 280 Referenser 282
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 6
22/06/17 8:11 AM
Kapitel 12
Musik, glädje, inkludering 283 Hans-Olof Gustavsson & Anna Ehrlin
Musik som egenvärde och musik som redskap 285 Musik som redskap för språkutveckling 288 Musik som redskap för att skapa glädje och psykisk hälsa 290 Musik som redskap för social utveckling och sociala relationer 293 Att inspireras och rustas 297 Referenser 298 Kapitel 13
Utmaningar i ett samtida religionsläraruppdrag 300 Linda Jonsson
Vem annars ska vi fråga? 300 Undervisning i kristendom 303 Mot en undervisning om religioner 304 Religionsläraruppdraget av idag 308 Didaktiska utmaningar och dilemman 308 Svensk religionskunskapsundervisning i ett mångkulturellt samhälle 314 Livsvärld som ett samlande begrepp 316 Referenser 318
Register 320
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 7
22/06/17 8:11 AM
Inledning Pirjo Lahdenperä & Eva Sundgren
D
enna bok Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet är en uppföljning av boken Skolans möte med nyanlända (Lahdenperä & Sundgren, 2016), där fokus låg mer på mottagande och undervisning av nyanlända med beskrivningar av förutsättningar och strukturer, mötet i det pedagogiska rummet samt skolans kompetensutveckling. I den här boken har det praktiskt pedagogiska arbetet i klassrummet med nyanlända elever gällande språkutveckling, inkludering och skapande av interkulturell lärmiljö varit vår utgångspunkt. Att skolans arbete ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har varit vårt rättesnöre när vi har engagerat bokens författare både från praktiken i skolorna och från forskarkåren. Flera av kapitlen bygger således på klassrumsforskning med praktisk-pedagogisk och språkdidaktisk inriktning. Arbetet med antologin är ett sätt att utveckla vår förståelse och bemötandet av nyanlända elever och hur skolkontexten påverkar formeringen av det pedagogiska handlandet både i skolan och i klassrummet. Denna förståelse är aldrig tillräcklig utan måste ständigt omprövas, kompletteras och utvecklas. Därför har det varit av värde att skapa en interkulturell lärmiljö för antologiskrivandet, där vi har kunnat engagera författare med olika bakgrunder, erfarenheter, roller och språk (se författarpresentationen, s. 20) Citatet om didaktik som finns i boken Allmändidaktik – vetenskap för lärare (Hansén & Forsman, 2011) uttrycker vår ambition med denna antologi: Didaktik handlar nämligen om förmågan eller konsten att förmedla budskap som hjälper andra människor att förstå situationer, upplevelser och att tillägna sig viktiga kunskaper och färdigheter för att kunna handla övervägt och klokt. I dess innersta kärna ligger de företeelser vi kallar undervisning och fostran och det objekt eller ämne som är föremål för unInledning
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 9
9
22/06/17 8:11 AM
dervisningen. Didaktiken har därför alltid stått i människans tjänst genom att erbjuda redskap som hjälper människan att förstå sin värld och att handla i den (Kansanen, Hansén, Sjöberg & Kroksmark, 2011, s. 11).
Med denna bok vill vi förmedla kunskap om olika dilemman och det praktiska arbetet i klassrummet med nyanlända och andra elever med utländsk bakgrund. Vår intention är att boken kan användas i lärarutbildningar, rektorsutbildningar och i fortbildningar av skolans personal. Särskilt värdefullt är att vi kan erbjuda en bok som lämpar sig för kollegialt lärande i skolan genom att ha kapitel med olika didaktiska tillämpningar. I en stressig arbetsmiljö, vilket ofta kännetecknar skolans vardag idag, hinner man förhoppningsvis läsa ett kapitel med fokus på sitt ämne och sin gärning och ha det som utgångspunkt för utvecklande diskussioner med kollegorna.
Regler i skollagen om utbildning av nyanlända elever För att aktualisera gällande regler och bestämmelser för organisering av undervisning för nyanlända elever i Sverige vill vi ge en kort bakgrund. Den 1 januari 2016 infördes nya regler i skollagen (Skollag, 2010) som gäller utbildningen av nyanlända elever. Då fick vi också en definition av nyanländ elev (3 kap. 12 a §): Med nyanländ avses i denna lag den som 1. har varit bosatt utomlands, 2. nu är bosatt i landet, och 3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. De nyanlända eleverna är en heterogen grupp som befinner sig i Sverige av olika skäl och på olika villkor, och deras skolbakgrund ser olika ut (Skolverket, 2016a). De kan till exempel vara asylsökande, anhöriginvandrare eller barn till arbetskraftsinvandrare.
10
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 10
22/06/17 8:11 AM
Kartläggningen av elevens kunskap fick en central betydelse i de regler som trädde i kraft 2016. Den nyanlända elevens kunskaper ska bedömas senast inom två månader från det att eleven tagits emot i skolväsendet och resultatet av bedömningen ska ingå i underlaget för placering i årskurs (Skollag, 2010: 3 kap. 12 c–e §). Rektor ansvarar för att bedömning görs. Sedan den 15 april 2016 är det obligatoriskt i grundskolan att använda Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 (Skolverket, 2017). I steg 1 bedöms elevens språk och erfarenheter, i steg 2 elevens kunskaper inom områdena litteracitet och numeracitet och i steg 3, som publiceras successivt under 2017, elevens kunskaper i 15 av grundskolans ämnen. Om en elev saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen får rektorn besluta att eleven delvis ska undervisas i förberedelseklass, men en elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre än två år (Skollag, 2010: 3 kap. 12 f §). Det är alltså inte tillåtet att en elev får all sin undervisning i förberedelseklass, men vad som avses med ”delvis” är inte närmare reglerat. Enligt Skolverkets allmänna råd Utbildning för nyanlända elever (Skolverket, 2016a) är det lämpligt att den nyanlända eleven redan från början följer minst ett, gärna flera, ämnen med sin ordinarie undervisningsgrupp. Det är dock beroende av kommunens resurser och praktik hur den förberedande undervisningen organiseras, se kapitel 6 och 7.
Den språkliga och kulturella mångfalden Något som påverkar skolgången och undervisningen av nyanlända negativt är det faktum att Sveriges riksdag 2016 fattade beslut om lagändringar som påverkar asylsökande och de som ansöker om uppehållstillstånd för att flytta till en anhörig i Sverige (Migrationsverket, 2017a). Sedan den 1 juni 2016 har den som sökt asyl och fått ett beslut om utvisning inte längre rätt till boende och dagersättning från Migrationsverket. Från 1 juli 2016 och tre år framåt gäller en lag som begränsar asylsökandes möjligheter att få uppehållstillstånd och möjligheten för den sökandes familj att få komma till Sverige. Antalet asylsökande sjönk drastiskt mellan 2015 och 2016, och totalt var det 28 939 som sökte asyl i Sverige Inledning
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 11
11
22/06/17 8:11 AM
2016 (Migrationsverket, 2017b). Antalet barn var 10 909, varav 2 199 ensamkommande (se Lahdenperä kap. 1, där det finns en beskrivning av konsekvenser av detta beslut). Skolverket (2016b) har sammanställt statistik om nyinvandrade elever i grundskolan som samlades in i oktober 2015. Antalet nyanlända elever ökade från 50 000 höstterminen 2014 till 62 400 höstterminen 2015. Närmare hälften av de nyanlända eleverna gick i skolan i 29 av landets 290 kommuner. Ökningen av antalet nyanlända elever skedde framför allt i mindre kommuner och främst i kommunala skolor. I ljuset av denna statistik kan man förstå behovet av kunskaper om nyanlända i skolan och det påträngande kompetensutvecklingsbehovet av personalen. Eftersom mycket av kunskaper inom migration och skolan är utvecklade inom storstädernas eller de medelstora städernas förortsmiljöer finns det nya och annorlunda skolmiljöer för nyanlända som utgångspunkt för pedagogik och didaktisk kunskap. I denna bok finns det erfarenhetsbaserade och vetenskapliga kunskaper från många olika typer av skolkontexter och kommuner. Modersmålslärarna är viktiga interkulturella resurser på skolan. Undervisning av modersmål bidrar till elevens flerspråkighet och skolframgång, som påpekas i kapitel 2 av Eva Sundgren. Läsåret 2015–16 hade 250 399 elever i den svenska grundskolan rätten att läsa sitt modersmål, vilket motsvarar drygt 25 % av alla grundskoleelever i Sverige (Skolverket, 2016c). Andelen av de berättigade eleverna som deltog i modersmålsundervisning var 56 %. Totalt talades 152 språk bland grundskoleelever i Sverige, och det största modersmålet var arabiska med cirka 53 000 elever. Se tabell 1. Som redan nämnts finns skolor som tar emot många nyanlända elever, och upp till 95–100 % av eleverna kan ha utländsk bakgrund, medan andra bara har några få nyanlända elever och elever med utländskt födda föräldrar. Självfallet påverkar antalet elever med utländsk bakgrund skolans arbete och kunnande inom detta fält. Det är dock värdefullt att påpeka att det inte är självklart att skolan har utvecklat kunskaper trots antalet elever med utländsk bakgrund, utan kan fortfarande arbeta som en monokulturell svensk skola. Den interkulturella skolutvecklingen, som denna antologi är tänkt att bidra till, förutsätter medvetet utvecklingsarbete av såväl pedagogiken som organiseringen av undervisningen. 12
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 12
22/06/17 8:11 AM
Tabell 1. De största modersmålen i svenska grundskolor (läsåret 2015–16)
Modersmål
Antal elever
arabiska
52 822
somaliska
20 026
engelska
15 506
bosniska/kroatiska/serbiska
15 360
persiska
13 172
spanska
13 011
kurdiska
11 750
finska
8 900
albanska
8 516
polska
8 309
övriga språk (142) Totalt
83 027 250 399
Källa: Skolverket (2016c)
Bokens innehåll Antologin består av tre olika delar. Del I Tankemodeller, attityder och föreställningar ger en ram och tankemässiga utgångspunkter för skolans pedagogiska arbete och de olika kapitlen i antologin. Denna del med fokus på interkulturalitet och flerspråkighet ger en värdemässig och vetenskaplig grund för antologins övriga kapitel. Del II Undervisningsformer och frågeställningar behandlar de olika undervisningsformer som är speciellt tänkta för och används i undervisningen av nyanlända som inkludering och språkstödjande undervisning i klasser, förberedelseklasser, studiehandledning, språkutvecklande lärarkommunikation och transspråkande. Dessa kapitel innehåller också didaktiska diskussioner om hur utformningen av lärmiljön kan skapa en god lärmiljö för elever. I detta sammanhang uppmärksammas även den sociokulturella lärmiljön där föräldrarna är en del med tanke på deras kunskaper och möjligheter att stödja sina barns skolgång och studieresultat. I del III Ämnesdidaktiska tillämpningar ligger Inledning
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 13
13
22/06/17 8:11 AM
fokus på fyra olika ämnen i skolan, nämligen naturvetenskap, matematik, musik och religion. De didaktiska exemplen, hämtade från autentisk klassrumsinteraktion, ger en illustration av och inspiration för vad aktiva lärare kan göra för att främja sina elevers lärande.
Del I Tankemodeller, attityder och föreställningar
I inledande kapitel 1 Nyanlända som utmaning för utveckling av skolan som interkulturell lärmiljö skissar Pirjo Lahdenperä olika kontextuella faktorer för lärares pedagogiska gärning med fokus på skolans mångkulturella och interkulturella utveckling. Antal elever med utländsk bakgrund i allmänhet och nyanlända elever i synnerhet relateras till den form av meningssystem som gynnar dessa elevers utbildning, integration och skolframgång. Mångtaliga praktiska erfarenheter av olika typer av skolutveckling samt senaste forskning inom området ligger som grund för kapitlets utgångspunkter och innehåll. Syftet med kapitlet är att ge skolans personal begrepp och system av tänkande, det vill säga meningssystem, med vars hjälp man kan analysera, förstå och förändra det tänkande som hindrar skolans utveckling utifrån mångfalden. Sverige är i hög grad ett flerspråkigt samhälle. Grundläggande för ett framgångsrikt arbete i det flerspråkiga klassrummet är att synliggöra och inkludera de olika språkliga och kulturella erfarenheter som finns bland eleverna. Nyanlända elever ska lära sig ett nytt språk samtidigt som de ska utveckla kunskaper på sitt nya språk, och undervisningen måste erbjuda stöttning, till exempel i form av att nyanlända elever får studiehandledning på sitt modersmål (eller sitt starkaste språk). Det finns emellertid fortfarande negativa attityder till flerspråkighet, både i samhället i stort och i skolan. I kapitel 2 Flerspråkighet – föreställningar och attityder diskuterar Eva Sundgren vad ett språk är och vad tvåspråkighet eller flerspråkighet innebär. Hon beskriver vad en attityd är och hur vi kan arbeta i skolan för att förändra negativa attityder till flerspråkighet och mångfald som hänger nära samman. Slutligen lyfts vikten av att se flerspråkighet som en tillgång både för individen och samhället och som en resurs i klassrummet.
14
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 14
22/06/17 8:11 AM
Del II Undervisningsformer och frågeställningar
I kapitel 3 I gapet mellan hem och skola: om några somaliska föräldrars möte med den svenska skolan behandlar Ali Osman och Niclas Månsson mötet mellan somaliska föräldrar och deras barns lärare och diskuterar hur relationen påverkar deras möjligheter att stötta sina barn i skolarbetet. Studien bygger på förståelsen av socialt kapital för att förstå hur samtalen mellan föräldrar och lärare föregås av föräldrars respektive lärares förutfattade meningar om vad samtalen ska handla om. Medan föräldrarna vill prata om sina barns skolresultat pratar lärarna om barnens sociala utveckling. Föräldrarnas kunskaper om det svenska skolsystemet och deras känsla av att inte kunna hjälpa sina barn med skolarbetet förstärks av att de saknar olika former av stöd som skulle kunna kompensera deras individuella begränsningar att stödja sina barn i skolarbetet. Syftet med kapitlet 4 Transspråkande för utveckling av flerspråkighet av Gudrun Svensson och Intisar Kahlid är att ge exempel på och diskutera flerspråkiga elevers utveckling av flerspråkighet i den svenska skolan utifrån aspekter som berör transspråkande och också här den viktiga föräldramedverkan. Beskrivningen utgår från en klass i årskurs 6 där klasslärarna tillämpat transspråkande i olika ämnen sedan årskurs 4. Avsikten från lärarnas sida är att stärka utveckling av både kunskaper och flerspråkighet samtidigt som de vill att föräldrarna ska få ökade möjligheter att delta i sina barns läxläsning och därmed också bidra till sina barns språkoch kunskapsutveckling. Detta åskådliggörs i ett praktiknära exempel på tillämpning av transspråkande i geografiundervisningen. Det är inte bara möjligheten att läsa läxor med sina barn som påverkat barnens utveckling mot flerspråkighet utan också föräldrarnas uppfattningar om målet och värdet med flerspråkighet. I kapitel 5 Studiehandledning på modersmål presenterar Karin Sheikhi och Tamar Uçar studiehandledning som en del av undervisningen för nyanlända elever. Studiehandledning beskrivs som en stödåtgärd för nyanlända elever som ännu inte kan tillgodogöra sig undervisningen på svenska, och studiehandledning sätts i relation till modersmålsundervisning. Efter en kort beskrivning av tematiskt arbetssätt består huvuddelen av kapitlet av en beskrivning av ett tematiskt arbetssätt där studiehandledningen är en integrerad del. Kontexten är språkintroduktionsprogrammet
Inledning
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 15
15
22/06/17 8:11 AM
på gymnasiet, där eleverna läser mot grundskolans kursplanemål, men arbetssättet går att anpassa också till lägre åldrar. De teman som beskrivs är Kultur och identitet, Kropp och hälsa samt Skolans värdegrund. Med utgångspunkt i dessa exempel på beprövad erfarenhet diskuteras forskning om flerspråkig studiehandledning. För nyanlända elever i grundskolans senare år är förberedelseklass oftast det första mötet med svensk skola. I kapitel 6 Nyanlända elever i förberedelseklass beskriver Hanna Simola och Anette Hansson vad förberedelseklass som organisationsform innebär, och med hjälp av intervjuer och observationer exemplifieras hur en interkulturell språkutvecklande och språkinriktad undervisning kan fungera. Det handlar bland annat om att ha höga förväntningar på nyanlända elever och utmana dem i sitt lärande samtidigt som de ges rätt form av stöttning, samt att se klassens olika språk som en resurs i lärandet och i undervisningen. I kapitel 7 En fallbeskrivning av arbetet med nyanlända elevers inkludering och språkutveckling i en årskurs 1 beskriver Birgitta Jansson, Marie Evans och Eva Sundgren hur en lärare arbetar i en mångkulturell årskurs 1. Först ges en bakgrund om hur mottagandet av nyanlända elever organiseras i kommunen och på skolan. De nyanlända 7-åringarna på den här skolan kommer direkt in i klassen och deltar i alla ämnen. Fallbeskrivningen bygger på observationer och intervjuer med skolledning, klassläraren och språkstödet. Syftet med kapitlet är att ge exempel på hur ett inkluderande och tal-, läs- och skrivutvecklande arbete kan organiseras och se ut i årskurs 1. Samarbete med föräldrar, andra lärare, studiehandledare och modersmålslärare lyfts speciellt som en framgångsfaktor för att skapa ett gynnsamt inlärningsklimat för språkutveckling, liksom höga förväntningar på eleverna, tydliga instruktioner och ett positivt förhållningssätt. Hur förhandlas det om kultur och språk i skolans vardag? Hur ser tvåspråkig och bikulturell minoritetsutbildning ut i Sverige på 2010-talet? Vilka lärdomar kan man dra från flerspråkiga utbildningssammanhang för skolan i stort? I kapitel 8 ”Hans saknar lanttulaatikko!” Språkande och kulturella vardagspraktiker i en sverigefinsk minoritetsskola beskriver Annaliina Gynne Sveriges nationella minoriteter i allmänhet och den sverigefinska minoriteten i synnerhet. Kapitlet bygger på ett etnografiskt forskningsprojekt om flerspråkiga ungdomars språkande, meningsskapande och identitetsarbete. Med empiriska fall som utgångspunkt diskuterar hon tvåsprå16
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 16
22/06/17 8:11 AM
kig utbildning och utbildning för minoriteter samt vilka aspekter inom dessa som även skulle kunna tas tillvara på i utbildningsväsendet i stort. I kapitlet 9 Styra och stötta: exempel på språkutvecklande lärarkommunikation i ett flerspråkigt klassrum beskriver Gustav Bockgård, Håkan Landqvist, Thorsten Schröter och Karin Sheikhi hur en lärares sätt att kommunicera med sina elever kan forma klassrumsklimatet och påverka elevernas hela lärandesituation genom att ge dem möjligheter att utveckla både förståelsen för ämnesstoffet och sin egen kommunikationsförmåga. Till grund för beskrivningen ligger observationer och inspelningar av en lärares undervisning i en femteklass samt intervjuer med denna lärare. Det här kapitlet visar också hur samtalsanalys kan vara ett verktyg för lärare som vill undersöka sin, eller kollegors, undervisning för att få syn på och förstå viktiga detaljer i kommunikation.
Del III Ämnesdidaktiska tillämpningar
Med utgångspunkt i ett material insamlat under en lektion i årskurs fem då vattnets kretslopp behandlades diskuterar Birgitta Norberg Brorsson i kapitel 10 ”Varför är snön vit?” Om språkande i naturvetenskap lektionens språkliga erbjudanden och vilka möjligheter till förståelse den gav. Här behandlas tre perspektiv: lektionens struktur och vilka möjligheter till språkande undervisningen erbjöd, elevernas skrivande samt användning av multimodala uttryckssätt under lektionen. Lektionen innehöll många tillfällen till språkliga aktiviteter för eleverna såsom smågrupps- och helklassamtal, två experiment under vilka eleverna diskuterade med varandra, reflektionsskrivande, skrivande av laborationsrapporter och skapande av bilder kring experimenten. Den språkliga interaktionen gav således möjligheter till både språk- och kunskapsutveckling. I kapitel 11 Att undervisa matematik för nyanlända och flerspråkiga elever fokuserar Saman Abdoka på matematikundervisning med elever med utländsk bakgrund i allmänhet och med nyanlända elever i synnerhet. Från Samans tioåriga erfarenhet av att arbeta som matematiklärare i mångkulturella och flerspråkiga skolor och klasser har han kunnat dra slutsatser om hur matematikundervisningen kan bli mer elevanpassad och framgångsrik. Han menar att det är viktigt att den undervisande läraren tar extra hänsyn till språket, både vad gäller språkanvändning och Inledning
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 17
17
22/06/17 8:11 AM
språkinnehåll. De aspekter som behandlas i kapitlet är förståelse av begrepp, elevnära uppgifter, att sortera bort icke-matematiska ord och kodväxling. Kapitlet utmynnar i hur elevens skilda erfarenheter och kunskaper kan ses som resurs i matematikundervisningen och i klassen. Syftet med kapitel 12 Musik, glädje och inkludering av Hans-Olof Gustavsson och Anna Ehrlin är att visa på olika dimensioner och möjligheter som inryms i användande av musik i skol- och fritidsverksamhet där nyanlända elever ingår. I texten uppmärksammas betydelsen av en didaktisk medvetenhet om musik som ett värde i sig, musik som en social verksamhet och musik som ett redskap för lärande och utveckling inom olika områden, där särskild uppmärksamhet riktas mot språkutveckling. En central utgångspunkt utgörs av lärares erfarenheter, tankar och idéer från musikverksamheten i en F–6-skola, vars målsättning är att genom ökad samverkan mellan skolan och den kommunala musikskolan arbeta för ökad integration av nyanlända elever och elever med utländsk härkomst. Avslutningsvis berörs även vikten av att blivande och verksamma lärare samt andra yrkesgrupper som arbetar med de lägre åldersgrupperna som en del i en interkulturell pedagogisk kompetens, inspireras och rustas för att leda barn i sång och spel. I det sista kapitlet 13 Utmaningar i ett samtida religionsläraruppdrag beskriver Linda Jonsson utifrån sin avhandling Mellan tradition och förnyelse. Utmaningar i religionsläraruppdraget hur det svenska religionsläraruppdraget har förändrats under ett par hundra år. Utvecklingen har skett från konfessionell kristendom bestämd av Svenska kyrkans lutherska lära i en skola verksam i ett någorlunda enhetligt samhälle till undervisning om religioner i ett skolsystem och samhälle präglat av mångfald. I detta kapitel sätts dagens religionsläraruppdrag under lupp. Jonsson menar att denna lärargärning är ett komplext uppdrag med flera utmaningar. Med teman som Mellan tradition och förnyelse, Gränslöst ämne på begränsad tid, Elevnära frågor eller När-det-kommer-upp-pedagogik exemplifieras lärarens didaktiska utmaningar och dilemman. Kapitlet utmynnar i internationella jämförelser mellan olika europeiska länders lösningar för religionsundervisning i syfte att skapa förståelse för multireligiositet i Europa och i Sverige. När religionsundervisning betraktas utifrån ett vidgat livsvärldsperspektiv kan det öppna för nya sammanhang och kan på ett bättre sätt motsvara mångfald bland skolans religioner. 18
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 18
22/06/17 8:11 AM
Vår förhoppning är att med detta breda innehåll i antologin både sprida och vara med och utveckla nya teoretiska och praktiska kunskaper på skolor och lärosäten för undervisning och inkludering av nyanlända och andra elever med utländsk bakgrund. Denna antologi väcker förhoppningsvis nyfikenhet att pröva och analysera det egna arbetet och därmed vidareutveckla undervisning av nyanlända elever.
Referenser Kansanen, Pertti; Hansén, Sven-Erik; Sjöberg, Jan & Kroksmark, Tomas (2011). Vad är allmändidaktik? I: Hansén, S-E. & Forsman, I. (red.) Allmändidaktik – vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. S. 27–48. Lahdenperä, Pirjo & Sundgren, Eva (red.) (2016). Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber. Migrationsverket (2017a). Nya lagar 2016. Tillgänglig på: https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nya-lagar-2016.html Migrationsverket (2017b). Asylsökande till Sverige under 2000–2016. Skollag (2010). SFS 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ skollag-2010800_sfs-2010-800 Skolverket (2016a). Utbildning för nyanlända elever. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3576 Skolverket (2016b). PM – Nyinvandrade elever i grundskolan. Tillgänglig på: http://www. skolverket.se/publikationer?id=3653 Skolverket (2016c). Skolor och elever i grundskolan läsåret 2015/2016. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på: http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/ statistik-i-tabeller/grundskola/skolor-och-elever/skolor-och-elever-i-grundskolan-lasaret-2015-16-1.241617 Skolverket (2017). Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/kartlaggningsmaterial
Inledning
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 19
19
22/06/17 8:11 AM
Del I: Tankemodeller, attityder och föreställningar
. Författarpresentationer
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 27
27
22/06/17 3:46 PM
K apitel 1
Nyanlända som utmaning för utveckling av skolan som interkulturell lärmiljö Pirjo Lahdenperä
I detta inledande kapitel skissar jag olika kontextuella faktorer för lärares pedagogiska gärning med fokus på skolans mångkulturella och interkulturella utveckling. Antal elever med utländsk bakgrund i allmänhet och nyanlända elever i synnerhet relateras till den form av meningssystem som gynnar dessa elevers utbildning, integration och skolframgång. Mångtaliga praktiska erfarenheter av olika typer av skolutveckling samt senaste forskning inom området ligger som grund för kapitlets utgångspunkter och innehåll. Syftet med kapitlet är att ge skolans personal begrepp och system av tänkande, det vill säga meningssystem, med vars hjälp man kan analysera, förstå och förändra det tänkande som hindrar skolans utveckling utifrån mångfalden.
A
lla praktiserade lärare tillhör sammanhang. Sammanhanget utgörs av det tänkande som är dominerande i landet i fråga: kommunen, området i kommunen, skolformen, den lokala skolan, skolledningen, kollegiet, ämnet, elevsammansättning etc. Den viktigaste utgångspunkten för lärarnas pedagogiska gärning är emellertid eleverna och deras psykosociala uppväxtförhållanden, där elevers familjesituation med exempelvis migrationsbakgrund är av central betydelse. Läroplanerna har sedan länge påbjudit en elevinriktad utgångspunkt för skolans gärning. Att undervisningen ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Skolverket, 2011, s. 8) ger en bild av ett idealförhållande för maximal inKapitel 1. Nyanlända som utmaning för utveckling av skolan som interkulturell lärmiljö
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 29
29
22/06/17 3:46 PM
dividualisering där läraren kan undervisa barn från olika skolbakgrunder och anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Självfallet är det nästan omöjligt att utgå från de elevförhållanden som läraren inte är bekant med eller av någon anledning inte känner sig motiverad för. Att undervisningen ska vara relevant för eleverna är givetvis mycket svårare när läraren inte känner till elevers bakgrund och deras sociolingvistiska landskap. Även språksvårigheter och andra kommunikationssvårigheter kan försvåra undervisningen och elevers skolgång och lärande på ett avgörande sätt. I ljuset av detta är det förståeligt att läraren och skolans personal hamnar i olika typer av undervisningssvårigheter och dilemman (se fig. 1:1). Dessa dilemman kan ge upphov till olika konflikter och svårigheter att veta vad som är bäst för elevens lärande och undervisning. I ett mångkulturellt och mångetniskt område måste skolans och förskolans personal hantera en mångfald av sociala relationer och sammanhang i vilka normer, värderingar, handlingsmönster, praktik och förväntningar tar form. Detta kan gälla beslut om undervisning på olika språk som modersmålsundervisning, bedömning, betyg, pedagogiska handlingar, läxor, disciplinfrågor, olika typer av elevärenden, stödåtgärder, värde-
Figur 1:1. Konflikter och dilemman
Heterogent (mångfald)
30
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 30
Del I: Tankemodeller, attityder och föreställningar
22/06/17 3:46 PM
grundsfrågor etc. Dessa beslut och positioner kan i sin tur vara svåra att ta och resultera i dilemman som kommunens tjänstemän, skolans personal och speciellt skolledningen och läraren måste hantera, det vill säga att tvingas välja mellan flera olika alternativ, där inget helt löser problemet. Dilemmatic space (Fransson, 2012) är ett teoretiskt perspektiv som ramar in en viss verksamhet med dess aktörer, normer, värderingar och handlingsmönster. Perspektivet bidrar till att relatera individers överväganden och ageranden till de utmaningar, dilemman och strukturer som yrkesvardagen med nyanlända elever erbjuder på realiseringsarenan. Att hantera dilemman handlar om att försöka hantera valmöjligheterna, intressekonflikterna och spänningarna mellan konkurrerande och oftast oförenliga mål, regler, förväntningar, värderingar, handlingar, beslut, funktioner, relationer etc. Att arbeta i ett mångkulturellt samhälle och speciellt med nyanlända som kommer från utomeuropeiska länder kan medföra olika typer av dilemman vilka kan vara svåra att hantera såväl i kommunen som i skolan. Dessa dilemman kan skapa osäkerhet och rådlöshet, samt erbjuda en återgång till tidigare och oftast monokulturella tankemodeller och handlingsmönster, vilka kan ge trygghet och arbetsro i en turbulent tid med nya elevgrupper. Den nya asyllagen, som Sveriges riksdag fattade 21 juni 2016, handlar om begränsning av asylsökandes utsikter att få uppehållstillstånd och möjligheten för den sökandes familj att få komma till Sverige (Migrationsverket, 2016). Denna lag ställer nya krav på skolans personal och kan ge upphov till nya dilemman för skolans integrationsarbete och resultat. Att skicka tillbaka nyanlända elever med sina familjer eller ensamkommande barn till olika länder kan orsaka både känslomässiga, yrkesmässiga och moraliska dilemman för skolans personal. Elever, som skolan har arbetat med och skapat en relation till, och som redan har kommit långt med inlärningen av det svenska språket, utvisas till osäkra förhållanden med begränsade utbildningsmöjligheter. Att bygga upp en relation till eleven för att kunna utgå från elevens behov och studiebakgrund kan därmed bli mer sekundärt för skolan, eftersom det är osäkert hur länge eleven får stanna i kommunen och i landet. Detta innebär att det inte enbart är elevernas varierande bakgrunder som skapar dilemman för sko-
Kapitel 1. Nyanlända som utmaning för utveckling av skolan som interkulturell lärmiljö
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 31
31
22/06/17 3:46 PM
lans personal, utan även den politik som drivs i landet med nya lagar, regler och föreskrifter.
Kultur som meningssystem Det centrala begreppet för mitt kapitel är kultur eftersom jag kommer att laborera med begrepp som mono-, mång- och interkulturellt som kvalitativa betingelser för integration och skolutveckling. Det finns många olika definitioner av begreppet kultur beroende på vetenskapligt perspektiv, ämne eller vilket kulturområde det är fråga om, exempelvis folkkultur, finkultur och populärkultur. Kultur som fenomen kan således studeras på många olika sätt och utifrån många olika perspektiv. I detta kapitel betraktar jag kultur från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, därför att socialkonstruktivismen förhåller sig kritisk gentemot de fenomen och den kunskap som vi ofta tar för givna i samhället. Utgångspunkten är att våra sinnen inte kan förmedla en objektiv bild av den sociala verkligheten, utan kultur är den kontext där mening skapas och ges (Lahdenperä, 2004; 2010). Utifrån detta socialkonstruktivistiska perspektiv ses tänkande och meningsskapande som produkter av historiska, sociala, idémässiga och ideologiska skeenden och inte som konstanta och universella (Burr, 1995; Rosenau, 1992). Kultur som en social konstruktion och ett meningssystem måste sättas i sitt sammanhang, globalt, samhälleligt, historiskt, organisationsmässigt, värdemässigt och så vidare, för att kunna analyseras, förstås, kritiseras och utvecklas (Lahdenperä, 2008). Kunskap är kontextuell, det vill säga den skapas, är beroende av och vidmakthålls av de specifika sociala och ekonomiska förhållanden som råder i en bestämd kultur, plats, tid och ett bestämt rum (Foucault, 1972; Burr, 1995). Kategorier som ras, kön, etnicitet, kultur, klass och språk skapas och vidmakthålls genom diskurser med tolkningar som konkurrerar om makten att definiera. Dessa kategorier blir således laddade med skillnader i makt och samhälleliga värden. Därför är det viktigt att veta vem eller vilka som har makten över språket eftersom de även har makt över tänkandet. Även kunskap om verkligheten bestäms av faktorer såsom makt och dess intressen, som i förlängningen bestämmer vad som är och kommer att bli kunskap eller värt att veta eller kunna. 32
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 32
Del I: Tankemodeller, attityder och föreställningar
22/06/17 3:46 PM
När det gäller definition av etnisk kultur lägger kommunikationsteoretikerna Vernon Cronen och Barnett Pearce (1980) tonvikten på meningsskapandet och konstruktionen av verkligheten med delad förståelse, mening och känsla för olika företeelser mellan individer i en grupp och samhället. Vi känner till, lär oss och relaterar till vår omgivning i enlighet med det tankesystem och de känslor som guidar och filtrerar våra tolkningar och handlingar. Kenneth Gergen (1985) använder sig av begreppet meningssystem. Han hävdar att olika företeelser och begrepp får mening i interaktion mellan människor. Därför blir olika narrativa skapelser som idéer, myter, värden, upplevelser, fantasier, trosföreställningar och fördomar hos individer och grupper i samhället i allmänhet, och i utbildning och skola i synnerhet, viktiga medel för att förstå och analysera ett pedagogiskt tänkande och handlande.
Skolan – en viktig integrationsarena I styrdokumenten för skolans arbete med nyanlända är elevernas integration och inkludering i det svenska samhället det mest centrala målet för skolans alla åtgärder. Skolans betydelse som integrationsarena är utom konkurrens. Skolan är den enda institution i samhället som samlar alla barn och ungdomar oberoende av bakgrund och tillhörighet. Dessutom ska skolan enligt styrdokumenten ge dessa elever en likvärdig utbildning i jämförelse med elever med svensk bakgrund. Därför diskuterar jag i detta inledande kapitel integrationen av nyanlända elever och relaterar den till de olika meningssystem som jag alltså kallar för mono-, mång- och interkulturellt samt vilka konsekvenser det innebär för skolans åtgärder och utveckling. Syftet är att beskriva en kontextuell ram för olika tänkanden eller meningssystem och de olika pedagogiska verksamheter och handlingar som denna antologi innehåller. Integration som begrepp används vanligen i organisatoriska och i samhälleliga sammanhang i diskussioner om etnisk, kulturell och språklig mångfald. Integration är ett värdeladdat och kraftfullt begrepp eftersom det ligger till grund för olika politiska åtgärder för en utveckling i landet och kommunen. Integration är därför också ett mångtydigt och problematiskt begrepp som behöver beskrivas och kontextualiseras för att Kapitel 1. Nyanlända som utmaning för utveckling av skolan som interkulturell lärmiljö
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 33
33
22/06/17 3:46 PM
skapa förståelse för de problem och dilemman som är förknippade med skolans pedagogiska uppdrag med elevers inkludering, likvärdiga utbildningsmöjligheter och skolframgång. Integration betyder rent språkligt en ”process som leder till att skilda enheter förenas” (Nationalencyklopedin), men i praktiken finns det olika sätt att definiera integration och vad det innebär. Den officiella integrationspolitiken gäller alla verksamheter i landet och är formulerad i regeringens skrivelse Egenmakt mot utanförskap – regeringens strategi för integration (Regeringens skrivelse 2008/09, s. 24). I denna lyfts fyra övergripande mål med integrationspolitiken: 1. lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, 2. en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund, 3. en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för, och 4. ett samhälle fritt från diskriminering. Den etniska integrationen är emellertid problematiserad och debatterad både i forskning och i massmedia. Osman Aytar (2009) utgår från forskningen om integration och hävdar att trots förändringar i den officiella integrationspolitiken, enligt vilken integration uppfattas som en ömsesidig process i ett samhälle som präglas av etnisk och kulturell mångfald, finns det fortfarande en dominerande praxis med ”integrationsfrämjande aktiviteter” med syfte att anpassa minoriteter till majoritetssamhället (Aytar, 2009). Åke Daun (2009) ställer frågan om att integreras eller assimileras i artikeln Integration förr och nu. Han menar att politiken och begreppen har varierat över tid. Enligt Daun övergavs assimilationstanken efter 1940och 50-talens arbetskraftinvandring. De flesta i Sverige insåg det omöjliga att få människor att överge sin kulturella bakgrund. Termen assimilation ersattes med integration. Integration sågs som en mindre strikt variant
34
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 34
Del I: Tankemodeller, attityder och föreställningar
22/06/17 3:46 PM
av assimilation där anslutning till majoritetssamhällets kultur bara skulle ske till viss del (Daun, 2009, s. 13). I Lena Grips (2010) analys av förståelsen av integrationsbegreppets innebörd i fyra olika kommuner fann hon otydlighet i samtliga kommuner beträffande vem som egentligen ska integreras och vilka grupper i samhället som integrationen berör. Hon lyfter fram motsägande föreställningar om vad integration ska innebära. Ska alla integreras med varandra, ska invandrade personer integreras i det svenska samhället eller ska människor i utanförskap integreras i svensk kultur (Grip, 2010, s. 68)? Hon menar vidare att de svenska kommunerna spelar en viktig roll i integrationsarbetet eftersom det är där det konkreta integrationsarbetet sker. Olika kommuner har valt att organisera och strukturera sitt integrationsarbete på olika sätt och variationer kan bero på faktorer såsom kommunstorlek, vana vid invandring, de kommunala målen samt politiska och ekonomiska prioriteringar. Enligt mina erfarenheter från olika kommunala uppdrag har även invandrargruppens storlek, bakgrund, organisering och vistelsetid i kommunen en viktig betydelse för integrationsarbetet samt kommunens strävanden att skapa gemensamma arenor för sina invånare oberoende av bakgrund. Integration som en ömsesidig process påverkas självfallet även av de nyanlända elevernas och familjernas inställning till integration. Mehrdad Darvishpour och Charles Westin (2008) beskriver olika kollektiva och socioekonomiska faktorer hos immigranter som kan påverka graden av integration i det nya landet, till exempel deras uppväxtmiljö, ålder och kön, individens position i det nya samhället, vistelsetiden, sociala nätverk och interaktion med omgivningen. I artikeln med titeln Om konsten att spegla det samhälle vi lever i dag. Erfarenheter av Danmark av Emil Plisch (2004) presteras analytiska instrument som institutionerna kan använda sig av i sitt arbete med främjande av den kulturella mångfalden i skolan och i det övriga samhället: för, med, av och om. Plisch hävdar att det inte enbart handlar om att producera någonting för eller om etniska minoriteter, ett tankesätt som under de senaste decennierna har varit vanligt förekommande och dominerat stora delar av de svenska institutionernas tänkande och agerande i mångkulturella frågor, utan också med och av etniska minoriteter.
Kapitel 1. Nyanlända som utmaning för utveckling av skolan som interkulturell lärmiljö
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 35
35
22/06/17 3:46 PM
Register A
abstraktion 256 abstraktionsnivå 236 aktiverande undervisning 305 analytisk genre 246 andraspråksinlärning 118, 267 annorlundahet 38 argumentera 214, 216 assimilation 34, 295 attityder 61 B
begrepp 235 behärskningsnivå 250 betydelseomfång 250 betygskriterier 232 boksamtal 175 brist på tillit 89 C
common underlying proficiency 96 D
dialekt 50 dialogiskt klassrum 204 didaktik 9 didaktiska frågorna 284 dikotomisering 36 dilemmatic space 31 diskrimineringslag 39 E
elevcentrering 305 elevens behov 119 El Sistema 284 enspråkighetsnorm 50 essentialistisk 40 etnisk kultur 33 etnocentrism 37 etnonationalism 37 F
flerspråkighet 51, 120 flerspråkighet som resurs 65 formuleringsarenan 301
framgångsfaktorer 180 friskfaktorer 292 funktionskriteriet 53 förberedelseklass 141, 143 förstaspråk 95 försvenskning 295 föräldrar 294 föräldrasamverkan 169 G
gemenskap 291 genus 250 globalisering 95 glädje 290, 296 god skolerfarenhet 76 H
hypotes 239 höga förväntningar 178 högläsning 175 I
identifikationskriteriet 53 identitet 124 identitetsutveckling 97 inkluderande synsätt 95 inkludering 64, 296 inkludering av nyanlända 194 integration 33, 295 integrationspolitik 34 interaktion 239 interkulturalitet 42 interkulturell 95 interkulturell lärprocess 122 interkulturell undervisning 145 IRU-struktur 234 K
kamrat- och vänskapsrelationer 293 katekesen 303 katekisationen 303 klassrumsinteraktion 191 know-how 88 kodväxling 54, 223, 273 kognitiv utmaning 112
320
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 320
22/06/17 8:12 AM
kollegialt lärande 10 kommunikativa handlingar 189 kommunikativ förmåga 101 kommunikativ kompetens 53 kompetenskriteriet 52 kompetensutveckling 297 konfessionell 315 konfessionslös 315 korsmultiplikationsmetod 279 kristendomskunskap 303 kronologi 249 kulturbundenhet 272 kulturellt kapital 286 kunskapsmässigt stöd 88 L
laborationsrapport 239 languaging 186 ledarroll 172 livskunskap 315 livsvärld 316 loggböcker 238 länkning 197 läridentitet 120 lärstrategi 251 läsförståelse 222 läsförståelsestrategier 176 läsläxa 175 lösningsfrekvens 269 lösningsmetod 273 M
makronivå 233 matematikinlärning 278 matematikinnehåll 272 matematikkunnande 271 materiellt stöd 87 medborgarnationalism 38 mediering 205 meningsfullt sammanhang 259 meningssystem. 33 mikronivå 233 modell 259 modersmål 55, 118 modersmålsundervisning 121 monokulturell 37, 95 monolingvistisk 95 mottagare 246 multimodalitet 251 Register
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 321
multimodalt uttryckssätt 231 multireligiositet 316 muntlig kommunikation 173 musik 283 musikaktivitet 286 musikverksamhet 283 mångkulturalitet 185 mångkulturell integration 41 N
namnsättande ord 235 nationella minoriteter 183 nationellt minoritetsspråk 183 naturvetenskapliga praktiker 245 nominalisering 236 nyanländ elev 10 O
objektivitetskramp 307 omformulering 218 ordförråd 216, 221, 222 orsaksförklaring 246 orsakssamband 248 output 216 P
parafras 215 patriotism 45 pedagogisk kartläggning 120 perspektivkrock 90 PISA 78 policy för tvåspråkighet 186 postnationell 46 postnationella ungdomar 44 preposition 250 processord 235 produktivt ordförråd 236, 249 psykisk hälsa 291 R
reading to learn\; 221 realiseringsarena 31, 301 receptivt ordförråd 236 reflektionsskrivande 238, 247 religionsdidaktik 315 religionskunskapsundervisning 301 revitalisation 183 rim och ramsor 289
321
22/06/17 8:12 AM
S
samarbete 178, 257 samlingar 171, 174 samtalsanalys 206 samverkan 284 scaffolding 204 scientific literacy 245 självförtroende 293 självkänsla 293 skolspråk 235 skriva för att lära 245 skriva laborationsrapport 246 skrivande 244 smågruppsaktivitet 234 smågruppsarbete 258 sociala förmågor 293 social justice 96 socialkonstruktivism 32 social practice 96 socialt kapital 75, 87 socioekonomisk och kulturell bakgrund 76 socioekonomisk status 78 sociolekt 50 somalier 76 somalisk immigration 77 språkande 186 språkinriktad undervisning 231 språklag 54 språklig ekologi 188 språklig interaktion 258 språkmål 257 språkpolicy 192 språkstöd 179 språkutvecklande undervisning 148 språkutvecklande ämnesundervisning 148 språkutveckling 289 språköverskridande 105 stereotyp 61 struktur 287, 292 strävansmål 295 studiehandledning på modersmål 117 styrning 204, 205 stödstrukturer 233, 243, 257 stöttning 149, 204, 234 svenska som andraspråk 57
sverigefinnar 184 sverigefinsk minoritet 185 sång, spel och rörelse 286, 287, 288, 293 T
talutrymme 210 taxonomi 235 tematiskt arbetssätt 122 temporala satser 248 tempus 250 traditionell dialekt 50 traditioner 192 transduction 251 transkribering 206 transkulturell 102 translanguaging 186 transnationell 102 transspråkande 66 trygghet 292 tvåspråkighet 51, 185 U
underkommunicera 42 undervisningsmetod 262 undervisningsprogram 57 ursprungskriteriet 52 utbildningsbakgrund 78 utvecklingssamtal 82 utvecklingszon närmaste/proximal 149, 205, 289 V
vardagsanvändning 264 vardagsspråk 235 varietet 51 verb 250 vertikala strukturer 216 visualisering 251 värdegrund 130 Ä
ämnesmål 257 Ö
överanvändning 250 överbryggande stöd 89
322
47122660_Nyanlanda, interkulturalitet och flersprakighet i klassrummet.indd 322
22/06/17 8:12 AM
Ryggbredd: 14 mm mjukband
Boken bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt på författarnas erfarenheter från forskning och praktik i skolorna. Merparten av författarna är själva flerspråkiga och arbetar aktivt med frågor som rör nyanlända elevers skolgång. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare. Den lämpar sig även väl för fortbildning av lärare, skolledare, annan skolpersonal, skolhuvudmän, politiker och beslutsfattare.
Redaktörer för boken är Pirjo Lahdenperä, professor emerita i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning, och Eva Sundgren, professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik, vid Mälardalens högskola.
interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet
Del ett presenterar tankemodeller kring interkulturell skol utveckling och flerspråkighet som ger en teoretisk ram för de mer praktiska delarna. Del två behandlar olika undervisnings former och innehåller didaktiska diskussioner om hur man som lärare kan skapa en god lärmiljö för eleverna. I del tre presenteras didaktiska exempel hämtade från autentisk klass rumsinteraktion som är tänkta att ge inspiration.
Lahdenperä, Sundgren (red.) Nyanlända,
Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet handlar om det praktiskt pedagogiska arbetet med nyanlända elever. Boken presenterar olika undervisningsformer, till exempel inkludering och språkstödjande undervisning, förberedelseklasser, studiehandledning, språkutvecklande lärarkommunikation och transspråkande.
Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet Pirjo Lahdenperä, Eva Sundgren (red.)
Best.nr 47-12266-0 Tryck.nr 47-12266-0
4712266_Lahdenpera_omslag.indd 1,3
22/06/17 9:36 AM