9789144113333 by Smakprov Media AB

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39289 ISBN 978-91-44-11333-3 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Illustrationer på delsidor: Louise Kelpe Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Beliavskii Igor/Shutterstock.com Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2016

INNEHÅLL

Inledning 11

Del I Den kritiska analysen 12 Del II Vetenskaplighet 12 Del III Att gå till källorna 13

Del I Den kritiska analysen

1 Kritiskt tänkande 17 E l i n Sp or rong En osammanhållen definition 17 Föreställningar om kritiskt tänkande 18 Det odefinierade begreppet 20 Det idealiserade begreppet 22 Fenomenet 24 Det kritiska i kritiskt tänkande 26 Med avseende på vad ska information värderas? 27 Att vara kritisk 29 Tänkandet i kritiskt tänkande 30 Att främja kritiskt tänkande 31 Tankefel och rationalitet 33 En pragmatisk reduktion 35 Diskussionsfrågor 36 Rekommenderad läsning 37 Referenser 37 © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

Innehåll

2 Kritisk argumentationsanalys 39 M i k a H i eta n e n Argumentation och påverkan 39 Starka argument 40 Svaga argument 43 Konsten att argumentera väl 47 Kontexten avgör 48 Pragma-dialektikens regler 49 Behovet av kritisk argumentation 50 Diskussionsfrågor 51 Rekommenderad läsning 53 Referenser 54 3 Retorik, politik och offentlighet 55 F r e dr i k S öde rqu ist Vad är demokrati? 55 Retorik och offentlighet 57 Problematiskt arvegods 58 Platons kritik 58 Aristoteles kunskapssyn 59 Retorikens bevismedel 59 Retorikens talgenrer 60 Mediesamhällets förutsättningar 62 Tendenser 63 Den retoriska situationen 65 Personlig trovärdighet 68 Politisk trovärdighet 69 Förändrarens fyra frågor 72 Fråga 1 – Vad är? 72 Fråga 2 – Vad borde vara? 73 Fråga 3 – Hur ska vi ta oss dit? 74 Fråga 4 – Varför ska vi (inte) välja denna väg? 75

Innehåll

Politiska påverkansprocesser 76 Opinionsbildning eller lobbyism? 77 De policyprofessionella 79 Mot ett demokratiskt medborgarskap 81 Diskussionsfrågor 81 Rekommenderad läsning 82 Referenser 83 4 Kritisk bildanalys 87 M i k a H i eta n e n Bilder som tecken 87 Tecken som påverkar 92 Kritisk bildanalys 95 Bilder och källkritik 101 Bilderna och vi 102 Diskussionsfrågor 103 Rekommenderad läsning 105 Referenser 106

Del II Vetenskaplighet

5 Vetenskaplighet 111 M at s I nge l st röm Vägar till kunskap 111 Vetenskap och vetenskaplighet 113 Vetenskapens begränsning 115 Vi kan ha fel 116 Vad är kunskap? 118 Vetenskapliga teorier 120 Vad är en teori? 121 Förklaringar 122 Observationer 125 Mätning 125 © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

Innehåll

Vetenskapligt och ovetenskapligt 128 Kriterier för god vetenskap 130 Vetenskapens roll i vårt samhälle i dag 135 Diskussionsfrågor 136 Rekommenderad läsning 136 Referenser 137 6 Nytta och fallgropar med statistik 139 M at s I nge l st röm Populationer, variationer och förenklingsmetoder 139 Nyttan av statistik 140 Några vanliga statistiktermer 143 Population 143 Medelvärde 143 Fördelning 144 Korrelation 144 Vanliga misstag 145 Alltför förenklad beskrivning 145 Förväxla korrelation med orsakssamband 147 Fel i urvalsgrupper 149 Feltolkad risk 151 Tänka kritiskt kring statistik 153 Diskussionsfrågor 154 Rekommenderad läsning 154 Referenser 154

Del III Att gå till källorna

7 Den källkritiska metoden 159 T or st e n T h u r é n Källors tillförlitlighet 159 Närhet 160

Innehåll

Tradering 161 Tendens 162 Kompetens 164 Öppenhet 164 Att söka information på internet 168 Exempel 1 – flyktingar under andra världskriget 168 Exempel 2 – dödsstraff 170 Sions vises protokoll 173 Otillförlitlig forskning 175 Chokladbluffen 176 Vinkling – perspektiv 178 Skevt urval 181 Diskussionsfrågor 184 Rekommenderad läsning 185 Referenser 186 8 Översättningar och den medvetna läsningen 189 K a r i n W. T i k k a n e n Översättningen som tolkning 189 Att gå till källan efter vatten 191 Bibelöversättningar 192 J. Alfred Prufrock 195 När översättningar får ett eget liv 196 Översättningsproblematik 198 Historiska felöversättningar 199 Maskinöversättningar 200 Frivilligöversättningar 203 ”Hitler reacts” 204 Den amerikanska kapitalismens kollaps 205 Den kritiska granskningen 207 Diskussionsfrågor 208 Rekommenderad läsning 209 Referenser 209

Innehåll

9 Sökmotorer och sökresultat 211 C h r ist oph e r H a l l m a n Sökmotorer och sökresultat – en introduktion 211 Så fungerar en genomsökning 212 Köpta sökresultat – naturliga sökresultat 218 Sökresultaten – sant eller falskt 219 Sökintentioner och Search Engine Bias 220 Manipulering av sökresultat 222 Grader av objektivitet 224 Den kritiskt granskande användaren 227 Diskussionsfrågor 227 Rekommenderad läsning 228 Referenser 228 10 Granskning av webbkällor 231 K r ist i na A l e x a n de r s on World Wide Web 231 En autentisk undersökning 232 Att kritiskt granska webbkällor 235 Diskussionsfrågor 236 Rekommenderad läsning 237 Referenser 237 11 Bland sägner och troll: faktagranskning på sociala medier 239 Jack W e r n e r Desinformation 239 Mekanismen bakom Marcia 240 Rykten och vandringssägner 244 ”Blod överallt på Petreskolan” 245 Vad säger sägnerna? 249 Talking Angela 251

Innehåll

Troll och satir 252 Trollet blir illvilligt 253 Att hitta fram i en djungel 255 Delningsetik och kritiskt tänkande 257 Diskussionsfrågor 258 Rekommenderad läsning 259 Referenser 260 Slutord 263

Sv e n-E r ic L i e dm a n Författarna tackar 269 Författarpresentationer 271 Person- och sakregister 273

INLEDNING

Arbetet med den här boken tog fart under våren 2015 och initierades av den ideella föreningen Vetenskapsrörelsens projektgrupp för kunskapsutveckling, Källan, vari några av bokens författare ingår. Syftet var att framställa en handfast och tydliggörande text om kritiskt tänkande och kritisk granskning. Boken riktar sig till blivande och verksamma lärare på grundskolans senare år och på gymnasienivå, samt till läsare som har behov av konkreta verktyg för kritisk granskning av källor, budskap och informationsframställning i olika kontexter. Som ett första steg inför utformningen av boken tog gruppen kontakt med flera av Sveriges lärosäten, och undersökte lärarutbildningarnas upplägg med hänsyn till metoder som källkritik. Det blev tydligt att svenska lärarutbildningar sällan låter metoder för informationsgranskning ligga som egna moment i kursplaner. I stället behandlas dessa löpande, som aspekter i olika undervisningssituationer. I ljuset av detta uppstod flera frågor: Om inte högskolestudenter ges konkreta verktyg för kritisk informationsgranskning, vid vilken tidpunkt i utbildningen förväntas studenten kunna göra självständiga och kritiska bedömningar i enlighet med högskolelagens paragrafer? Och exakt hur är det tänkt att den här förmågan ska utvecklas för att sedan kunna läras ut? Dessa teoretiska frågor lade grunden för bokens första kapitel, och det påkallade behovet av applicerbara metoder och konkreta exempel lade grunden för bokens följande tio kapitel. Författarna till den här boken arbetar sedan länge professionellt med sina respektive ämnen och många verkar inom akademin, som författare, eller som inspiratörer i olika sammanhang. Redaktörer för boken är Elin Sporrong, ordförande för Vetenskapsrörelsen och projektledare för Infolabbet, © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

Inledning

bokens digitala förlängning, och Karin W. Tikkanen, forskare i latin och populärvetenskaplig skribent med inriktning på samverkansaspekter mellan lärosäten och allmänheten. Kritiskt tänkande – i teori och praktik introducerar läsaren för tre kritiska förhållningssätt till information: det analytiska, det vetenskapliga och det källkritiska. Läsaren ges konkreta verktyg och en systematisk genomgång av olika metoder, perspektiv och knep för att bättre kunna granska information kritiskt och avgöra dess giltighet.

Del I Den kritiska analysen I det första kapitlet, Kritiskt tänkande, diskuterar Elin Sporrong kritiskt tänkande som begrepp och vilka innebörder det ges i olika kontexter. Kapitlet lyfter fram problemet med en slentrianmässig användning av begreppet och uppmanar till tydlighet och eftertanke. I det andra kapitlet, Kritisk argumentationsanalys, presenterar Mika Hietanen argumentationens centrala element med fokus på praktisk argumentationsanalys av texter i vår vardag. Läsaren får redskap för att bedöma styrkan och svagheten i olika argument. I det tredje kapitlet, Retorik, politik och offentlighet, undersöker Fredrik Söderquist den retoriska situationen och frågor om trovärdighet både i den politiska debatten och i det demokratiska arbetet. I det fjärde kapitlet, Kritisk bildanalys, ger Mika Hietanen en ingång till studiet av bilden som ett retoriskt och argumentativt redskap. Hur kan reklam och kampanjer påverka betraktaren, och hur kan betraktaren kritiskt granska explicita såväl som underliggande budskap?

Del II Vetenskaplighet I det femte kapitlet, Vad är vetenskaplighet? diskuterar Mats Ingelström kunskapssökandets roll för vetenskaplighet och vilka kriterier som utmärker god vetenskap. I det sjätte kapitlet, Nytta och fallgropar med statistik, resonerar Mats Ingelström kring grundläggande begrepp inom statistiken och hur kunskap om dessa är viktig för att kunna förstå och granska statistisk information och undvika vanliga missförstånd. 12

Inledning

Del III Att gå till källorna I det sjunde kapitlet, Den källkritiska metoden, presenterar Torsten Thurén källkritik som granskningsmetod, tillsammans med sätt varpå den kan tillämpas för att utreda källors tillförlitlighet. Vad ska granskaren vara uppmärksam på och hur tar vi reda på informationens sanna ursprung? I det åttonde kapitlet, Översättningar och den medvetna läsningen, knyter Karin W. Tikkanen an diskussionen till problemet med källors tillförlitlighet i fråga om översättningar, och den information som kan gå förlorad – eller läggas till – i traderingen från ett språk till ett annat. I det nionde kapitlet, Sökmotorer och sökresultat, för Christopher Hallman kritiska resonemang om sökmotorns roll i vardagslivet och vad som är viktigt att vara medveten om när sökresultaten ska tolkas och användas. I det tionde kapitlet, Granskning av webbkällor, gör Kristina Alexanderson en metodisk genomgång av hur en webbkälla kan granskas och hur olika aspekter av en webbsida kan säga något om dess trovärdighet. I det elfte och sista kapitlet, Bland sägner och troll: faktagranskning på sociala medier, ger Jack Werner illustrativa exempel på hur viktigt det kritiska förhållningssättet är vid användning av sociala medieplattformar, och vilka problem som kan uppstå när den mänskliga naturen möter tekniska funktioner såsom att kunna ”dela”. Boken är sammanfattningsvis ett konstruktivt försök att främja en diskurs om det kritiska perspektivet, och tjänar inte enbart som en guide för kunskapsspridare inom skolan, utan också som en uppmaning om ett mer pragmatiskt förhållningssätt till informationsspridning och granskning, och till vad kritiskt tänkande innebär i dessa sammanhang.

DEL I

Den kritiska analysen

KAPITEL 1

Kritiskt tänkande E l i n Sp or rong

Förmodligen har alla som undervisar, följer den politiska debatten, tittar på tv eller läser dagstidningar med jämna mellanrum mött uppmaningar om att tänka kritiskt. Vi får veta att vårt kritiska tänkande är viktigt på grund av det stora informationsflödet som vi dagligen utsätts för, och inte sällan relateras uppmaningen till omfattande begrepp som demokrati och samhällsutveckling. Det kritiska tänkandet har en central roll i olika styrdokument och regelverk för grundskolan och är ett fundamentalt mål för högskoleutbildningen, och vi kan därför med fog sluta oss till att det finns goda skäl att ta reda på vad som avses när det kritiska tänkandet åberopas. Det här kapitlet undersöker olika uppmaningar om att tänka kritiskt och problematiserar en alltför generell användning av begreppet utifrån frågor om vilka förutsättningar det kritiska tänkandet har och vilka egenskaper det ikläs.

En osammanhållen definition Uppmaningar till kritiskt tänkande är närvarande i sammanhang som på olika sätt tillmäter det ett mycket stort värde. Samtidigt finns i dag ingen enhällig definition av vad kritiskt tänkande är, vare sig från forskarhåll, i litteratur eller i svensk skola. Försök att reda ut begreppsinnebörd eller förslag till nya definitioner bidrar i dagsläget med nya lager av förklaringar att ta hänsyn till, vilket inte nödvändigtvis är negativt, men det är heller inte alltid vidare hjälpsamt. Ett problem med begreppsanvändningen är att ”kritiskt tänkande” har kommit att bli ett koncept, vilket kan brytas ned till och förstås som olika definitioner och värden, i olika kontexter. Att fånga essensen i en övergripande idé är inte vidare svårt, om man förhåller sig abstrakt och oprecist.

Elin Sporrong

Det utmanande är att bit för bit undersöka hur idén uppfattas, används och vilka antaganden den vilar på. I den första delen av det här kapitlet undersöks kritiskt tänkande som begrepp utifrån tre perspektiv: • det odefinierade begreppet vars implicita definition kan förstås

genom omkringliggande resonemang • begreppet när det definieras genom en uppställning tankeprocesser eller förmågor • begreppet som fenomen vilket förmodas kunna mätas. I den andra delen undersöks förutsättningarna för det kritiska tänkandet. Vi går igenom olika teoretiska aspekter av information, vad den kritiska granskningen kan innebära med hänsyn till dessa och vilka problem som kan uppstå när vi ska granska information och verka kritiskt. Syftet med det här kapitlet är inte att bidra med ytterligare en definition av kritiskt tänkande. Ambitionen är i stället att undersöka och problematisera begreppsanvändningen genom att föra fram nya perspektiv kring den. I det här kapitlet ställs frågor som: • Vad innebär det kritiska i ”kritiskt tänkande” och vad innebär

tänkandet?

• Kan alla människor tänka kritiskt och hur kan kritiskt tänkande

främjas?

• Är det alltid problemfritt att tänka kritiskt?

Föreställningar om kritiskt tänkande Vi kan rimligen inte förutsätta att allt vi ser, hör och läser är sant. Vi känner kanske misstro mot budskap i marknadsföring, har lågt förtroende för politiker och tänker att det som delas via sociala medier inte alltid är sant. Vi förstår att informationsspridare vill påverka oss i olika riktningar och att deras syften inte alltid handlar om att sprida sanning. Kanske har vi i vart fall ett hum om hur bakomliggande processer till informationsframställning och informationsspridning formar informationen och kan därför avgöra 18

1 Kritiskt tänkande

trovärdigheten i en del påståenden. Men är en allmän vaksamhet detsamma som att tänka kritiskt? De teoretiska definitionerna av kritiskt tänkande, som har för avsikt att tydliggöra begreppsmeningen och bidra med modeller, möjliggör för oss att förstå begreppet i ett idealiserat tillstånd, men ger oss inte nödvändigtvis en förståelse för vad som avses i debatten eller i specifika sammanhang som i skolan. Att försöka formulera en sammanhållen definition av kritiskt tänkande kan tyckas vara en hedervärd ambition, men risken är att en sådan definition reducerar eller simplifierar kritiskt tänkande till något som varken är vidare användbart, representativt eller tydliggörande. Du och jag vill förmodligen att vi använder begreppet utifrån samma innebörd så att vi kan förstå varandra och vad som förväntas, och i särskilda situationer vill vi också förstå hur tänkandet fungerar, hur det kan främjas och kanske därför veta vad det är. Uppmaningen om att tänka kritiskt handlar härutöver oftast (men inte alltid) om följden av tänkandet och inte tänkandet i sig. Vi vill att tänkandet ska åstadkomma något särskilt som vi fäster värde vid och vi vill bli av med en del problem som vi tycker kommer av att tänka okritiskt. Så vad krävs för att resultatet av en uppmaning om kritiskt tänkande ska möta våra förväntningar? En kritisk granskning kan handla om att granskaren reder ut begrepp och budskap, eller kanske söker ytterligare information i syfte att utreda påståenden så sakligt och informerat som möjligt. Sakligheten som åsyftas här innebär att olika sidor av frågor tas i beaktande och att granskarens egna värderingar ska ha en så liten inverkan som möjligt på insamling, undersökning eller tolkning av relevant material. Det här förhållningssättet ökar chanserna till att informationen bedöms utifrån sin sanningshalt och inte utifrån exempelvis hur väl den sammanfaller med granskarens fördomar eller perspektiv. Men information kan också värderas som giltig utifrån andra aspekter än sanning, och frågan om hur informationsgranskning ska se ut för att verka effektivt, har inte ett givet svar. Vår relation till information och idéer om hur den bör värderas kan påverkas av hur opinionsbildare talar om kritisk granskning, hur debattörer talar om okritiskt tänkande, vilken information som aldrig når oss och hur vår självbild formas i de diskurser vi rör oss i. © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

Elin Sporrong

Förutom att det kritiska kan innebära olika ansatser, kan också tänkandet förstås olika. Det kan beskrivas som en aktivitet; något som vi utövar, men det kan också beskrivas som en förmåga, ett tillstånd, ett förhållningssätt eller flera processer. Olika egenskaper, erfarenheter och kunskaper hos granskaren, förutsättningar för informationsgranskning och varierande föreställningar om innebörden av kritiskt tänkande, gör att det kan vara svårt att veta vad som avses när det åberopas. Den icke-slentrianmässiga uppmaningen, som bygger på en strävan att uppnå ett resultat på goda grunder, kräver också en förståelse för hur det kritiska tänkandet kan gå till i praktiken och vilka förutsättningar det har. Den icke-slentrianmässiga granskningen kräver ibland en hel del. ■■ Vad är det vi uppmanar till? ■■ Vilka förväntningar har vi på det kritiska tänkandet? ■■ Vilka förutsättningar finns för att möta dessa?

Det odefinierade begreppet Ibland definieras det kritiska tänkandet med hjälp av fasta uttalade premisser för hur det bör förstås och användas, men ibland ges begreppet ingen definition alls, utan ställs implicit synonymt med ett antal processer eller metoder. Den här typen av begreppsanvändning är vanligt förekommande i den offentliga debatten såväl som i litteratur och i skolan. När kritiskt tänkande nämns i allmänhet, är det ofta en medvetenhet kring olika problem med informationsspridning som åsyftas, men det kan också handla om ett särskilt förhållningssätt till informationen, informationsspridaren eller det egna tänkandet. I många ideologiskt, socialt eller kulturellt burna diskurser kan det kritiska tänkandet stå synonymt med att vara ifrågasättande gällande information av en viss karaktär. Här kan det kritiska innebära en sortering som systematiskt nedvärderar vissa begrepp, fenomen eller personer utan en vidareundersökning av hur sorteringen förhåller sig till sanning. Den främlingsfientliga kan uttrycka sitt kritiska tänkande som klarsynt-

1 Kritiskt tänkande

het – ett bättre vetande – och den konspiratoriska kan resonera kring nödvändigheten av en mer djupgående granskning och misstro mot auktoriteter eller ett slags samhällsfasad som måste genomskådas. I debatten finns en stark framtoning av elitism i dessa exempel, där gemene man i stället är den som tänker okritiskt. Även mindre häpnadsväckande exempel på systematisk kategorisering av information kan i olika sammanhang formuleras som utfall av det kritiska tänkandet. Men att kategoriskt avfärda påståenden på grund av de associationer eller värderingar som de väcker, kräver inte mer än en handviftning. Övergripande begrepp som ”E-nummer” eller ”naturtillskott” kan leda till avfärdanden från flera olika perspektiv, men i slutändan handlar dessa sällan om nyanserade resonemang utifrån underlag som kan leda till vederläggning. I stället upplevs det kritiska tänkandet vara något som handlar om sund skepsism, där ”sund” är en tolkningsfråga. Det kritiska tänkandet i skolan tycks kunna innebära att ifrågasätta, analysera, använda källkritik, reflektera, vara förnuftig och problematisera. För universitetsstudenter ändras begreppsrymden till att inbegripa också kunskap om metodologiska frågor, mer avancerade teoretiska ramverk och begreppsanalys. I många styrdokument för svensk skola finns inget förtydligande av vad det innebär eller utgör, och det är naturligtvis därför svårt att avgöra vad som avses. Två studenter som gick på lärarutbildningen på Högskolan Kristianstad under 2008, gjorde i sitt examensarbete en beundransvärd ansats att söka begreppsinnebörden via den dåvarande utbildningsministern, Lärarnas yrkesetiska råd och Skolverket, med ett kanske inte vidare tillfredsställande resultat: Skolverket har inte närmare definierat begreppet kritiskt förhållningssätt. Hur lärarna ska arbeta med begreppet och hur det ska konkretiseras är en fråga för den lokala planeringen.1

När den odefinierade uppmaningen kommer från politiskt håll, som under 2008 i motionen 2008/09:Ub554, Stimulering av kritiskt tänkande i den unga 1 Sarah Lindgren och Viveca Vidberg, Kritiskt tänkande. Examensarbete, Högskolan Kristianstad, 2008.

Elin Sporrong

generationen, från Skolverket eller i skolan, vet vi inte säkert hur den ska förstås, vilket uppenbarligen är problematiskt. För att en uppmaning om kritiskt tänkande mer sannolikt ska generera nytta, krävs tydliggöranden om vad som avses, annars är det osäkert vilken typ av kritiskt och tänkande uppmaningen utmynnar i.

Det idealiserade begreppet Den idealiserade definitionen av kritiskt tänkande utgår från olika förmågor som tänkaren bör ha eller metoder som den bör använda för att tänka kritiskt. Inom ramarna för begreppet hittar vi vad som ibland kallas för underprocesser, vilka kan inbegripa att ifrågasätta, reflektera, undersöka samband och använda källkritik. Ofta går det att urskönja i vart fall två former av kriterier på det kritiska tänkandet – dels särskilda beteenden och dels särskilda sätt att tänka.

Källkritik Reflektera

Ifrågasätta

Uttala motstridiga röster

KRITISKT TÄNKANDE

Bedöma trovärdighet

Analysera

Granska utifrån värdeperspektiv

Figur 1.1 Kritiskt tänkande som tankemodell.

1 Kritiskt tänkande

Den här definitionsmetoden är nödvändig för att förmedla vad som avses i särskilda sammanhang när ingen universell definition finns att tillgå, och som avgränsning för ett fenomen när det ska undersökas, exempelvis genom forskning eller i skolan. Ett problem med att uppmana till kritiskt tänkande genom en uppställning av olika typer av förmågor eller förhållningssätt, är att definitionen ofta blir mer snitsig än användbar. Vi kan i efterhand kanske avgöra om en granskning uppfyller de här kraven för kritiskt tänkande, men definitionen är knappast en särskilt användbar guide för tänkaren. Begrepp som analytisk och reflektiv säger inte mycket om hur vi ska förhålla oss till information rent konkret. Trots detta används det idealiserade begreppet i olika sammanhang för att ge en djupare förståelse för hur det kritiska tänkandet ska gå till i praktiken. Mälardalens högskola refererar till definitionen gjord av The National Council for Excellence in Critical Thinking i syfte att ge studenten förståelse för hur den ska kunna ”praktiskt tillgodose kraven på kritiskt tänkande”:2 Critical thinking is the intellectually disciplined process of actively and skillfully conceptualizing, applying, analyzing, synthesizing, and/or evaluating information gathered from, or generated by, observation, experience, reflection, reasoning, or communication, as a guide to belief and action.3

Det idealiserade kritiska tänkandet är något som vi uppnår utifrån vissa kriterier på hur vi hanterar informationen, hur vi tänker och förmågor som ska användas. Det är alltså inte enbart ett förhållningssätt, och inte heller enbart en metod. Det är flera olika tekniker som ska användas på särskilda sätt, utifrån särskilda mål. Det kritiska tänkandet här, kräver att tänkaren har insikter i och möjligheter att utöva det kritiska tänkandet, såsom det idealiserade begreppet föreskriver. Att utan vidare anta att dessa förutsättningar finns, är också problematiskt.

2 Att tänka kritiskt, http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/vetenskaplighet-etik/att-tanka-kritiskt-1.32322 (Hämtad 2016-06-08). 3 Defining critical thinking, http://www.criticalthinking.org/pages/defining-criticalthinking/766 (Hämtad 2016-06-08).