9789144105536 by Smakprov Media AB

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38842 ISBN 978-91-44-10553-6 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Anna Åström Omslagsbilder: Ecelop, TATYANA Yamshanova/Shutterstock.com Printed by Interak, Poland 2016

INNEHÅLL

Förord 7 1 AB 04 Förord 11 2 Begreppsbestämningar med anmärkningar 15 3 Omfattning (AB 04 kap. 1) 19 4 Genomförande (AB 04 kap. 2) 25

Fackmässighet 25 Kvalitets- och miljöplaner 27 ÄTA-arbeten 28 Underrättelseskyldighet 29 2:11–15 30 Utsättning 30 Provning 30 5 Organisation (AB 04 kap. 3) 31

Ombud 31 Start- och byggmöte 32 Utförande bestäms av entreprenören 32 Skydd för anställda 32 Samordningsansvar 32 © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

Innehåll

Tillhandahållet arbete och hjälpmedel 33 Arbetsområde 33 Dagbok 33 Uppmätning 33 6 Tider (AB 04 kap. 4) 35

Tidplan, tidsförlängning 35 Anmälan om rubbning av tidplan 36 Forcering 37 Ansvars- och garantitid 37 Förlängd garantitid 38 7 Ansvar och avhjälpande (AB 04 kap. 5) 41

Skada 42 Fel 44 Vite 47 Skadeståndsanspråk – tidsfrister 47 Försäkringar 47 8 Ekonomi (AB 04 kap. 6) 49

Väsentlig rubbning 50 ÄTA/Löpande räkning 50 Utfyllande bestämmelser 52 9 Besiktning (AB 04 kap. 7) 55

Besiktningsinstitut 56 Besiktningsman och besiktningsnämnd 58 Jäv 58 Kallelse 58 Besiktningens genomförande 59 Godkännande och avlämnande 59 Besiktningsutlåtande 60

Innehåll

Besiktningskostnad 62 Branschpraxis 63 10 Hävning (AB 04 kap. 8) 65

Hävningsrätt 65 Värdering 66 Skada 66 Stoppningsrätt 66 11 Tvistelösning (AB 04 kap. 9 och 10) 69

Allmän domstol 69 Skiljeförfarande 69 Förenklad tvistelösning 70 12 Totalentreprenader 73 13 Rättspraxis – med ett urval aktuella rättsfall 75

Kontraktsförhållanden/skadestånd 75 Prisfrågor 76 Ansvar för uppgifter/utredningsskyldighet 76 Preskription/reklamation 78 Fel 79 Ersättning för avhjälpande av fel 80 Vite 80 Skadestånd 81 Källor 83

FÖRORD

Den svenska entreprenadrätten är speciell på så sätt att dess rättsliga reglering i de flesta fall regleras via branschens egna standardavtal; främst Allmänna Bestämmelser för bygg-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB), vars senaste version kom 2004 (AB 04). Denna bok har för avsikt att informera om tillämpningen av de 10 kapitel och 132 paragrafer som detta avtal innehåller. AB är den centrala entreprenadrättsliga basen inom svensk rätt. AB syftar till att användas i avtalsrelationen mellan beställare och entreprenör. Kunskap om AB ger en god allmän förmåga att hantera problem och tvister inom detta område, något som kan vara till nytta även i de många fall AB inte anses vara avtalade mellan parterna. Det är möjligen självklart, men det ska ändå påpekas att AB ska vara avtalat för att gälla i sin helhet mellan parterna. Läsaren ska vara medveten om att entreprenadrätten inte lever sitt eget liv. I den praktiska hanteringen av frågor och tvister handlar det ofta om allmän avtalsrätt och processuella problem, främst bevisfrågor. Standardavtalen ger mycket vägledning om hur branschen anser att olika moment ska hanteras. I tvister handlar det därför oftast om vad parterna egentligen avtalat i varje enskilt fall. Givetvis förekommer också frågor om tolkning av enskilda paragrafer. Historiskt kan entreprenadrätten spåras flera tusen år tillbaka. Den äldsta kända regleringen har hittats i Hammurabis lag från tiden 1792–1750 f.Kr. Vi ska inte fördjupa oss i den, men den intresserade kan hitta mer om den främst i Berlin på Pergamonmuseet. Den svenska entreprenadrätten tog form i slutet av 1800-talet. År 1893 kom en Kunglig förordning rörande statens upphandlings- och entreprenadväsende. I början av 1900-talet började Svenska Teknologföreningen att utveckla Allmänna Bestämmelser. Detta © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

Förord

ledde till en mer komplett version av Allmänna Bestämmelser för entreprenader inom husbyggnads- samt väg- och vattenbyggnadsfacken, AB 54. AB reviderades sedan 1965, 1972, 1992 och nu senast 2004. I dag hanteras AB av Byggandets Kontraktskommitté (BKK). I den sitter representanter för beställare, entreprenörer och tekniska konsulter. Inom BKK förhandlas byggbranschens standardavtal fram. Utöver AB har BKK förhandlat fram standardavtal som är tänkta att användas när beställaren handlar upp en totalentreprenad (ABT), beställarens avtalsrelation med den tekniska konsulten (ABK), entreprenörens relation med underentreprenören (AB-U och ABT-U) och vid köp av byggmaterial (ABM). Samråd sker fortlöpande med försäkringsbranschen gällande det försäkringsskydd som finns kopplat till standardavtalen. Parallellt med den rättsliga regleringen har branschen hanterat de tekniska frågorna via det s.k. AMA-systemet (Allmän material- och arbets beskrivning). AMA har också en administrativ del, AMA AF (administrativa föreskrifter). Dessa är sammanlänkade med AB 04 och övriga standardavtal inom byggbranschen. I boken behandlas dessa regleringar i de delar vi har funnit det relevant att förklara sambandet. Genom den reglering som branschen själv konstruerat har den svenska entreprenadrätten inte blivit föremål för särskild lagstiftning. I och med konsumenttjänstlagen (SFS 1985:716) blev dock konsumententreprenader till viss del lagreglerade. I dag finns, efter mönster från AB, ett väl utbyggt regelsystem med avtalsmallar för konsumententreprenader.1 Denna bok behandlar dock inte dessa. Vad gäller upphandling berörs givetvis entreprenadavtal av de regler som finns rörande offentlig upphandling. AB behandlar till största delen tiden från det att avtal ingåtts, entreprenad-, garanti- och efterföljande ansvarstid. Kunskap om upphandlingsfrågor får, liksom miljöfrågor, immaterialrätt, produktansvar och konkurrensfrågor, sökas i andra lämpliga källor. Rättspraxis inom entreprenadrätten är relativt begränsad. En orsak är att många, framför allt större, tvister löses inom ramen för ett skiljeförfarande. Dessa avgöranden blir därför inte offentliga och prejudikatvärdet kan ifråga sättas, även om ett sådant avgörande blivit offentligt. Domar meddelade av Högsta domstolen (HD) utgör dock gällande rätt om det uppstår tolk1 ABS 09 och Hantverkarformuläret.

Förord

ning av enskilda bestämmelser i AB – i den mån HD prövat den enskilda bestämmelsen. Vi avser att löpande i texten göra relevanta hänvisningar till rättspraxis (framför allt HD:s domar) liksom till paragrafer i AB. Läsaren finner en rättsfallssamling i slutet av boken, och det förutsätts att läsaren har tillgång till ett exemplar av AB 04. Vår förhoppning är att boken ska ge en samlad och praktisk vägledning för förståelse av den grundläggande entreprenadrättens mång fasetterade sidor. Vi vill särskilt tacka juriskandidaterna Henning Holmberg (Advokatfirman W&Ö) och Ola Thored (Landahl Advokatbyrå) för faktagranskning. Pia Skoglund, assistent på Landahl, ska ha ett särskilt stort tack för det arbete hon lagt ner på att sammanställa författarnas skilda alster till en enhetlig bok. Alla eventuella synpunkter emottages tacksamt (se kontaktuppgifter) och alla felaktigheter i boken faller endast på författarnas ansvar. Boken kommer i relevanta delar att hänvisa dels till avtalsrättens regler, dels till de processuella frågor som kan bli aktuella. Stockholm 20 januari 2016 Peter Degerfeldt

Lennart Åhl

Peter.Degerfeldt@landahl.se l.a@adv-w-o.se

KAPITEL 1

AB 04 Förord

AB 04 inleds med ett förord, som inte ens är en sida långt, men väl värt att läsa. I detta avsnitt avser vi att förklara och utveckla några grundläggande begrepp och resonemang som förekommer i förordet. En viktig inledande anmärkning i förordet är att kommentarstexterna och begreppsbestämningarna i AB 04 enligt BKK är vägledande vid tillämpning och tolkning av AB 04:s bestämmelser. I förordet framgår vidare att AB 04 är skrivna med utgångspunkt i en delad entreprenad, där var och en av entreprenörerna står i direkt avtalsförhållande med beställaren. Avtalsförhållandet illustreras i figur 1.1 på nästa sida. Förordet fortsätter med att slå fast att AB 04 även är avsedda för generalentreprenad, d.v.s. där en entreprenör är avtalspart. Den entreprenören ansvarar då gentemot beställaren för hela byggproduktionen. Avtalsformen illustreras i figur 1.2 på nästa sida. I förordet benämns delad entreprenad och generalentreprenad som en entreprenadform. Detta är en juridiskt felaktig terminologi; delad entreprenad och generalentreprenad är inte entreprenadformer. Delad entreprenad och generalentreprenad illustrerar bara på vilket sätt beställaren valt att handla upp sina avtalsparter. Som framgår av den första illustrationen (figur 1.1), innebär en delad entreprenad att beställaren har valt att ha flera avtalsparter. Illustrationen till generalentreprenad visar att i det fallet har beställaren valt att handla upp enbart en enda avtalspart: generalentreprenören. Det är sedan upp till generalentreprenören att välja hur entreprenaden ska utföras; antingen i egen regi eller med hjälp av underentreprenörer. Gentemot beställaren svarar dock generalentreprenören för hela åtagandet. Delad entreprenad och generalentreprenad är således upphandlingsformer. © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

1 AB 04 Förord

Upphandlingsform DELAD ENTREPRENAD Beställare Sidoentreprenörer

Sidoentreprenörer HUVUDENTREPRENÖR

VS-entreprenör

Byggnadsentreprenör

El-entreprenör

UNDERENTREPRENÖRER

PLÅT

GLAS

SCHAKT

SAMORDNAD GENERALENTREPRENAD Samordningsansvar hos E.

Figur 1.1 Avtalsförhållande vid delad entreprenad.

Upphandlingsform GENERALENTREPRENAD Beställare HUVUDENTREPRENÖR Byggnadsentreprenör UNDERENTREPRENÖRER

PLÅT

GLAS

SCHAKT

MÅLNING

SMIDE

PLATTSÄTTNING

Figur 1.2 Avtalsförhållande vid generalentreprenad.

1 AB 04 Förord

Byggbranschen (och BKK) använder, enligt vår mening, felaktigt uttrycket entreprenadform när det i själva verket är fråga om upphandlingsform. Vad vi här anför har också HD i NJA 2009 s. 388 bekräftat. En entreprenadform ger en fingervisning om vilket ansvar entreprenören har gentemot beställaren för det utförda arbetet. AB 04 är skrivna med utgångspunkt i entreprenadformen utförandeentreprenad. Utförandeentreprenaden innebär – helt riktigt, som BKK skriver i förordet – att beställaren svarar för projekteringen och entreprenören för utförandet. Entreprenören har då som utgångspunkt enbart ett ansvar för att entreprenören ”spikat rätt” och följt beställarens ritningar och beskrivningar – d.v.s. ett ansvar för ett korrekt hantverk. I motsats till utförandeentreprenaden innebär entreprenadformen totalentreprenad att entreprenören har ansvaret inte bara för hantverket, utan även för funktionen. I en totalentreprenad åligger det som utgångspunkt totalentreprenören att utföra projektering samt ta fram ritningar och beskrivningar i enlighet med de funktionskrav som beställaren efterfrågat i parternas kontrakt. Vid totalentreprenad avtalas med fördel om att ABT 06 (Allmänna Bestämmelser för Totalentreprenad) ska vara avtalsmoment mellan parterna. ABT 06 behandlas kort i kap. 12 i denna bok. I en utförandeentreprenad åvilar funktionsansvaret beställaren. Det är beställaren som har projekterat och det är beställaren som därmed svarar för att objektet fungerar med den funktion som är tänkt. Som redan nämnts är AB 04:s utgångspunkt att AB 04 ska användas vid utförandeentreprenader. Det är dock sällan ett entreprenadåtagande är renodlat på så sätt att beställaren har tagit fram kompletta ritningar, beskrivningar och tekniska lösningar. Även i utförandeentreprenader kan det finnas moment där entreprenören har ett ansvar för att utföra viss projektering. I det fallet har entreprenören ett funktionsansvar för den tekniska lösning som entreprenören har föreskrivit och utfört. I AB 04 finns det bestämmelser som fångar upp detta insprängda funktionsansvar i utförandeentreprenader. Detta återkommer vi till senare i boken. Vad gäller förordet ska här nämnas att BKK har ”broderat ut” något om parternas lojalitetsplikt och att parterna ska visa varandra förtroende och öppenhet. BKK påtalar i förordet att en entreprenad är komplex och att avtalsparterna bör hitta former för en fortlöpande dialog, för att föra byggnadsprojektet framåt på ett så effektivt sätt som möjligt. I förordet framhålls © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

1 AB 04 Förord

också att man vid utarbetandet av AB 04 har lagt ökad vikt på kvalitets- och miljöfrågor. I förhållande till tidigare utgåvor av AB har BKK i det andra kapitlet tagit in bestämmelser om kvalitets- och miljöarbete. Även detta återkommer vi till längre fram i boken.

KAPITEL 2

Begreppsbestämningar med anmärkningar

När man väl läst förordet i AB 04 och vänder blad, kommer man till ett avsnitt i AB 04 benämnt ”Begreppsbestämningar med anmärkningar”. Detta är helt enkelt definitioner av vissa ständigt återkommande begrepp i AB 04. Begreppsbestämningarna är juridiskt viktiga. Det är också praktiskt viktigt att kunna terminologin. Begreppsbestämningarna, definitionerna, är begrepp som branschens parter dagligen använder på alla nivåer. Förstår man t.ex. inte skillnaden mellan kontraktssumma och entreprenadsumma, kan allvarliga missförstånd uppstå i diskussionen parterna emellan. AB 04 har 35 begreppsbestämningar (på s. 4 och 5). En enkel tumregel är att de begrepp som inleds med ordet ”Kontrakt” i allmänhet avser parternas ursprungliga överenskommelse. De begrepp som inleds med ordet ”Entreprenad” avser slutresultatet. Ett exempel på detta är Kontraktssumma. I begreppsbestämningarna definieras detta som ”i kontraktshandlingarna angiven ersättning för kontraktsarbetena”, d.v.s. helt enkelt den summa pengar man har kommit överens om att entreprenören ska erhålla, mot att entreprenören utför det arbete som framgår av kontraktet. Enligt begreppsbestämningarna är entreprenadsumman ”kontraktssumman med justering för tillägg och avdrag samt i förekommande fall belopp avseende indexersättning, allt exklusive mervärdesskatt”. Entreprenadsumman är det som beställaren slutligen ska, eller har fått, betala till entreprenören för utfört arbete. Entreprenadsumman innehåller inte bara den ursprungliga uppgörelsen – kontraktssumman – utan även eventuella extra ersättningar som har betalats ut under det att entreprenören utfört byggnationen. I vissa sällsynta fall är entreprenadsumman mindre än kontraktssumman eftersom beställaren avbeställt arbete (s.k. avgående arbete). © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

2 Begreppsbestämningar med anmärkningar

Men i en entreprenad tillkommer oftast arbeten. Under byggnationen bestämmer sig t.ex. beställaren för att lägga till arbeten. Det är arbeten som entreprenören inte kände till skulle utföras och därför inte har kalkylerats i anbuds- eller kontraktssumman. Det tillkommande arbetet medför då krav på ersättning utöver kontraktssumman. Dessa tillägg, ändringar eller avgående arbeten (avbeställningar) benämns ÄTA-arbete, vilket är definierat i begreppsbestämningarna längst ned på s. 5 i AB 04. Det är på sin plats att läsa igenom begreppsbestämningarna i AB 04. Men vi kommer också i boken, inför varje nytt kapitel, att kort påminna läsaren om de för kapitlet relevanta och särskilt intressanta begreppsbestämningarna. Men innan vi lämnar begreppsbestämningarna ska vi peka på några ytterligare viktiga begreppsbestämningar. À-pris är definierat som priset på en enhet av arbete, varvid à-priset ska avse samtliga kostnader för ett arbetes utförande. Arbete är definierat som arbetsprestation, hjälpmedel, material och vara. Arbetsprestationen innefattar enligt begreppsbestämningarna även handhavandet av material och vara. Arbetsområdet är det område som under entreprenadtiden står till entreprenörens disposition för entreprenadens utförande, d.v.s. det område som entreprenören kan använda för att utföra sina arbeten, t.ex. ställa sina bodar och placera sina verktyg på. Byggherre är definierat som den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Byggherren är ibland synonym med beställaren. En viktig definition är fel. Fel enligt AB 04 innebär en avvikelse, som innebär att entreprenaden antingen inte utförts alls eller att arbetet inte utförts på det sätt som kontraktet stipulerar. Något tillspetsat kan sägas att om kontraktshandlingarna objektivt sett utvisar ett byggnadstekniskt olämpligt utförande, är det kontraktsenligt att bygga på detta sätt. Skulle entreprenören på eget bevåg så att säga rätta till beställarens felaktigt beskrivna utförande och bygga ”rätt”, kommer det entreprenadrättsligt att föreligga ett fel.

2 Begreppsbestämningar med anmärkningar

Hjälpmedel är definierade som anordningar som erfordras för entreprenadens utförande samt transporter. Exempel på hjälpmedel är maskiner, redskap, ställningar och bodar. Sidoentreprenör är den som vid sidan av entreprenören utför entreprenad åt beställaren i anslutning till eller inom arbetsområdet. En sidoentreprenör är i förhållande till entreprenören en annan entreprenör som beställaren anlitat. Underentreprenör är den som inom arbetsområdet utför entreprenad åt entreprenören, d.v.s. entreprenörens underleverantör. Skriftligen är information som kan läsas och lagras. Exempel på överföringssätt av sådan information är post, fax och e-post, troligen också sms.

KAPITEL 3

Omfattning (AB 04 kap. 1)

Relevanta begreppsbestämningar

Förfrågningsunderlag – Det underlag som beställaren tillhandahåller för utarbetande av anbud. Kontraktsarbete – Arbete som enligt kontraktshandlingarna ingår i entreprenörens åtagande. Kontraktshandlingar – Kontrakt jämte handlingar som är fogade till detta eller som i någon av dessa är angivna som gällande för kontraktsarbetena. Om parterna inte har upprättat ett kontrakt, är handlingar som utvisar parternas överenskommelse att betrakta som kontraktshandlingar.

1 kap. behandlar hur entreprenadkontraktet ska tolkas. Bestämmelserna i 1 kap. ska således ge parterna ett verktyg för att tolka eventuella oklarheter och motstridigheter i kontraktshandlingarna. Av kommentaren till 1:1 framgår att aktuell bestämmelse är en av de mest grundläggande bestämmelserna i AB 04. Som praktiserande advokat är det bara att hålla med. Utgångspunkten enligt AB 04 är att entreprenören har att utföra endast det arbete som redovisas i kontraktshandlingarna. Saknas någon funktion för att få en fungerande byggnad, t.ex. ett tak, är detta inte entreprenörens ansvar, och entreprenören har inte ens någon skyldighet att tala om eller upplysa beställaren om detta, särskilt inte under anbudsskedet. Entreprenörens uppgift är att räkna fram möjligast konkurrenskraftiga anbud. Entreprenören har inte heller hela bilden klar för sig i en utförandeentreprenad. Det är mycket möjligt – och förmodligen troligt – att beställaren har planerat att utföra det aktuella arbetet med takläggning med annan © F ö rfattarna oc h S tudentlitteratur

3 Omfattning (AB 04 kap. 1)

entreprenör. Men skulle det till äventyrs vara på det viset att beställaren helt enkelt missat att byggnaden ska utföras även med tak, kan man vara säker på att entreprenören, så snart parterna träffat avtal, påpekar för beställaren lämpligheten med ett tak på byggnaden. Entreprenören ligger då mycket bra till för att få ett tilläggsarbete. Av andra stycket i paragrafen framgår att detaljarbeten i och för sig omfattas av entreprenörens åtagande. Med detta menas förenklat och grovt schabloniserat att spik och skruv förutsätts ingå i entreprenörens åtagande, d.v.s. det förutsätts att entreprenören i sitt anbud har med nödvändiga kostnader för materialet. I 1:2 fastslås att beställaren bara på ett enda ställe i kontraktet behöver redogöra för vilken arbetsprestation som ingår i entreprenörens åtagande. Beställaren behöver inte på flera olika ställen eller i flera olika ritningar eller byggnadsbeskrivningar ange att målning med viss färg ska utföras på väggarna. Däremot förutsätts det att aktuella kontraktshandlingar är ”lämpligt och konsekvent samordnade”. Det innebär att entreprenören ska kunna hitta aktuell arbetsprestation på förväntat ställe: byggnadsbeskrivningarna/ritningarna. Ett entreprenadkontrakt består regelmässigt av en stor mängd handlingar. Handlingarna kan i sig vara motstridiga och innehålla olika uppgifter som står i strid med varandra. För att bringa ordning i detta kaos har det införts en rangordningsregel (1:3), som syftar till att bestämma vilken handling som har företräde före en annan handling. Enkelt uttryckt utgår rangordningsregeln ifrån den omvända tidsordningens princip. Det innebär att den senast upprättade eller framtagna kontraktshandlingen har företräde framför en tidigare upprättad handling. I kommentaren till aktuell bestämmelse utvecklar BKK hur ändringar av AB 04 ska utföras för att bli gällande mellan parterna. AB 04 består av s.k. fasta bestämmelser och täckbestämmelser. Fasta bestämmelser är sådana, enligt BKK, grundläggande bestämmelser som inte är lämpliga att ändra på. Om ändringar av fasta bestämmelser sker, ska ändringarna vara mycket tydliga. Identifiering av en fast bestämmelse sker enklast genom att konstatera om bestämmelsen har en asterisk (*) bakom eller ej. De bestämmelser som saknar asterisk är fasta bestämmelser. Bestämmelser med en asterisk är täckbestämmelser. Dessutom innehåller också täckbestämmelserna orda lydelsen ”om inte annat föreskrivits i kontraktshandlingarna”. För det fall beställaren önskar förändra en fast bestämmelse i AB 04 och ändringen görs i de Administrativa Föreskrifterna (förfrågningsunderlaget), 20

3 Omfattning (AB 04 kap. 1)

är det nödvändigt att beställaren dels intar en hänvisning i inledningen av de Administrativa Föreskrifterna (under kod AFC.111), dels utför och markerar ändringen på ett tydligt sätt inne i förfrågningsunderlaget, på rätt kod och rätt ställe. Följer inte beställaren detta system, är beställarens ändring inte heller giltig.1 Det står däremot beställaren fritt att göra vilka ändringar beställaren än önskar i kontraktet. Detta framgår också av rangordningsregeln eftersom kontraktet är rangordnat överst. Det kan även förekomma motstridiga uppgifter i samma handling eller i samma grupp av handlingar. I det fallet gäller att entreprenören äger rätt att räkna på lägst kostnad; allt enligt 1:4. 1:6, 1:7 och 1:8 är betydelsefulla bestämmelser när det gäller tolkningen av parternas avtal. Dessa aktuella bestämmelser har också en inverkan på vad som enligt 2 kap. kan anses utgöra ändrings- eller tilläggsarbete. 1:6 säger sammanfattningsvis att den som lämnar en uppgift, ett undersöknings material eller en teknisk lösning till motparten i en entreprenad, också får svara för dessa uppgifter, tekniska lösningar etc. Högsta domstolen har också i NJA 2009 s. 388 och NJA 2010 N 17 fastslagit att den aktuella bestämmelsen inte bara tar sikte på att ritningar är skalenliga eller liknande, utan även att det med denna bestämmelse avses att det åvilar den part som t.ex. levererat en teknisk lösning, att lösningen även fungerar och är lämplig. Det tredje stycket i bestämmelsen slår också fast att beställaren förutsätts ha lämnat de uppgifter som kan erhållas vid en fackmässig undersökning av fastigheten eller den del av fastigheten som berörs av kontraktsarbetena. Utgångspunkten i övrigt enligt 1:7 och 1:8 är att det åligger entreprenören att utföra en fackmässig bedömning av förutsättningarna för de arbeten som entreprenören planerar att utföra under entreprenaden. Det åligger entreprenören att okulärt besiktiga och kontrollera om det t.ex. är möjligt för entreprenören att etablera sin entreprenad på området. Det åligger även entreprenören en viss eftertankesbörda, på sätt att entreprenören också måste föreställa sig och göra en fackmässig bedömning av hur arbetsområdet kommer att se ut när ett flertal andra entreprenörer är etablerade på platsen. Det framgår av kommentaren till aktuella bestämmelser att det förutsätts 1 Detta har också bekräftats av såväl hovrätt som tingsrätt i två skilda avgöranden (Svea hovrätts dom i mål T 694-12 och Linköpings tingsrätts dom i mål T 2691-10).

3 Omfattning (AB 04 kap. 1)

att entreprenören gör ett besök på platsen. Entreprenören är inte skyldig att utföra demontering, förstörande åtgärder eller några markundersökningar. Detta ansvar åvilar beställaren. Saknas det uppgifter, eller är uppgifterna i förfrågningsunderlaget knapphändiga, åligger det entreprenören att göra en fackmässig bedömning enligt 1:8.2 1:9 är den första täckbestämmelsen. Entreprenören ska enligt aktuell bestämmelse på egen bekostnad anskaffa allt som behövs för entreprenadens utförande. Det förutsätts således att entreprenören har alla nödvändiga verktyg och hjälpmedel för att kunna utföra sin arbetsprestation. Vidare stipulerar bestämmelsen att entreprenören utan ersättning får tillgodogöra sig massor, material och varor som tas till vara eller tas ut vid utförandet av entreprenaden. (Beställaren ändrar ofta denna bestämmelse.) 1:9 stipulerar vidare att en part mot skälig ersättning får använda motpartens hjälpmedel på arbetsområdet, om det kan ske utan hinder för motparten. 1:10–13 stipulerar sammanfattningsvis följande: AB 04 utgår ifrån att det är beställaren som har tillsett och skaffat erforderliga tillstånd till överenskommet utförande av entreprenaden, d.v.s. det åligger beställaren att se till att ha t.ex. bygglov för uppförandet av byggnaden. Det åligger också beställaren att se till att beställaren äger rätt att bedriva den verksamhet som beställaren t.ex. planerar att bedriva när anläggningen eller fabriken är uppförd. Det åligger entreprenören att ombesörja och bekosta erforderliga anmälningar för entreprenadens utförande. Det innebär exempelvis och i korthet att det åligger entreprenören att kontrollera att det är möjligt att stänga av gator eller etablera bodar på gatan utanför byggnaden där entreprenadarbetena ska utföras. Entreprenören är inte skyldig att utföra arbete som strider mot lag eller författning. För det fall författningar eller lagar som berör entreprenadarbetena förändras under den tid entreprenaden utförs, har entreprenören enligt 1:13 möjlighet att erhålla ersättning för eventuella tillkommande kostnader härvidlag. 1:14 och 1:15 tar slutligen sikte på immateriella rättigheter. Sammanfattningsvis stipulerar dessa bestämmelser att den som är ägare eller brukare av det aktuella byggnadsobjektet får, efter det att entreprenaden slutförts, använda sig av handlingar, ritningar och beskrivningar som producerats av entreprenören i syfte att förvalta eller förändra byggnaden. Skulle inte 2 Det åligger entreprenören att i sitt anbud räkna med troliga förhållanden (se NJA 2015 s. 3).

3 Omfattning (AB 04 kap. 1)

denna bestämmelse ha funnits, hade det inte vara möjligt för beställaren att använda sig av gamla ritningar eller annat vid förändring av eller andra åtgärder med byggnaden. 1:14 tar också upp ett problem som kan uppstå under anbudstiden. I korthet säger då 1:14 att för det fall entreprenören i sin egenskap av anbudsgivare med sitt anbud lämnar in en teknisk lösning eller någon ny uppfinning, äger inte beställaren rätt att tillgodogöra sig och använda denna tekniska lösning eller uppfinning annat än om beställaren respekterar entreprenörens rätt till skälig ersättning för ett senare användande. Det är således inte möjligt för beställaren att kopiera goda idéer som framkommer under anbudsstadiet och sedan handla upp dessa av annan (billigare) entreprenör; i detta fall ska den entreprenör som fick idén erhålla skälig ersättning.