w
FiLoSofi Filosofi är avsedd för kurserna i filosofi på gymnasieskolan. Boken lyfter fram den filosofiska diskussionen som det väsentliga i ämnet. De klassiska frågorna
LEVANDER WESTMAN
LEVANDER WESTMAN
får stort utrymme, men tyngdpunkten ligger på
För dem som vill fördjupa sig i samtida filosofi finns även ett temakapitel som&pp djurens rätt, idrott och filosofi, politisk filosofi, rätten att döda samt feminism. Till den fjärde upplagan har det tillkommit ett
FiLoSofi
1900-talets och dagens filosofiska diskussioner.
kapitel om filosofins nytta.
FiLoSofi 1&2
Martin Levander och Jan-Erik Westman har även skrivit Filosofiska övningar och sammanställt antologin Filosofins värld. Fjärde upplagan
Best.nr 47-10798-8 Tryck.nr 47-10798-8
4710798_omslag ny.indd 1
MARTIN LEVANDER JAN-ERIK WESTMAN INGEN .. LA UTAN E RA N AKTI VITE
T
2013-07-03 14.11
martin levander jan-erik westman
FilosoďŹ
LIBER
4710798 inlaga.indd 1
2013-06-27 15.44
ISBN 978-91-47-10798-8 © 2013 Martin Levander, Jan-Erik Westman och Liber AB redaktion: Thomas Johansson formgivning: Birgitta Dahlkild omslag: Eva Jerkeman omslagsbild: ”Änder på besök”, av Ernst Billgren. © Ernst Billgren/BUS 2009 produktion: Thomas Sjösten bildredaktör: Margareta Söderberg Fjärde upplagan 1 repro: Repro 8 AB, Stockholm tryck: Kina 2013
kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08–690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08–690 93 30, fax 08–690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
4710798 inlaga.indd 2
2013-06-27 15.44
Bildförteckning 12 Helena Blomqvist/Scanpix
162 ArSciMed/Science Photo Library/IBL
23 Richard Kalvar/Magnum/IBL
167 Vatikanen/Scala, Florens
31 Lotte Fernvall/Aftonbladet/IBL
175 G Nimatallah/de Agostini/Getty
32 Dasar/Getty
183 Abbas/Magnum/IBL
38 Ernst Billgren
187 Bridgeman Art Library/IBL
44 Upi photo/Scanpix
191 Bridgeman Art Library/IBL
49 Science Photo Library/IBL
197 Elisabeth Zeilon/Johnér
52 Trons/Scanpix
207 IBL
55 Akg-images/Scanpix
214 Heritage/Scanpix
59 Klemp Pernille/Ordrupgaard
217 Wellcome/Science Photo Library/IBL
69 Norrköpings Konstmuseum
223 Bridgeman Art Library/IBL
73 Bridgeman Art Library/IBL
226 Bridgeman Art Library/IBL
79 White Images/Scala, Florens
229 Ernst Billgren
82 EPA/ADI WEDA
234 Bridgeman Art Library/IBL
91 Okänd fotograf/Bridgeman Art Library/IBL
245 Sjöberg Bildbyrå 249 Erik Cornelius
100 Bridgeman Art Library/IBL
261 Mehau Kulyk/Science Photo Library/IBL
103 Bruno Barbey/Magnum/IBL
263 Maximilien Brice/CERN
113 Bridgeman Art Library/IBL
266 Science Photo Library/IBL
118 Gabriele Olivo/Hand Out/Scanpix
271 Science Photo Library/IBL
120 J McConnico/The New York Times/ Scanpix
276 Bridgeman Art Library/IBL
124 Norenlind Nils-Johan/Tiofoto/ NordicPhotos
287 Zentrum Paul Klee, Bern
126 The Art Archive
289 Eric Cornelius/Nationalmuseum. Stockholm
133 The Art Archive 137 Berglund Jocke/Scanpix 143 Jan Håkan Dahlström/Bildhuset/Scanpix 147 Frank and Helena/Getty 151 David J Sams/Getty
281 Lebrecht/IBL
297 Tang Ray/Rex Features/IBL 298 Lars Epstein/Scanpix 304 Philip Lee Harvey/Getty 308 Réunion des Musées Nationaux//IBL 310 Akg-images/Scanpix
159 Athens National Archaeological Museum/ Scala, Florens
Nytt Register 315-324 nya sidor.indd 324
2013-07-03 12.51
Innehåll
Bruksanvisning
11
1. Filosofi och språk
13
Ett filosofiskt samtal 13 Semantik 14 Sakpåståenden och värdesatser 14 Kan värdesatser vara sanna? 16 Vaghet, mångtydighet och tolkning 18 Precisering 19 Definitioner 21
Argumentation 23 Krav på argument 23 Argumentknep 25
2. Kunskap, sanning, vetenskap
33
Vad är kunskap? 33 Goda skäl för kunskap? Slutsatser 39
34
Vad är sanning? 41 Från information till kunskap 43 Information eller kunskap?
47
Vad är vetenskap? 47 Kan man bevisa en teori?
4710798 inlaga.indd 3
49
2013-06-27 15.44
3. Hur bör man leva och handla?
53
Vad är moral och etik? 53 Ett typiskt moralproblem
54
Två slags moral 56 Effektetikerns problem 56 Pliktetikerns problem 58 Ett exempel 60
Sinnelaget 61 Antikens gentlemän 62 Dygdetikens återkomst 64 kritiken mot dygdeteorin 65
Epikuréer, stoiker och skeptiker 66 Epikurismen – en njutningsfilosofi 66 Hedonismen i dag 68 Lust för dig eller mig eller alla? 69 Stoicismen – ödet styr 71 Stoikerna och de mänskliga rättigheterna Stoisk idag? 74 Skepticismen – ständigt tvivel 75 Skeptiker idag? 76
73
Utilitarismen 77 Största möjliga lycka för största möjliga antal En pluralistisk variant 78 Utilitarismens problem 80 Preferensutilitarismen 85 Utilitarismens betydelse 85
77
Kant: Plikten framför allt! 87 Ett kategoriskt imperativ 87 En plikt att följa regler … 89 En moral byggd på rättigheter 91
Vårdetik 93 Moraliskt ansvar och fria viljan 94 Vad är metaetik? 96 Exempel på metaetik
4710798 inlaga.indd 4
96
2013-06-27 15.44
4. Har livet mening?
101
Existens och meningsfullhet 101 Existentialismen 102 Han nästan bleknade vid kafébordet … Motstånd och frihet 104 Pierre är inte där! 104 Gud är död 106 Dömd till frihet och ansvar 106 Ångest och självbedrägeri 107 Livets mening 108 Måste vi inte ha någon moral? 109 Är vi verkligen fria? 109 Sartres betydelse 110
102
Nietzsche och övermänniskan 111 Nietzschebilden är omstridd 112 Gud är död 112 Dionysos och Apollon 114 Övermänniskan 114 Viljan till makt – bortom ont och gott Nietzsches inflytande 117
116
Kierkegaards Enten – Eller 118 Begreppet ångest 119 Tre livssätt 120 Fem värden att leva för 122
5. Tillämpningar och fördjupningar
125
Feminism 125 Politisk feminism 126 Varför är män och kvinnor olika? 128 Könet som social konstruktion 129 Genusforskning 130
Djur och natur 132 Ekosofi 132 Djurens rätt? 135
4710798 inlaga.indd 5
2013-06-27 15.44
Ett rättvist samhälle 139 Ett amerikanskt dilemma 139 Rawls – den ursprungliga positionen Lika friheter för alla 140 Jämlikhet – om inte … 141 Konsekvenser av Rawls teori 142 Nozicks minimalstat 144 Det legitima innehavet 145 Gemenskapare 147
139
Får man döda? 150 Utilitarismens syn på dödsstraff 152 En pliktetisk syn på dödsstraff 154 En rättighetsteoretisk syn på dödsstraff 155 Moralsyn och synen på dödande 156
Idrott och filosofi 158
6. Kunskap och verklighet
163
De första frågorna 163 Allting flyter 164 På jakt efter ”urämnet” 165 De fyra elementen 166 Atomteorin 168
Sokrates 170 Barnmorsketeorin 171 Att tömma giftbägaren 172
Platon 174 Idéläran 174 Platons politiska utopi 178 Platons betydelse 179 Självkritik 180
Aristoteles 181 Är världen styrd av ett ändamål? 182 Aristoteles och eftervärlden 183
Descartes kontra Locke 184
4710798 inlaga.indd 6
2013-06-27 15.44
Vad är kunskap: empirism eller rationalism? Medfödda idéer finns! 185 Själen är en tom tavla! 189 Lockes kunskapsteori 190
184
Den subjektiva idealismen – en återvändsgränd? 192 Berkeley
192
Finns det orsaker? Hume och Kant 195 Humes empirism 195 Jaget är ett flöde 197 Orsaker som ”fasta förbindelser”… Kant vaknar 199
198
Livet är en förlustaffär Schopenhauer 202 Är historien determinerad? Marx och Hegel 205 Hegel: anden finner sig själv! 205 Marx vänder Hegel upp och ner 206 Historisk materialism 206 Den ideologiska överbyggnaden 208 Ett barn av sin tid 209 Kritik av materialismen 210
Är verkligheten determinerad? 212 Osäkerhetsrelationen 213 Determinism och förutsägbarhet 214 Vad består verkligheten av? 215 Senare teorier om medvetande och materia
217
Fenomenologi: att gå till sakerna själva 219 Att ladda världen med betydelse Vad är ett jag? 221 Tysk fenomenologi 221
220
Analytisk filosofi 222 Wittgenstein om filosofins uppgift 224 Tractatus 224 Återkomsten 225
Postmodernism 229 Sammanfattning: kunskap och verklighet 232
4710798 inlaga.indd 7
2013-06-27 15.44
7. Logik
235
Vad är logik? 235 – Elementärt, min käre Watson.
236
Aristoteles 237 Satslogik 238 Det logiska språket 238 Formalisering 239 Naturlig deduktion 241 Logiska mönster 242 Vem sköt Holmes? 244 Kan vi lita på premisserna? Nyttan av logik 248
246
Tabellmetoden – en demonstration 250 Tautologier, kontradiktioner och syntetiska satser Att kontrollera slutledningar 255
8. Vetenskapsfilosofi
253
261
Att testa hypoteser 262 Är verifiering möjlig? 263 Är falsifiering möjlig? 264 Hypotesprövning inom medicinen
265
Den logiska empirismen 267 Prövbarhetskravet 269 Andra krav på en hypotes 270 Falsifiera – inte verifiera! 273 Är psykoanalysen vetenskaplig? 274 Lagar kan aldrig bevisas vara sanna! 275 Normal och revolutionerande vetenskap 278 Paradigm 278 Normalvetenskap 279 Vetenskapliga revolutioner 279 Slutsatser av paradigmteorin 280
4710798 inlaga.indd 8
2013-07-03 12.44
Världen måste förstås, inte bara iakttas 282 Den hermeneutiska skolan 282 Hur ska vi förstå de andra? 283
Kritisk teori 284 Olika slags kunskap
284
Orsaksförklaringar 287 Orsaker som förutsägelser 287 Historiska förklaringar 288 Tillräckliga och nödvändiga villkor Mills metoder 293
9. Estetik
292
297
En konstsensation 297
Estetiska teorier 299 Institutionsteorin 299 Konst som avbildning 300 Konst ger kunskap 301 I betraktarens öga 301 Kants estetik 302 Konstfilosofin som konst 303
Modernismen 305 Alla teorier har fel 306 Konst är konst 307 Originalitet och självständighet 307
10. Filosofins nytta
311
Filosofisk vägledning 312 Register 315
4710798 inlaga.indd 9
2013-06-27 15.44
4710798 inlaga.indd 10
2013-06-27 15.44
Bruksanvisning ”Ni kommer inte att lära er filosofi av mig, utan hur man filosoferar. Inga tankar att upprepa utan hur man tänker. Tänk själva, stå på era egna ben!”
Filosofen Immanuel Kant gav detta råd i ett tal till sina studenter för drygt 200 år sedan. Och på denna boks omslag står Ludwig Wittgensteins ord: ”Filosofi är ingen lära utan en aktivitet”
Det kan vara en tröst när man inser att det spännande ämnet filosofi verkar vara så omfångsrikt och kanske svårgripbart. Det viktiga är ändå att börja fundera själv över de filosofiska problemen och skaffa sig en egen åsikt. Det gör vi ju i allmänhet redan i unga år, men när man blir lite äldre vill man kanske också kunna diskutera och motivera sina ståndpunkter. Då kan en lärobok som den här förhoppningsvis ge inspiration till egna djärva tankar och resonemang! I denna fjärde upplaga har de historiska avsnitten byggts ut, liksom den moderna filosofin. Kapitel 10 om filosofins nytta är nytt. I övrigt har innehåll och text reviderats, men den argumenterande, resonerande stilen är naturligtvis bibehållen! Antologin Filosofins värld
Att läsa filosofernas egna ord och tolka och diskutera dem är ett viktiga inslag i filosofiämnet. Den tredje, utökade upplagan av antologin Filosofins värld (Levander/Westman, Liber 2008 ) innehåller belysande texter av de allra flesta filosofer som nämns i läroboken. Till kapitlet 5 finns det exempelvis en rad nya texter som är tänkta för fördjupningsstudier av olika slag. På samma sätt hänvisas till lämpliga antologitexter i många av de övriga uppgifterna i boken. Självklart kan komponenterna användas separat, men att ha tillgång till båda underlättar sannolikt arbetet. Författarna 11
4710798 inlaga.indd 11
2013-06-27 15.44
12
4710798 inlaga.indd 12
2013-06-27 15.44
1. Filosofi och språk Filosofer är kända för att ställa besvärliga men viktiga frågor (och ibland besvara dem): Varför lever vi? Vad är gott och ont? Vad är rättvisa? För att förstå dessa – eviga – frågor måste vi förstå språket de är formulerade på. Vad menar vi t.ex. med ”rättvisa”? Varje dag möter vi också en mängd ”information”, framför allt på internet och i andra massmedier. Man säger att vi lever i ett ”informationssamhälle”. Men det är inte lätt att avgöra vad som är god information och vad som är missvisande eller osant. Filosofin kan vara till hjälp när man vill granska budskap från omvärlden. Filosofer har nämligen utvecklat språkliga verktyg som syftar till klarhet och intellektuell hederlighet. I det här kapitlet presenteras några sådana. De underlättar ett filosofiskt samtal.
Ett filosofiskt samtal För att filosofiska samtal ska vara givande krävs att deltagarna är öppna, ”open-minded”. Med det menas att man ska kunna lyssna på andras åsikter utan att omedelbart försöka argumentera emot. Alltför ofta kommer man med invändningar utan att först ha lyssnat ordentligt. Det betyder inte att ett filosofiskt samtal består i att alla sitter och håller med varandra. En ”öppenhet” i filosofisk mening betyder snarare att man är beredd att ompröva sina ståndpunkter – om man tycker att det finns skäl för det. Man ska också kunna vara kritisk, både mot sig själv och mot andra. Kritisk betyder här inte ”negativ” utan snarare granskande. Man övertar inte andras ståndpunkter bara för att vara snäll. Man gör det först om man tycker att skälen, argumenten, är goda. På samma sätt ska man försöka behandla sig själv. Om man vet att man har en viss åsikt, t.ex. att dödsstraff är fel (eller rätt), räcker 13
4710798 inlaga.indd 13
2013-06-27 15.44
det inte med att veta att man tycker så – i alla fall inte om man vill övertyga någon annan. Man måste titta på sina egna skäl, och om man finner att de är svaga bör man tänka mera. Antingen finns det bättre argument, eller så är det dags att byta ståndpunkt. Ett gott filosofiskt samtal kan ses som ett seminarium, en gemensam undersökning av ett område, inte en debatt där man ska golva varandra. Därför är det viktigt att man visar respekt även för meningsmotståndare: man kanske inte alls delar deras uppfattning, men det kan hända att de ändå har goda argument som är värda att ta på allvar. Det finns förstås situationer då man tycker illa om sina motståndare och deras åsikter. Man angriper varandra hårt och kanske ojuste. För det mesta tror man inte att man kan övertyga någon på det sättet. Man talar egentligen för att vinna över åhörare eller stärka den egna sidan; ”frälsa de redan frälsta”. Sådana diskussioner behövs också, men de är definitivt inga filosofiska samtal och de producerar nästan aldrig några nya insikter. En bra filosofikurs innehåller många filosofiska samtal och seminarier. Därför passar det bra att börja med lite semantik.
Semantik Semantik handlar om orden och deras betydelse. (Grekiska sema betyder tecken.) Semantiska begrepp används för att göra språkets innebörd tydlig. Ofta gör man distinktioner inom semantiken. En distinktion är ett slags åtskillnad. Man skiljer på två saker, så att dessa blir tydliga (distinkta) för oss. En praktisk distinktion är den mellan sakpåståenden och värdesatser.
Sakpåståenden och värdesatser Språket innehåller många konstruktioner. Ta först bort frågor, utrop och liknande så att bara påståenden blir kvar. Sedan delar 14
4710798 inlaga.indd 14
2013-06-27 15.44
vi upp påståendena i två grupper beroende på vad de handlar om. De som beskriver hur något är, som meddelar ”rena fakta”, kallas för sakpåståenden. De säger något som kan kontrolleras, åtminstone i princip: Klockan nio börjar nyheterna på TV. Sverige är en republik. Frantz K rånade Handelsbanken i höstas.
Sakpåståenden är antingen sanna eller falska, beroende på hur verkligheten ser ut. (Det här är egentligen en förenkling – för vad menar vi egentligen med ”sant”? Och hur vet vi hur ”verkligheten” är? Men tills vidare struntar vi i det. Det står mer om detta i kap. 2 och 6.) Det är exempelvis inte sant att Sverige är en republik – det finns alltså även falska sakpåståenden. Men om Sverige inför republik så blir sakpåståendet sant. Ibland kan det vara mycket svårt att kontrollera huruvida ett sakpåstående stämmer eller inte. För att veta om Frantz K är skyldig måste man ha något slags bevis, en videofilm, ett pålitligt vittnesmål eller liknande. Och ibland kan man ju tveka trots vittnesmål och tekniska bevis. Det enda man då kan veta är att detta sakpåstående är antingen sant eller falskt. Och det kanske inte hjälper en så långt. Ibland vill man använda ett sakpåstående trots att man är osäker på om det är sant: ”Den här bilen kan gå femtusen mil till, tror jag.” ”Jag antar att det kommer att blåsa tio sekundmeter i morgon.” Trots att dessa meningar signalerar ett slags osäkerhet innehåller de ändå sakpåståenden; det går ju i princip att kontrollera både bilens kapacitet och vindstyrkan nästa dag. Den andra gruppen påståenden uttrycker värderingar och kallas värdesatser (eller värdepåståenden). De påstår att något är ont eller gott, fult eller vackert, rätt eller fel. Oftast uttrycker de moraliska eller estetiska värderingar.
FILOSOFI OCH SPRÅK
4710798 inlaga.indd 15
15
2013-06-27 15.44
Moder Teresa var en god människa. Det är fel att slå barn. Alla människor har samma värde oavsett kön, etnicitet eller samhällsklass. Anders Zorn var en stor målare (och då menar man inte hans kroppshydda). Carmen är en ovanligt dålig opera. Lammstek är det godaste som finns.
Det finns också satser som är gränsfall, dvs. sakpåstående och värdesats på en gång. I går mötte jag den elake Igor.
Här sägs både att man mötte Igor (sakpåstående) och att han är elak (värdering). Att det finns gränsfall inom semantiken är naturligt. Språket är så rikt; därför är det också svårfångat ibland. Ibland kan ett påstående handla om värderingar, men ändå inte vara ett värdepåstående. ”Kerstin anser att män och kvinnor bör få lika lön för samma arbete.” Här påstår jag att Kerstin har en viss värdering. Det påståendet är ett sakpåstående. Jag berättar ju om hennes värdering, men uttrycker den inte själv. Skulle jag däremot säga ”Män och kvinnor bör få lika lön för samma arbete” har jag uttryckt en värdesats.
Kan värdesatser vara sanna? Hur använder vi då värdesatser? Använder vi dem som sakpåståenden och anser dem vara antingen sanna eller falska? De flesta svarar nog nej på den frågan. När det gäller uppfattningar om musik, konst, film, böcker, klädstilar och maträtter är det naturligt att se dessa som värderingar som man kan dela eller inte dela, men knappast som något man kan anse vara sant eller falskt. Ett exempel visar detta: 16
4710798 inlaga.indd 16
2013-06-27 15.44
Pelle tittar på en tavla. ”Den här tavlan är verkligen fin!” Lisa ger honom en skarp blick: ”Lögnare! Den är inte alls fin.” Samtalet verkar absurt. Lisa borde svarat något i stil med ”Så tycker inte jag. Men smaken är ju olika.” Problemet med värdesatser är att dessa knappast går att kontrollera. Visserligen kan ju många moraliska värderingar – t.ex. den om alla människors lika värde – vara mycket allmänt accepterade. Men det räcker inte med ”allmän acceptans”. Då skulle ju alla värderingar som en stor majoritet delar vara riktiga. Det är inte svårt att föreställa sig ett samhälle där man allmänt anser att människor av en annan etnisk tillhörighet är mindervärdiga men det gör ju inte rasismen ”sann”! Det finns ändå de som anser att värderingar kan vara ”sanna”. En del åberopar en ”helig skrift”: ”Bibelns (eller Koranens) värderingar är sanna.” Problemet blir då inte bara att det finns flera olika ”heliga böcker ”utan också att dessa kan tolkas på flera sätt. Och hur ska man diskutera med någon som överhuvudtaget inte accepterar ens ”heliga bok” som ”helig”? Risken är att man i stället slutar diskutera och startar krig. Andra menar att de personligen besitter en speciell förmåga att skilja mellan sanna och falska värderingar: ”Du har uppenbarligen inte förstått att Processen faktiskt är en suverän bok. Men det har jag!” Svårigheten för den som hänvisar till sin egen ”insikt” är att samtalspartnern kanske menar sig ha en helt annan insikt. Och hur ska de då samtala vidare? Av sådana här skäl har flera filosofer, men långtifrån alla (läs t.ex. om naturalismen eller om Moores intuitionism i avsnittet om metaetik i kap. 3), funnit det klokast att inte förvänta sig ”sanning” av värdesatser. I stället anser man att en moralisk värdering ska vara mer eller mindre rimlig. Och det utesluter inte heller att man kan argumentera för eller mot en värdesats: ”Varför det är fel att slå barn? Därför att det är bevisat att barn tar skada av det. De blir kränkta och sårade av det, och många vuxna som utövar våld har själva fått
FILOSOFI OCH SPRÅK
4710798 inlaga.indd 17
17
2013-06-27 15.44
mycket stryk som små. Slagna barn blir ofta vuxna misshandlare.” Estetiska värderingar däremot kanske inte ska kallas ”rimliga”. Kanske kan man kalla dem ”fruktbara”, ”insiktsfulla” eller något liknande. UPPGIFTER
1. Är följande satser sakpåståenden eller värdesatser? Sverige är ett långsträckt land. Sverige är ett vackert land. Tortyr är avskyvärt och förkastligt. Tortyr är vanligt i många länder. Många människor tycker att pornografi är dåligt. 2. Antag att två personer har olika uppfattningar huruvida en roman är ”bra” eller inte. Är det för det första någon idé att tala vidare om saken – eller ska man byta till ett område där det finns ”rätta svar”? För det andra: om man argumenterar vidare, vilka slags argument kan man använda? Diskutera gärna kring en roman som gruppen nyligen läst. (Lästips: ”Vad är en bra bok?” i antologin Filosofins värld.) 3. Diskutera hur man bör se på värdesatser: kanske det finns goda skäl att hävda att de kan vara sanna?
Vaghet, mångtydighet och tolkning Språket kan både förklara och förvirra. En av filosofins uppgifter är att hjälpa oss att använda språket bättre, så att vi förstår varandra. Många begrepp har t.ex. en oklar gränsdragning. Exakt var går en ljusröd färg över i rosa? Hur många träd får en stor ”skogsdunge” ha innan den blir ett ”skogsparti”? Och vad är egentligen ”oljud”? Frågorna kan inte besvaras. Det är naturligt att alla människor inte uppfattar begreppen likadant. Innehållet skiftar ju också med sammanhanget. Det som är ”oljud” i ett klassrum behöver inte vara det på ett fotbollsstadion. Ord med oklara gränser kallas vaga. En del uttryck har flera klart åtskilda betydelser. ”Sticka” kan 18
4710798 inlaga.indd 18
2013-06-27 15.44
betyda både att gå sin väg och strumpsticka. ”Liv” kan betyda såväl midja som (biologiskt) liv och dessutom ett människoliv. När man kan se att ett uttryck har mer än en betydelse är det mångtydigt. Det innebär att uttrycket kan tolkas på mer än ett sätt. Samma sak gäller även satser. Precis som ord och uttryck kan även satser ofta tolkas på flera sätt. ”Vem älskar Kalle?” Vad kan det betyda? Sammanhanget brukar visa vilken tolkning som är den troligaste. Säger någon ”Du ska få vad du förtjänar” med knuten näve och ilsken min handlar det om något slags hot. Sägs samma fras vänligt till någon som arbetat hårt en hel dag och väntar sig belöning, uppfattas den som ett löfte. Och på samma sätt betyder ”Det där köper jag inte”, sagt i en affär, att man inte tänker inhandla en viss vara. Annars kan meningen betyda att jag inte tror på vad du säger. Ibland visar inte sammanhanget vilken tolkning som avses. Då borde talaren ha preciserat sig. UPPGIFTER
1. Ta fram några exempel på vaga och mångtydiga uttryck. 2. ”Här fattas visa beslut”. Enligt en gammal historia från 1800-talet var detta ett förslag på devis (tänkespråk) som skulle sättas upp i Sveriges riksdag. Så blev det inte. Förklara varför!
Precisering Om en sats har flera tolkningar kan man precisera den. Det innebär i sådana fall att man minskar antalet rimliga (inte alltför långsökta), tolkningar; ibland så att endast en enda återstår. ”Man får lättare skador i badminton än i fotboll” kan tolkas på två sätt. Den ena tolkningen är att de skador man får i badminton inte är så farliga (som i fotboll). Den andra är att risken att bli skadad är större i badminton. När man valt ut den ena tolkningen har man samtidigt valt bort den andra och då har man preciserat sig. FILOSOFI OCH SPRÅK
4710798 inlaga.indd 19
19
2013-06-27 15.44
Ibland kan det som sägs vara oklart utan att det kan tolkas på så helt olika sätt som i badmintonexemplet. Antag att någon i ett radioprogram förordar ”passiv dödshjälp”. Hur ska det uppfattas? Menar hon att obotligt sjuka och lidande personer inte ska få just den medicinska hjälp som krävs för att förlänga livet? Ska de inte få någon medicin alls? Ska de inte ens få smärtstillande medel? Eller ska de i stället få så mycket smärtstillande medel att livet förkortas? Krävs samtycke för ”passiv dödshjälp” och i så fall vilkas? Klinikchefens, den sjukes eller de anhörigas? Det naturliga i ett sådant fall är att förslagsställaren närmare anger vad hon menar med sitt förslag. En sådan närmare förklaring kan också kallas precisering. Många politiska budskap är alldeles för oprecisa. ”Arbetslösa ska ta de arbeten som står till buds, annars ska de inte få några pengar” kan man få höra. Det låter kanske självklart men är i själva verket oklart. Ska en arbetslös 40-åring med småbarn tvingas flytta 100 mil för att ta ett tolvmånaders vikariat – för att inte avstängas från A-kassan? Det kan knappast vara rimligt. Ett precisare budskap behövs om man ska kunna ta ställning. Det är viktigt att komma ihåg att det inte behöver vara något fel på uttryck som är vaga eller mångtydiga. Sådana gör tvärtom att språket är rikt och kan användas mångsidigt. Många vitsar och en stor del av lyriken bygger ju på att språket inte är entydigt. För det mesta visar sammanhanget (kallas ibland för kontexten) vilken tolkning som är den rimliga, och då behövs ingen precisering. Men i flera andra sammanhang är vaghet och mångtydighet till stor nackdel för förståelsen. Reklam, politik och allmän samhällsdebatt är områden där precision och tydlighet ofta efterlyses. Särskilt i politiken är oenigheten stor om vad många vanliga begrepp egentligen betyder. Det finns en förklaring till att man ofta debatterar förbi varandra. Ord som frihet, rättvisa, demokrati m.fl. är både mångtydiga och vaga – och dessutom värdeladdade! Det innebär en ständig kamp mellan olika politiska ståndpunkter om vilken betydelse som är den ”rätta”. 20
4710798 inlaga.indd 20
2013-06-27 15.44
UPPGIFTER
1. Föreslå några preciseringar av ”Det måste löna sig att arbeta” och ”Meningen med livet är att leva det.” 2. Försök att formulera en rimlig precisering av reglerna för att få arbetslöshetsersättning. Formulera regler som du tycker skulle vara rimliga om du blev arbetslös.
Definitioner Ett sätt att visa vad man menar är att göra en definition. En fysiklärare behöver definiera begrepp som ”massa” och ”kraft”. En lärare i ekonomi eller samhällskunskap måste förklara ordet ”deflation”. En elev som skriver en längre uppsats om ”Fascismens rötter” måste definiera ”fascism”. Definitioner behövs i många sammanhang. Den enklaste formen av definitioner är den lexikaliska. Den innebär att man helt enkelt förklarar hur ett ord används i ett visst språk. ”Luguber betyder dyster”, säger jag när jag slagit upp ”luguber” i en ordbok. Man gör också lexikaliska definitioner när man översätter: ”Shrewd betyder listig.” Det viktiga kravet på en lexikalisk definition är att den ska vara sann. Den måste ge en korrekt rapport om språkbruket. Ibland vill man göra en tillfällig avgränsning av ett begrepp. En elev som ska skriva ett arbete om ungdomars nöjesvanor på sin hemort kan då inleda med en s.k. stipulativ definition: Med ”ungdomar” avser jag (i det här sammanhanget) alla personer mellan 15 och 20 år.
Av praktiska skäl gör författaren en (godtycklig) avgränsning, så att den som läser arbetet förstår vilka ungdomar som avses just i det här fallet. En stipulativ definition kan därför inte vara sann eller falsk, utan är mer eller mindre ”lämplig”. FILOSOFI OCH SPRÅK
4710798 inlaga.indd 21
21
2013-06-27 15.44
Ibland vill man ange ”de väsentliga kännetecknen” hos ett begrepp. Sådana definitioner kallas ibland för explikativa (förklarande), eftersom de bygger på en sorts analys eller förklaring av de begrepp man ska definiera: Orientering = idrottsgren i okänd terräng där den tävlande med hjälp av karta och kompass ska finna utplacerade kontroller. Kunskap = övertygelse som är sann och man har goda skäl för.
Speciellt i vetenskapliga sammanhang bör en explikativ definition vara så exakt som möjligt. Men ibland kan man göra sig skyldig till definitionsfel. För att ta ett enkelt men tydligt exempel: Far = en människa som har minst ett barn.
Här är felet att det som står till höger om likhetstecknet omfattar en alltför stor mängd. Då säger man att definitionen är för vid. Men en definition kan också vara för trång: Far = en man som har minst en dotter.
Det finns ju söner också! En definition kan dessutom vara både för vid och för trång på samma gång! Hur skulle det se ut i detta fall? UPPGIFTER
1. Försök formulera en lexikalisk, en stipulativ och en explikativ definition av ”gymnasium”. 2. Var finns egentligen betydelsen av ett ord? I våra huvuden eller någon annanstans? Läs Peter Gärdenfors text i Filosofins värld. Där tar han upp två olika teorier om hur ord och betydelse hänger ihop.
22
4710798 inlaga.indd 22
2013-06-27 15.44
Argumentation Krav på argument Den ståndpunkt man argumenterar för eller mot kallas ofta för tes. De skäl man för fram för (eller mot) tesen kallas kort och gott för argument. För att ett argument ska vara bra måste det uppfylla två viktiga krav. Om argumentet är ett sakpåstående ska det vara sant eller sannolikt, om det är en värdering ska den vara ”rimlig”. Men det räcker inte att ett argument är sant eller rimligt, det måste också ha med saken att göra, med andra ord vara relevant. Ett argument som inte stöder tesen blir då irrelevant, oavsett om det är sant eller inte. Om ett argument ska vara användbart måste det alltså fylla båda kraven. Om jag påstår en så enkel sak som att det engelska ordet ”dabbler” betyder ”klåpare” (tesen) så kanske mitt argument är att ”det står i en engelsk-svensk ordbok att dabbler betyder klåpare.” FILOSOFI OCH SPRÅK
4710798 inlaga.indd 23
23
2013-06-27 15.44
Genom att peka i ordboken kan jag visa att mitt argument är sant. Och eftersom ordböcker nästan alltid har rätt i sådana här frågor är mitt argument mycket relevant. Men det är inte alltid lika enkelt: Tes: Statsministern kommer inte att sitta mandatperioden ut. Argument: Det står i en av våra största kvällstidningar.
Även om det är alldeles sant att det står så i kvällstidningen är argumentet inte särskilt relevant. Kvällstidningen kanske är negativ till statsministern och så länge vi inte vet vad tidningen grundar sitt påstående på, är argumentet inte särskilt relevant. Hur ser då ett relevant argument ut? Ibland är argumenten rent logiska: Tes: Herbert är miljonär. Argument: Han har faktiskt en nettoförmögenhet på två miljoner.
Argumentet bygger här på en underförstådd, mer generell, sats: Alla som har en nettoförmögenhet på minst en miljon kallas miljonärer och eftersom Herbert har så mycket gäller det också honom. (Den generella satsen kan lika gärna vara utsagd som underförstådd, det spelar ingen roll.) Ibland bygger argumenten inte på logiska samband utan mer på olika grader av sannolikhet: Tes: Herbert är mycket rik. Argument: Han har fina bilar och dyrbara vanor.
Det här argumentet bygger också på en underförstådd sats: De som har fina bilar och dyrbara vanor är ofta rika, så chansen är stor att Herbert är rik. Argumentet är relevant; tesen om Herberts rikedom har stärkts lite. Men saken är naturligtvis inte avgjord, det finns ju undantag. (De bägge sätten att argumentera, det logiska och det sannolikhetsbaserade, behandlas närmare i kap. 2.) Underförstådda satser förekommer också när argumentationen helt eller delvis består av värderingar: 24
4710798 inlaga.indd 24
2013-06-27 15.44
Tes: Amina är snäll. (värdering) Argument: Hon hjälper ofta och frivilligt sina medmänniskor. (sakpåstående)
Här är den underförstådda värderingen att den som ofta hjälper sina medmänniskor är snäll. Argumentet och den underförstådda värderingen ger tillsammans den slutsats som formuleras i tesen. Men det måste ju förstås vara sant att Amina ofta hjälper andra och vi måste tycka att den allmänna värderingen om att den som hjälper andra är snäll, är rimlig. Annars blir vi inte övertygade av argumentet.
Argumentknep Det finns många ohederliga sätt att försöka vinna fördelar i en argumentation. Ett vanligt sätt är att helt enkelt ljuga. Nackdelen med att använda lögner är dock uppenbar – blir man avslöjad ligger man illa till. Mycket vanligt är att man i stället använder olika slags irrelevanta argument, som ibland kan vara svåra att genomskåda. Här kommer en genomgång av några vanliga typer. Det finns förstås fler sorters dåliga argument, och ibland förekommer andra beteckningar på argumentknepen än dessa. Personangrepp
Ett vanligt knep är att man angriper en person och hoppas att på det sättet komma åt personens idéer. Det är vanligt inom politiken. Kan deras partiledare som har så dålig klädsmak verkligen ha något bra miljöförslag?
I personangrepp formuleras inte alltid tesen och dess koppling till argumentet rent ut: Partiledarens miljöförslag är dåligt, för han/hon klär sig illa.
FILOSOFI OCH SPRÅK
4710798 inlaga.indd 25
25
2013-06-27 15.44
En variant av personangrepp kallas för ”guilt by association” (i klumpig svensk översättning: ”skuld genom att bli förbunden med”). Man vill få en person att framstå i dålig dager genom att nämna honom eller henne samtidigt som man nämner någon annan, erkänt dålig person eller företeelse: Hitler lät avliva sinnessjuka och handikappade och Torbjörn Tännsjö argumenterar i sin nya bok för en omfattande fosterdiagnostik, med åtföljande rätt till abort.
(Tännsjö är svensk filosof med medicinsk etik som specialitet.) Fördelen med ”guilt by association” är att den som använder det inte behöver ansvara för effekten. I exemplet ovan har man ju inte påstått att Torbjörn Tännsjö är nazist, eventuella kopplingar lämnas till åhöraren. Majoritetsargument
Ibland vill man söka stöd genom att hänvisa till att många eller nästan alla delar den åsikt man argumenterar för. Detta är ganska vanligt i reklamens värld. Satsa på Sveriges mest köpta bil, Volvo! Gör som de flesta fransmän, kör Renault!
Det teoretiska felet med majoritetsargument är att man utgår från att majoriteten har tillräckligt goda skäl för sin åsikt eller för sitt handlande – och det är ju inte alls säkert. Auktoritetsargument
I stället för att hänvisa till en majoritet kan man hänvisa till en auktoritet av något slag. Det finns förstås s.k. legitima auktoriteter, som vi ofta bör lita på. Om besiktningsmannen, som är expert i sammanhanget, säger att min bils bromsrör är rostskadade, så godtar jag det som ett argument för att byta ut dem. Men ibland låter man någon som har
26
4710798 inlaga.indd 26
2013-06-27 15.44
auktoritet inom ett område uttala sig inom ett annat, i förhoppningen att personens prestige ska stärka argumentationen: Valarna i världen står inför sin snara utrotning. Påven har sagt att om vi inte stoppar all jakt nu, är valarna utrotade om fem år. Känsloargument
Ofta försöker man påverka mottagaren genom att använda ett starkt känsloladdat språk. Hitler och hans propagandister använde medvetet detta. Judar beskrivs som ”råttor”, motståndarna som ”svin” etc. I fanatisk propaganda är känsloargument vanliga, men också i mer vardagliga sammanhang: Kaj är en elak djävla typ, han är t.ex. jämt så fräck och taskig.
Det finns kanske goda skäl att tycka att Kaj är elak, men dessa skäl får inte mottagaren höra. I stället får han höra olika varianter av nedsättande värdeomdömen. Vad man vill veta är förstås vad Kaj har gjort, som gör att talaren är så arg. Ibland används ord med speciell känsloladdning för att styra in mottagaren i ett visst sätt att tänka. Man kallar en person för ”snåljåp” fast man lika väl kunde använt ”sparsam”. Man skriver om det ”socialdemokratiska förmyndarsamhället” trots att man kunde skrivit t.ex. ”folkhemmet”. Rävsaxen
I många diskussioner finns det fler än två alternativa ståndpunkter. Men ett vanligt knep är att framställa det så att det bara finns två alternativ. Ibland kan bägge dessa vara negativa, motståndaren sitter då i en ”rävsax”: Varför kom du inte på provet? Hade du struntat i att läsa på eller var du bakfull?
FILOSOFI OCH SPRÅK
4710798 inlaga.indd 27
27
2013-06-27 15.44
En variant av saxen är att framställa den ena ståndpunkten som rimlig och den andra som fullständigt orimlig – och därmed försöka dölja att det finns fler ståndpunkter som är rimliga. Jaså, du tror inte på äktenskap. Nej, du föredrar väl att ligga med vem som helst när som helst!
I samhällsdebatten finns det många exempel: Det finns två sätt. Antingen kan man satsa på långa hårda fängelsestraff, så att det verkligen känns när man begått ett brott. Eller så kan vi skämma bort brottslingarna med lyxmiljö och dalt den korta tid vi låter dem sitta inne. Var så god och välj! Att luras med statistik
Ibland talar man om det s.k. ”storksambandet”. Det har nämligen visat sig att antalet storkar i Sverige har sjunkit under hela 1900-talet och samtidigt har antalet födda barn per kvinna sjunkit i motsvarande takt. Saken är klar – det måste vara storken som kommer med barnen. Det är ingen konst att hitta två statistiska kurvor som följs åt. Men det betyder ingalunda att det finns ett orsakssamband dem emellan. Ibland är det ren slump, ibland är det någon tredje bakomliggande faktor som påverkar de bägge kurvorna. Både våldsbrotten och antalet daghem har ökat kraftigt de senaste 20 åren. Är det inte dags att skrota daghemmen?
Resonemanget ovan fördes en gång fram på fullt allvar i samhällsdebatten. Ensidigt urval
Ett mycket vanligt knep är att göra ett ensidigt urval. Om det som ska bedömas är stort och svåröverskådligt är det ingen konst att hitta några mycket positiva eller negativa saker att säga om det.
28
4710798 inlaga.indd 28
2013-06-27 15.44
A. I Sverige har vargen nästan utrotats under 1900-talet, den vilda laxen håller på att dö ut och uttern är numera en sällsynthet. Dessutom är tusentals sjöar försurade. B. I Sverige ökar rådjur, björn och säl. Många vattendrag renas, man kan t.ex. bada och fiska lax i huvudstaden. Sverige har hårdare miljölagar än många andra länder.
Om man läser enbart den första beskrivningen och tror att den är representativ för Sveriges miljö, blir slutsatsen dyster, medan effekten blir den motsatta av det andra exemplet. Vad som är ett representativt urval är ofta svårt att avgöra. Oberättigade generaliseringar
Om man drar en allmän slutsats från enskilda fall, så generaliserar man. Ibland drar man en generell slutsats från många enskilda fall, vilket ofta kan vara berättigat. Men bygger man bara på enstaka fall är generaliseringen för det mesta oberättigad. Rasfördomar får ofta sin näring av generaliseringar: Engelsmän är mycket trevliga. John, som jag känner, är jätterar. Tyskar är dumma och uppblåsta. Se bara på Hermann Göring. Cirkelargument
Om man redan i argumentet utgår från det som man ska bevisa, så kallas det för cirkelargument. – Lukas har rånat en kiosk på sin första permission från fängelset. (Tes) – Men han påstår ju att det inte var han! – Det är klart att det är han. Han kan ju inte ens sköta sin första permission. (Argument)
I argumentet hävdas att Lukas inte kan sköta en permission, dvs. man utgår från att han är skyldig. Men det var ju just det man skulle bevisa i tesen; det får man inte utgå ifrån. FILOSOFI OCH SPRÅK
4710798 inlaga.indd 29
29
2013-06-27 15.44
Övertalningsdefinitioner
Man kan i en definition försöka bestämma innehållet i ett nyckelbegrepp så att man från början får en fördel. Antag att någon inleder en artikel om dödshjälp på följande sätt: Jag tänker nu diskutera den specialform av mord som i dag praktiseras på svenska sjukhus – den kallas för ”dödshjälp”.
Med en sådan definition av dödshjälp är ju vidare diskussion överflödig. Vem kan vara för ”mord”? Plattheter
I politiska sammanhang är det vanligt med s.k. plattheter (kallas även plattityder). Plattheter är självklarheter som är konstruerade så att nästan alla instämmer – samtidigt som mycket lite blivit sagt: Rättvisa åt pensionärerna. Rimliga skatter! Eleverna måste få viktiga kunskaper.
Ett parti som använder mycket plattheter vill antagligen hålla sig väl med alla utan att lova något bestämt. Sättet att angripa en platthet är att fråga efter preciseringar och konkretiseringar. Det förekommer att något som visserligen på ytan ser ut som en platthet ändå inte av mottagarna uppfattas som en självklarhet. Om ett parti har en kampanj på temat ”Dalta inte med brottslingarna!” kan man i och för sig hävda att det är en självklarhet att man inte ska ”dalta” med vuxna personer. Men om partiet i annat material visar att vad man vill ha är genomgående 30 procent längre straff – så är det inte en ren platthet. Alla tycker inte så – utan det är något som man måste argumentera för. Här kan man tala om en ”oren platthet”. Det är något som på ytan ser självklart ut, men som när det preciseras visar sig inte vara självklart längre. Varför väljer man då att ibland formulera sina åsikter som en ”oren platthet” och inte som ett precist förslag? Antagligen för att 30
4710798 inlaga.indd 30
2013-06-27 15.44
Vilken fransk politiker säger inte ja till Frankrike?
man vill hämta stöd från den självklara dräkt man klätt sin åsikt i – vem vill ”dalta med en brottsling”? Det är inte alltid lätt att se om en platthet är ”ren”, dvs. i grunden okontroversiell, eller om det faktiskt finns ett konkret budskap. UPPGIFTER
1. Försök att finna egna exempel på irrelevanta argument, antingen konstruerade eller sådana som du stött på. 2. Hur gör man en fullständig argumentationsanalys? Lär dig metoden på s. 6-9 i Övningsboken. Mycket användbart för många situationer i livet! (Filosofen Kant gjorde det t.o.m. då han funderade på att gifta sig – men i hans fall vägde motargumenten över och han förblev ungkarl!) 3. Läs några debattartiklar eller insändare (de är kortare!) och granska kritiskt de argument du finner där.
FILOSOFI OCH SPRÅK
4710798 inlaga.indd 31
31
2013-06-27 15.44
w
FiLoSofi Filosofi är avsedd för kurserna i filosofi på gymnasieskolan. Boken lyfter fram den filosofiska diskussionen som det väsentliga i ämnet. De klassiska frågorna
LEVANDER WESTMAN
LEVANDER WESTMAN
får stort utrymme, men tyngdpunkten ligger på
För dem som vill fördjupa sig i samtida filosofi finns även ett temakapitel som&pp djurens rätt, idrott och filosofi, politisk filosofi, rätten att döda samt feminism. Till den fjärde upplagan har det tillkommit ett
FiLoSofi
1900-talets och dagens filosofiska diskussioner.
kapitel om filosofins nytta.
FiLoSofi 1&2
Martin Levander och Jan-Erik Westman har även skrivit Filosofiska övningar och sammanställt antologin Filosofins värld. Fjärde upplagan
Best.nr 47-10798-8 Tryck.nr 47-10798-8
4710798_omslag ny.indd 1
MARTIN LEVANDER JAN-ERIK WESTMAN INGEN .. LA UTAN E RA N AKTI VITE
T
2013-07-03 14.11