TOVE PHILLIPS
Lärande och utveckling TOVE PHILLIPS
Den här boken är för dig som studerar människans utveckling från barn dom till ålderdom och vill veta mer om hur vi utvecklar våra kunskaper och färdigheter. Lärande och utveckling tar upp ämnen som motorisk, intellek tuell, social och emotionell utveckling, utvecklingsteorier, kunskapssyn, fostran och lärande. Detta är den andra upplagan av Lärande och utveckling och den innehåller uppdaterad och omarbetad information. Det finns även fördjupningsuppslag med samtida forskning och tematiska övningar som kan användas i de beröringspunkter som finns med andra kurser. Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Lärande och utveckling, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fall beskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.
ANDRA UPPLAGAN
Lärande och utveckling
Hur utvecklades du från att ha varit en liten bebis till att bli den tänkande och sociala person du är idag? Varför är vissa människor duktigare i skolan än andra och varför är några bättre på idrott? Vad är egentligen kunskap och hur går lärande till?
ANDRA UPPLAGAN
Tove Phillips, lärare i Barn- och fritidsämnen/engelska och frilansskribent.
ISBN 978-91-40-69420-1
9
789140 694201
Lärande och utveckling TOVE PHILLIPS
Innehåll 1. Utveckling, lärande och socialisation.................................6 1.1 Introduktion till individens utveckling......................................8 Utvecklingens grunder........................................................................................................ 8 Faktorer som påverkar......................................................................................................12 Teorier om utveckling, lärande och socialisation....................................................14
1.2 Fysisk och motorisk utveckling.............................................. 20 Fysisk utveckling..................................................................................................................21 Motorisk utveckling............................................................................................................28
1.3 Intellektuell utveckling............................................................ 31 Tanke, språk och lärande...................................................................................................32 Kognitiva utvecklingsteorier...........................................................................................39
1.4 Emotionell och social utveckling............................................ 47 Personlighetsutveckling...................................................................................................48 Psykodynamiska teorier....................................................................................................53 Behavioristiska teorier.......................................................................................................66 Socialisationsteorier...........................................................................................................72 Sociokulturella teorier.......................................................................................................75
1.5 Från vaggan till graven............................................................. 78 Spädbarnsåldern..................................................................................................................79 Förskoleåldern......................................................................................................................87 Skolåldern..............................................................................................................................96 Tonåren................................................................................................................................ 107 Vuxenlivet............................................................................................................................115 Ålderdomen.......................................................................................................................123 Sammanfattning...............................................................................................................127
4
2. Kunskap förr och nu..........................................................130 Vad är kunskap?.................................................................................................................132 Lärande och fostran........................................................................................................137 Undervisning och utbildning........................................................................................145 Pedagogiska teorier....................................................................................................... 153 Sammanfattning.............................................................................................................. 159
3. Villkor för lärande.............................................................162 Inre förutsättningar........................................................................................................ 164 Yttre förutsättningar......................................................................................................176 Normalitet och avvikelse...............................................................................................181 Funktionsnedsättning i skolan.................................................................................... 185 Sammanfattning.............................................................................................................. 189
4. Miljö för lärande................................................................192 Förskola................................................................................................................................194 Skola och fritidshem...................................................................................................... 202 Lek och skapande verksamhet....................................................................................207 Att arbeta i lärmiljöer......................................................................................................214 Sammanfattning...............................................................................................................217
5. Det sociala sammanhanget.............................................220 Roller.................................................................................................................................... 222 Grupprocesser..................................................................................................................224 Ledaren............................................................................................................................... 228 Konflikter.............................................................................................................................232 Sammanfattning...............................................................................................................235 Ordlista............................................................................................................................... 238 Index......................................................................................................................................239 Bildförteckning.................................................................................................................240
5
2 Kunskap förr och nu Det här kapitlet handlar om kunskap, fostran och lärande. Synen på detta ser olika ut i olika tider och samhällen. Den förändras i takt med att världen förändras. I detta kapitel får du lära dig om:
* Kunskap och kunskapssyn * Fostran * Lärande, undervisning och utbildning * Pedagogiska teorier.
diskutera
· fundera på
1. Är det viktigt med ”allmänbildning” och i så fall varför? 2. Tror du man lär sig bäst i en skola med hård disciplin eller i en ”mjukare” skola där eleverna har mer frihet? Varför? 3. Varför tror du att farfar i fallbeskrivningen är duktigare på geografi, matte och oregelbundna verb än Alicia och hennes bror? 4. Vad tror du att Alicia och hennes bror kan bättre än farfar?
Punkt 2 i kursens centrala innehåll: ”Hur synen på kunskap, lärande, undervisning och utbildning har förändrats”
Punkt 3 i kursens centrala innehåll: ”Hur kunskap och värderingar konstrueras, lever kvar och förändras inom olika kulturer, samhällen, institutioner och grupper av människor”
130
2 Kunskap förr och nu
Alicia, 16 år, är med sina föräldrar och sin bror och hälsar på farmor och farfar. Det är fika och alla de vuxna pratar om saker som händer runtom i världen. – Vet du vad huvudstaden i Colombia heter, Alicia? frågar farfar. Alicia skakar på huvudet. – Vet du var Colombia ligger då? fortsät ter han. Alicia suckar. – Afrika, kanske... Farfar klagar alltid på dagens ungdom och säger att det var bättre förr, när det var lite mer disciplin i skolan. – Det är ju fruktansvärt. Ungdomarna idag saknar allmänbildning. Inte kan ni multi plikationstabellen och inte kan ni världens geografi. Och trots att ni har engelska runt omkring er hela dagarna så är jag bättre på oregelbundna verb än vad både du och din bror är! Vad lär ni er i skolan egentligen? Alicias mamma går i försvar.
– Man lär sig andra saker som är mer an vändbara i dagens samhälle än huvudstäder och grammatik. – Jaha, och vad är det för fantastisk kun skap, om jag får lov att fråga? – Vi lär oss hur man hittar information och hur man forskar om saker, säger Alicias 13-åriga bror. – Forskar – trams! Ni vet inte vad ni pratar om. Nej, tacka vet jag skolan när jag var ung. Då lyssnade man på sin lärare som tryckte in kunskapen i våra huvuden vare sig vi ville eller inte. Och nu sitter den där! – Men idag förändras kunskap så snabbt, så det är inte så stor idé att trycka in den för alltid, säger pappa. – Dumheter! Såvitt jag vet är fyra gånger fyra fortfarande sexton och Bogota fort farande huvudstaden i Colombia, muttrar farfar och stoppar en kaka i munnen.
2 Kunskap förr och nu
131
Vad är kunskap? Kunskap är ett stort begrepp som kan definieras på många olika sätt. Många filosofer och vetenskapsmän har intresserat sig för vad kunskap är, hur man skaffar sig kunskap och hur man förmedlar den vidare. Det finns ett gammalt talesätt som säger att ”kunskap är makt” och nog ligger det något i det. Med rätt sorts kunskap kan man inte bara förändra sitt eget liv, utan också samhället runtomkring.
Kunskap och kompetens Idag pratas det mycket om kompetens, ett begrepp som ofta går hand i hand med kunskap. Medan kunskap till stor del handlar om teoretisk kunskap, fakta och information, handlar kompetens om förmågan att använda kunskapen och ha en ”känsla för” hur saker genomförs på bästa sätt. Kunskap kan man tillägna sig på olika sätt, till exempel genom att läsa en bok. Kompetens får man främst genom praktisk erfaren het. Man blir inte en bra kock genom att läsa tio kokböcker från pärm till pärm. Det blir man först efter många timmars träning och erfarenhet.
En bra kock har både kunskap och kompetens.
132
2 Kunskap förr och nu
Fyra F Kunskapsbegreppet delas ibland in i fyra delar som kallas ”de fyra F:en”, eftersom de alla börjar på F: faktakunskaper, förståelsekun skaper, färdighetskunskaper och förtrogenhetskunskaper. Denna definition används bland annat i läroplanen för gymnasiet: ”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen”. (Lgy 11)
Fakta
Fakta är sådana kunskaper som vi vet är sanna och som vi kan ta reda på i exem pelvis ett uppslagsverk.
Multiplikationstabellen, huvudstäder, årtal.
Förståelse
Förståelse handlar om att kunna se samband och helheter. Med förståelse kan man sätta in faktakunskaper i ett sammanhang.
Bakgrunden till andra världs kriget, orsak och verkan i samhällsutveckling.
Färdighet
Färdighet handlar till stor del om att kunna utföra något praktiskt. Färdighet får man främst genom träning. I yrkes utbildningar har man ofta praktik för att träna upp sin färdighet.
Sätta upp kakel, byta blöjor, utföra matematikens fyra grundläggande räknesätt.
Förtrogenhet
Förtrogenhet är sådan kunskap som ofta räknas som osynlig kunskap. Det är något man får genom erfarenhet, men som också har att göra med intuition och fingertoppskänsla. Förtrogenhet gör att man kan göra bra bedömningar i olika si tuationer. Här ingår en förmåga att kunna tolka och jämföra.
Att kunna känna när degen är färdigknådad eller att kunna döma en fotbollsmatch.
Kunskapsteorier Det finns en inriktning inom filosofin som ägnar sig just åt kun skap och den kallas kunskapsteori. Frågor man ställer sig inom kunskapsteorin är till exempel: Vad är kunskap? Vad kan vi ha kun skap om? Ska kunskap grundas på vårt förnuft eller på våra sinnen? Redan bland filosoferna i det antika Grekland fanns ett stort intresse för kunskap. Platon (ca 400 f.Kr.) intresserade sig för vad
2 Kunskap förr och nu
133
Platon var en av de första filosoferna som analyserade kunskapsbegreppet.
subjektiv – personlig, baserad på egna värderingar, motsats till objektiv
skillnaden är mellan uppfattning/åsikt och sann kunskap. Han menade att sann kunskap uppstår när man har goda grunder för något. Detta är något som många filosofer efter honom håller med om, men det finns stora skillnader i vad man menar med goda grunder. Vissa filosofer anser att vi egentligen inte kan ha sann kun skap om någonting, utan att allt bara är subjektiva uppfattningar. Andra anser att allt vi själva kan uppleva med våra sinnen är sant.
Kunskap genom tiderna Synen på kunskap förändras i takt med att samhället förändras. När Sverige var ett jordbrukssamhälle var kunskap sådant man hade nytta av i arbetet på gården. Kunskapen fördes vidare från generation till generation och den förändrades ganska långsamt. Att kunskapssynen förändras ser man i skolan och på arbets marknaden. Går man tillbaka hundra år i tiden såg den svenska skolan helt annorlunda ut jämfört med idag. De kunskaper som skulle förmedlas var framför allt fakta- och färdighetskunskaper. Man skulle lära sig årtal, floder och namn och man skulle lära sig läsa, skriva och räkna. Att lära sig texter utantill var viktigare än att förstå deras innehåll. Kristendom var en viktig del av skolan och kristendomsundervisning var ett skolämne ända fram till 1969.
134
2 Kunskap förr och nu
merkunskap
– det sociala arvet
Idag förändras samhället mycket snabbare än det gjorde för hundra år sedan. En läkare kunde förr leva på samma kunskaper under lång tid. Forskningen var begränsad och det tog lång tid för nyheterna att nå fram och användas. Idag sker utvecklingen i snabb takt över hela världen. Detta ställer krav på en ny sorts kunskap – att kunna inhämta, bearbeta och använda ny informa tion. Arbetsmarknaden efterfrågar inte människor som har massor av faktakunskaper. Det som efterfrågas är människor som har ett analytiskt tänkande, flexibilitet, problemlösningsförmåga och so cial kompetens. Det är detta nya samhälle som dagens skola anpassar sitt kun skapsinnehåll till. Faktakunskaperna är fortfarande viktiga och ofta nödvändiga. Men för att kunna ha nytta av faktakunskaperna måste man lära sig hur man granskar, bearbetar och använder dem.
Djurgårdsskolan i Göteborg, 1923.
2 Kunskap förr och nu
135
Kunskap i olika samhällen
akademisk – vetenskaplig, ofta kopplad till universitet/högskola
Synen på kunskap ser olika ut i olika samhällen och kulturer. I västvärlden värderas till exempel akademisk kunskap högt – att ha bra betyg och en högskoleutbildning ger hög status. Många arbeten finns inom tjänstesektorn, där man efterfrågar personal med akade misk utbildning. Lever man i ett samhälle där de flesta ägnar sig åt jordbruk eller djurhållning, är kunskapen om jorden, klimatet, odlandet och dju ren viktig. Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet gör att en jordbrukare kan försörja sig på sitt arbete. I samhällen där religionen har stor betydelse värderas andlig kunskap högt. Där har ofta de andliga ledarna, exempelvis medi cinmän i afrikanska folkgrupper eller shamaner i Sibirien, mycket hög status.
”Graduation” – utbildning i USA ger hög status och har ett högt symboliskt värde.
diskutera
· fundera på
1. Finns det någon typ av kunskap som vi har för lite eller för mycket av i dagens samhälle? 2. Finns det någon kunskap som du gärna skulle vilja ha? 3. Vilka kunskaper tycker du att skolan ska förmedla? 4. Tycker du att dagens skola är väl anpassad för att förbereda barn och ungdomar för vuxenlivet?
136
2 Kunskap förr och nu
Lärande och fostran Fostran och lärande är spännande ämnen som det finns många olika teorier och åsikter om. Så gott som varje äldre generation genom tiderna har suckat över hur föräldrar och lärare förslappats, hur ouppfostrade barnen blivit och att man lär sig bättre genom lite mer disciplin, ordning och reda.
Vad är lärande? Lärande är något som sker hos alla individer, i alla situationer, livet ut. Begreppet kopplas ofta samman med skola och utbildning, men lärandet i skolan är bara en liten del av människors lärande. Varje dag tillägnar vi oss olika typer av kunskap. Ibland är det nå gon annan som vill lära oss något, ibland är det vi själva som tagit initiativet till lärandet. Fostran är ett begrepp som är starkt sammankopplat med lä rande. Fostran handlar om hur en individ formas av sin omgivning för att kunna passa in i samhället. Lärande och fostran sker både i hemmet och inom olika sam hällsinstitutioner, framför allt förskola och skola. I läroplanerna för förskola och grundskola står det bland annat att det ingår i skolans uppgift att bidra till barnens fostran. Genom lärande och fostran övertar en individ kunskaper, normer och värderingar från föräldrar, skola och samhälle.
2 Kunskap förr och nu
137
Värderingar förändras Det finns många olika tankar om hur lärande och fostran bör gå till. Dessa tankar hör samman med samhällets värderingar i öv rigt. Sverige är starkt präglat av demokratiska värderingar och här tycker de flesta att barnen ska få vara med och ha inflytande över sina liv. Att aga barn har varit förbjudet i Sverige sedan 1979 och för de allra flesta svenskar idag är det otänkbart att slå sina barn. För hundra år sedan var det föräldrarnas rätt att aga sina barn i uppfostringssyfte. Då sågs det som något helt naturligt, av såväl föräldrar som barn.
Uppfostringsstilar Alla föräldrar har olika sätt att uppfostra sina barn. Ibland delar man in uppfostringssätt i tre olika stilar: Auktoritär, demokratisk och fri uppfostran. Dessa stilar gäller egentligen inte bara uppfost ran, utan kan också användas när man beskriver pedagogisk stil eller ledarstil. Auktoritär uppfostran
Föräldern befinner sig i en maktposition och barnet i underläge. Föräldern bestämmer och barnet lyder utan att ifrågasätta. För 100 år sedan var uppfostran nästan alltid auktoritär. ”Barn ska synas, men inte höras”.
Demokratisk uppfostran
Fostran sker i en dialog mellan förälder och barn. Föräldern sätter gränser, men det finns utrymme för barnet att påverka. Ömsesidig respekt är grunden i demokratisk uppfostran.
Fri uppfostran
Barnet ges stor frihet att själv utforma regler. Förespråkare för fri uppfostran menar att barnet genom erfarenhet och mognad kommer att lära sig vad som är rätt.
Lärande i jordbruk och industrialisering Om man går 200 år tillbaka i tiden, när Sverige framför allt var ett jordbrukssamhälle, skedde all fostran i hemmet. Det var föräldrar na som hade i uppgift att fostra sina barn så att de lärde sig:
▶▶ vilka regler som gäller i familjen och i samhället
138
2 Kunskap förr och nu
▶▶ de kunskaper och färdigheter som krävs i hemmet och
i jordbruksarbetet
▶▶ kristna värderingar ▶▶ grundläggande läs- och skrivkunskaper. Dessa gavs ibland av familjen och ibland av ortens präst, ofta i form av katekesundervisning. För 150 år sedan började Sverige industrialiseras. Fler och fler familjer lämnade landsbygden och jordbruket för att flytta in till städer och arbeta i industrier. Detta innebar stora förändringar för familjen. Barnen behövdes inte längre som arbetskraft och fick därför en minskad funktion. Hur skulle man nu fostra barnen? Det var många inom borgarklassen som nu började oroa sig för arbetarklassens barn. Vem skulle fostra dem, så att de inte sprang runt själva när föräldrarna arbetade? Det som tidigare varit famil jens angelägenhet blev något som samhället och staten ville vara delaktiga i. 1842 infördes den allmänna folkskolan i Sverige. Fler barn gick i skolan, som nu blev en större del i barnens fostran.
katekesundervisning – kombination av läsning och kristendomslära genom katekesen, en lärobok om kristendomens grunder
Dalfors folkskola 1898.
139
Folkhemmet En bit in på 1900-talet börjar det som kom att kallas folkhemmet byggas upp i Sverige. Folkhemmet var en samhällsidé som till stora delar byggde på socialdemokratiska värderingar om en stark stat och gemensamt ansvar. Tanken var att alla svenskar skulle ha sam ma möjligheter till välfärd. Detta skulle uppnås bland annat genom att staten tog över stora delar av ansvaret för vård, skola, omsorg och annat som tidigare skötts inom familjen eller i det privata. I folkhemsidén sågs det också som statens uppgift att utbilda och fostra svenskarna och deras barn, så att de skulle bli friska, starka, lyckliga och samhällsdugliga medborgare. Idrottsverksamhet upp muntrades genom idrottsföreningarna, bildning genom studieför bunden och sunda levnadsvanor genom rekommendationer från Socialstyrelsen och andra statliga myndigheter. Nyblivna mammor fick tidigt vägledning i barnomsorg och barnuppfostran. Folkhemmets fostran har haft stor inverkan på det Sverige vi har idag. Det har gett oss en generell välfärd och trygghet – vi vet att barn får sin omsorg och utbildning, oberoende av deras ekonomi.
Skolgymnastik i Hudiksvall 1924.
140
2 Kunskap förr och nu
1970-talets fria fostran Under 1960-och 70-talet förändrades människors värderingar i många avseenden. Det var viktigt att kämpa mot sociala orättvi sor, krig och gamla traditioner som ansågs förtrycka människan. Kvinnokampen fick ett nytt uppsving och frihet var ett begrepp som användes mycket. De nya värderingarna gjorde också att synen på lärande och fost ran förändrades. Nu var det många som förespråkade fri uppfost ran. Barnen var en naturlig del av hushållet och de fick följa med på det mesta. Man skulle inte dölja någonting för barnen, utan låta dem lära sig om världen på ett naturligt sätt. För många var fri upp fostran snarare en idé än något som genomfördes på riktigt. De som helt hängav sig åt den nya fria livsstilen var i verkligheten ganska få.
2 Kunskap förr och nu
141
2000-talets individualistiska fostran norm – normalt och accepterat beteende, oskriven regel
Familjen har förändrats mycket under de senaste 50 åren. Kärn familjen är inte längre norm, även om det fortfarande är den van ligaste familjeformen i Sverige. Ökningen av familjer med ensam stående föräldrar och ombildade familjer har gjort att gränserna för vem som fostrar blivit otydligare. Rollerna inom familjen har också blivit otydligare. Det är många som har negativa tankar om dagens uppfostran, fostran och socialisation. Några påståenden som görs om fostran idag är:
▶▶ Föräldrarna är själviska och orkar inte lägga tid på att fostra
sina barn.
▶▶ Barnen får bestämma för mycket – de lär sig inte att man inte curla – att underlätta och ta bort motgångar för någon. Egentligen en sportgren.
alltid får det man vill ha.
▶▶ Föräldrarna ”curlar” sina barn och gör allting för enkelt för
dem – barnen lär sig inte att ta motgångar och kommer att få svårt att ta motgångar senare i livet.
▶▶ Föräldrar tävlar i att deras barn ska prestera bra – de är mer intresserade av att deras barn gör mål än att barnets lag vinner matchen.
▶▶ Föräldrar förlitar sig för mycket på experter och vågar inte tro på sin egen förmåga att fostra, vilket gör dem till otydliga ledare. ▶▶ Föräldrarna lägger in för mycket känslor i sin fostran. De vill
auktoritet – makt, kontroll, överlägsen position
142
bli omtyckta, de vill inte göra sina barn ledsna och har därför svårt att sätta gränser.
Debatten om föräldrarnas bristande kontroll och effekterna av att de svenska barnen inte lär sig ta motgångar har gjort att fostran blivit ett hett ämne i media. Tv-serier, debattprogram och tidnings kolumner presenterar nya metoder för hur föräldrarna ska återfå sin auktoritet.
2 Kunskap förr och nu
Lärande och fostran i olika samhällen Synen på lärande och fostran ser olika ut i olika kulturer och sam hällen. I länder med en stark stat, som exempelvis i det socialistiska Kina, men även i Sverige, är staten delaktig i fostran genom att färga undervisning och utbildning med vissa värderingar. I länder med stark familjetradition tycker man inte att staten ska ha särskilt mycket att göra med barnens fostran – det är föräldrarnas uppgift. I länder med en stark privatmarknad, som i USA, kan föräldrarna styra mer över sina barns lärande genom att välja mellan olika pri vata skolor med olika värderingar. Det finns också stora skillnader i hur man tycker att barn ska fostras. I västerländska samhällen kommer barnen ofta i första rummet när det gäller familjens prioriteringar. I andra samhällen har barnen inte samma höga status, utan förväntas anpassa sig till situationen som alla andra. Synen på fostran kan också skilja sig mycket mellan familjer i samma samhälle. Socioekonomisk bakgrund och status har ofta stor betydelse för hur man ser på fostran.
socioekonomisk – som har att göra med social och ekonomisk status, vilken samhällsklass man tillhör
Skoluniform används i vissa länder som ett sätt att skapa jämlikhet mellan barnen och bevara skolans auktoritet. Barnen på bilden går i skola i England.
2 Kunskap förr och nu
143
Vem ska lära barnen? Så vems ansvar är det då att fostra och lära barnen i ett sam hälle där båda föräldrarna arbetar heltid? I Sverige ses det som en självklarhet att barnen ska gå i förskolan, medan det i vissa andra länder ses som konstigt att ”lämna bort” sina barn så mycket vid så tidig ålder. Undersökningar visar att svenska föräldrar tycker att förskolan är väldigt bra för deras barn, samtidigt som många önskar att de kun de hämta barnen tidigare. Huvudansvaret för barns fostran anses fortfarande ligga hos föräldrarna, men ju mindre tid de tillbringar med barnen, desto mindre inflytande har de över deras fostran.
diskutera
· fundera på
1. Tror du att svenska barn och ungdomar har höga eller låga krav på sig jämfört med barn och ungdomar i andra länder? 2. Hur vill du uppfostra dina barn? Varför? 3. Vilka saker får de unga hemma hos dig bestämma över? 4. Hur många timmar per dag tycker du att ett barn ska tillbringa i försko lan? 5. Vad skulle svenska föräldrar kunna göra för att kunna tillbringa mer tid med sina barn? 6. Vems ansvar är det att fostra barnen?
144
2 Kunskap förr och nu
Undervisning och utbildning En stor del av barns fostran handlar om att de ska lära sig sådant som anses viktigt och användbart i samhället och en stor del av detta lärande sker genom undervisning i skolan. Sverige har haft obligatorisk skola i knappt 200 år och under denna tid har synen på undervisning och utbildning förändrats mycket. Synen på undervisning och utbildning skiljer sig mel lan olika samhällen och kulturer, men också mellan olika lärare i samma skola.
Lära ut och lära in Det finns en klassisk seriestrip som brukar användas när man pratar om undervisning. En pojke berättar för sin kompis att han har lärt sin hund Pricken vissla. ”Jag hör inte att han visslar”, säger kompisen. ”Jag sa att jag har lärt honom vissla, inte att han har lärt sig att vissla”, svarar pojken. Strippen visar att det inte räcker att någon förmedlar en kunskap för att inlärning ska ske. En av huvudtankarna i den moderna synen på lärande är att lärandet kräver en aktiv mottagare.
Hunden kan inte räkna, trots att pojken lärt honom.
2 Kunskap förr och nu
145
Pedagogiken används inte bara i skolan – den är användbar i många olika yrken och situationer.
Pedagogik, didaktik och metodik Det finns några grundläggande begrepp som ofta används när man pratar om lärande och undervisning. Tre av dessa är pedagogik, didaktik och metodik.
146
▶▶
Pedagogik: Ett omfattande begrepp som används om mycket som rör undervisning och utbildning. Pedagogik är kunskaper och metoder som används i fostran och undervisning. Pedagogik är en vetenskap som används inom många olika områden, inte bara i skolans värld.
▶▶
Didaktik: Den del av pedagogiken som rör inlärning och undervisning. Huvudfrågan inom didaktiken är alltså hur inlärning går till och hur undervisningen ska anpassas efter detta.
▶▶
Metodik: Ett begrepp som beskriver tillvägagångssätt. Begreppet används inom alla vetenskaper, men inom pedagogiken gäller det metoder för lärande och olika arbetssätt i praktiken.
2 Kunskap förr och nu
Från korvstoppning till forskning När svenska barn började få regelbunden undervisning i den allmän na folkskolan använde sig läraren främst av förmedlingspedagogik. Detta innebar i princip att läraren berättade eller föreläste om ett innehåll för eleverna, som sedan skulle träna in detta och därefter kunna ge rätt svar när det var förhör. Denna typ av lärande kallas ibland för korvstoppning, eftersom man mer eller mindre stoppar eleverna med kunskap utan att kunskapen bearbetas. Inlärningssituationen såg ungefär likadan ut från mitten av 1800-talet fram till 1970-talet och till stor del än idag: Läraren står vid sin kateder längst fram i klassrummet och eleverna sitter i rader med blickarna riktade mot läraren och tavlan. Katederundervisningen har kritiserats i perioder, men anses av många som en bra och naturlig del i undervisningen. Den traditionella undervisningen ifrågasattes tidigt av vissa, men det var först efter 1970- och 80-talet som de nya pedagogiska tankarna fick genomslag i den allmänna skolan. Tanken om den aktiva mottagaren blev viktigare och man förstod att kunskap fastnar lättare om den känns relevant för eleven och om eleven själv varit med och skapat den. Problembaserat lärande, forskning, grupparbeten och temaarbeten blev vanligare. Idag har debatten om svenska elevers sjunkande skolresultat och försämrade prestationer gjort att vissa vill tillbaka till en mer tradi tionell undervisning.
2 Kunskap förr och nu
147
Skärmens påverkan på FÖRDJUPNING utveckling och lärande En livlig debatt Under flera år har det pågått en livlig debatt kring huruvida datorer, mobiler och surfplattor har en positiv eller negativ inverkan på barns utveckling och lärande. Forskningsresultaten pekar åt olika håll och det finns många åsikter som inte har någon vetenskaplig grund. Än så länge saknas dessutom studier av långtidseffekter av barns användande av digitala medier – dels då det fortfarande är ett ganska nytt fenomen, dels då det idag är svårt att hitta barn som INTE använder digitala medier som man kan jämföra med. Här diskuteras hur olika utvecklingsområden kan påverkas av barns spelande och surfande. Att det hela tiden bildas nya nervceller bidrar till att göra hjärnan plastisk (formbar). Det innebär att den kan anpassa sig till nya situationer och nya krav och skapa nya sätt att tänka och agera. Det betyder också att hjärnan själv till viss del kan reparera och omstrukturera nervbanor i hjärnan, exempelvis efter en hjärnskada.
Intellektuell/kognitiv utveckling Flera studier visar att barns hjärnor påverkas av medieanvändning. Detta är inget konstigt i sig, eftersom våra hjärnor är plastiska och förändras genom hela livet. Frågan är om påverkan är positiv eller negativ. Några hävdar att det medför att barns fantasi och problemlösningsförmåga försämras när all underhållning utan ansträngning presenteras på skärmen. Andra anser att många spel förbättrar såväl minne, reaktionsförmåga och problemlösningsförmåga. De menar att barns hjärnor genom spel och surfande blir bättre anpassade till framtidens samhälle.
Emotionell/social utveckling Att spendera mycket tid vid skärmen innebär att man har mindre tid över till lek och annat socialt samspel med familj och kompisar. Detta kan medföra att man får mindre social träning, i synnerhet när det gäller samspel ansikte mot ansikte. Men åsikterna går isär och en del menar att både barn och vuxna är mer sociala än någonsin eftersom skärmen ger möjlighet till att ständigt samspela och kommunicera med personer. Skärmen kan även ge mer tillgång till att se andra sätt att leva som man kan spegla sig mot och på så sätt se sig själv och sitt eget beteende på ett nytt sätt. Några menar att alltför mycket tid i den virtuella världen kan medföra att man går miste om intryck från den ”verkliga” världen och att
148
2 Kunskap förr och nu
verklighetsuppfattningen på så sätt kan störas. Flera forskare hävdar dock att barn har förmåga att skilja på fantasi och verklighet. Under flera decennier har det pågått en debatt kring huruvida våldsamma tvspel kan skapa aggressiva barn. Forskares åsikter går isär, då vissa menar att det inte finns något samband, medan andra menar att det finns ett tydligt samband mellan våldsamma filmer/spel och aggressiva tankar. De senare hävdar bland annat att den som spelar mycket våldsamma spel kan bli avtrubbad inför våldsamma situationer (t.ex. misshandel) då våldet har normaliserats.
Fysisk/motorisk utveckling Med undantag för vissa typer av rörelsespel innebär skärmtid vanligtvis mycket stillasittande, något som kan påverka den fysiska och motoriska utvecklingen negativt. Barnfetman ökar i hela västvärlden, så också i Sverige. Förutom fetma, som bland annat kan leda till diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, kan stillasittande under barndomen leda till ökad benskörhet. Bristen på rörelse kan också göra att barnets motoriska förmågor inte utvecklas optimalt.
Några viktiga punkter Vare sig man är förälder eller pedagogisk personal i förskola/skola finns det några viktiga saker att tänka på när det gäller barns tid vid surfplattan, datorn eller mobilen:
• Även om ”skärmandet” i sig inte är skadligt, så kan det stjäla tid från andra aktiviteter som är viktiga för barns utveckling, såsom läsning, lek och socialt samspel ansikte mot ansikte.
• Digitala medier ger oändliga möjligheter, såväl positiva som nega-
tiva. Man bör därför fokusera mer på VAD barnet gör vid skärmen än ATT det är vid skärmen.
• Ju tidigare barnet kommer ut på internet, desto viktigare är det
att vuxna är med och handleder och lägger en grund för kritiskt tänkande.
• I förskola och skola ska digitala medier främst användas för lärande som läromedel, så det är viktigt att pedagogerna är väl insatta så att barnen använder dem på ett genomtänkt sätt.
• Samtidigt som digitala verktyg kan underlätta skrivutveckling och
skrivande bör man fortsätta låta barn även skriva för hand, då forskning visar att det finns kognitiva vinster med att skriva för hand.
2 Kunskap förr och nu
149
Utbildning i olika samhällen Synen på undervisning och utbildning skiljer sig inte bara mellan olika tidsepoker, utan också mellan olika samhällen och kulturer. De svenska skolorna är ganska ”mjuka” jämfört med skolor i många andra länder. Eleverna har stor möjlighet till inflytande över undervisningen och det finns inga hårda bestraffningssystem. Den svenska läraren har inte en lika auktoritär ställning som i vissa andra länder och disciplin är inte lika viktigt. I Finland, som ligger högt i internationella jämförelser över skolresultat, lägger man till exempel mycket större vikt vid disciplin i skolan. I Sverige har eleven ganska många chanser att ta igen dåliga studieresultat. Om det ändå skulle gå dåligt i slutändan så finns ett välfärdssystem som ser till att man inte faller utanför samhället. I många andra länder får föräldrarna betala för utbildningen och barnet kanske bara får en chans att prestera. Detta sätter press på barnet att arbeta hårt för att nå bra resultat.
I många asiatiska länder, som Kina, Japan och Sydkorea, har man en väldigt ambitiös inställning till studier. Många ungdomar tillbringar större delen av sin fritid åt studier.
150
2 Kunskap förr och nu
Utbildning och ideologi Synen på utbildning är också ofta bunden till politisk ideologi. När det sker ett regeringsskifte kan det alltså innebära förändringar i skolans utformning och innehåll. Ideologier med socialistisk grund brukar tycka det är viktigt med en likvärdig skola, alltså en skola som är lika för alla och som alla kan ta del av. De tycker exempelvis att alla gymnasieprogram ska kunna leda till fortsatta högskolestudier. Man är ofta emot tidig bedömning i form av betygsättning. Konservativa ideologier förespråkar ofta hög disciplin och högre krav på bra prestationer från eleverna. De tycker att läraren bör ha större auktoritet och ser tidig betygsättning som ett sätt att tidigt kunna hjälpa elever som har svårigheter. Elever och föräld rar ska kunna välja mellan olika skolor beroende på intresse och ambitioner.
diskutera
· fundera på
1. Vilken typ av undervisning tycker du mest om? 2. Vad finns det för fördelar och nackdelar med en ”mjuk” skola? 3. Tycker du att skoluniformer är bra? Varför/varför inte? 4. Varför tror du att den svenska skolan kritiseras för att ha bristande disciplin? 5. Hur stort ansvar har föräldrar för sina barns studieresultat? 6. Varför tror du att svenska elevers studieresultat försämrats i internationella jämförelser?
2 Kunskap förr och nu
151
merkunskap
– fri fostran i summerhill
1923 startade en väldigt speciell internatskola i Lyme Regis i södra England. Summerhill-skolan grundades av skotten Alexander Neill, som utvecklat en pedagogik som baserades på tankar om fri uppfostran. En av Neills grundtankar var att alla barn föds goda och att denna godhet ofta förstörs av föräldrar och andra uppfostrare. Eftersom Neill var starkt influerad av Freud, ansåg han att det var av största vikt att barnet får en emotionellt trygg och lycklig barndom. Han tyckte till exempel att barnet själv ska ha störst inflytande över sitt liv, att det ska få utvecklas i sin egen takt och att det ska få frihet att växa känslomässigt. Vuxenvärlden ska alltså lägga sig i så lite som möjligt.
På Summerhill-skolan fick alltså eleverna gå till de lektioner de hade lust att gå till, de fick äta godis när de ville och de fick uppföra sig precis hur som helst, så länge de höll sig till de regler som de själva skapat. Varje vecka hölls stormöten, där elever och personal tillsammans diskuterade skolarbete och tog fram regler. Varje person hade en röst, och eftersom det fanns flest elever var det ofta deras regler som gällde. Summerhill-skolan finns fortfarande kvar. Den fria pedagogiken kritiseras naturligtvis av många, men för alla som tror på barnets godhet och självreglerande egenskaper är det ett intressant alternativ. Neills tanke var att skapa lyckliga människor, inte högpresterande elitmänniskor. Eller som han uttryckte det själv: ”Jag ser hellre att Summerhill skapat en lycklig gatsopare än en neurotisk premiärminister.”
152
Pedagogiska teorier Människan har alltid ägnat sig åt lärande och undervisning på ett eller annat sätt och har säkert alltid haft tankar om hur man bäst tillägnar sig kunskap. Pedagogik diskuterades bland filosoferna i det antika Grekland och det var också ett stort intresseområde under Upplysningen i 1700-talets Europa. När fler och fler barn började skolan under 1800- och 1900-talen ökade också intresset för pedagogik som vetenskap. I det här avsnit tet presenteras några av de mest välkända pedagogiska riktningarna.
Dewey John Dewey (1859–1952) var en amerikansk pedagog, vars idéer har kommit att betyda mycket för den pedagogik vi har i Sverige idag. Dewey vände sig emot förmedlingspedagogiken och menade att barn lär sig bäst genom aktivitetspedagogik, vilket innebär att de själva är aktiva i lärandet. ”Learning by doing” (att lära sig genom att göra) var ett uttryck som myntades av John Dewey. Enligt Dewey var det viktigt att utgå från elevernas egna aktivi teter för att göra kunskapen verklig och relevant. Han förespråkade också arbete i grupp och målinriktat arbete.
Laborationer är ett sätt att lära sig genom att själv vara aktiv.
2 Kunskap förr och nu
153
Vygotskij Lev Vygotskij (1896–1934) var en rysk psykolog och pedagog som menade att lärande kräver en aktiv elev, en aktiv lärare och en ak tiv miljö. Vygotskij blev bara 38 år, men han hann ändå presentera idéer som har spelat stor roll i dagens pedagogik. Vygotskijs teorier har fått ett väldigt genomslag i den svenska skolan under de senas te decennierna. Några av Vygotskijs pedagogiska grundtankar är:
▶▶ Kunskapsutveckling sker alltid i samspel med omgivningen.
Barnet har ingen medfödd mekanism som gör att den tillägnar sig kunskap på egen hand. Detta synsätt gör att pedagogen blir väldigt viktig för eleven.
▶▶ Läraren ska möta eleven strax ovanför dennes kunskapsnivå, så att eleven möts av en viss utmaning. Undervisning ska vara individanpassad och handledarsamtal är viktiga för utvecklingen.
▶▶ Undervisningsmiljön ska vara stimulerande och ge utrymme
för lek och fantasi.
Enligt Vygotskij sker lärande i mötet mellan lärare och elev.
154
2 Kunskap förr och nu
Montessoripedagogiken har en egen uppsättning läromaterial som är speciallt anpassad för att stimulera barnets inlärning.
Montessori Maria Montessori (1870–1952) var Italiens första kvinnliga läkare. Hon började tidigt intressera sig för barn som hade halkat efter i sin utveckling och menade att det i många fall hade pedagogiska orsaker. Montessoris pedagogik går ut på att barn ska få utvecklas i sin egen takt och arbeta med sina uppgifter utan att störas av avbrott och regler. Montessoripedagogiken finns representerad i många delar av världen. I Sverige finns det flera förskolor och skolor som arbetar utifrån en Montessori-modell. Det ideala klassrummet är en stor sal där elever i olika åldrar håller till. I rummet ska det finnas många olika sorters läromaterial som barnen kan hämta själva och arbeta med. Eftersom det bara finns en uppsättning av varje material, lär sig barnen samsas och ta hänsyn. Man kan sitta var man vill, ensam eller i grupp, runt bord eller på golvet. Läraren ska finnas med, men det är viktigt att han eller hon inte lägger sig i för mycket, utan att eleven får upptäcka att den själv kan hitta lösningar. Eftersom Montessoribarnen har stor frihet är det också viktigt med ansvar. Om man har fritt arbete så är det under förutsätt ning att alla arbetar. Varje elev har en egen studieplan, där den kan bocka av de moment den arbetar med.
2 Kunskap förr och nu
155
Waldorf Grundaren till Waldorfpedagogiken var österrikaren Rudolf Steiner (1861–1925). Steiner utvecklade en livsåskådning och människosyn som kallas antroposofi. Antroposofin utgår ifrån att det finns en andlig värld som är objektiv och vetenskaplig och att människan kan komma åt den andliga världen genom antroposofiska studier. Idag finns det Waldorfskolor över hela världen, även i Sverige. Waldorfpedagogiken bygger på antroposofin och en av huvud tankarna är att elevens vilja och känsloliv är lika viktigt som intellektet. Förmåga till empati och altruism är sådant som tränas genom upplevelser. Upplevelsepedagogiken är grundläggande i Waldorfskolorna. Alla sinnen ska stimuleras och skapande verk samhet som bild, musik, hantverk och dans har stort utrymme. Waldorfskolorna är estetiskt utformade med en genomtänkt miljö som stimulerar kreativitet och fantasi. Kursplan och schema ser nästan likadana ut över hela världen. På förmiddagarna har man undervisning i form av lärargenomgångar. På eftermidda garna har man mer praktiska uppgifter, laborationer och skapande verksamhet.
Waldorfdockor är speciellt utformade för att mana fram barnets empatiska förmåga. Dockan saknar ansiktsuttryck för att eleven själv ska få lägga in känslor. Eleverna får sy en egen docka i årskurs sex.
156
2 Kunskap förr och nu
Reggio Emilia Reggio Emilia är en italiensk pedagogik som kommer från staden Reggio nell´Emilia, där den utvecklats i förskolor sedan 1963 un der ledning av Loris Malaguzzi (1920–1994). Pedagogiken är an passad till förskolan och den används över hela världen, inte minst i många svenska förskolor. Reggio Emilia-pedagogiken arbetar utifrån följande tankar:
▶▶ Barnet är en kreativ och intelligent skapelse som har enorma
möjligheter och en stark drivkraft att utvecklas.
▶▶ Pedagogerna ska utgå ifrån barnet och barnets intressen i
formandet av verksamheten. De ska utmana barnet genom att ställa frågor och locka fram nya tankar.
▶▶ Miljön ska vara föränderlig och kunna formas utifrån barnens
aktiviteter och verksamhet. Ofärdigt byggmaterial som kan användas i konstruktion är mer utvecklande än ”färdiga” leksaker som bilar och dockor.
▶▶ Barnen ska få prova på många olika uttryckssätt. Ateljéer,
musikrum och vattenrum bidrar till utveckling.
▶▶ Barnet ska uppmuntras till eget tänkande, olikhet och individualitet samtidigt som de ska utveckla solidaritet och samarbetsförmåga.
2 Kunskap förr och nu
157
Framtidens pedagogik Det går hela tiden trender i människans syn på sig själv och sin om givning. Det som är självklart idag kan tyckas konstigt i framtiden. Vår syn och våra teorier påverkas av hur samhället utvecklas. En av de stora förändringarna som skett under senare tid är utvecklingen av internet och telekommunikation. Antalet distans utbildningar och undervisande datorprogram har ökat väldigt mycket. Barn lär sig skriva, läsa och räkna matte på datorn, och frågan om lärarens roll är mer aktuell än någonsin. Dagens svenska skola följer Vygotskijs tankar om lärarens betydelse för barnets ut veckling, men vilken betydelse har läraren i ett digitalt klassrum? Är det samma som tidigare eller måste läraren anpassa sig och i så fall hur? Den svenska skolan digitaliseras i snabb takt och det på verkar även pedagogiken.
diskutera
· fundera på
1. Hur viktig tror du att läraren är för elevens kunskapsutveckling? 2. Tror du att man kan lära sig alla skolämnen genom att studera på distans? Varför/varför inte? 3. Tycker du att läraren ska vara med och hjälpa till mycket, eller ska läraren hålla sig mer i bakgrunden, som i Montessoripedagogiken? 4. Tror du att eleverna lär sig mer eller mindre i en skola med fri pedagogik, som i Summerhillskolan? Varför? 5. Vilken av de pedagogiska teorier du läst om tycker du verkar bäst? Varför? 6. Hur tror du att skolan kommer att se ut i framtiden?
158
2 Kunskap förr och nu
SAMMANFATTNING ▶▶
Det finns olika sorters kunskap. Ibland delas kunskapsbegreppet in i fyra F: Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Synen på kunskap varierar mellan olika tider och olika samhällen.
▶▶
Barn fostras av sina föräldrar och av omgivningen. Man brukar tala om tre olika uppfostringsstilar: Auktoritär, demokratisk och fri uppfostran.
▶▶
Synen på fostran har förändrats mycket under de senaste 200 åren. Den varierar också mellan olika samhällen och kulturer och mellan olika familjer och samhällsklasser.
▶▶
Pedagogik är ett begrepp som har att göra med inlärning och undervisning. Det handlar om metoder för lärande, men används inte bara inom skolans värld.
▶▶
Synen på lärande förändras i takt med att samhället förändras. Förr använde man sig mest av förmedlingspedagogik och katederundervisning. Idag är det vanligare med olika typer av aktivitetspedagogik – man menar att inlärning är en process där eleven måste vara en aktiv mottagare.
▶▶
Det finns många olika pedagogiska teorier. John Dewey har varit viktig för svensk skola genom sin aktivitetspedagogik, liksom Lev Vygotskijs tankar om lärarens betydelse. Andra pedagogiska teorier är Montessori-, Waldorf- och Reggio Emilia-pedagogik.
159
INSTUDERINGSFRÅGOR 1. Vad är skillnaden mellan kunskap och kompetens? 2. Vilka är de fyra f:en och vad står de för? 3. Varför krävs det en annan typ av kunskap idag än när Sverige var ett jordbrukssamhälle?
4. Vad är fostran? 5. När blev det förbjudet att aga barn i Sverige? 6. Beskriv vilka konsekvenser respektive uppfostringsstil kan komma att få för barn. 7. Förklara när och hur svenska barns uppfostran blev ett av samhällets intressen och ansvarsområden.
8. Vad var folkhemmet? 9. Ge exempel på hur synen på fostran kan se ut i andra länder. 10. Vad är pedagogik? 11. Vad är didaktik? 12. Vad är metodik? 13. Ge exempel på hur politisk ideologi är kopplad till syn på inlärning. 14. Beskriv Deweys pedagogiska teori. 15. Vilka är Vygotskijs tankar om inlärning? 16. Beskriv Montessoripedagogiken. 17. Beskriv Waldorfpedagogiken. 18. Beskriv Reggio Emilia-pedagogiken.
160
UPPGIFTER 1. Lista dina kunskaper. Gör en tabell med rader för fakta-, förståelse-, färdighetsoch förtrogenhetskunskaper och fyll i olika kunskaper i kolumnen bredvid.
2. Intervjua någon äldre person om hur uppfostran i hemmet och lärande i skolan såg ut när de var unga.
3. Intervjua någon från ett annat land om hur uppfostran i hemmet och lärande i
skolan ser ut i deras land. Använd eventuellt internetforum för att hitta någon att ställa dina frågor till.
4. Besök en förskola och observera hur personalen bemöter barnen och på vilka sätt de hjälper till att utveckla barnens lärande.
5. Intervjua en lärare om hans eller hennes syn på kunskap och lärande. 6. Gör ett fördjupningsarbete om någon typ av alternativ pedagogik, exempelvis Montessori eller Waldorf. Gör om möjligt ett studiebesök på en skola eller förskola med just den pedagogiska inriktningen.
7. Arbeta i grupper. Diskutera hur ni tror att skolan kommer att se ut i framtiden och förbered en sketch att spela upp för resten av klassen. Låt gärna publiken bli aktiv genom att låta dem kliva in i pjäsen.
8. Tillbaka till Alicia: Gör ett rollspel med Alicia och hennes farfar i huvudrollerna. Låt rollspelet bli en debatt kring dagens ungdom i ett tv-program. Utse någon till programledare och låt publiken vara med och diskutera.
161
TOVE PHILLIPS
Lärande och utveckling TOVE PHILLIPS
Den här boken är för dig som studerar människans utveckling från barn dom till ålderdom och vill veta mer om hur vi utvecklar våra kunskaper och färdigheter. Lärande och utveckling tar upp ämnen som motorisk, intellek tuell, social och emotionell utveckling, utvecklingsteorier, kunskapssyn, fostran och lärande. Detta är den andra upplagan av Lärande och utveckling och den innehåller uppdaterad och omarbetad information. Det finns även fördjupningsuppslag med samtida forskning och tematiska övningar som kan användas i de beröringspunkter som finns med andra kurser. Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Lärande och utveckling, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fall beskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.
ANDRA UPPLAGAN
Lärande och utveckling
Hur utvecklades du från att ha varit en liten bebis till att bli den tänkande och sociala person du är idag? Varför är vissa människor duktigare i skolan än andra och varför är några bättre på idrott? Vad är egentligen kunskap och hur går lärande till?
ANDRA UPPLAGAN
Tove Phillips, lärare i Barn- och fritidsämnen/engelska och frilansskribent.
ISBN 978-91-40-69420-1
9
789140 694201
Lärande och utveckling TOVE PHILLIPS