9789144097251

Page 1

Att tänka socialpsykologiskt Vad innebär det att tänka socialpsykologiskt? I denna bok behandlas den sociologiska socialpsykologin med utgångspunkt i den mellanmänskliga nivån. Författaren tar avstamp i teoritraditioner som mikrosociologi, vardagslivsteori och symbolisk interaktionism för att teoretisera kring vardagslivet och dess sociala möten, eftersom normer, identitetsbildning och socialisation är en del av det vardagsliv vi alla lever utan att reflektera kring utan tar för givet. Syftet är att ge en introduktion till vad det innebär att tänka sociologiskt om olika problemställningar. Boken tar upp olika tanketraditioner som vardagslivsteori, fenomenologi och symbolisk interaktionism, men hämtar också inspiration från etnometodologi, emotionssociologi och Pierre Bourdieus teorier om det sociala och symboliska kapitalet.

Inger Glavind Bo  |  Att tänka socialpsykologiskt

Inger Glavind Bo är lektor i socialpsykologi vid Institutionen för sociologi, socialt arbete och organisation, Aalborg universitet.

Att tänka socialpsykologiskt

Att tänka socialpsykologiskt är en introduktion till socialpsykologi. Boken vänder sig i första hand till studenter på grundläggande nivå på universitet och högskola, men kan läsas av alla som är intresserade av detta ämnesområde. Med ett förord av Jonas Stier.

Art.nr 38321

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09725-1_Cover.indd 1

Inger Glavind Bo

2014-06-11 11:16


Originalets titel: At tænke socialpsykologisk. Copyright © 2008 Inger Glavind Bo og Akademisk Forlag, et forlag under Lindhardt og Ringhof Forlag A/S, et selskab i Egmont

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38321 ISBN 978-91-44-09725-1 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Sten Andersson Sakgranskning: Jonas Stier Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock/andrey_l Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2014

978-91-44-09725-1_01_book.indd 2

2014-06-26 13:17


Till mina föräldrar

978-91-44-09725-1_01_book.indd 3

2014-06-25 14:35


978-91-44-09725-1_01_book.indd 4

2014-06-25 14:35


Innehåll

Förord till svenska upplagan  9 Jona s S t i e r

Förord  15 K apitel 1

Att tänka socialpsykologiskt  17

K apitel 2

Handlingar och meningsskapande i vardagslivet  33

Tolkning och meningsskapande i vardagslivet  34 Det sociala kunskapslagret och vardagslivets historicitet  35 Att handla med ryggmärgen – den naturliga inställningen  38 Epoché 39 Mångfalden av verkligheter  40 Den naturliga inställningen, ontologisk trygghet och habitus  42 Typifieringar och stabilisering av vardagslivet  44 Biografisk situation och definition av situationen  47 Det existentiella valet och det kritiska tänkandet  50 Sammanfattning och kritik av Schütz  51 De viktigaste referenserna  54 K apitel 3

Fenomenologisk sociologi och konstruktivism  55

Föreliggande kunskap  58 Begreppet intentionalitet  60 Tolkning som grundvillkor  61 Skapandet av mening  66 Tolkning, intentionalitet och mening  67 De viktigaste referenserna  69 © S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09725-1_01_book.indd 5

5

2014-06-25 14:35


Innehåll K apitel 4

Den naturliga tilliten och anknytning  71

Social och empatisk responsivitet  72 Tillit som suverän livsyttring  75 Løgstrup och det etiska kravet  77 De spontana och suveräna livsyttringarna  78 Tillit som parentes om tillvarons kaos  79 Ontologisk trygghet och besvarandet av existentiella frågor  81 Grundläggande tillit och anknytning  85 Den naturliga tilliten och anknytning – en sammanfattning  88 De viktigaste referenserna  91 K apitel 5

Social interaktion, normer och avvikelse  93

Möten ansikte-mot-ansikte och deras situerade karaktär  94 Den sociala interaktionen  95 Goffman och den sociala ordningen  96 Teatern som metafor  99 Skapandet och bevarandet av sociala normer  101 Sociala normer och avvikelse  104 Stigmatisering och avvikelse  111 Kritik av Goffman  114 Sammanfattning 116 De viktigaste referenserna  117 K apitel 6

Social identitet och självidentitet  119

Ett konstruktivistiskt identitetsbegrepp – introduktion till G.H. Mead  120 Kort om G.H. Mead  121 Två väsentliga inspirationskällor: behaviorismen och den symboliska interaktionismen 123 Gester och signifikanta gester  125 Perspektivtagande, den andre och den generaliserade andre  129 Språk, reflektion och självmedvetande  135 Den upplevelsemässiga förskjutningen i människans självmedvetande  136 Ett konstruktivistiskt perspektiv  139 De viktigaste referenserna  143

6

978-91-44-09725-1_01_book.indd 6

© S t uden t li t t erat ur

2014-06-25 14:35


Innehåll K apitel 7

Socialisation, familjer och barndom  145

En sociologisk socialisationsförståelse  147 Internalisering 152 Primär och sekundär socialisation  154 Den subjektiva och den objektiva verkligheten  156 Barndomens värld – en obestridlig värld  158 Det konfliktteoretiska perspektivet  160 Kritik av den sociologiska förståelsen av socialisation  162 Den konstruktivistiska barndomsforskningen  169 Sammanfattning 173 De viktigaste referenserna  174 K apitel 8

Senmoderna identiteter, iscensättning, förhandling och berättelse  175

Ett konstruktivistiskt perspektiv  175 Stabilisering och den sammanhängande kraften  176 Fenomenologi och tolkning  179 Tillit och anknytning  184 Interaktion, iscensättning och identitetsförhandling  187 Självberättelse och social integration  191 Socialisation och social integration  196 Senmoderna identiteter  199 De viktigaste referenserna  205 Litteratur  207 Person- och sakregister  215

© S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09725-1_01_book.indd 7

7

2014-06-25 14:35


978-91-44-09725-1_01_book.indd 8

2014-06-25 14:35


Förord till svensk a upplagan

Människor är oerhört mångfasetterade och komplexa – ett faktum som har sysselsatt filosofer, teologer, skolastiker, poeter och författare ända sedan antiken. Mer än två tusen år senare tog sig de vetenskapliga discipliner som växte fram från 1700- och 1800-talen och framåt, som antropologi, modern medicin, pedagogik, psykologi, historia, statsvetenskap och sociologi – bara för att nämna några – an denna mänskliga mångfald och komplexitet med delvis olika fokus och angreppssätt. Gemensamt för dem alla är emellertid en (mer eller mindre uttalad) utgångspunkt att människor är och bör förstås som biologisk-fysiska, psykologiska, existentiella och sociala varelser på samma gång. Biologisk-fysiska varelser är vi alla på så sätt att vi är och har en kropp, som vi erfar, förhåller oss till och använder oss av när vi tänker, känner och agerar för att klara av olika saker i vardagen eller, om man så vill, för att överleva. Psykologiska varelser är vi eftersom vi varseblir omgivningen, processar information, tolkar och skapar kunskap och därför vi är förmögna till känslor och till att reflektera över dem. Därtill är vi existentiella varelser och den enda (åtminstone vad vi vet!) art som kan göra sig själv till föremål för andlig reflektion eller hänge sig till grubblerier om kosmos beskaffenhet, moraliska spörsmål som medmänsklighet eller rättvisa eller över vad som är ett meningsfullt liv. Vidare är vi sociala varelser som interagerar, påverkar varandra ömsesidigt och skapar inbördes relationer och gemenskaper. Genom socialisations­processen tillägnar vi oss samhället, för att så ­småningom överföra detsamma till andra människor. Därmed har vi makten att påverka samhället, även om påverkansmöjligheternas omfattning är föremål för ständig debatt.

© S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09725-1_01_book.indd 9

9

2014-06-25 14:35


Förord till svenska upplagan

Utgångspunkten för ett socialpsykologiskt betraktelsesätt är alltså den mångfasetterade och komplexa människan som den har beskrivits här. Till skillnad från medicinen eller teologin lägger ett socialpsykologiskt betraktelse­sätt tonvikten på människan som psykologisk och social varelse – i synnerhet på det dynamiska och intrikata samspelet mellan de ”psykologiska” och ”sociala” domänerna av människans liv och existens. Som vi ska se, skiljer sig emellertid socialpsykologerna åt – det vill säga huruvida om det är människan som psykologisk varelse (det vill säga hur individen påverkas av det sociala) eller som social varelse (det vill säga hur samhället skapas och omskapas i samspelet mellan människor) som är huvudfokus. Som forskningsfält växte socialpsykologin fram under andra delen av 1800-talet och framåt. Den mest kände svenske socialpsykologen Johan Asplund menar att det var när samhället och individen sågs som åtskilda från varandra och när denna åtskillnad ansågs problematisk för människor och samhället i stort, som betingelserna för och behovet av en socialpsykologi förelåg. Denna tidpunkt sammanföll med ett antal genomgripande sociala förändringar i världen – en tilltagande industrialisering, urbanisering, sekularisering och intensifierad europisk kolonisering av andra delar av världen. Dessa förändringar bar med sig utveckling och tekniska och medicinska landvinningar, men också fattigdom, klassojämlikhet, sjukdomar, social misär, social oro och en omvandling av klasstrukturen – effekter som den tidens forskare och intellektuella alltmer kom att uppmärksamma. Idag, mer än hundra år senare, har socialpsykologin etablerat sig vid världens högskolor och universitet – konkret i det faktum att socialpsykologiska kurser och utbildningsprogram vid psykologiska respektive sociologiska institutioner ofta skiljer sig markant åt ifråga om innehåll, grundantaganden, teoretiska perspektiv och metodansatser. Det var just dessa skillnader, mellan vad som har kommit att kallas psykologisk socialpsykologi (ofta förkortad PSP) respektive sociologisk socialpsykologi (SSP), som Cookie White Stephan och Walter Stephan ville belysa (och överbrygga) med sin socialpsykologiska introduktionsbok Two Social Psychologies (1985). Mycket förenklat har den psykologiska socialpsykologin intresserat sig för individen. Målet har varit att formulera allmängiltiga förklaringar till människors beteenden och den sociala påverkan de är föremål för. Olika typer av kontrollerade experiment och frågeformulär och kvantitativa analysmetoder har som regel haft företräde inom denna variant av socialpsykologin. Attity10

978-91-44-09725-1_01_book.indd 10

© S t uden t li t t erat ur

2014-06-25 14:35


Förord till svenska upplagan

der, gruppåverkan, fördomar, stereotypier, social kognition och konformitet är vanliga tematiker inom den psykologiska socialpsykologin. Den sociologiska socialpsykologin, å sin sida, har fokuserat på hur samhället (inklusive grupper, organisationer och subkulturer) skapas och återskapas via mellanmänskliga relationer och socialt samspel. Den sociologiska socialpsykologin betonar samtidigt att vi människor är produkter av och delvis utelämnade till mer eller mindre uttalade sociala och kulturella krav och förväntningar på oss. Denna dubbelhet i människans livsvillkor har studerats med skiftande fokus, må det handla om vardagslivets rutiniserade organisering, interaktion, kulturmöten, identitetsskapande, socialt handlande, sociala möten eller människan existentiella villkor i det senmoderna samhället. Ofta har förståelseinriktade och kvalitativa ansatser använts för att belysa dessa frågor. Den sociologiska socialpsykologin har inspirerats av den symboliska interaktionismen, som har sina rötter ibland andra Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads texter, vilka sedermera utvecklades av Herbert Blumer och Erving Goffman. En bärande tanke för den symboliska interaktionismen är att människor ständigt är involverade i socialt samspel, där andra personer, saker och händelser tolkas och tillskrivs innebörder. På samma sätt uppstår och vidmakthålls mänsklig identitet i socialt samspel, där rolltagande, gester och perspektivtagning är centrala beståndsdelar i det som Erving Goffman metaforiskt beskriver som vardaglivets sociala drama. Verkligheten är med andra ord en social verklighet. Med dessa tankar som grund finns idag såväl en levande teoretisk debatt som en omfattande empiriskt forskning, där exempelvis identitetskapande, konstruktionen av klass, genus och etnicitet, lek och spel och socialt samspel belyses i olika sammanhang. Karriärövergångar, föräldraskap, mobbning, avvikande beteende, mikromakt, subkulturer, samspel eller människans förhållande till den nya tekniken eller djur är exempel på områden som har belysts utifrån interaktionistiskt inspirerade ansatser. Den sociologiska socialpsykologin har även tagit intryck av fenomenologin (t.ex. av Alfred Schutz och Edmund Husserl), etnometodologin (t.ex. av Harold Garfinkel), kunskapssociologin (t.ex. av Peter Berger och Thomas Luckmann) och socialkonstruktionismen (t.ex. av Vivien Burr och Ian Hacking). Den socialpsykologi som har inspirerats av dessa tanke­traditioner delar antagandet om den sociala konstruktionen av verkligheten med den © S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09725-1_01_book.indd 11

11

2014-06-25 14:35


Förord till svenska upplagan

symboliska interaktionismen. Samhället och dess olika domäner (normer, värderingar, språk, diskurser, klass, kön, etnicitet etc.) – bör förstås som sociala konstruktioner sprungna ur mellanmänskligt samspel, samtidigt som dessa konstruktioner så att säga konstruerar människorna. Detta betyder inte att människor står fria från de sociala konstruktionerna, utan dessa (såsom normer, värderingar, diskurser, hälsningsceremonier, förväntningar etc.) kringskär deras livs- och valmöjligheter. Vidare har mer existentialistiskt präglade tankeströmningar påverkat den sociologiska socialpsykologin när det gäller att förstå hur samhällsförändringar, i synnerhet de som följer med det senmoderna samhället, får konsekvenser för människors meningsskapande, existentiella trygghet, moraliska överväganden och identitetsupplevelse. Det kan handla om de socialpsykologiska konsekvenserna av konsumtions- och informationssamhället, olika typer av utanförskap och sociala möten av olika slag. Denna socialpsykologi är inspirerad av filosofer som Jean Paul Sartre, Albert Camus, Martin Buber, Martin Heidegger och Hannah Arendt. Särskilt tongivande inom sociologin är Anthony Giddens och Zygmunt Bauman. Med kontaktytor till denna socialpsykologi finns även en emotionssociologiskt inriktad socialpsykologi. Mikroorienterade studier av det som Erving Goffman talar om som ansikte, skam och skamundvikande, tillit eller människors hållning till risker är några exempel på sådan socialpsykologi. * Inger Glavind Bos bok har många beröringspunkter med den gjorda beskrivningen av den socialpsykologiska sociologin, när hon visar på vad det kan innebära att tänka socialpsykologiskt. Med avstamp i teoritraditioner som mikrosociologi, symbolisk interaktionism och vardagslivsteori menar Inger Glavind Bo att en central aspekt av det socialpsykologiska betraktelsesättet innebär att vi riktar blicken mot och teoretiserar det vardagsliv vi alla lever – men inte sällan reflekterar över utan tar för givet. Vardagslivet präglas av sociala möten vari människans socialitet uppstår, identiteter formas och mening skapas. Vardagslivet är inte trivialt, utan helt avgörande för människans utveckling, välbefinnande och samhällets överlevnad. Det är existentiellt, dynamiskt, förtätat och potent. Det kännetecknas av tolkningsutrymme, implicitet och mångtydighet. Vardagen både påverkar och påverkas av människan. 12

978-91-44-09725-1_01_book.indd 12

© S t uden t li t t erat ur

2014-06-25 14:35


Förord till svenska upplagan

Med detta sagt är Glavind Bos bok grundad å ena sidan i vardagsteori och fenomenologi, med portalfigurer som Husserl och Schutz samt kunskapssociologi. De två inledande kapitlen beskriver såväl beståndsdelarna som huvuddragen i dessa tanketraditioner. Tolkning, intentionalitet, den naturliga inställningen och ontologisk trygghet är några begrepp som avhandlas. Å andra sidan är boken grundad i den symboliska interaktionismen, och i synnerhet i Meads och Goffmans texter. Bland annat beskrivs hur mänsklig identitet uppstår och vidmakthålls i socialt samspel, där gester och perspektivtagning spelar en central roll. Utifrån Erving Goffmans teatermetafor begripliggörs också det sociala livets drama, liksom Johan Asplunds begrepp social responsivitet. Utöver dessa två huvudsakliga teoretiska källor för Glavind Bo in tänkesätt från en rad olika håll – såsom etnometodologin och Garfinkel, emotionssociologin, Pierre Bourdieus teorier om det sociala och symboliska kapitalet, den mer psykologiskt impregnerade anknytningsteorin som John Bowlby har utvecklat, Erik Homburger Eriksons identitetsteori samt den danske filosofen Knud Ejler Løgstrups tankar om tillit. Slutligen vill jag säga till dig som är student att denna bok kan vara början på en spännande, omtumlande och utmanande resa till det sociala livets inre kärna. Många av mina studenter och kollegor har sagt att socialpsykologi inte bara har kommit att bli ett akademiskt fält eller utbildningsämne för dem – utan en livsstil. Så har det blivit även för mig. Till mina kollegor vill jag också säga att när det gäller socialpsykologisk kurslitteratur finns det ett relativt stort antal svenskspråkiga böcker på marknaden. Däremot finns ingen som kombinerar fenomenologi, vardaglivsteori, symbolisk interaktionism och emotionssociologiska resonemang på det sätt som Glavind Bo gör. Därför kan boken fungera som ett viktigt komplement till introduktionsböcker på kurser i socialpsykologi, men också på kurser i till exempel pedagogik eller vårdvetenskap. Västerås, våren 2014 Jonas Stier

© S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09725-1_01_book.indd 13

13

2014-06-25 14:35


978-91-44-09725-1_01_book.indd 14

2014-06-25 14:35


Förord

Att tänka socialpsykologiskt är en introduktion i socialpsykologi. Boken vänder sig till studerande på högskolor och andra eftergymnasiala utbildningar men kan läsas av alla som är intresserade av detta ämnesområde. Inom socialpsykologin beskriver man hur människors sociala relationer och samspel utgör grunden för identitet, vardagsliv och samhälle. Social­ psykologin är en gränsdisciplin mellan sociologi och psykologi. Den bygger på båda disciplinerna och kan hänföras till bägge. Hur man drar upp gränslinjerna, och vilka teoretiker man tar med, varierar beroende på om det är en sociologiskt inriktad eller en psykologiskt inriktad socialpsykologi. I denna bok behandlar jag den sociologiska socialpsykologin med utgångspunkt i den mellanmänskliga nivån. I teoretiskt avseende bygger jag huvudsakligen på mikrosociologi, vardagslivsteori och symbolisk inter­ aktionism. Jag teoretiserar kring vardagslivet och dess sociala möten, eftersom normer, identitetsbildning och socialisation sker som en del av det liv som vi alla lever varje dag utan att vi närmare reflekterar över det. Till grund för boken ligger mina föreläsningar i socialpsykologi på de sociologiska och samhällsvetenskapliga utbildningarna vid Aalborg Universitet. Jag vill därför först och främst tacka de många studenter som aktivt bidragit till undervisningen genom sina reflektioner och frågor. Jag vill också gärna tacka en före detta kollega, professor Birte Bech-Jørgensen, som varit en stor inspiratör på Institut for Sociologi, Socialt Arbejde og Organisation under mina första år som forskare. Dessutom vill jag tacka två ämneskolleger för stimulerande diskussioner i samband med uppläggningen av kurser i socialpsykologi: lektor fil. dr Jan Brødslev Olsen och professor Erik Laursen. Till Laursen vill jag rikta ett särskilt tack eftersom han som handledare till min doktorsavhandling inspirerade mig att tänka socialpsykologiskt. Tack © S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09725-1_01_book.indd 15

15

2014-06-25 14:35


Förord

också till professor Bent Flyvbjerg vid Aalborg Universitet för koncisa vägledande hänvisningar i samband med min läsning av Friedrich Nietzsche. I övrigt vill jag tacka fil. dr Hanne Warming Nielsen, lektor och barnforskare från Roskilde universitetscenter, som tagit sig tid att läsa och kommentera ett par kapitel i boken, där framför allt hennes kommentarer till kapitel 7, Socialisation, familjer och barndom, har varit ovärderliga. Ett stort tack också till Akademisk Forlags redaktör Dorte Ipsen för ett bra samarbete och till den externa redaktören Morten Visby för hans kritiska kommentarer. Ett särskilt tack vill jag rikta till min familj för allt stöd under arbetets gång, framför allt till Finn för hans genomläsning av och kommenterar till hela manuskriptet och för de många diskussionerna, som gav upphov till kreativa och konstruktiva förslag. Ålborg, maj 2008 Inger Glavind Bo

16

978-91-44-09725-1_01_book.indd 16

© S t uden t li t t erat ur

2014-06-25 14:35


K AP I TEL 3

Fenomenologisk sociologi och konstruktivism

” Jag var ute och cyklade, och en bit framför mig cyklade en man i samma

riktning som jag. Plötsligt såg jag honom göra några rörelser med vänster hand, som om han ville ta av åt vänster. Rörelserna var emellertid inte någon tydlig ”körriktningsvisare”; handen var bara halvvägs ”utfälld”, och strax därpå drog han tillbaka den igen. […] Handflatan var inte utsträckt, som den brukar vara när man signalerar att man ska svänga. Det var bara pekfingret som var utsträckt, medan de andra fingrarna var knutna, ungefär som man gör när man pekar på något. Jag upplevde nu inte längre att mannen befann sig i ett motoriskt obeslutsamt tillstånd, utan som en lite säregen person som satt och pekade för sig själv. […] Plötsligt sträckte han ut ena armen från kroppen och pekade mycket demonstrativt på ett eller annat högt uppe på huslängan. Jag upplevde nu mannen som tokig; men bara för ett ögonblick. För när jag strax därpå cyklade förbi honom såg jag att det satt en liten pojke på cykelstången, kanske hans son, som han förklarade något för samtidigt som han pekade på det han förklarade.”

(From 1963:167–168)

Exemplet är hämtat från Franz From, dansk professor i psykologi, och hans avhandling Om oplevelsen av andres adfærd, där han återger denna historia som en kollega berättade för honom. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv uppfattas meningsbildningen och vardagslivet som något som sker samtidigt med upplevelsens gestaltning. Men för att vi ska kunna förstå och tolka andra människors handlingar är det väsentligt att ha en förståelse av handlingens motiv, intention och mening. I exemplet blir handlingsmotivet tydligt först då fler upplysningar tillkommer och berättaren kan koppla ihop mannens armrörelser med det lilla barnet som sitter frampå. Cyklistens armrörelser får en meningsfull innebörd när det blir möjligt att göra nya och närmare observationer och när berättaren kan se barnet som sitter frampå cykeln. © S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09725-1_01_book.indd 55

55

2014-06-25 14:35


3  Fenomenologisk sociologi och konstruktivism

Men de olika ”upplevelserna” av mannen är uttryck för tolkningar med fokus på cyklistens intentionella handlingar och på vissa aspekter av observationerna av cyklisten. En liknande process genomgår vi som läsare av kriminal­ romaner, där vi fortlöpande måste omtolka händelserna efter hand som vi får tillgång till nya upplysningar och spår. När vi försöker förstå en annan människas handlingar, strävar vi efter att komma fram till den mening som dessa handlingar har för den agerande, vilket syfte de har och vad de riktar sin mot. Det är vad man menar med handlingarnas intentionalitet. När berättaren i detta inledande exempel först tolkar cyklistens arm­ rörelser som uttryck för motorisk obeslutsamhet, sker tolkningarna utifrån observationer gjorda på avstånd och de omedelbart tillgängliga upplysningarna om cyklisten i just det konkreta sammanhanget. Så länge cyklistens handlingar enbart tolkas utifrån den omedelbara observationen av honom som cyklist, är hans armrörelser relaterade till själva körstilen. Det är först i det ögonblick då berättaren passerar cyklisten och får syn på barnet som sitter på cykelstången som tolkningen av cyklistens armrörelser kan placeras in i ett nytt sammanhang och ett nytt perspektiv, varigenom det skapas en ny mening. Först då blir det tydligt att cyklistens armrörelser inte är relaterade till hur man vanligtvis cyklar i trafiken, utan att de har att göra med det som cyklisten samtidigt håller på med, nämligen att förklara för barnet olika saker som de passerar på sin cykeltur. Detta är ett exempel på den typ av tolkningar och meningsbildningar som vi ständigt gör i vårt vardagsliv utan att närmare fundera över det. Skälet till att exemplet blir till en berättelse, som kollegan förmedlar vidare till Franz From, är missuppfattningen och därmed överraskningsmomentet i tolkningsprocessen, kanske också kollegans och Froms gemensamma intresse av dessa vardagliga tolkningsprocesser. Vi förhåller oss vanligtvis inte reflexivt, utan i normala fall tar vi våra fortlöpande tolkningar för givna. När vi undersöker våra upplevelser av vardagslivet ur ett fenomenologiskt perspektiv, är det framför allt tre aspekter av den subjektiva upplevelsen som gör sig gällande: • Att mänskliga handlingar kännetecknas av att vara intentionella. • Att våra upplevelser av världen är tolkningar.

• Att vi i våra tolkningar och upplevelser av världen försöker hitta

meningen.

56

978-91-44-09725-1_01_book.indd 56

© S t uden t li t t erat ur

2014-06-25 14:35


3  Fenomenologisk sociologi och konstruktivism

I detta kapitel ska jag utveckla det fenomenologiska och konstruktivistiska perspektivet utifrån samspelet mellan de tre kärnbegreppen intentiona­ litet, tolkning och mening. De centrala frågorna i kapitlet är: Vad innebär det att förhålla sig tolkande till världen, och vilka implikationer har detta perspektiv för förståelsen av människan och världen? Hur ska vi förstå den fenomenologiska sociologins vetenskapsteoretiska perspektiv? Till pionjärerna inom denna vetenskapsteoretiska riktning hör, förutom Schütz, även de två tyska filosoferna Martin Heidegger (1889–1976) och Friedrich ­Nietzsche (1844–1900). Syftet är också att fördjupa och förtydliga vissa uppenbara samband mellan dessa tänkare. Nietzsches perspektivism och Heideggers hermeneutik inbjuder till en konstruktivistisk förståelse som på väsentliga vetenskaps­ teoretiska punkter överensstämmer med den fenomenologiska sociologin och Alfred Schütz vardagslivsteori. Med perspektivism menar Nietzsche den uppfattningen att varje människa ser världen utifrån sin personliga synvinkel och att kunskapen är relaterad till denna, vilket innebär ett tolkande förhållningssätt till världen (Nietzsche 2002; Nehamas 1985). Med hermeneutik eller den hermeneutiska cirkeln avser Heidegger det dubbla förhållandet i människans tolkningar. Det betyder för det första att varje tolkande process sker som en dynamisk rörelse mellan förståelsen av enskilda delar och förståelsen av helheten. För det andra hänvisar varje förståelse tillbaka till den tolkandes förförståelse, som utgör ett grunddrag i vederbörandes existens. Många forskare och studenter är bekanta med begreppet den hermeneutiska cirkeln i samband med kvalitativa analyser. Här handlar den ­hermeneutiska cirkeln om ett tolkande perspektiv där en enskild aspekt ses i för­hållande till helheten, och helheten i förhållande till delen. Det kan exempelvis vara en viss utsaga i en kvalitativ forskningsintervju, som vid tolkningen av dess innebörd ses i relation till hela intervjun, liksom hela intervjun tolkas i ljuset av respondentens enskilda utsaga. Vilka konsekvenser får denna metodiska förståelse av den hermeneutiska cirkeln när den uppfattas som ett grund­läggande existensvillkor? Och hur förhåller det sig när förståelse och tolkning av människans handlingar inte bara ska upp­ fattas utifrån den tolkades hela livssituation, utan när även den tolkandes hela livssituation ska införlivas? Den tolkandes livssituation måste finnas med som förutsättningen för dennes tolkning och förståelse. Den tolkandes

© S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09725-1_01_book.indd 57

57

2014-06-25 14:35


3  Fenomenologisk sociologi och konstruktivism

livs­situation anger betingelserna – både möjligheterna och begränsningarna – för förståelsen och tolkningsprocessen. Man kan dra en parallell mellan Heideggers hermeneutiska cirkel och Giddens förståelse av samhällsvetenskapernas dubbla hermeneutik (­Giddens 1984), det vill säga det förhållandet att de individer som är studieobjekt också själva är aktivt handlande, tolkande och meningsskapande subjekt. Detsamma gäller forskare inom socialvetenskaperna, vars tolkningar och meningsskapande aktiviteter måste antas påverka de studerade individernas.

Föreliggande kunskap Inom fenomenologisk sociologi och socialkonstruktivism betonar man konstruktionen av mening som en process, vilken är gemensam för medlemmarna av en viss grupp eller samhälle. Det är en riktning som betonar att denna process bygger på en intersubjektiv grund i form av tidigare meningar, betydelser och kunskaper som både cementeras, återskapas, ombildas och förnyas i vår interaktion med varandra. Detta synsätt uttrycker Schütz med sitt begrepp föreliggande kunskap eller ”förhands-kunskap”. Den här världen existerade innan vi föddes, och den har upplevts och tolkats av andra – våra förfäder – som en organiserad värld. Nu är den given för våra upplevelser och tolkningar. Alla tolkningar av denna värld baserar sig på ett lager av tidigare erfarenheter, våra egna eller de som har förmedlats till oss genom föräldrar och lärare. Dessa erfarenheter i form av ”förhandskunskaper” (knowledge at hand) fungerar som ett referensschema. (Schütz 2002:32)

Både Nietzsches perspektivism och Heideggers hermeneutik under­stryker att det är den konkreta kontexten som utgör grunden för (gemensam) meningsbildning (Nietzsche 1968; Heidegger 2013). I tolkningsprocessen av cyklistens handlingar i det inledande exemplet utgår berättaren från det föreliggande kunskapslagret, först utifrån erfarenheter av cyklisters allmänna trafikbeteende och därefter utifrån tidigare erfarenheter av föräldrar med ett barn på stången. Dessa erfarenheter kan dels vara våra egna, dels andras erfarenheter som förmedlats till oss som kunskap. Den konkreta kontexten för våra tolkningar är en intersubjektiv värld, som existerade 58

978-91-44-09725-1_01_book.indd 58

© S t uden t li t t erat ur

2014-06-25 14:35


3  Fenomenologisk sociologi och konstruktivism

innan vi föddes och som också kommer att existera efter vår död. Det är en värld som redan har upplevts av andra, och dessa erfarenheter har förts vidare till oss i form av föreliggande kunskap. Varje tolkning vilar på detta traderade kunskapslager. Vår tolkning av den konkreta kontexten såsom ram för ett händelseförlopp, som i exemplet med cyklisten, utgör inte bara vår egen subjektiva upplevelse av denna kontext. Händelseförloppet är alltid inskrivet i en intersubjektiv och gemensam värld. Därför upplevs händelse­ förloppet genom tidigare erfarenheter – både våra egna och andras – och därför tolkas de inte som isolerade från vad vi i övrigt vet och skaffat oss erfarenheter av. Via före­liggande kunskaper bygger våra tolkningar både på våra egna och på andras erfarenheter, men det är naturligtvis bara en mindre del av det föreliggande kunskapslagret som det är relevant att ta hänsyn till vid tolkningen. Varken Nietzsche eller Heidegger menar att det är möjligt att identifiera en bestämd tidpunkt då de meningsskapande processerna uppstod, liksom det inte heller går att exakt avgränsa dem, och på denna punkt delar de Alfred Schütz vardagslivsteori. Men till skillnad från Nietzsches perspektivism kännetecknas Schütz vardagslivsteori av en konsensusuppfattning, som förutsätter en grundläggande rationalitet som bas för en gemensam meningskonstruktion i den sociala interaktionen och den intersubjektiva förståelsen (Schütz 2002:32–35). I exemplet med cyklisten skulle Schütz fokusera på vårt gemensamma sociala kunskapslager, vilket bland annat gör det möjligt att förmedla erfarenheter och kunskap tvärs över generationer, och detta skapar grunden för gemensamma tolkningar och förståelser. Nietzsche däremot representerar ett konflikt- och maktperspektiv utan någon bakom­liggande rationalitet eller gemensamt förnuft (Nietzsche 1968; Flyvbjerg 2001:93), vilket innebär att våra gemensamma förståelser och tolkningar av världen kan försvåras. I detta kapitel ska jag presentera olika tolkningsuppfattningar, inklusive Nietzsches perspektivism, och argumentera för att Nietzsches syn kan tydliggöra de konstruktivistiska poänger som finns i den fenomenologiska sociologin. Men först måste vi se närmare på hur man inom fenomenologin kopplar samman begreppen intentionalitet, mening och tolkning eftersom det är denna koppling som utgör den vetenskapsteoretiska grunden för ett sociologiskt socialpsykologiskt perspektiv.

© S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09725-1_01_book.indd 59

59

2014-06-25 14:35


3  Fenomenologisk sociologi och konstruktivism

Begreppet intentionalitet Begreppet intentionalitet kommer av latinets intentio, som betyder avsikt, strävan, förehavande. Intentionaliteten har att göra med handlingens betydelse och funktion i förhållande till ett objekt. Inom fenomenologin refererar intentionalitetsbegreppet till uppfattningen att medvetandet hos den handlande individen är riktat mot ett objekt. Medvetandets intentionalitet betyder att medvetandets vanligaste tillstånd är intentionellt och handlar om något annat än sig självt. Redan medeltida filosofer använde begreppet intentionalitet om det förhållandet att vissa medvetandetillstånd är riktade mot ett objekt. Detta är ett av de väsentligaste och mest karakteristiska drag hos det mänskliga medvetandet. Även i Alfred Schütz fenomenologiska sociologi är det ett centralt begrepp. Schütz är inspirerad av den tyske fenomenologen Edmund Husserl (1859–1938), framför allt dennes begrepp livsvärlden, som står för människors omedelbart förnimbara omgivning i vilken de lever sina liv. Med begreppet vardagslivets värld, som inte är en individuell utan en intersubjektiv värld, transformerade Schütz Husserls idealistiska fenomenologi till en vardagslivssociologi. I stället för en individuell livsvärld fokuserar Schütz på en gemensam och social vardagslivsvärld, där det centrala blir människors samhandlingar och kommunikation med varandra. Genom denna transformation närmar sig Schütz snarare Martin Heideggers situationsfilosofi än Husserl, även om han enbart refererar till den senare. Genom att införa Heideggers begrepp Verhalten och Dasein, som betonar att människan är situerad i en gemensam social värld, tydliggörs den fenomenologiska sociologins förståelse av begreppet intentionalitet. Heidegger utvecklar sin fenomenologi i opposition till Edmund Husserls transcendentala fenomenologi och argumenterar för en mer fundamental form av intentionalitet än den som finns i Husserls filosofi (Heidegger 2013; Dreyfus 1991:49–52). Med termen ”Verhalten” – att förhålla sig – i­ ntroducerar Heidegger sin förståelse av hur människor relaterar sig till tingen och världen. Grunden för Heideggers perspektiv är en fenomenologi om ickemedvetna vardagsfärdigheter som förståelsens fundament, där relationer mellan medvetandetillstånd och deras objekt styrs av och är förankrade i vår gemensamma praktiska värld som inte förutsätter någon mental aktivitet. I exemplet med cyklisten betyder det att tolkningen inte är någon mentalt 60

978-91-44-09725-1_01_book.indd 60

© S t uden t li t t erat ur

2014-06-25 14:35


3  Fenomenologisk sociologi och konstruktivism

reflekterad aktivitet. Vi är inte medvetna om att vi gör en sådan tolkning i vår kontinuerliga upplevelse av omvärlden, utan handlar helt enkelt utifrån upplevelsen av cyklisten som mentalt störd. Det är först när ny och över­raskande information om cyklisten tillkommer och vi reviderar vår upplevelse som vi blir uppmärksamma på att vår upplevelse är en tolkning. I Heideggers förståelse förminskas det medvetna och reflekterande subjektets roll till förmån för en betoning på vardagslivets praktik, som vi har socialiserats in i. Utifrån Heideggers situationsfilosofi kan man dra en parallell till Bourdieus begrepp habitus, som uttrycker socialiserade och praktikinriktade vanor, vilka inte är mentala utan lagrade i kroppen. Heideggers begrepp Dasein, som står för människans sätt att vara i världen, ska uppfattas som ett icke-medvetet subjekt i enlighet med begreppet Verhalten. Dasein är mer grundläggande än medvetandetillstånd och deras intentionalitet. Intentionalitet utan självrefererande mentalt innehåll känne­tecknar människans handlingar i vardagslivet. Maurice MerleauPontys (1908–1961) filosofi är på avgörande punkter närbesläktad med ­Heideggers kritik i Vara och tid av Husserls idealism (Merleau-Ponty 2006). Både Merleau-Ponty och Heidegger uppfattar det mänskliga varat som ett vara-i-världen, vilket innebär att det är i och genom världen som människan når kunskap om sig själv. Syftet med Heideggers analys av den naturliga situationen i vardagens aktiviteter är att få fram att den traditionella kunskapsteoretiska åtskillnaden mellan medvetandet och världen är en missuppfattning av varat-i-världen. Hans analys har alltså mycket gemensamt med Schütz förståelse av vardagslivets värld och den naturliga inställningen. Heideggers begrepp Verhalten, som refererar till ett icke-medvetet och ickementalt förhållningssätt till världen, är i ett fenomenologiskt perspektiv sammanbundet med mening, eftersom människan i grunden uppfattas som meningsskapande och meningssökande. Schütz försöker som sagt transformera Husserls idealistiska perspektiv till en sociologisk fenomenologi, bland annat utifrån begreppet vardagslivets värld, vilket gör att Schütz snarare närmar sig Heidegger än Husserl.

Tolkning som grundvillkor I den fenomenologiska sociologin uppfattas människan som tolkande och meningsskapande (Schütz 2002). Betraktade som fysiska fenomen är det © S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09725-1_01_book.indd 61

61

2014-06-25 14:35


3  Fenomenologisk sociologi och konstruktivism

ingen större skillnad mellan en rad skrivtecken och en rad krumelurer. Det är först när människor förhåller sig till krumelurerna och tillskriver dem betydelser som de blir meningsfulla som bokstavskombinationer. Om vi som exempel tar den danske psykologiprofessorn Edgar Rubins kända vasfigur – även kallad Rubins vas – kan den ses både som en bild av en vas och som en avbildning av två personer i profil, allt beroende på hur vi fokuserar och vad vi låter vara förgrund respektive bakgrund. När vi ser en rad krumelurer, en bild, en text eller engagerar oss i en aktivitet måste vi med nödvändighet vara selektiva. Att veta något är att låta något träda i förgrunden och något annat i bakgrunden, och vår fokusering på och upplevelse av världen färgas av vår subjektiva syn, tolkning och meningsbildning. Precis som när det gäller krumelurerna är bilden inte något i sig. Den får mening först när vi fokuserar utifrån vårt specifika perspektiv och får den ena eller den andra bilden att träda fram – antingen bilden av vasen eller av de två personerna i profil. Och detta kan vi göra enbart tack vare att vi är meningsskapande varelser och att vi dessutom har utvecklat en språklig kod i förhållande till krumelurerna. Detta resonemang kan karakteriseras som gestaltpsykologiskt. Huvudtanken i gestaltpsykologin är att vår upplevelse och varseblivning av verkligheten är ett resultat av en aktiv strukturering av intryck från omvärlden. Vårt psyke är ingen passiv mottagare av sinnesintryck, utan förhåller sig tvärtom aktivt gestaltande i upplevelsen av världen. Grundtanken i gestaltpsykologin har sina paralleller i den fenomenologiska sociologin. Inom båda riktningarna framhävs tolkning som ett grundvillkor för människan. I den fenomenologiska sociologin är det dessutom en viktig poäng att vi i utgångsläget existerar i en gemensam, intersubjektiv och kulturell värld. Den är intersubjektiv därför att vi lever i den som människor bland andra människor, förbundna med de andra genom gemensam påverkan och verksamhet när vi förstår andra och blir förstådda av dem. Det är en kulturell värld därför att vardagslivets värld redan från början utgör en värld av betydelser för oss, det vill säga en meningsstruktur som vi måste tolka för att kunna orientera oss i världen och finna oss tillrätta i den (Schütz 2002:35). Vi har ett praktiskt intresse i denna värld, vilket betyder att vår meningsbildning och våra tolkningar inte sker individuellt utan är grundade i denna gemensamma praktiska värld (Schütz 2002:89). Vardagslivets intersubjektiva värld utgör inte bara fundamentet för våra handlingar och vår kom62

978-91-44-09725-1_01_book.indd 62

© S t uden t li t t erat ur

2014-06-25 14:35


3  Fenomenologisk sociologi och konstruktivism

munikation, utan även vår tolkning och meningsskapande baserar sig på den. I förlängningen av denna argumentation kan man ställa frågan: Vilka konsekvenser får detta perspektiv för förståelsen av verklighet, kunskap och sanning? Betoningen på tolkningar har här introducerats via Rubins vas och Schütz vardagslivsteori. Men detta synsätt är också centralt i Freuds, Marx och Nietzsches teorier i och med att de anlägger ett tolkande perspektiv och visar att vi inte är ”herre i vårt eget hus”. I Sigmund Freuds (1865–1939) värld härskar de omedvetna krafterna, hos Karl Marx (1818–1883) är ekonomin och produktionsförhållandena det determinerande, medan Nietzsche visar att viljan till makt styr människorna. Dessa tre tänkare betraktar de olika aspekterna som väsentliga för konstitueringen av den sociala verkligheten, där det förfrämligade jaget i bästa fall kan nå fram till en förståelse av sig själv och överskrida förfrämligandet via symboliska livsyttringar, exempelvis i form av konst och litteratur. Den franske filosofen Paul Ricoeur införde begreppet misstankens hermeneutik i samband med Freuds psykoanalys, Marx ideologikritik och ­Nietzsches begrepp om viljan till makt (Ricoeur 1965 i Rendtorff 2003:114). Enligt Freuds psykoanalys ligger det ofta omedvetna och sexuella motiv bakom våra drömmar, felsägningar, vitsar och olika neurotiska symtom. I psykoanalysens tolkningar och utforskande av det omedvetna kan dessa fenomen få en helt annan betydelse än vad subjektet självt uppfattar som meningsfullt (Freud 1998). Freud ”misstänker” att obegripliga och meningslösa drömmar och neurotiska symtom är meningsfulla uttryck för det omedvetna, vilka får betydelse genom att tolkas som uttryck för omedvetna motiv och intentioner. Marx åtskillnad mellan subjektiva och objektiva intressen är också uttryck för misstankens hermeneutik. Subjektiva intressen definierar Marx som de intressen som individen själv upplever och ger uttryck åt, medan objektiva intressen kan härledas ur social klass och placering i den kapitalistiska produktionen. I vilken mån de objektiva intressena är identiska med de subjektiva beror på hur medveten individen är, och det krävs en tolkning utifrån den marxistiska ideologin för att man ska komma fram till vad som utgör individens objektiva och ”sanna” intressen. Precis som när det gäller Freuds psykoanalys är det enligt Marx möjligt att nå fram till en enda sann tolkning av fenomenen. Tolkning och meningsbildning är även centrala i Nietzsches perspektivism. © S t uden t li t t erat ur

978-91-44-09725-1_01_book.indd 63

63

2014-06-25 14:35


Att tänka socialpsykologiskt Vad innebär det att tänka socialpsykologiskt? I denna bok behandlas den sociologiska socialpsykologin med utgångspunkt i den mellanmänskliga nivån. Författaren tar avstamp i teoritraditioner som mikrosociologi, vardagslivsteori och symbolisk interaktionism för att teoretisera kring vardagslivet och dess sociala möten, eftersom normer, identitetsbildning och socialisation är en del av det vardagsliv vi alla lever utan att reflektera kring utan tar för givet. Syftet är att ge en introduktion till vad det innebär att tänka sociologiskt om olika problemställningar. Boken tar upp olika tanketraditioner som vardagslivsteori, fenomenologi och symbolisk interaktionism, men hämtar också inspiration från etnometodologi, emotionssociologi och Pierre Bourdieus teorier om det sociala och symboliska kapitalet.

Inger Glavind Bo  |  Att tänka socialpsykologiskt

Inger Glavind Bo är lektor i socialpsykologi vid Institutionen för sociologi, socialt arbete och organisation, Aalborg universitet.

Att tänka socialpsykologiskt

Att tänka socialpsykologiskt är en introduktion till socialpsykologi. Boken vänder sig i första hand till studenter på grundläggande nivå på universitet och högskola, men kan läsas av alla som är intresserade av detta ämnesområde. Med ett förord av Jonas Stier.

Art.nr 38321

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09725-1_Cover.indd 1

Inger Glavind Bo

2014-06-11 11:16


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.