9789188229090

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK · GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Fortsätt framåt Therése Åkerberg

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK · GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Fortsätt framåt Therése Åkerberg

Utgiven av NA Förlag AB, Lund 2017 www.naforlag.se © NA förlag AB Första tryckningen, 2017 Produktion: NA Förlag AB Redaktör: Anna Flyman Mattsson Grafisk form & layout: Kolossal.se ISBN: 978-91-88229-09-0 Tryck: Print Best, Estland Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk, är förbjuden.

Introduktion

4

1. Arbete och studier

6

2. Fritid och nöjen

50

3. Familj och relationer

88

4. Leva och bo

134

5. Hälsa och livsstil

174

Skafferiet

212

Bedömningsmatriser

336

Källförteckning

349

4

Introduktion

Välkommen till svenska som andraspråk på grundläggande nivå!

Den här läroboken täcker hela det centrala innehållet i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå (700 p) och dess delkurser. Boken erbjuder ett flertal möjligheter för dig att, i funktionella och meningsfulla sammanhang, muntligt som skriftligt, utveckla din svenska och stärka din tilltro till din egen språkförmåga. Boken knyter an till SFI kurs D och förbereder dig för vidare studier på gymnasienivå och för arbetslivet.

Boken består av fem temakapitel och ett kapitel kallat Skafferiet. I de fem temakapitlen möter du ett stort antal texter hämtade från verkligheten, såväl sakprosatexter som skönlitterära texter. Många av de skönlitterära texterna är skrivna av nobelpristagare i litteratur både från Sverige och från andra delar av världen. Vid texterna anges vilken delkurs de är tänkta för.

Till texterna i temakapitlen finns uppgifter där det centrala innehållet och kunskapskraven i respektive delkurs kombineras. Det är ofta i denna kombination som progressionen från en delkurs till en annan framträder (kunskapskrav som ser likadana ut i flera delkurser breddas och fördjupas av det centrala innehållet).

Uppgifterna är märkta med en uppgiftskod för att du lätt ska kunna se vilket eller vilka kunskapskrav uppgiften täcker. I bedömningsmatriserna, som finns i slutet av läroboken och som berättar för dig vilka

kunskapskrav som du behöver uppfylla för ett visst betyg i varje delkurs, kontrollerar du vilka kunskaps­ krav uppgifterna prövar. Siffran motsvarar numret på delkursen och bokstaven anger vilket kunskapskrav i respektive delkurs det handlar om. H står för hela kursen (som har samma centrala innehåll och kunskapskrav som delkurs 4). Uppgiftskoden 1B/1D berättar alltså att uppgiften tillhör delkurs 1 och att det är kunskaps­kraven gällande att samtala/diskutera och att läsa som testas. Detta hindrar dock inte att du, i samråd med din lärare, även kan göra uppgifterna i andra delkurser. När det gäller språkjämförelser finns uppgiftskodade frågor kring detta i Skafferiet; alla andra uppgifter hittar du i bokens temakapitel.

I Skafferiet hittar du den information du behöver för att kunna göra uppgifterna i boken. Skafferiet är din verktygslåda. Innehållet i Skafferiet kan du läsa på egen hand men även få en lärargenomgång kring beroende på vilken delkurs du läser eller vilket moment du arbetar med. Skafferiets funktion som verktygslåda gör att innehållet även kan tillämpas på andra texter och uppgifter som du och din lärare önskar arbeta med.

Arbetet med läroboken behöver inte ske från pärm till pärm. De olika temakapitlen, och texterna och uppgifterna däri, kan läsas och göras i vilken ordning man önskar. Detta gynnar den flexibilitet, effektivitet och individanpassning som ofta krävs inom vuxenutbildningen.

Introduktion

5

Ar Kapitel 1

Arbete och stu

rb Vilket är ditt mål?

1 – Använd penna om du vill minnas bättre

8

10

4 – Mobil i skolan gynnar inte tänkandet

11

4 – Min framtid

14

3 – Följa drömmen eller skita i det

15

2 – Nycklar till arbete

17

2 – Trädgårds­arbetare

19

3 – Trädgårds­mästar­förman

21

3 – Äta sova dö

23

4 – Arbete och studier på film

25

2 – En god arbetsmiljö

26

4 – Vad gör en fackförening?

27

2 – Ny på jobbet – så gör du ett gott intryck

28

1 – Rasister får inte steka hamburgare

31

2 – Kvinna för sin kilt

33

2 – ”Jag önskar varje kaross lycka till!”

35

4 – Kooperativet som ger kvinnorna glädje och självständighet

37

3 – Fick jobb som läkare efter flykten

40

4 – Sociolekter

43

3 – Arbetet – din enda vän

44

4 – Anekdot för sänkande av arbetsmoralen

46

e udier

8

Kapitel 1 • Arbete och studier

Vilket är ditt mål? ”Tänk om läroplanen hade rum för följande ämnen utöver matte, svenska och naturvetenskap: hur man blir lycklig, hur man hittar inspiration, hur man blir motiverad” skriver Annelie Pompe i sin inspirationsoch äventyrsbok Otroligt högt och extremt djupt (2015:140). Det här kapitlet handlar i mångt och mycket om just detta, om framtidsdrömmar och mål.

Mål som man sätter upp för sig själv kan handla om vitt skilda saker. Det kan exempelvis vara mål som handlar om träning och ett sundare liv. Det här kapitlet handlar dock om sådana drömmar och mål som är kopplade till arbete och studier. Vart vill du?

Vilket, eller kanske vilka, mål har du?

Framtidsdrömmar och mål är oftast inte något som nås utan att man kämpar för det. På vägen krävs ansvarstagande och självdisciplin, men också inspiration och ett visst mått av passion, samt motivation, drivkraft och vilja.

Varje människa har en frihet att göra vad hen vill.

Och med frihet kommer ansvar. Det är du själv som är ansvarig för dina mål och dina val. Du har alltid möjlighet att välja, även om det kanske inte alltid känns så. Att inte välja och låta saker bara hända är också ett val. Ofta krävs det ett stort mått av självdisciplin för att välja och för att i slutändan uppnå något. Om du försöker tänka att självdisciplinen är ett bevis för att du tar dina drömmar seriöst och respekterar dig själv och dina önskningar, blir självdisciplinen lite lättare att uppnå. Självdisciplin innebär att du har kontroll.

Vägen mot ett mål börjar ofta med inspiration, en tanke som ger energi och som ofta väcks av en handling.

Drömmen om att bli kock kanske uppstår i en mat­ lagningskurs. Ett gott råd är att börja göra någonting för att hitta inspiration. Ju mer man vet om något, desto roligare är det att fortsätta lära sig och förstå mer. Kanske kommer inspirationen från, eller kan leda till, en passion för något. Var hittar du din inspiration?

Har du en passion som du kan omvandla till ett arbete?

Motivation, drivkraft och vilja är starkt förknippade med varandra. Motivation handlar om drivkraft och en stark vilja uppstår ur en stark motivation. Vill du något tillräckligt mycket kommer du att bli mer motiverad att göra det som krävs. För att skapa motivation behövs något att sträva mot. Om du inte vet vad du vill uppnå eller varför du jobbar så hårt blir det svårt att hålla motivationen uppe. Den som inte har något mål vet ju heller inte när hen har lyckats. Därför är det en god idé att sätta upp mål och delmål på vägen.

Människor vill gärna lyckas. Ge dig själv möjlighet att lyckas flera gånger, och ha roligt och njut på vägen mot målet. Din inre motivation kommer av att du faktiskt tycker att det är kul att kämpa mot dina delmål och mål. Denna motivation måste vara starkare än den yttre motivation som är förknippad med att få en yttre belöning t.ex. i form av ett betyg på en uppgift. Vad motiverar dig att studera just nu?

Vad du tänker och känner påverkar i högsta grad hur du ser på verkligheten. Hjärnan fastnar ibland i negativa tankar: ”uppgiften är för svår”, ”jag kommer aldrig att få ett arbete”, ”jag kommer aldrig att lära mig svenskans ordföljd” och så vidare. Att sådana tankar ibland dyker upp är inget konstigt eftersom de är kopplade till starka känslor, och sådant kommer vår hjärna ihåg. Träna på att istället plocka fram starka och tydliga bilder till positiva tankar. Se dig själv lyckas. Ett steg på vägen kan vara att ersätta ordet problem med ordet utmaning. En utmaning är så mycket roligare att ta itu med än ett problem.

Analysera situationen och fråga dig själv vari den stora utmaningen ligger. Ser du problem eller ser du utmaningar?

Ansvarstagande och självdisciplin, samt inspiration, passion, motivation, drivkraft och vilja är alltså nyckelord i strävan mot ett mål. Och att ha mål och drömmar är viktigt. Men kom ihåg, både du och världen runtomkring dig förändras och kanske är det så att målen, framförallt sådana som är långsiktiga, också måste förändras, helt enkelt för att förutsättningarna har ändrats. Ett mål får inte bli begränsande.

Fortsätt framåt mot dina mål och dina drömmar, och njut på vägen dit.

Källa: Otroligt högt och extremt djupt (Pompe 2015)

Kapitel 1 • Arbete och studier

3B

Meningsfullhet, vilja, ­beslutsamhet och ansvar –– När upplevde du senast något som meningsfullt?

Hur ofta upplever du något som meningsfullt?

I vilka sammanhang inträffar detta?

–– Hur känns det att verkligen vilja något? När upplevde du senast att du ville något? Är det viktigt för dig att det du vill inträffar?

–– Hur känns det att vara beslutsam (att verkligen ha bestämt sig för något och göra det)? Beskriv ett tillfälle när du var beslutsam.

–– Hur känns det att ta ansvar? Beskriv ett tillfälle då du tog stort ansvar. Hur ofta upplever du dig som ansvarstagande? Vad är det som gör dig ansvars­ tagande vid sådana tillfällen?

1B

Avsluta meningarna

Samtala med dina kurskamrater och hjälp varandra att fördjupa och föra samtalet framåt.

–– Min starkaste sida är…

–– En sida jag behöver utveckla är…

–– Om jag kunde lära mig vad som helst skulle jag…

–– Om jag kunde arbeta med vad som helst skulle jag…

–– Om jag var chef för ett företag skulle jag…

4HB

Mina drömmar Vilka drömmar har du haft genom livet? Vilka drömmar har du uppfyllt? Vad drömmer du om nu? Vad gör att din dröm kan uppfyllas? Vad kan hindra att drömmen uppfylls? Vad har du kontroll över? Vad beror på yttre omständigheter? Finns det andra personer i din om­giv-

2E

Intressanta yrken Gör en lista med åtta yrken som du tycker verkar intressanta. Vad är det som intresserar dig i respektive yrke? Hur viktigt är det att detta intresse uppfylls i yrket?

Skriv ner svaret på frågorna vid respektive yrke.

ning som har en liknande dröm som du? Kan ni ta hjälp av varandra för att uppfylla er drömmar? Diskutera med dina kurskamrater och hjälp varandra att fördjupa och föra diskussionen framåt. Sammanfatta till sist vad ni har kommit fram till.

9

I SKOLAN 10

Kapitel 1 • Arbete och studier

Ë Ë DELKURS 1

Använd penna om du vill minnas bättre Fler och fler använder dator eller surfplatta när de skriver.

Men det finns nackdelar med det jämfört med att använda papper och penna.

Den som skriver med papper och penna minns bättre vad den skriver. Det visar en norsk undersökning.

Forskare har låtit 36 vuxna människor skriva ner en massa ord.

De har fått skriva på dator, surfplatta eller papper och penna.

Sedan har de undersökt vilka ord de minns bäst.

Det var orden de skrivit med penna.

Forskarna tror att det kan bero på att hjärnan måste arbeta mer när man skriver för hand.

8 sidor, 2015.04.27

1B/1D

Diskutera texten Be din lärare att läsa texten högt så att du hör uttal och prosodi. Spela gärna in uppläsningen så att du kan lyssna på texten flera gånger.

Varför är det bättre att skriva för hand än på dator? När skriver du för hand? Diskutera med dina kurskamrater.

Avsluta uppgiften med att –– böja de understrukna verben i deras olika tempus­ former. Markera även stavelserna i verben; vilka stavelser är betonade/långa och vilka är obetonade/korta?

I SKOLAN

Ë Ë DELKURS 4

Mobil i skolan gynnar inte tänkandet Frågan om mobiler i klassrummet handlar inte om att anamma eller mota den digitala utvecklingen. Det handlar om på vilket sätt vår 40 000-åriga hjärna kan dra mest nytta av den tekniska utvecklingen, menar Anna Tebelius Bodin, lärarfortbildare och författare.

DEBATT | SKOLAN En digital produkt som gör det möjligt att söka information, skapa projekt, kommunicera idéer, testa hypoteser, producera media och så vidare vore förstås ett idealt verktyg i klassrummet. Problemet är att samma produkt också stjäl uppmärksamhet, distraherar och lockar till snabb belöning på bekostnad av långsiktigt tankearbete.

Hjärnan gör sig beroende av dopaminet som kommer av förväntan, spänning och belöning. Om det ges möjlighet att ständigt tillfredsställa behovet av dopamin med hjälp av bekräftelsen i sociala medier eller digitala spel, så kommer inte hjärnan att prioritera längre tankeprocesser, som endast kan erbjuda en förhoppning om dopamin vid en framtida förståelse.

Att lära är något helt annat än allmän registrering av sinnesintryck. Du kan bara minnas vad du tänkt.

Det krävs alltså tankar för att göra förändringar i långtidsminnet. Att tänka kräver oavbrutet fokus, möjlighet till reflektion, ifrågasättande, acceptans av nya insikter, förståelse och integrering med tidigare minnen. Hela processen gynnas av möjligheten att kommunicera och praktisera tillsammans med andra.

Kapitel 1 • Arbete och studier

Klassrummets viktigaste funktion är att möjlig­ göra tankar och kommunikation. Diskussionen borde alltså handla om vad som utgör en tankeoch kommunikations­främjande miljö i skolan.

Digitala resurser kan givetvis stärka möjligheten att utveckla och kommunicera idéer, men om möjligheten att tänka förhindras är det nödvändigt att välja en annan resurs – digital eller analog. Telefoner är inte det enda digitala verktyg som finns att tillgå. Ska vi anamma den digitala utvecklingen så borde skolan stå för mer medvetet utvald teknologi än den som samtidigt motarbetar klassrummets syfte.

Skolan är en plats för lärande och förberedelse för framtidens samhälle. Där borde det finnas de mest innovativa digitala resurserna som gynnar möjligheten att tänka fokuserat och kommunicera med andra som delar samma fokus. Mobiler är inte en sådan resurs.

Att tillåta mobiler i klassrummet är inte bara att underutnyttja den digitala utvecklingen – utan även att äventyra den kunskapsmässiga.

Anna Tebelius Bodin Master of education, Harvard University, lärarfortbildare, författare Svenska dagbladet, 2016.04.09

11

I SKOLAN 12

Kapitel 1 • Arbete och studier

4HB/4HD

4HA/4HE/4HF/4HG/4HH/4HI

Diskutera debattinlägget

Krönika om teknik

Be din lärare att läsa debattinlägget högt så att du

Du sitter på bussen hem från skolan. Du tar upp din

hör uttal och prosodi. Välj ut ett stycke i texten som du

mobiltelefon, skickar några sms och kollar upp­dateringar

skriver ner medan din lärare läser. Jämför sedan det du

på sociala medier. Du höjer blicken och ser att de andra

har skrivit med texten. Fick du med alla ord? Är orden

passagerarna också är upptagna med sina mobiler.

rättstavade? Blev grammatiken rätt? Läs därefter texten

Skriv en krönika om hur den moderna tekniken

i kör med dina kurskamrater, och läs till sist texten högt

påverkar människan på gott och ont. Vad är positivt

för dig själv. Försök att imitera.

med teknik? Är tekniken ett hot? Ett hot mot vad i så

Vilket syfte har texten? Vilket är textens budskap?

fall? Kanske behöver du söka inspiration i andra källor.

Vilken är tesen och vilka argument förs fram som

Tänk då på att vara källkritisk och att ange källa i

stödjer den? Hur är debattinlägget uppbyggt? Vilka

krönikan. Lägg till en bild som förtydligar och förstärker

ord använder skribenten för att uttrycka sina åsikter?

budskapet i texten. Bearbeta först bilden i ett bild­

Håller du med skribenten, eller har du motargument?

behandlingsprogram. Du kan till exempel frilägga en

Hur går du tillväga när du ska lära dig något? Hur lär du

detalj ur bilden eller göra ett montage.

dig bäst? Diskutera med dina kurskamrater och hjälp

Byt text med en kurskamrat och ge varandra

varandra att fördjupa och föra diskussionen framåt.

respons. Är innehållet utvecklat och språket varierat och

Sammanfatta till sist vad som har sagts.

precist? Är dispositionen tydlig? Bearbeta din krönika innan du lämnar in den.

Avsluta uppgiften med att –– ta ut satsdelarna i de understrukna satserna.

Använd gärna satsscheman i Skafferiet.

–– hitta tre olika sorters fraser.

–– hitta tre ord som verkar vara lånord. Vilka språk tror du att de är lånade ifrån?

I SKOLAN

Kapitel 1 • Arbete och studier

4HA/4HB/4HD

Har du koll på studiemedlet?

4HA/4HB/4HD

För ett par år sedan kunde man i media läsa om att

Populärvetenskaplig artikel om andraspråksinlärning

många som tog studielån för att studera på vuxen­

Idag bedrivs mycket forskning om andraspråksinlärning.

utbildningen hamnade hos kronofogden. Främst

De som forskar i ämnet skriver ibland populärveten-

drabbade var personer med utländsk bakgrund som

skapliga artiklar för att presentera forskningsresultaten

läste på grundläggande nivå. Man kom bland annat

för personer som är intresserade av, men kanske inte så

fram till att informationen om vad studiemedlet innebär

insatta i, ämnet.

behövde bli tydligare. Vet du hur reglerna för studie-

Leta upp en populärvetenskaplig artikel om andra-

medel och återbetalning ser ut? Vad krävs för att få

språksinlärning. Kanske behöver du ta hjälp av din lärare

studiemedel? När måste du börja betala tillbaka? Vad

eller en bibliotekarie. Vilka kännetecken för texttypen

bestämmer hur mycket du måste betala tillbaka varje år?

kan du hitta? Sammanfatta artikeln och berätta för dina

Gå in på CSNs webbplats och uppdatera dig.

kurskamrater vad den handlar om.

Anteckna med hjälp av nyckelord och berätta sedan för dina kurskamrater vad du har kommit fram till.

Har ni kommit fram till samma sak?

Studiemedel När du studerar kan du söka studiemedel.

Studiemedlet består dels av lån, dels av bidrag. Bidraget får du behålla, men lånet måste du betala tillbaka även om du till exempel inte har fått ett arbete sedan du avslutat dina studier.

Källa: CSN (2014)

13

FRAMTIDEN 14

Kapitel 1 • Arbete och studier

Ë Ë DELKURS 4

Min framtid Ett nyckfullt ögonblick stal mig min framtid, den tillfälligt hoptimrade.

Jag skall bygga den upp mycket skönare såsom jag tänkt den från början.

Jag skall bygga den upp på den fasta marken som heter min vilja.

Jag skall resa den upp på de höga pelare som heta mina ideal.

Jag skall bygga den med en hemlig lönngång som heter min själ.

Jag skall bygga den med ett högt torn som heter ensamhet.

Edith Södergran Landet som icke är, 1925

4HB/4HD

Samtala om dikten Be din lärare att läsa dikten högt så att du hör uttal och prosodi. Välj ut ett stycke i texten som du skriver ner medan din lärare läser. Jämför sedan det du har skrivit med texten. Fick du med alla ord? Är orden rätt­stavade? Blev grammatiken rätt? Läs därefter texten i kör med dina kurskamrater, och läs till sist texten högt för dig själv. Försök att imitera.

Vad tror du jaget har varit med om? Vad bestämmer sig jaget för? Hur är dikten uppbyggd? Vilka stilfigurer kan du hitta i dikten? Samtala med dina kurskamrater och sammanfatta till sist vad ni har kommit fram till.

FRAMTIDEN

Ë Ë DELKURS 3

Följa drömmen eller skita i det När min pappa satte sig hos arbetsförmedlaren blev han tillfrågad om vad han kunde göra. Året var 1985 och Olof Palme levde. Färgerna var neonblå och neonrosa.

Adidas hade kvar sin gamla logotyp med spetsarna.

Min pappa svarade att han var fotograf. Han hade bilder på människor som blev skjutna. Som blödde till döds. Kvinnor som grät över sina söner. Söner som grät över sina mödrar. Fläckade negativ.

Arbetsförmedlaren tittade ut. Det var vinter.

Det snöade. Svaret blev att min pappa skulle försöka glömma jobbet som fotograf. Det skulle inte gå.

Men elektriker däremot.

Min pappa fick blanketter. Han tackade för hjälpen.

Utbildningen innebar skuld hos CSN samt ett stort hål i hjärtat. När han var färdig som elektriker fanns där inga jobb. Det snöade igen. Färgerna hade dämpats lite.

Det var i början av nittiotalet. Eurodiscon var populär.

Kriss Kross hade på sig sina byxor bak och fram.

Jag skrev min första diktsamling i en godisbutik i mina barndomskvarter. Det var sommaren innan gymnasiet. Färgerna på blocket var olika eftersom jag hade kladdat med spritpenna. Jag minns inte vad man spelade för slags musik på radion men i min freestyle var det skatepunk och hardcore. Mina byxor hängde ner mot knävecken. Jag hade en kedja från byx­ linningen till plånboken.

Kommunen hade ordnat med sommarjobb till ungdomarna. Det handlade om att försöka att inte ha tråkigt för hundra kronor om dagen. Mitt sätt att undvika tristessen var att köpa några block och pennor och skriva om djurförtryck, klasskamp och orättvisor.

Kapitel 1 • Arbete och studier

Ämnen som låg nära i min ålder. Solen lyste över Göteborg.

Jag skickade in dikterna till en man vid namn Bengt.

Jag var sexton år. Bengt var långt över fyrtio. När jag fick svar hade jag svårt att läsa vad texten sade. Det låg en hinna av bitterhet över som gjorde det svårt att förstå. Det hade börjat mulna utanför. Jag började gymnasiet. Klippte mig.

Bengt menade att det jag hade skrivit inte var poesi.

Han sa att det fanns vissa regler för hur poesi ska se ut och vara. De reglerna hade jag inte följt alls.

Utanför mitt fönster har september bestämt sig.

Det ska bli höst. 2004 har bara några månader kvar men vi kommer att minnas det som året då sommaren bestämde sig för att vara hos oss i två veckor och sen dra.

Bengt sitter i sin stuga ute i skogen och är säkert lika ensam och bitter som han var för några år sedan.

Bredvid honom sitter arbetsförmedlaren och försöker övertala Bengt att bli elektriker. Bengt muttrar något om regler. Arbetsförmedlaren visar upp en blankett.

Det regnar. Ett regnmoln just ovanför deras huvuden.

Min pappa sitter vid sitt skrivbord och redigerar sina fotografier i datorn. Det är någonting i hans blick som säger att han skiter fullständigt i vad de bittra människorna runtomkring honom tycker. Efter några år bestämde han sig för att det var antingen eller.

Följa drömmen eller skita i det. Han följde den.

Jag gjorde likadant.

Solen tittar fram och vinden blir inte lika kall.

Det är september. En ny start. Tusentals möjligheter.

Navid Modiri GLÖD, 2004:5

15

FRAMTIDEN 16

Kapitel 1 • Arbete och studier

3B/3D

3A/3C/3F/3G

Diskutera krönikan

Presentera ett yrke

Be din lärare att läsa krönikan högt så att du hör uttal

Skriv ner vad du redan vet om ett visst yrke. Sök

och prosodi. Spela gärna in uppläsningen så att du

sedan mer information om yrket på till exempel

kan lyssna på texten flera gånger. Läs sedan själv

Arbetsförmedlingens och SACOs webbplatser. Var

texten högt och försök att imitera. Spela gärna in dig

käll­kritisk när du söker och anteckna nyckelord i

själv så att du kan jämföra ditt uttal och din prosodi

en tankekarta när du läser. Jämför källorna. Vilken

med lärarens.

av källorna är mest användbar? Behöver du mer

Vilket var pappans drömyrke? Varför blev jagets pappa elektriker? På vilket sätt kan beskrivningarna av vädret kopplas till personernas känslor?

Krönikan skulle kunna omvandlas till en insändare.

information om något?

Innehållet i din presentation ska vara väl utvecklat och mottagaranpassat, och presentationen ska ha en tydlig disposition. Skriv in dina nyckelord i ett

Vilken kan tesen vara och vilka argument kan lyftas

presentations­tekniskt hjälpmedel och lägg även till

fram som stödjer den? Vad vill krönikören säga?

några bilder. Håll din presentation för dina kurs­kamrater.

Håller du med krönikören? Diskutera med dina kurs-

Be en kurskamrat om konstruktiv kritik. Vad var bra?

kamrater och hjälp varandra att fördjupa och föra

Vad kan göras bättre inför nästa gång?

diskussionen framåt.

Avsluta uppgiften med att –– ange motsatser till de understrukna orden. Markera även stavelserna i orden; vilka stavelser är betonade/ långa och vilka är obetonade/korta?

–– hitta tio sammansatta ord. Vilka ordklasser tillhör orden i sammansättningen?

–– hitta tre huvudsatser och tre bisatser. Ge även förslag på hur ordföljden kan ändras i dem. Använd gärna satsscheman i Skafferiet.

SÖKA JOBB

Ë Ë DELKURS 2

Nycklar till arbete – Jag söker en massa jobb, men jag lyckas inte få ett arbete. Varför? Det har jag hört mina invandrade vänner säga många gånger. Även de som kan mycket svenska.

Nej, det är inte lätt för invandrare, särskilt för ny­­anlända, att hitta jobb på den svenska arbets­ marknaden. De är högutbildade och ofta överkvali­ ficerade för de jobb de har sökt. Många har inte insett hur viktigt det är att praktisera inom sin bransch.

Svenska arbetsgivare tycker att det är väldigt viktigt att den som söker jobb har erfarenhet och goda referenser.

Det kan du få genom att göra praktik i Sverige.

För att ha bra referenser och hög utbildning från ditt hemland räcker inte här i Sverige. För det finns skillnader mellan hur vi arbetar i våra hemländer och här i Sverige.

Ett annat tips till den som söker ett jobb är att vara aktiv i samhället. Det är en viktig del av integrationen men leder också till viktiga kontakter på arbets­ marknaden. Att ha ett nätverk är enormt viktigt för att kunna få ett arbete.

Min lärare frågade mig: – Ali, varför arbetar så många invandrare som taxichaufförer trots att de är högutbildade?

– De har misslyckats med att integrera sig, lära sig språket och att förstå samhället, svarade jag henne.

Integration betyder att förstå sitt nya samhälle.

Den som har kunskap om samhället kan söka jobb på ett smart sätt och förstår hur en arbetsgivare tänker:

Kapitel 1 • Arbete och studier

• Övertyga arbetsgivaren om att du kan hitta nya kunder till företaget.

• Glöm inte att konkurrensen på den svenska arbetsmarknaden är tuff. Tänk på dig själv, vad du kan och vad du är intresserad av. Fundera över hur du kan skilja dig från andra arbetssökande.

• Arbeta ideellt. Då kan du få erfarenheter och massor av kontakter.

• Ha ett starkt självförtroende. Arbetsgivarna tycker att det är en merit.

• Ta mycket direkt kontakt med arbetsgivare.

Då förstår han eller hon att du brinner för att hitta ett riktigt jobb.

Det finns förstås massor av tips om hur du kan hitta jobb. Jag ger bara de viktigaste tipsen utifrån min egen erfarenhet av att få jobb i ett nytt land.

För jag hittade de gyllene nycklarna för att få arbete i Sverige: språket, nätverket, kunskapen. Tillsammans låser de upp dörrar till samhället. Det är integration.

Ali Alabdallah www.sesam.nu, 2015.07.05

17

SÖKA JOBB 18

Kapitel 1 • Arbete och studier

2B/2D

2A/2C/2F

Samtala om artikeln

Presentera artikeln

Be din lärare att läsa artikeln högt så att du hör uttal och

Förbered en muntlig presentation utifrån artikeln ”Nycklar

prosodi. Spela gärna in uppläsningen så att du kan

till arbete”. Vilka är nycklarna? Börja med att plocka ut

lyssna på texten flera gånger. Välj ut ett stycke i texten

nyckelorden i artikeln. Det kan till exempel vara ord som

där du anger vilka ord som är betonade, vilka stavelser

arbetsmarknad, ideellt arbete, praktik och nätverk. Ta

som är betonade och vilka vokal- och konsonantljud

ställning till om du behöver mer information om ämnet.

som är långa.

Hur påverkar Ali Alabdallah innehållet i artikeln?

Vilket budskap har texten? Kan du relatera texten,

Skriv in nyckelorden i ett presentationstekniskt

eller någon del av den, till dina egna erfarenheter? Vilka

hjälpmedel. Presentationen ska ha en tydlig inledning,

är nycklarna till arbete? Samtala med dina kurs­kamrater

huvuddel och avslutning. Håll din presentation för

och hjälp varandra att hålla samtalet igång.

dina kurskamrater med stöd av nyckelorden. Be en kurskamrat om konstruktiv kritik. Vad var bra?

Avsluta uppgiften med att –– ändra ordföljden i de understrukna huvudsatserna så att en annan satsdel kommer först (placeras i fundamentet). Använd gärna huvudsatsschemat i Skafferiet.

–– hitta två verb som står i presens, två verb som står i perfekt, två verb som står i preteritum och två verb som står i imperativ.

Vad kan göras bättre inför nästa gång?

SÖKA JOBB

Kapitel 1 • Arbete och studier

Ë Ë DELKURS 2

Trädgårds­ arbetare

Gröna parken är en anläggnings- och trädgårdsfirma som har funnits sedan år 1997. Vi erbjuder allt inom trädgårdstjänster, stenläggning och beskärnings­ arbeten. Vi är även medlemmar i STAF, Sveriges Trädgårdsanläggningsförbund.

Gröna parken söker nu en trädgårdsarbetare till Umeå.

Gröna parken AB Ort: Umeå, 1 plats Yrke: Trädgårdsanläggare/ Trädgårdsanläggningsarbetare Sista ansökningsdag: 2018-03-25

Arbetsuppgifter: Som trädgårdsarbetare kommer du att arbeta med skötsel av grönytor exempelvis gräsklippning och ogräsrensning, samt med plantering och beskärning av träd och buskar.

Vi ser gärna att du är en serviceinriktad person med erfarenhet av trädgårdsarbete och att du tycker om att arbeta utomhus.

Du är initiativrik, engagerad, punktlig och ambitiös.

B-körkort och god fysik krävs.

Urval sker löpande.

Välkommen med din ansökan!

Varaktighet och arbetstid: Heltid, tillsvidare Lön: Enligt överenskommelse Ansökan via e-post till: gronaparken@umea.se

En platsannons är en annons för ett ledigt arbete. Arbetsgivare publicerar annonserna för att hitta nya medarbetare.

Du kan hitta platsannonser i tidningar, på Arbetsförmedlingens webbplats eller på bemanningsföretagens webbplatser.

Arbetsgivare: Gröna parken AB Box 465 900 04 Umeå Tfn 090 - 20 21 22 www.gronaparken.se

19

SÖKA JOBB 20

Kapitel 1 • Arbete och studier

2A/2E/2F/2H

Meritförteckning och personligt brev Sök information på webben om hur man skriver en meritförteckning (ett CV) och ett personligt brev, och skriv dem som om du skulle söka tjänsten ”Trädgårdsarbetare”.

Byt text med en kurskamrat och ge varandra respons gällande innehåll, form och språk. Bearbeta din meritförteckning och ditt personliga brev innan du lämnar in dem.

Att ett personligt brev är personligt betyder inte att språket i brevet ska vara informellt. Vilket språk ska du använda i ditt personliga brev till skillnad från det språk du kan använda i ett personligt meddelande?

2A/2B

Frågor vid en anställningsintervju Googla på ordet intervju. Följ råden i Skafferiet gällande tillvägagångssätt vid informationssökning. Behöver du kanske begränsa din sökning? Ta reda på vilka frågor som är vanliga under en anställnings­intervju. Skriv ner frågorna i punktform. Diskutera med dina kurskamrater hur ni skulle besvara frågorna. Ställ frågor och följdfrågor till varandra.

FYLLA UT MED ILLUSTRATION?

SÖKA JOBB

Kapitel 1 • Arbete och studier

• Att ingå avtal med eventuella underentreprenörer m.m.

Ë Ë DELKURS 3

Trädgårds­ mästar­förman Befattning: Trädgårdsmästarförman Befattningsinnehavarens namn: Jens Jensen ORGANISATORISK PLACERING: Gruppförman Direkt referens till: Lars Aarup

ANSVARSOMRÅDEN: (Huvudområde och lednings­ mässigt ansvar) • Att leda, fördela och tillrättalägga arbetet för medarbetarna i ditt ansvarsområde.

• Att se till att det ekonomiska utbytet bli optimalt och hålls samman med firmans övergripande målsättning.

• Att upprätthålla och säkra en dynamisk och effektiv insats från dina medarbetare.

• Att säkra att firmans kvalitetspolitik följs.

• Att göra en målinriktad insats för firmans potentiella kunder.

• Att leva upp till firmans miljöpolitik och miljömålsättning.

• Att lägga anbud och ingå avtal med kunder och underentreprenörer i så stor utsträckning som du anser försvarligt/nödvändigt.

• Att kontakta våra existerande kunder för att bygga upp en personlig kontakt med dem, vilket kan ligga till grund för ytterligare arbetsuppgifter.

• Att avskeda medarbetare.

ARBETSUPPGIFTER: • Övergripande planering, ledning och kontroll av medarbetare – hit hör att gå igenom och kontrollera deras veckoschema.

• Dagligt tillrättaläggande av egen och medarbetares arbetstid.

• Drift och underhåll av maskiner och bilar.

• Att se till att räkningar skrivs ut korrekt i nära samarbete med Gitte Aarup.

• Att hålla möte med Lars Aarup en gång i veckan.

• Att beställa maskiner och material i nödvändig utsträckning.

• Att fylla i timlista för användandet av inhyrda maskiner.

• Att styra tilldelade uppgifter från början till slut.

• Att säkra att ingångna avtal följs.

BEFOGENHETER: (Inköp, kundkontakt, lägga anbud, underentreprenörer m.m.)

• Att köpa in material i överensstämmelse med budgeten.

Medarbetarens underskrift: Lars Aarup: Källa: Nordisk Industrifond (2016)

21

SÖKA JOBB 22

Kapitel 1 • Arbete och studier

3E/3H/3I

3A/3B/3D

Rašas arbetsbeskrivning

Regler för bruksanvisningar

Som arbetstagare är det viktigt att man vet vad som

Bruksanvisningar tillhör precis som arbetsbeskrivningar

förväntas av en, och arbetsgivaren behöver i sin tur

gruppen instruerande texter. Sök information på

veta vad hen kan förvänta sig av arbetstagaren.

Konsumentverkets webbplats om vilka regler som gäller

Arbetsbeskrivningar skrivs för att missförstånd och

för bruksanvisningar i Sverige. Vad gäller om en vara

osäkerhet i en anställning ska undvikas. I recensionen

du har köpt inte innehåller en bruksanvisning? Vilket

”Äta sova dö” beskrivs Rašas arbete. Hur skulle hennes

språk ska bruksanvisningen vara skriven på? Hur går du

arbetsbeskrivning kunna se ut? Hämta inspiration från

tillväga för att hitta den här informationen på webb-

recensionen och använd också din fantasi. Använd

platsen? Samtala med dina kurskamrater.

arbetsbeskrivningen ”Trädgårdsmästarförman” som mall för din text.

Byt text med en kurskamrat och ge varandra respons. Är innehållet utvecklat och språket varierat? Är dispositionen tydlig? Bearbeta arbetsbeskrivningen innan du lämnar in den.

ARBETE PÅ FILM

Ë Ë DELKURS 3

Äta sova dö Drama 

Regi: Gabriela Pichler Med: Nermina Lukač, Milan Dragišić och Jonathan Lampinen Sverige, 2012 (100 min) I flera hundra år odlade vi senapskål i Sverige, men det var först när man började kalla den ruccola som den blev riktigt intressant bland folk, lite lagom exotisk och spännande sådär. Tack vare det har tjugoåriga Raša ett jobb där hon paketerar sallad i ett litet färglöst samhälle någonstans i Skåne. Raša – med sin självklara auktoritet både innanför och utanför företagsmurarna – försörjer inte bara sig själv utan även sin ryggskadade pappa.

Så en dag varslar man om uppsägning och Raša är en av dem som tvingas gå. Men i ett land där kungen i sitt jultal upplyst oss om att det inte kommer några stekta sparvar flygande gäller det att rycka upp sig, ta sig i kragen, klippa sig och skaffa ett (nytt) jobb.

En jobbcoach kallas in för att ”boosta” de avskedade och scenerna mellan henne och de numera arbetslösa är smått rörande i all dess naiva välvilja. Coachen betonar att de är ”mellan jobb” och att det nu gäller att göra sig attraktiv på arbetsmarknaden. Ett sätt är, enligt henne, att ta vara på sådant man är bra på. För Raša är det att kunna väga upp 175 gram ruccola i handen och packa tolv påsar mâche på 4,5 sekunder. Någonting annat har man aldrig efterfrågat av henne. Och vägen till ny försörjning är en svår balansgång. Du ska vara självgående men inte vilja för mycket. En blinksmiley i en jobbansökan döms ut som inställsam samtidigt som

Kapitel 1 • Arbete och studier

Rašas arbetsförmedlare upplyser henne om att det är hon själv som måste skapa förutsättningar till jobb. ”Ni har faktiskt hela framtiden för er”, säger jobbcoachen till Raša och hennes forna arbets­ kamrater – somliga nära pensionsåldern, andra knappt svenskspråkiga. Orden kunde varit hämtade ur en Roy Andersson-produktion. Skillnaden är att här förmedlas varje replik med hundraprocentig naturlighet. Många gånger är Pichler så nära det rent dokumentära man kan komma; de debuterande skådespelarna lyckas förmedla en total äkthet ner i minsta biroll. Och Nermina Lukač gör en oförglömlig prestation som Raša – det här är verkligen hennes bygd, hennes liv, hennes film som inte bara är en stark arbetarklasskildring utan även ett mycket fint porträtt av relationen mellan en far och en dotter, och hela tiden med en hoppfullhet runt hörnet.

För Raša vägrar stagnera, om det så bara handlar om att gå runt med en namnlista om att få ett tivoli till orten.

Hon ger inte upp. Inte heller när hon inser att hennes härkomst är ett hinder i jobbsökandet. För om den där beska senapskålen blev attraktiv först då den bytte namn till något mer sydländskt klingande råder det motsatta för Raša. Något hon blir varse när hennes jobbansökan rensats bort och hon söker upp arbets­givaren för att betona att även om hennes namn låter ”lite arabiskt” så är hon i princip svensk, ”till sättet och så.” Även själva det lilla samhället har en stor roll i Äta sova dö. GB-clownen lutad mot den smutsiga hus­ fasaden. Fikarumsväggens skogsmotiv. Minigolfbanan mot en fond av motorvägsbrus. Nedslående miljöer som filmen lyckas undvika att skildra ur ett ovan­ ifrånperspektiv. Det blir aldrig Lars Tunbjörk. Och vädret – sällan har väl svensk landsbygd skildrats så rått, kallt och fuktigt. Där Colin Nutley väntat in solen verkar Gabriela Pichler snarare ha avvaktat inför ett nytt lågtryck.

23

ARBETE PÅ FILM 24

Kapitel 1 • Arbete och studier

Ska man invända mot något i denna strålande lång­ filmsdebut så handlar det om en enskild scen, en sådan uppenbar darling som Pichler tyvärr inte lyckats ta av daga: Raša och kompisen Nicki går runt i en lervälling, clownsminkade. Och Nicki gråter.

Det får helt enkelt inte under några som helst omständigheter förekomma gråtande clowner på film.

Hannes Dükler Göteborgs-Posten, 2012.10.05

3B/3D

Recensionens kännetecken En recension är en argumenterande text där man berättar vad man tycker om en bok man har läst eller en film man har sett. En recension är ofta skriven i nutid.

När man recenserar en film har man i recensionen vanligtvis med information om titel, regissör, genre, utgivningsår och längd, samt en beskrivning av innehållet/handlingen, kommentarer kring huvudpersoner, språk och budskap, samt ett omdöme och recensentens namn. Försök att hitta dessa kännetecken i recensionen av filmen Äta sova dö. Diskutera även med dina kurs­kamrater vilka känslor och tankar innehållet i recensionen väcker. Hjälp varandra att fördjupa och föra diskussionen framåt.

Avsluta uppgiften med att –– ta ut fraserna i de understrukna huvudsatserna.

–– föreslå bisatser som passar till de understrukna huvudsatserna, exempelvis så här: Hon ger inte upp, trots att det är svårt att få ett nytt jobb.

–– hitta tio verb och böja dem i deras olika tempusformer.

ARBETE PÅ FILM

Kapitel 1 • Arbete och studier

Ë Ë DELKURS 4

Arbete och studier på film 4HB/4HD

Samtala om en film Se en film som på något sätt kan kopplas till temat Arbete och studier. Det kan till exempel vara Gus Van Sants Good Will Hunting (1997), Bahman Ghobadis De druckna hästarnas tid (2000) eller Robert Redfords Lejon och lamm (2007). Tillämpa källkritik på filmen.

Berätta för dina kurskamrater om filmen och använd filmfrågorna i Skafferiet för att utveckla din berättelse.

Hjälp varandra att fördjupa och föra samtalet framåt.

Avsluta samtalet med att sammanfatta vad som har sagts.

25

ARBETSMILJÖ 26

Kapitel 1 • Arbete och studier

Ë Ë DELKURS 2

2A/2B/2D

En god arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkets webbplats

Vad är en arbetsmiljö? Svaret på frågan är att det är precis allt på ett jobb, det vill säga både sådant som har med maskiner, arbetsredskap, ljus, ljud och luft att göra, och sådant som har att göra med trivsel, stress och arbetsorganisation. Det finns alltså både en fysisk och en psykisk del av arbetsmiljön.

För att skapa en god arbetsmiljö är det viktigt för både arbetsgivare och anställda att känna till och följa de lagar och regler som tar upp arbetsmiljöfrågor.

Arbetsmiljölagen behandlar de viktigaste frågorna om arbetsmiljö. Den innehåller grundläggande bestäm­ melser och allmänna krav vilket gör att den påverkar alla som arbetar oavsett hur gamla de är eller vilken typ av anställning de har. I arbetsmiljölagen står det till exempel att arbetsgivaren har ansvar för att de anställda ska ha en god arbetsmiljö, och de anställda är i sin tur skyldiga att hjälpa till genom att exempelvis följa de säkerhetsföreskrifter som finns och meddela om något är fel. En annan viktig lag är arbetstidslagen där det står hur mycket en person får jobba per dygn och vad som gäller för pauser och raster. Varje arbetsplats ska också ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket innebär att man undersöker, genomför och utvärderar verksam­ heten för att förebygga olyckor och ohälsa.

Arbetsmiljöverket är den myndighet i Sverige som har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljön på en arbetsplats uppfyller de krav som ställs. Ofta görs detta tillsammans med arbetsplatsens skyddsombud som fungerar som arbetstagarnas repre­ sentant i frågor som rör arbetsmiljön. Skyddsombudet utses vanligtvis av en fackförening.

där du anger vilka ord som är betonade, vilka stavelser

Källa: Arbetsmiljöverket (2015)

Be din lärare att läsa texten högt så att du hör uttal och prosodi, samt får förståelse för vad begreppet arbets­ miljö innebär. Spela gärna in uppläsningen så att du kan lyssna på texten flera gånger. Välj ut ett stycke i texten som är betonade och vilka vokal- och konsonantljud som är långa. Öva digital läsförståelse genom att granska Arbetsmiljöverkets webbplats med webbsidor enligt punkterna om innehåll och uppbyggnad som finns i Skafferiet. Vilka symboler och länkar finns på de olika webbsidorna? Hur är webbsidorna uppbyggda?

Samtala med dina kurskamrater.

Avsluta uppgiften med att –– ange om de understrukna satserna är huvudsatser eller bisatser. Använd gärna satsscheman i Skafferiet.

–– ange vilka nominalfraserna är i huvudsatserna.

ARBETSMILJÖ

Ë Ë DELKURS 4

Vad gör en fackförening?

De flesta vuxna i Sverige idag är medlemmar i en fack­ förening. En fackförening eller ett fackförbund är en organisation där anställda inom ett visst yrke går ihop och arbetar för att upprätthålla en god arbetssituation, en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor på arbets­ platsen. Som medlem i en fackförening kan du också få möjlighet att exempelvis ansöka om förmånliga lån hos olika banker och få tillgång till olika försäkringar, till exempel en inkomstförsäkring som ger trygghet vid arbetslöshet samt hälso- och sjukvårdsförsäkringar.

Fackföreningen ger den anställde en värdefull möjlighet att påverka både på arbetsplatsen och i samhället. Idén är att det är mycket lättare att till­ sammans arbeta mot ett gemensamt mål än att göra det var för sig. De lokala fackföreningarna som finns ute på arbetsplatserna är anslutna till större förbund som i sin tur är anslutna till centralorganisationer. I Sverige är de största fackliga organisationerna Sveriges akade­ mikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens central­organisation (TCO) och Landsorganisationen i Sverige (LO).

På de flesta arbetsplatser i Sverige finns kollektiv­ avtal, det vill säga ett skriftligt avtal mellan fackförening och arbetsgivare. Kollektivavtalet kan innehålla bestämmelser om bland annat löner, förmåner, arbets­ tid, föräldraledighet, pension, försäkringar och andra anställningsvillkor och förhållanden på arbetsplatsen.

Kollektivavtalet är viktigt då det ger den anställde trygghet. Om en arbetsplats saknar kollektivavtal kan du ta hjälp av fackföreningen för att försöka påverka arbetsgivaren att sluta ett avtal.

Kapitel 1 • Arbete och studier

Om du blir arbetslös kan du ansöka om arbetslös­ hetskassa, så kallad a-kassa. Villkoren för att bli medlem i a-kassan varierar beroende på yrkesområde och fackförening. Ofta behöver du ha varit medlem i minst 12 månader för att få full ersättning och du måste också stå till arbetsmarknadens förfogande via arbetsförmedlingen.

Källa: Arbetsmiljöupplysningen (2016a; 2016b; 2016c) 4HA/4HB/4HD

Hitta fackföreningen och a-kassan Be din lärare att läsa texten högt så att du hör uttal och prosodi, samt får förståelse för vad en fackförening arbetar med. Välj ut ett stycke i texten som du skriver ner medan din lärare läser. Jämför sedan det du har skrivit med texten. Fick du med alla ord? Är orden rättstavade? Blev grammatiken rätt? Läs därefter texten i kör med dina kurskamrater, och läs till sist texten högt för dig själv. Försök att imitera.

Välj ut tre yrken du tycker verkar intressanta. Sök information om vilken fackförening och a-kassa som organiserar personer som har dessa yrken. Anteckna med hjälp av nyckelord och berätta sedan för dina kurskamrater vad du har kommit fram till. Sammanfatta till sist vad dina kurskamrater har berättat för dig.

Avsluta uppgiften med att –– böja de understrukna verben i deras olika tempusformer. Markera även stavelserna i verben; vilka stavelser är betonade/långa och vilka är obetonade/korta?

–– bilda partikelverb med verbet gå och förklara deras betydelse (partikelverbet går ihop är understruket).

–– hitta fasta uttryck med prepositioner.

27

NY PÅ JOBBET 28

Kapitel 1 • Arbete och studier

Ë Ë DELKURS 2

Ny på jobbet – så gör du ett gott intryck Frida Flores som är avdelningschef på Åhléns city i Stockholm tycker att det är viktigt att nyanställda är lyhörda och vågar fråga. Julia Flisberg gör sin första sommar med heltidsjobb på Åhléns.

Sommaren är en tid då många har sin allra första kontakt med arbetslivet. Kom i tid, var lyhörd och våga fråga när du känner dig osäker; det är experternas tips till nyanställda som vill göra ett gott intryck.

Frida Flores, som är avdelningschef på Åhléns city i Stockholm, började själv som sommarvikarie 1999.

Nu arbetsleder hon och bistår vid rekryteringen av personal. Jobb i butik är ett vanligt steg in på arbets­ marknaden. Det är också många studenter som arbetar extra inom handeln.

– När vi anställer tittar vi på personlighet och driv.

Det är också viktigt att de som söker jobb här är pålästa om företaget, säger Frida Flores.

På Åhléns city får alla som börjar en ny anställning en introduktionskurs och en kassakurs. De får också en fadder som kan ge stöd och svara på frågor.

– Som ny på jobbet är det viktigt att vara öppen och mottaglig för information. Eftersom ett sommarvikariat ofta är tidsbegränsat gäller det att komma in i arbetet snabbt och att vara framåt och driven socialt.

Frida Flores tycker heller inte att nyanställda ska vara rädda för att berätta för kunder att de är nya på jobbet. Det är också bra att försöka hjälpa till på bästa sätt ändå, även om man inte vet allt.

– Det är bättre att erkänna att man inte vet och fråga en kollega än att chansa, säger hon.

En annan sak som är bra att tänka på är att man alltid representerar sin arbetsplats oavsett om det bara handlar om ett kortare vikariat.

– Det gäller också utanför jobbet. Till exempel i samtal med vänner och bekanta eller i inlägg på sociala medier. Att göra bra ifrån sig på sommarjobbet har alltid betydelse. Vill man inte jobba där i framtiden kan det vara en första bra referens.

Julia Flisberg pluggar till vardags till lärare men har jobbat extra på Åhléns det senaste året. Nu har hon sitt första sommarjobb hos butikskedjan och trivs bra.

Hennes tips till andra som börjar på ett nytt jobb är att ställa frågor till sina kollegor och att observera och lyssna mycket i början.

– Det är också bra att ha ett eget intresse av att lära sig mer om det man jobbar med, säger hon. /…/ 5 tips till nyanställda: • Kom i tid. Kolla gärna upp i förväg vart du ska och hur du tar dig dit. Tänk på att det kan vara problem i trafiken och att det kan ta längre tid att ta dig till arbetsplatsen än du tror.

• Klädkod. Kolla upp vilken klädkod som gäller på företaget innan du börjar.

• Hälsa på alla. Var öppen och trevlig under din första dag på jobbet och presentera dig för så många som möjligt. Försök också memorera dina nya kollegors namn.

• Din första arbetsuppgift. Lyssna noga på instruktioner och ställ frågor om du inte förstår.

NY PÅ JOBBET

Kapitel 1 • Arbete och studier

• Förvänta dig inte för mycket. Första dagen på en ny arbetsplats är ofta rörig. Bli inte avskräckt om det inte blir som du hade tänkt dig.

2A/2E/2F/2G/2H

Faktatext om att starta eget företag Många drömmer om att starta ett eget företag.

Många tror att man måste ha en riktigt bra affärsidé

Caroline Englund Dagens nyheter, 2015.07.05

för att starta eget men så är det inte. Man kan börja som franchisetagare i någon seriös verksamhet, eller köpa ett företag av någon som har tröttnat och vill göra något annat. Oavsett om man tar över en

2D/2B

Läsförståelse Svara utifrån texten muntligt på följande frågor: –– Vilket syfte har artikeln?

–– Vilka krav ställs på personalen på Åhléns city?

Vad ska man kunna?

–– Vad innebär ”att man alltid representerar sin arbetsplats”?

–– Vad bör man göra istället för att chansa om man är osäker på något?

–– Vad bör man särskilt tänka på som nyanställd?

Diskutera med dina kurskamrater varför detta är viktigt.

verksamhet eller satsar på en egen idé krävs det dock en ordentlig vilja och goda förberedelser. På verksamt.se ger Skatteverket, Bolagsverket och Tillväxtverket råd och information. Sök information om att starta eget på www.verksamt.se. Samla informationen i en tankekarta när du läser.

Sammanställ informationen i en kort faktatext där du med egna ord förklarar vad man behöver tänka på när man startar ett eget företag. Lägg till en bild eller ett diagram som förtydligar och förstärker budskapet i texten.

Byt text med en kurskamrat och ge varandra respons gällande exempelvis disposition och text­ bindning. Har texten en tydlig inledning och avslutning?

Bearbeta din faktatext innan du lämnar in den.

29

Fortsätt framåt täcker hela det centrala innehållet i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå och dess delkurser. Boken erbjuder ett flertal möjligheter att, i funktionella och meningsfulla sammanhang, muntligt som skriftligt, utveckla svenskan och stärka tilltron till den egna språkförmågan.

Boken består av fem temakapitel och ett kapitel kallat Skafferiet. I de fem temakapitlen finns texter hämtade från verkligheten, såväl sakprosatexter som skönlitterära texter, samt uppgifter där det centrala innehållet och kunskapskraven i respektive delkurs kombineras. I Skafferiet finns den information som behövs för att kunna göra uppgifterna i boken. De olika temakapitlen, och texterna och uppgifterna däri, kan läsas och göras i vilken ordning man önskar. Detta gynnar den flexibilitet, effektivitet och individanpassning som ofta krävs inom vuxenutbildningen.

www.naforlag.se