Nilsson LĂĽngstrĂśm Swanelid
KOMPAKT samhällskunskap Erik Nilsson Sture LüngstrÜm GÜran Swanelid
KOMPAKT samhällskunskap Erik Nilsson Sture LüngstrÜm GÜran Swanelid
Mer material till Samhällskunskap Kompakt:
samhällskunskap
Lärarpärmen är büde uppdaterad till Skola 2011 och fÜrnyad med mindmaps. (ISBN 40-66871-4)
KOMPAKT
Nya upplagan av Samhällskunskap Kompakt är anpassad fÜr Skola 2011. Här presenteras den centrala och viktigaste samhällskunskapen fÜr ürskurs 7–9 – Üversküdligt och rikt illustrerat.
Lätt-pärmen samlar de centrala begreppen i boken fÜr individualiserad undervisning. (ISBN 40-66873-8)
,6%1
40667953_Omslag.indd 1
2010-06-17 09.36
förord Samhällskunskap Kompakt har använts av lärare och elever i många år. Denna nya version är anpassad till kursplanen i samhällskunskap i Skola 2011. Men Kompakts kännemärken – gediget faktaurval, berättande texter och utförlig och varierad uppgiftsdel – finns kvar. Nytt är en sammanfattning efter varje kapitel. Vår förhoppning är att många elever och lärare även i fortsättningen ska ha nytta och glädje av vår bok. Söderköping, Umeå och Stockholm Erik Nilsson, Sture Långström och Göran Swanelid
uppgifter I boken finns uppgifter till alla avsnitt. Uppgifterna är av tre typer: 1 Uppgifter med blå siffra för repetition av
bokens text. 2 Uppgifter med grön siffra besvaras också
med hjälp av bokens text, men är mer krävande. A Bokstavsuppgifter kräver att eleverna söker fakta utanför läroboken. Ibland ger de istället uppslag till diskussioner.
40667953_KSH-Inlaga.indb 3
2010-06-17 15.02
innehåll att studera ett samhälle Myrstacken och vårt samhälle
5
hur sverige styrs
111
6
Vilka får rösta? Partierna Riksdagen Regeringen Ett ärendes gång Förvaltningen Makt och inflytande Sverige och EU
113 115 119 123 125 126 128 130
demokrati och diktatur
135
Vad är demokrati? Diktaturens olika ansikten Demokrati och diktatur idag
137 140 144
samhällets ekonomi
151
Familjens ekonomi Företagens ekonomi Företag är olika Banker och sparande Vad är pengar? Sveriges ekonomi Sverige och världen
153 155 159 162 165 166 172
lag och rätt
9
Straffrätt Kriminalpolitik Brottsstatistik Civilrätt
11 18 21 24
vår bild av världen
29
Hur får vi information? Vem kan man lita på?
31 36
utbildning och arbete
45
Ungdomars drömyrken Sveriges utbildningssystem Arbetsliv Arbetslivets organisationer Arbetslöshet
47 48 51 55 57
sveriges kommuner
61
Vad är en kommun? Hur styrs våra kommuner? Demokrati i praktiken Kommunens ekonomi Landstingen
63 65 67 70 73
välfärdssamhället
75
Barnen i välfärdssamhället Att bli sjuk Att bli gammal Håller skyddsnätet? Alkohol Narkotika Tobak
78 80 82 84 87 90 94
livsstil och identitet
97
Ungdomskulturer Kön, klass och sexualitet Mångkultur Sveriges ”utländska” historia Flyktingar och invandrare
99 101 104 106 108
40667953_KSH-Inlaga.indb 4
internationella relationer 177 Olika typer av konflikter Varför uppstår väpnade konflikter? Folkrätten Att förebygga konflikter Förenta nationerna (FN) Svensk säkerhetspolitik
179 180 185 187 190 194
register
199
bildförteckning
202
2010-06-17 15.02
vår bild av världen
Frankrikes president Nicolas Sarkozy möter journalister. Presidenten har säkert inget emot att journalisterna vidarebefordrar bilden av honom som ”mannen på den vita hästen.” Mycket av vår kunskap, våra åsikter och värderingar har vi fått via media. Men vilken bild är det som förmedlas, och vad är det som formar bilden?
40667953_KSH-Inlaga.indb 29
2010-06-17 15.03
S
tora folkmassor är i rörelse på gatorna i Teheran, Irans huvudstad. Några bär plakat och talkörerna ekar mellan husväggarna. Det är regeringsfientliga slagord som hörs och talkörerna kräver presidentens avgång och frihet för folket. Men plötsligt blir det oro i leden. Från sidogatorna strömmar tungt beväpnad kravallpolis fram. Med batonger, sparkar och slag hugger de in på demonstranterna. Många grips och släpas iväg mot väntande polisbussar. Enstaka skottsalvor hörs och här och där sjunker demonstranter ihop, träffade av polisens kulor. Polisen arbetar effektivt. På några minuter har demonstrationen splittrats upp i smågrupper, som flyr in i gränderna för att komma undan misshandel och arresteringar. Sedan är det bara några blodfläckar och sönderrivna plakat på gatan som berättar om vad som hänt. På kvällen visar den statskontrollerade tv:n bilder på en leende president som talar inför jublande åhörare. Dagen efter har tidningarna inte en enda notis om att stora demonstrationer har ägt rum i huvudstaden. Men ändå vet människor långt utanför Irans gränser vad som hände på Teherans gator den eftermiddagen. Flera hundra demonstranter hade tagit bilder med sina mobiler och skickat iväg. Redan innan demonstrationen var slut låg det bilder ute på Youtube som visade polisens brutalitet. Sms och mobilsamtal har nått ut med berättelser från demonstrationen. På hundratals bloggar berättas om bakgrunden till demonstrationen och hur en fredlig demonstration möttes av polisbrutalitet. Den som googlar på demonstration i Teheran nästa dag får massvis med träffar med både texter och bilder av vad som hände. Hur får vi information om vad som händer i världen och i Sverige? Och kan vi lita på den information vi får? Svaren får du i det här kapitlet.
30
vår bild av världen
40667953_KSH-Inlaga.indb 30
2010-06-17 15.03
hur får vi information?
sveriges största dagstidningar Antal exemplar per utgivningsdag år 2008
Vi kan ju inte vara överallt och med egna ögon se allt som händer i världen. Men är det en blodig demonstration i Teheran samma dag som Zlatan gör tre mål i Barcelona och det föds femlingar i Årjäng så får vi ändå reda på det. I alla fall om vi är intresserade. För informationen finns där. Den informationen står massmedierna för. Medier betyder medel och massmedier kan översättas med medel eller sätt att nå ut till massor av människor. Förr i världen var det lätt att räkna upp alla massmedier. Det räckte i stort sett med tidningar, radio och tv. Men som du såg om demonstrationen i Teheran finns det idag många sätt att nå ut till massor av människor. DVD, ljudband, film, mobil och internet är också exempel på massmedier. Och gränsen mellan olika medier flyter ihop: De flesta tidningar finns på internet som du läser i din mobil. Tekniken kan alltså vara olika, men det handlar alltid om att nå många människor samtidigt. Idag kan vem som helst med hjälp av tekniken nå ut till många.
Källa: Tidningsstatistik 1. Aftonbladet
377 500
2. Dagens Nyheter
339 800
3. Expressen/GT/KvP
303 800
4. Göteborgsposten
243 800
5. Svenska Dagbladet
194 800
6. Sydsvenskan
124 500
7. Dagens industri
112 900
spridd till Arvika, Eda och Årjängs kommuner. Innehållet i tidningen är lokala nyheter. Riksoch utrikesnyheter tas inte upp om det inte är något utöver det vanliga. Många svenska tidningar har anknytning till ett parti eller en politisk idériktning. Expressen betecknar sig exempelvis som oberoende liberal, medan Aftonbladet är socialdemokratisk. Det kommer fram på tidningarnas ledarsidor, där aktuella politiska frågor kommenteras.
Tidningar Dagstidningar är olika på många sätt. När Bengt Falkkloo, journalist på Dagens Nyheter skriver en artikel så vet han att nästa morgon så kommer kanske en halv miljon människor att läsa vad han skrivit. År 2008 hade Dagens Nyheter en upplaga (antal exemplar) på 339 800. Dagens Nyheter är en rikstidning och finns spridd över hela landet. Till rikstidningarna hör också Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Rikstidningarna försöker täcka viktiga händelser i Sverige och hela världen. Arvika Nyheter är exempel på en lokaltidning. Chefredaktör Jan Nordenberg berättar att hans tidning har en upplaga på 12 400 exemplar. Tidningen kommer ut tre dagar i veckan och är
Så är dagstidningen uppbyggd Men en dagstidning har många sidor. På förstasidan tas den viktigaste nyheten upp. Den får en större rubrik och placeras högst upp på sidan. Med rubrik, en kort text och helst också en bild ska den locka läsaren. Sedan brukar den viktigaste nyheten följas upp med mer text och kommentarer inne i tidningen på nyhetssidorna. Nyhetssidorna brukar vara uppdelade i inrikesoch utrikesnyheter. I rikstidningarna får de här nyheterna stort utrymme. I en lokaltidning som Arvika Nyheter står det mest om vad som händer i Arvikatrakten. Efter förstasidan brukar ledarsidan komma. Som vi har sett innehåller den kommentarer till dagspolitiken. Den har
vår bild av världen
40667953_KSH-Inlaga.indb 31
31
2010-06-17 15.03
Gratistidningen Metro delas ut i tunnelbanan i Stockholm. Hur får gratistidningar sina inkomster?
alltså inga nyheter, utan här tycker man till om olika politiska frågor. Ledarsidan speglar vilket politiskt parti eller inriktning som tidningen stöder. De flesta dagstidningar har en insändaroch debattsida. Där kan vem som helst få komma till tals och tycka till om allt från att statsministern bör avgå till att klaga på snöröjningen i Söderköping. Men det är tidningens ledning som avgör vad som kommer in på insändar- och debattsidorna. Större tidningar har en kultursida med nyheter om vad som händer inom litteratur, musik, film och konst. Sist i tidningen brukar nöjes- och sportsidorna komma.
Statligt presstöd För demokratins skull är det viktigt att många olika åsikter kommer fram i tidningsvärlden. Men
32
nu är det så att annonser har stor betydelse för tidningarnas ekonomi. Och annonsörerna vill nå så många läsare som möjligt. Därför väljer man den största tidningen. Tidningar som bara är tvåa eller trea på sin ort riskerar att slås ut och kvar blir bara den största tidningen. Det är bara den stora tidningens åsikter som sedan kommer fram i debatten. För att få en fri och öppen samhällsdebatt med många tidningar med olika politiska åsikter finns därför ett statligt presstöd i Sverige. Mer än 80 tidningar får det här stödet och delar på över 500 miljoner kronor. Mest pengar får Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Presstödet gör det möjligt för andra- och tredjetidningarna på en ort att konkurrera med den största tidningen. Utan presstöd hade den största tidningen snart varit den enda.
vår bild av världen
40667953_KSH-Inlaga.indb 32
2010-06-17 15.03
Tidningens framtid Men hur ser dagstidningens framtid ut? •
•
För det första så minskar antalet läsare av dagstidningar. Det är inte lika många längre som köper eller prenumererar på en. Kanske för att de istället läser tidningen på internet eller på andra sätt skaffar sig nyheter och information där. Men dagstidningarna tjänar inte mycket pengar på sina webbsidor. Läsarna av webbsidor vill inte betala för att få göra det. För det andra har annonsinkomsterna minskat de senaste åren. Annonserna har, som vi sett, stor betydelse för tidningarnas ekonomi. Det finns många orsaker till detta. Gratistidningar som Metro har tagit en del annonser från de ”vanliga” tidningarna. Annonsblad och tv-reklam är svåra konkurrenter till dagstidningarna. Och framför allt har reklamen på internet ökat. Annonsörerna vill ju nå så många som möjligt och det gör man kanske inte längre i dagstidningarna.
Men hur kommer framtiden att bli för dagstidningen? Det finns två svar: Pessimisten säger att tidningen kommer att tyna bort. Den kan inte ha en framtid om läsare och annonsörer fortsätter att försvinna i samma snabba takt. Inkomsterna från tidningarnas webbsidor är för små för att kunna hålla liv i tidningarna. Vi står inför den stora tidningsdöden, en utveckling som redan startat i USA där stora och betydelsefulla dagstidningar redan lagts ner. Istället kommer andra medier att ta över, medier som är helt beroende av annonsinkomster. Då finns ju risken att den kritiskt granskande rollen försvinner. Man kanske inte vill stöta sig med någon och framför allt inte med tänkbara annonsörer. Optimisten tror ändå på en framtid för papperstidningen. Den är kanske inte först med
alla nyheter . Den kan inte konkurrera i snabbhet med alla nya medier. Men den kan ge kommentarer och på ett mer utförligt sätt förklara vad som händer i världen. Människor vill ha information och kunskap om vad som händer. Och det kan tidningarna ge bättre än andra medier. Därmed kan de fortsätta med sin viktiga uppgift att kritiskt granska politiker och andra makthavare. Och fortsätta att ha sin viktiga roll i ett demokratiskt samhälle. uppgifter 1 Förklara uttrycket massmedier. 2 Ge exempel på en rikstidning. 3 Vad är typiskt för en lokaltidning? 4 Vad innehåller en tidnings ledarsida? 5 Varför delar staten ut över 500 miljoner om
året i presstöd till en del tidningar? 6 Vad tror pessimisten om dagstidningens
framtid? A Hur mycket tid lägger du ner på massmedier?
Skriv ner den tid du använde var och en av följande medier under gårdagen: Tv, radio, dator, dagstidning, veckotidning, facktidskrift, annat massmedium. B Ta reda på hos studie- och yrkesvägledaren
hur man utbildar sig till journalist. C Om du vore journalist och fick göra ditt
”drömreportage”, vad skulle det då handla om? Skriv rubrik och de fem första raderna i reportaget. Redovisa i klassen. Skriv hela reportaget klart om du får tid över. D Försök ta reda på för dagstidningarna i
tabellen vilket parti de står närmast. E Skriv en insändare i något ämne du känner
för och försök få in den på en dagstidnings insändarsida.
vår bild av världen
40667953_KSH-Inlaga.indb 33
33
2010-06-17 15.04
Radio och tv Idag kan du lyssna och titta på nästan hur många radio- och tv-kanaler som helst. De flesta av dem är kommersiella. Det betyder att det är reklaminkomster som bekostar programmen. Därför gäller det att göra populära program som drar till sig annonsörer och tittare/lyssnare. Men tänk om man inte vågar göra program som kan reta eller utmana folk. Och väljer att bara göra lätta underhållningsprogram och struntar i att ge information och kritiskt granska makthavare? Sveriges riksdag har därför bestämt att Sveriges Radio (SR) och Sveriges Television (SVT) ska arbeta enligt public service-modellen. Public service-modellen innebär att staten lägger fast ramarna för verksamheten. Men SVT och SR ska ändå vara självständiga och ha ett programutbud som är allsidigt. Samhällsprogram, dokumentärer, nyheter och underhållningsprogram ska finnas.
Örkelljunga 1952. Ett torn av timmer har byggts upp för att få upp en tv-antenn i höjden. Folk skockas för att se de första provsändningarna.
34
Verksamheten ska kännetecknas av kvalitet, opartiskhet och saklighet. Man brukar säga att public service-modellen innebär att verksamheten ska drivas i allmänhetens tjänst. Programmen bekostas av att folk betalar sina tv-licenser när de vill titta på och lyssna till SVT:s och SR:s programutbud. Men även de kommersiella kanalerna gör program som är kritiskt granskande och det är inte bara nöjesprogram i deras programutbud. Vill man ha många tittare och lyssnare är kvalitet också ett bra konkurrensmedel.
Nya vägar att nå många Genom massmedierna kam man nå ut till massor av människor. Massmediernas uppgift är ju att informera och kommentera. Men också att granska och kritisera myndigheter och makthavare av olika slag. I Iran, som vi läste om i början av kapitlet, var det inte så lätt för där hade myndigheterna full kontroll över de vanliga massmedierna. Där tilläts ingen kritik. Men ändå fick folk reda på vad som hade hänt, hur demonstrationen slagits ner. Det räcker alltså inte idag att kontrollera tidningar, radio och tv. Nu finns det nya sätt att nå ut till massor av människor. Nya medier gör att många fler kan nå ut till många. Med en samlingsbeteckning brukar de nya medierna kallas sociala medier. Att nå många genom de ”gamla” medierna kan vara svårt för en vanlig person. Det är inte säkert att du får in dina insändare eller debattartiklar hur bra de än är. Och alla kan heller inte starta egna tv-kanaler eller börja trycka dagstidningar. Men för att nå ut till många genom de sociala medierna behöver du bara en internetuppkoppling. Och i Sverige har åtta av tio tillgång till internet. Bloggar, mikrobloggen Twitter, Facebook, Bilddagboken och Youtube är exempel på sociala
vår bild av världen
40667953_KSH-Inlaga.indb 34
2010-06-17 15.04
”Kina behöver inte Google men Google behöver Kina” uttalade en kinesisk ledare. Vad menade han med det?
medier. Det här har skapat ett nytt medielandskap. Information, debatter, reklam och politik kan startas och spridas utanför de vanliga medierna. Det är inte så konstigt att de flesta politiker har skaffat sig egna bloggar. Nytt med de sociala medierna är också att det har blivit lättare och går så mycket fortare att diskutera, debattera och utbyta åsikter. De nya medierna har gjort det svårt för länder som Iran. I diktaturländer vill man ha kontroll över medierna och vad folk ska få för information. I exempelvis Syrien är både Facebook och Youtube förbjudna. I Egypten och Kina har bloggare dömts till långa fängelsestraff. Dödsstraff har diskuterats i Iran för hemsidor och bloggar som regimen bedömer som samhällsfarliga. I många länder blockerar myndigheterna webbadresser eller ser till att vissa sökord blockeras. I april 2010 har Google planer på att dra sig ur Kina. Google vill inte längre ställa upp på att sökresultat på Google censureras i landet. Google har ju som aff ärsidé att göra information så lätttillgänglig som möjligt. Vissa länders önskan att
kontrollera all information har blivit ett stort problem för företaget. Ställer de upp på den kinesiska regimens önskemål riskerar de sitt rykte. Väljer de att inte göra det riskerar de att stängas ute från en stor marknad.
uppgifter 1 Vad menas med att en tv-kanal är
kommersiell? 2 Förklara uttrycket public service. 3 Vilka är massmediernas viktigaste uppgifter? A Varför kan bloggar och Facebook vara farliga
för en diktator i ett diktaturland? B Gör en undersökning i klassen och ta reda på
vilka sociala medier som används mest. Sammanställ resultatet i en topplista. C Ta reda på mer om företaget Google.
Historia, grundare, verksamhet, storlek osv. Och vad blev resultatet av striden mellan Google och den kinesiska regeringen?
vår bild av världen
40667953_KSH-Inlaga.indb 35
35
2010-06-17 15.04
vem kan man lita på? Det är med hjälp av massmedierna vi skapar oss en bild av vår omvärld. Massmedierna förmedlar en ständig ström av ord och bilder till oss från jordens alla hörn. Kan vi tro på allt vi får se och höra? Är massmediernas bild av vår omvärld sann och riktig?
Samma händelse – olika resultat Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin möts i en politisk debatt. Nästa dag kan du läsa om debatten i tidningarna. Först läser du i Expressen att Fredrik Reinfeldt har klarat sig mycket bra. Så
läser du Aftonbladet men nu får du en helt annan bild. Enligt Aftonbladet var Mona Sahlin klart bäst, medan Fredrik Reinfeldt gjorde en slät figur. Hur kan det bli så här? Det är ju ändå samma debatt som tidningarna skriver om. Två journalister kan vinkla en och samma händelse på olika sätt. Båda redovisar egentligen samma fakta, men genom att betona olika saker blir resultaten olika. Journalister och andra som arbetar inom massmedierna har åsikter och värderingar om hur samhället bör se ut. Det kan slå igenom när fakta väljs ut och presenteras för allmänheten. Som vi har sett har många svenska tidningar anknytning till ett parti eller en politisk idériktning och det kommer fram på tidningarnas ledarsidor. Men ibland kan politiska värderingar slå igenom även i tidningarnas sätt att presentera och välja ut fakta på nyhetssidorna. Och då kan resultatet bli att man nästan inte tror att det är samma debatt som beskrivs i två tidningar med olika politisk färg.
Makten över medierna
Aftonbladets och Expressens löpsedlar. Samma dag, olika budskap.
36
Hur mycket kan ägarna lägga sig i vad som sprids i massmedierna? Sveriges Radio och Sveriges Television ägs av folkrörelserna, pressen och näringslivet, men ägarna ska inte kunna påverka programmens innehåll. Men det finns exempel på motsatsen. Italiens premiärminister Berlusconi äger flera tidningar och radio- och tv-kanaler. Han styr hårt allt vad som skrivs och sänds i de medier han äger. Dessutom försöker han påverka det som sänds i de statliga radio- och tv-kanalerna. Medierna är ett hjälpmedel för honom att behålla sin politiska maktställning. Dagstidningarna i Sverige ägs oftast av privatpersoner. Familjen Bonnier som äger bl.a. DN, Expressen, GT och Sydsvenska Dagbladet är
vår bild av världen
40667953_KSH-Inlaga.indb 36
2010-06-17 15.04
den största tidningsägaren i Sverige. Om, och i så fall hur mycket, ägarnas åsikter slår igenom på tidningarnas ledarsidor är mycket olika. Alla varianter förekommer från att ägarna inte har något inflytande alls på tidningens innehåll till tidningar där ägarna själva deltar i det direkta tidningsarbetet.
Nyhetens vägar Det som massmedierna förmedlar till oss är bara en liten del av allt som händer i världen. Tidningar, radio och tv kan ha egna medarbetare på plats ute i världen. De kan då rapportera direkt till sina hemmaredaktioner. Det är ett dyrt system och hur stor en tidning eller ett tv-bolag än är, kan man ändå inte täcka upp hela världen. Därför prenumererar man på det material som nyhetsbyråerna sänder ut. De fyra stora nyhetsbyråerna i världen är AP och UPI som har sina ägare i USA, Reuter som har ägarna i Storbritannien och AFP som är franskt. Byråerna har ett världsomspännande nät av medarbetare och lever på att sälja nyheter till massmedier över hela världen. Den svenska nyhetsbyrån TT förmedlar framför allt inrikes nyheter men vidarebefordrar även utländskt material. Samtliga dagstidningar i Sverige är fasta kunder hos TT. Nyhetsbyråernas material kan bestå av nyhetstexter, bilder, ljud- och fi lmklipp. I denna process sållas en stor del av nyheterna bort. På flera ställen i nyhetskedjan sitter personer som bedömer om varje nyhet har så stort värde att den ska skickas vidare. Slutresultatet blir att bara en nyhet av hundra hamnar i tidningen. Och det ska vara den mest intressanta för läsaren. Det finns också en geografisk snedfördelning i nyhetsbevakningen. Merparten av nyhetsinslagen kommer från Europa och Nordamerika medan få kommer från Sydamerika, Asien och Afrika. Nyheter från den rika delen av världen dominerar alltså i våra massmedier.
Al-Jazeera är det första tv-bolaget som har sitt huvudkontor i Mellanöstern som också sänder nyheter på engelska.
uppgifter 1 Vem är Sveriges störste tidningsägare? 2 Hur fungerar en nyhetsbyrå? 3 Bortfall och snedfördelning kan sägas vara
två problem inom nyhetsförmedlingen. Förklara.
vår bild av världen
40667953_KSH-Inlaga.indb 37
37
2010-06-17 15.04
Information – Propaganda – Reklam Alla vill vi ha information, kunskap om omvärlden. Det kan vi få med hjälp av massmedierna. Men som vi har sett är det ett urval av information vi får. Någon har valt ut just de nyheter som vi får tillgång till. Dessutom har vi sett att nyheterna kan vinklas genom att journalisterna väljer att lyfta fram en del av nyheten. Därför är det viktigt att man inte okritiskt tror på allt. Det gäller att vara källkritisk. En nyhet kan komma från olika källor. Har journalisten själv tagit fram nyheten? Eller har han hämtat den från en annan större tidning? Eller är det nyhetsbyråmaterial som återfinns i alla medier? Det kan vara bra att jämföra hur samma sak tas upp i flera olika tidningar, i radio och tv och vad som skrivs på nätet. Ju fler massmedier du använder dig av desto
större möjligheter har du att få en fullständigare bild av vad som händer. Information, som är vinklad eller osann och som sprids för att få dig att tänka eller tycka på ett visst bestämt sätt, kallas för propaganda. Propagandan är lömsk. Den får inte vara för osannolik för då är det ingen som tror på den. Helst ska den innehålla några korn av sanning. Historien vimlar av duktiga propagandamakare, som tidvis har kunnat lura hela folk. Diktatorer som Hitler och Stalin behärskade propagandans alla knep. Med hjälp av film, radio och bilder skulle omvärlden fås att tänka enligt diktatorernas önskemål. Även en svensk valkampanj innehåller propaganda. De rena lögnerna är kanske inte så vanliga, men en och samma sak kan beskrivas på många olika sätt. Tillgång till massmedierna är ytterst viktigt för att kunna nå ut med propaganda. Vid statskupper och revolutionsförsök brukar radio- och tv-huset vara första målet för attacker. Att störa internettrafiken brukar vara ett annat mål. Den som behärskar medierna kan nå ut över hela landet och ge sin bild av vad som händer. Att tänka efter, jämföra och vara kritisk är dina bästa hjälpmedel mot propaganda. En bra fråga att ställa sig är: Är det fakta som redovisas här eller är det en person som tycker på ett visst sätt och försöker få dig att dela hans eller hennes värderingar? Reklam är egentligen en form av propaganda. Den vill få dig att konsumera på ett visst sätt, att köpa det som reklamen beskriver. I de flesta massmedier förekommer reklam av olika slag. Och många massmedier är som vi sett beroende av reklaminkomster för sin existens.
Inför folkomröstningen om minaretförbud i Schweiz hösten 2009 förekom denna propagandaaffisch. Hur försöker man på affischen ge en bild av ett Schweiz hotat av islam?
38
vår bild av världen
40667953_KSH-Inlaga.indb 38
2010-06-17 15.04
Yttrandefrihet är viktigt för alla som vill framföra sina åsikter. Men det krävs åhörare också för att man ska nå ut.
Reklamens vapen är slagkraftiga formuleringar, vackra bilder och allt annat som kan locka dig och göra dig nyfiken. Dina motvapen är sunt förnuft och ett kritiskt sinne.
Yttrande- och tryckfrihet Massmediernas uppgift är inte bara att roa oss på vår fritid. Långt viktigare är uppgiften att medverka i en fri och öppen samhällsdebatt och att kritiskt granska de styrande. För att massmedierna ska kunna fullgöra denna viktiga uppgift måste det finnas yttrande- och tryck frihet. I Sverige slås dessa rättigheter fast i tre grundlagar, regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagarna är våra viktigaste lagar och talar om hur vårt land ska styras men också hur vi och massmedier ska kunna kontrollera de styrande. Här slås fast att
massmedier inte får utsättas för förhandsgranskning, censur. Den som lämnar uppgifter till massmedier är garanterad anonymitet och det är förbjudet att försöka spåra vem som lämnat uppgifterna. Nästan alla handlingar som finns hos myndigheter är offentliga och får läsas av alla. Undantagna är handlingar som rör försvarshemligheter eller personers privatliv. Vi lever i ett demokratiskt land med yttrandeoch tryckfrihet. Det är ingen självklarhet. I många länder är massmedierna hårt styrda och ibland utsatta för hård censur som gör kritik av ledningen omöjlig. För ledningen obehagliga fakta kommer aldrig fram. Men det har blivit svårare att kontrollera nyhetsflödet. Nyheten om demonstrationen i Iran, som vi beskrev i inledningen, spreds ändå fast tidningar, radio och tv inte nämnde något. Mobiler och alla de möjligheter internet ger att sprida nyheter gör
vår bild av världen
40667953_KSH-Inlaga.indb 39
39
2010-06-17 15.04
kontrollen svårare för de makthavande. Men försök görs i diktaturer att strypa och kontrollera allt nyhetsflöde i alla slag av massmedier.
Att få rätt mot massmedier Du slår upp tidningen en morgon och läser till din förskräckelse att du är misstänkt för många och svåra brott. Du namnges inte men beskrivs på ett sådant sätt att alla måste förstå att det är just du som avses. Nästa dag har tidningen en liten notis om att polisen har begått ett misstag och att den skyldige är en helt annan person. Men skadan kvarstår, för du märker snart att de flesta inte läste den lilla rättelsenotisen längst bak i tidningen. Däremot verkar alla ha läst den första artikeln. Vad kan du göra om något sådant händer? Sverige är ju ett demokratiskt land, där tryckfrihet råder. Men samtidigt får inte enskilda personer vållas skada av osanna eller kränkande skriverier. Press, radio och tv har därför antagit ett antal så kallade etiska regler. De ska bl.a. skydda den enskildes privatliv. Där sägs att man inte ska publicera namnet på personer misstänkta eller dömda för brott. Undantaget är om ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges. Även om inget namn nämns, så ska massmedierna ändå vara försiktiga med att lämna uppgifter som gör det möjligt att identifiera en misstänkt eller dömd. Men det har blivit allt vanligare de senaste åren att tidningar publicerar namn på personer misstänkta eller dömda för brott. Vad ett ”uppenbart samhällsintresse ” innebär kan alltid diskuteras. Men vad kunde du göra i ditt fall när du blev uthängd i tidningen? Du kan vända dig till Pressens Opinionsnämnd (POn) eller Allmänhetens pressombudsman (PO). Bedöms det att tidningen har felat, ska rättelse publiceras på väl synlig plats. För program i Sveriges Radio motsvaras POn och PO av Radionämnden.
40
Att hängas ut på internet Jag satt i skolmatsalen och märkte att folk jag inte kände satt och tittade konstigt på mig och viskade. Det är väl bara inbillning trodde jag. Men det var det inte. Det hände allt oftare och till slut fick jag reda på vad det var. Bilder av mig låg ute på flera olika sidor på internet. Det var bilder med mitt ansikte som hade satts ihop med vidriga nakenbilder. Bilderna fanns på skumma kontaktsidor av olika slag. Folk trodde att jag lagt ut bilderna själv. Jag har ingen aning om hur det har gått till. Vi har ju ibland lagt ut vanliga bilder av oss på bloggar. Det måste ju vara där som någon sett bilden av mig och sedan använt och manipulerat ihop med andra bilder. Jag blev chockad och ville inte visa mig ute längre. Så småningom försvann bilderna men de låg ute i månader. Nu har jag kommit över det, men jag kommer att vara försiktig med att lägga ut vanliga bilder av mig själv på nätet i fortsättningen.
Linnea, 15 år
Vi har sett att internet kan vara till hjälp för den som vill sprida information och kritisera myndigheter. Det underlättas av att det är svårt att spåra avsändare och det är svårt att kontrollera internet. Det finns ingen ansvarig utgivare som kan ställas till svars för lögner och felaktigheter. Var och en kan fritt skriva vad de vill, men det här innebär också att privatpersoner kan bli uthängda på internet och ha svårt att försvara sig mot det. Exemplet med Linnea ovan är inte särskilt ovanligt.
vår bild av världen
40667953_KSH-Inlaga.indb 40
2010-06-17 15.04
Namn på misstänkta för brott läggs ut på bloggar. Illasinnade rykten om namngivna personer kan läggas ut på hemsidor. Datainspektionen, som är en statlig myndighet, får varje dag in klagomål från personer som känner sig kränkta av skriverier på internet. Datainspektionen kan ge råd och göra en bedömning om ärendet ska överlämnas till polisen. Från polisens sida menar man att det oftast är svårt att göra något i sådana här fall. ”Lagstiftningen är skriven långt innan någon hade hört talas om internet. Den är inte anpassad till dagens situation.” är en vanlig poliskommentar. Privatpersoner som skriver på nätet omfattas inte av de etiska regler som press, radio och tv antagit. På många webbplatser kan man därför
t.ex. läsa vad personer heter som polisen gripit misstänkta för ett brott. När tidningar och andra etablerade medier väljer att inte publicera namnet med tanke på den gripnes integritet så gör kanske flera bloggare det. För tidningarna blir det allt svårare att upprätthålla de etiska reglerna och samtidigt behålla läsare. Många bloggare och läsare tror kanske att de själva kan bedöma vad som är skvaller och vad som är viktigt och sant. Men många glömmer då att på en nyhetsredaktion cirkulerar mycket information. Bara det viktigaste och det som bedöms som sant och nödvändigt för nyheten som ska publiceras kommer med. Granskningen görs många gånger av journalister med fackkunskaper och stor erfarenhet.
uppgifter 1 Förklara orden information, propaganda
och reklam. 2 Massmediernas frihet slås fast i tre grund-
lagar. Vilka? 3 Vad menas med censur? 4 Vad kan man göra om man anser sig illa
behandlad i tv eller tidningar? A Gå in på Datainspektionens hemsida och
sammanfatta de råd som ges till den som blivit kränkt av skriverier på internet.
B Gör en enkätundersökning i klassen eller
på skolan och ta reda på hur vanligt det är att elever blir kränkta eller mobbade i mobil eller på internet. Se till att de som svarar på enkäten garanteras anonymitet. C Ska man få skriva vad som helst på sin
blogg? Vad ska det finnas för gränser och hur ska de i så fall se ut? Fundera, skriv ner vad du tycker och starta en diskussion i klassen.
vår bild av världen
40667953_KSH-Inlaga.indb 41
41
2010-06-17 15.04
övning
I nästan alla massmedier förekommer reklam. Och i reklamen spelar bilder stor roll, bilder som vill få oss att handla på ett visst sätt. Men reklam får inte se ut hur som helst. Näringslivet har en egen stiftelse, Reklamombudsmannen, RO, som ska se till att reklamen inte är osann, diskriminerande eller på annat sätt oetisk. På deras hemsida kan du läsa mer om RO, hur man anmäler reklam till RO och vad som händer sedan. Könsdiskriminerande reklam kan alltså fällas om den: •
Framställer kvinnor och män som rena sexobjekt och som kan anses kränkande.
Nedan ser du exempel på några annonser/ reklambilder från svenska massmedier. Undersök dem var och en efter följande schema: 1 Beskriv personerna som finns med på
bilden: Kön, ålder, klädsel. 2 Ibland försöker bilden återge en
”berättelse”. Vad är det som händer i bilden? 3 Framgår det klart vad det är för vara som
man vill sälja? 4 Undersök om någon av punkterna om
könsdiskriminering är aktuell.
•
Konserverar en otidsenlig syn på könsroller.
•
Är könsdiskriminerande för kvinnor eller män på något annat nedvärderande sätt.
5 Skulle du anmäla den här annonsen/
reklambilden till RO? Motivera varför du anmäler/inte anmäler just den här annonsen.
B A 42
vår bild av världen
40667953_KSH-Inlaga.indb 42
2010-06-17 15.04
D
C
E F
v책r bild av v채rlden
40667953_KSH-Inlaga.indb 43
43
2010-06-17 15.04
sammanfattning Det mesta av vår bild av världen får vi genom massmedierna. Massmedier kan översättas med sätt att nå ut till massor av människor. Massmediernas uppgift är att informera, kommentera men också att granska och kritisera myndigheter och makthavare. Förr var tidningar, radio, TV de vanligaste massmedierna. Idag flyter gränserna mellan olika medier ihop tack vare internet. Tidningen finns på internet som du läser i din mobil. Dagstidningar kan delas upp i rikstidningar och lokaltidningar. De flesta dagstidningar har anknytning till ett politiskt parti. På ledarsidan kommer tidningens politiska linje fram. För demokratins skull är det viktigt att det finns tidningar med olika politiska åsikter och partipolitisk färg. Därför finns det ett statligt presstöd i Sverige. Trots det har dagstidningarnas framtid av många bedömts som osäker. Minskande annonsinkomster och konkurrens av nya medier är orsaken. De flesta radio- och tv-kanaler är kommersiella. Det betyder att de får sina inkomster från reklam. Sveriges Radio och Sveriges Television arbetar enligt public service-modellen. Det innebär att staten lägger fast ramarna för verksamheten men de ska ändå vara självständiga och ha ett allsidigt programutbud. Med hjälp av nya medier, som kallas sociala medier, är det lättare idag för privatpersoner att nå ut till många människor. Exempel på sådana medier är bloggar, Facebook och Youtube. I diktaturländer vill man ha kontroll över de medierna. Därför försöker man att på olika sätt inskränka och försvåra för sociala medier att arbeta. När vi får vår bild av omvärlden genom massmedierna gäller det att vara kritisk. Ägarförhållanden, åsikter och värderingar hos den som serverar nyheten kan göra att fakta framläggs på ett vinklat sätt. Allt som sker hamnar heller inte i massmedierna. Det är bara ett urval som når tittaren eller läsaren. För en stor del av detta urval står några nyhetsbyråer som lever på att sälja nyheter till massmedier världen över. Information som är vinklad och vill få oss att tycka på ett visst sätt kallas propaganda. En form av propaganda är reklam som vill få dig att konsumera på ett visst sätt. Massmedierna är beroende av yttrande– och tryckfrihet. I Sverige slås dessa rättigheter fast i tre grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. För att skydda enskildas privatliv har press, radio och TV antagit ett antal etiska regler. Om man anser sig illa behandlad i massmedier kan man vända sig till POn, PO eller radionämnden. Datainspektionen kan ge råd om man anser sig uthängd och illa behandlad på internet.
44
vår bild av världen
40667953_KSH-Inlaga.indb 44
2010-06-17 15.04
Nilsson LĂĽngstrĂśm Swanelid
KOMPAKT samhällskunskap Erik Nilsson Sture LüngstrÜm GÜran Swanelid
KOMPAKT samhällskunskap Erik Nilsson Sture LüngstrÜm GÜran Swanelid
Mer material till Samhällskunskap Kompakt:
samhällskunskap
Lärarpärmen är büde uppdaterad till Skola 2011 och fÜrnyad med mindmaps. (ISBN 40-66871-4)
KOMPAKT
Nya upplagan av Samhällskunskap Kompakt är anpassad fÜr Skola 2011. Här presenteras den centrala och viktigaste samhällskunskapen fÜr ürskurs 7–9 – Üversküdligt och rikt illustrerat.
Lätt-pärmen samlar de centrala begreppen i boken fÜr individualiserad undervisning. (ISBN 40-66873-8)
,6%1
40667953_Omslag.indd 1
2010-06-17 09.36