Molnet 3 Lärarhandledning (Bok + digital produkt)
Molnet 3 Lärarhandledning (Bok + digital produkt) Molnet 3 Lärarhandledning består av två delar. BOK Lärarhandledningen innehåller arbetsgången till Molnet 3. Varje avsnitt i elevboken presenteras överskådligt med en konkret arbetsgång för det gemensamma arbetet i klassen, elevbokens innehåll och elevbokens digitala del. DIGITAL DEL I den digitala delen till lärarhandledningen finns förberedda lektionsgenomgångar att använda i undervisningen. Introducera ett moment för eleverna med att visa den förberedda lektionsgenomgången och gå igenom den tillsammans.
Här kan du provläsa lärarhandledningens samtliga delar
Hippas Eriksson
Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Omslag TC Länk Illustrationer Maria Borgelöv
Art.nr 38714 ISBN 978-91-44-11106-3 © Författaren och Studentlitteratur AB 2016 Upplaga 1:1 Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2016
Innehåll Välkommen till Molnet!
4
13 Gratis på födelsedagen
Lektionsplaneringar
7
14 Bra eller blä?
106
99
1 Välkommen-tillbaka-kaka
12
15 Mystiska meddelanden
113
2 Tankar inför trean
20
16 Klok och kissnödig
120
3 Beskriv vad du känner
28
17 Kropp och knopp
127
4 Ordning bland orden
36
18 Vilken känsla!
134
5 Babbel på bibblan
43
19 Gör si! Gör så!
141
6 Hokus pokus filiokus
50
20 Uppskattade uppfinningar
148
7 Sallys superidé
57
21 Matnyttiga miljötips
155
8 Humla, hund eller hamster?
64
22 Story utan slut
162
9 Kafébesök
71
23 Förr och nu
169
10 Fakta om fabler
78
24 Fram och bak, bak och fram 176
11 När? Var? Hur?
85
12 Spår i snön
92
Kopieringsunderlag se Lärarhandledningens digitala del
3
Välkommen till Molnet! Molnet är ett basläromedel i svenska för årskurserna 2–3 för dig som vill utnyttja fördelarna med att använda både bok och digital del. Utgångspunkten är en allt-i-ett-bok med texter och uppgifter för gemensamma genomgångar och individuellt arbete för såväl läsande som skrivande. Molnet passar perfekt om man har arbetat med ASL (Att Skriva sig till Läsning) i åk 1 eftersom både du och dina elever är vana vid att arbeta digitalt. I Molnet får man tryggheten med ett strukturerat innehåll utöver skrivande och läsning, som språklära och stavning. Till elevboken finns en omfattande digital del som man når via koden på omslagets insida. Den digitala delen innehåller hela bokens text inläst samt en mängd övningar för att träna såväl lässtrategier som språklära och stavning.
Om Molnet 3 I Molnet 3 följer vi barnen Valter, Sally, Hektor, Marta, Jamilla, Teo, Axel och Rut under ett helt läsår. Det är ett skönt gäng med många olika intressen och viljor och härlig nyfikenhet och upptäckarglädje. Tillsammans med läraren Gita och fritidspedagogen Manne fyller de dagarna med äventyr i och utanför klassrummet. Vi möter hela gänget den dagen då eleverna börjar trean och följer med dem tills det snart är dags för sommarlov.
Om elevboken Elevboken består av 24 avsnitt, som följer samma upplägg. Varje avsnitt innehåller en läsdel och en skrivdel. Läsdelen består av ett uppslag som har samtalsbild med tillhörande text, samt lässtrategier för att bearbeta innehållet. Skrivdelen består av ett uppslag och ger en tydlig modell för skrivande med olika tips och idéer. Därefter finns utrymme för att skriva egen text på högersidan med hjälp av modelltexten. Längst bak i boken kan man läsa mer om hur man skriver en berättande text respektive en faktatext, hur man därefter kontrollerar texterna samt hur man ger och tar emot respons. I boken behandlas de texttyper som finns i kursplanen i svenska för lågstadiet: berättande, beskrivande, förklarande och instruerande texter. Eleverna får öva på ord, fraser och ordklasser, synonymer, motsatser och alfabetisk ordning. Dessutom får de reflektera över sitt läsande, skrivande och lärande. Alla sidor i boken har en sidfot med det aktuella kunskapskravet.
4
Om den digitala delen Till boken finns en omfattande digital del för såväl gemensamma genomgångar som elevernas individuella arbete. Den digitala delen innehåller hela bokens text inläst samt en mängd interaktiva övningar för att träna såväl förförståelse inför arbetet med bild och text som lässtrategier, språklära och stavning. Det är enkelt att använda den digitala delen. På insidan av bokens omslag finns en personlig kod. Med hjälp av den aktiverar användaren sin digitala del. Den digitala strukturen är självinstruerande och övningarna lätta att arbeta självständigt med. Det är enkelt för eleverna att få översikt, hitta rätt, markera, läsa, skriva, lyssna och öva. Resultaten sparas och responsen är dynamisk. Med hjälp av den digitala delen kan du som lärare individanpassa dina insatser på riktigt och vara närvarande där du behövs allra mest. Alla övningar är kopplade till kunskapskraven i kursplanen. Det ger dig som lärare en möjlighet att tidigt sätta in punktinsatser där det behövs. Eftersom de digitala läromedlen är kvalitetssäkrade kan du lita på att eleverna där får en bra grund. Den digitala delen har ingen begränsning. Den fungerar på alla plattformar. Eleverna kan arbeta digitalt på dator, surfplatta eller till och med mobil.
Om Lärarhandledningen Här i Lärarhandledningen får du anvisningar och idéer om hur du kan arbeta med Molnet 3. Här finns råd och metodiska tips till varje avsnitt, uppslag för uppslag. Du får även förslag på hur eleverna kan använda sig av den digitala delen, öva mera, fördjupa sig och gå vidare. I Lärarhandledningens digitala del som du når via de tre koderna på omslagets insida kan du ta del av metodiska tips i form av förberedda lektionsgenomgångar och kopieringsunderlag med matriser som hjälper dig att följa upp och bedöma dina elevers utveckling. Med Molnet som basläromedel i svenska arbetar du dagligen med elevernas läs- och skrivutveckling. Hela upplägget i boken, med en läsdel och en skrivdel, bygger på att varva olika slags texter, bilder och lässtrategier för att bearbeta innehållet med tydliga modeller för skrivande samt olika tips och idéer för eget skrivande. Då arbetet med boken ofta sker gemensamt i klassen kan det vara bra med en extra avstämning ibland för att ytterligare kartlägga elevernas kunskaper. I Lärarhandledningens digitala del finns också extramaterial som hjälper dig att bedöma elevernas prestationer i förhållande till kursplanens kunskapskrav. I Lärarhandledningen finns följande symboler: Förberedd lektionsgenomgång i Lärarhandledningens digitala del som du kan visa för eleverna på interaktiv skrivtavla eller med hjälp av en projektor. ”Min tavla” i Lärarhandledningens digitala del som är tom och kan fyllas med eget innehåll.
övning i elevens digitala del
5
Digitalt klassrum När du och dina elever har tillgång till den digitala delen kan du skapa ett ”klassrum” där du får möjlighet att följa och kommunicera med dina elever. Instruktioner om hur du skapar ett klassrum hittar du i din digitala bokhylla (www.studentlitteratur.se/ bokhylla). Till klassrummet bjuder du enkelt in eleverna och deras profiler visas i det klassrum du skapat. Du får en överblick över elevernas aktivitet och du ser aktiveringskodernas status. I det digitala klassrummet kan du också skapa uppdrag åt dina elever. Uppdrag är en tidsbestämd uppgift som du kan använda för till exempel läxor eller veckouppgifter.
6
Lektionsplaneringar Presentera boken Visa den förberedda lektionsgenomgången ”Presentera boken” och samtala om titeln och illustrationen. Ställ frågor till eleverna. • Vad ser ni på bilden? Vad tänker ni när ni ser den? • Vad är det som händer? Varför är det en kamera i förgrunden? • Hur många personer kan ni se? Hur många är barn? Hur många är vuxna? • Vilka tror ni att de är? Hur tror ni att de är som personer och varför tror ni så? Berätta att boken handlar om en klass som heter Molnet. Det här är barnen som går i Molnet, deras lärare och fritidspedagog. Det är ett härligt gäng. Bilden är från när klassen skulle ta skolfoto. Då hade de gått några veckor i andra klass. De flesta tyckte det var lite nervöst och pirrigt att fotograferas. Några undrade om man skulle bli bländad av blixten. Några hade svårt att sitta still eller busade med sina klasskompisar. Det tog en stund innan alla var på plats. • Hur tycker du att det är att ta klassfoto?
7
Välkommen till Molnet
s. 4–5
Inledning Ställ några frågor till klassen innan ni läser texten. • Vad menas med lika och olika? • Vad tror du skulle hända om alla människor i hela världen var precis lika? • Hur tror du det skulle vara om alla såg likadana ut och tyckte på samma sätt om allting hela tiden? • Hur skulle det vara om alla på hela jorden gillade att göra exakt samma saker, åt samma mat och hade samma sorts kläder på sig? • Vad kan vara bra med att vara olika som personer? • Ibland säger man att olika personer kan komplettera varandra. Vad menas med det?
Visa den förberedda lektionsgenomgången ”Välkommen till Molnet” som innehåller bilder på barnen. Berätta att eleverna i Molnet är olika som personer. Det är en anledning till att de passar så bra tillsammans. De kompletterar varandra. På det här uppslaget kan du lära känna karaktärerna i boken lite grann. Här får du reda på vad barnen och de vuxna heter och vad de tycker om att göra.
Arbeta med texten Läs tillsammans om en karaktär i taget. Varje karaktärsbeskrivning avslutas med en fråga. Den första presentationen, om Teo, avslutas till exempel med frågan: Vad vill du lära dig mer om? Låt eleverna fundera själva på frågan en stund. Be dem fundera på varför de tycker som de gör. Fortsätt sedan diskussionen i par och vidare i helklass. Nedan finns extra information om varje karaktär följt av några frågor. När ni har läst om en karaktär i boken kan du läsa den kompletterande texten högt för klassen. Ge samtidigt eleverna i uppgift att lyssna efter ny information i det du läser. Vad får de reda på om varje person mer än det som står i boken? Läs gärna texten flera gånger. Använd de efterföljande samtalsfrågorna för bättre förståelse. Teo är en självständig och lite dagdrömmande kille. Han gillar många saker i skolan. Det bästa Teo vet är eget arbete. Han gillar när man får välja själv vad man ska göra, i sin egen takt. Han är bra på att sätta upp rimliga mål för vad han ska klara av. • Vad menas med att vara självständig? • Vad gör man när man dagdrömmer? • Hur gör man när man arbetar i sin egen takt? • Vad menas med att sätta upp rimliga mål för vad man ska klara av?
8
Hektor är en ganska fysisk och energisk kille. Han är helst uppe och rör på sig hela tiden. Hektor älskar alla slags sporter, men mest fotboll. I skolan vill han gärna känna på saker och jobba praktiskt. Hektor tycker om att leka och dramatisera. Han är bra på att dansa och på att använda tangentbord. • Vad menas med att vara uppe och röra på sig? • Hur gör man när man jobbar praktiskt? • Vad kan man göra när man har drama? • Vad menas med att använda tangentbord? Sally är klassens klippa. Hon är riktigt klurig och har koll på det mesta. Sally älskar siffror, experiment och spel av alla slag. Hon gillar att lösa problem och arbetar gärna med en sak i taget. Sally är bra på att organisera och vill gärna förstå hur saker och ting fungerar. Sally tycker om att jobba digitalt i skolan. • Hur är någon som är klassens klippa? • Vad menas med att lösa problem? • Vad innebär det att vara klurig? • Hur gör man när man jobbar digitalt? Axel älskar färger och mönster. Han lägger sig gärna över bänken eller bordet för att komma närmare det han sysslar med. Axel älskar filmer, bilder och kartor. Han tycker om att skapa, rita och måla. Axel är bra på att se inre bilder när man pratar om något, och gillar att filma och fotografera. • Vad menas med färg och mönster? • Hur gör man när man skapar något? • Vad är det för skillnad på att filma och att fotografera? • Vad menas med att se inre bilder? Rut älskar allt som har med rytm, sång och musik att göra. Hon kan trumma på saker när hon tänker och vill gärna ha musik i bakgrunden när hon pluggar. Rut kopplar ofta det hon läser till en viss låt och gör gärna egna ramsor av det hon ska lära sig. Rut är bra på att sjunga och spela instrument. • Vad menas med rytm? • Kan du ge exempel på en ramsa? • Är det någon skillnad på låt och melodi? Vad i så fall? • Vad tycker du om att lyssna på musik när du ska lära dig något nytt?
9
Jamilla är en sprallig tjej som älskar allt som har med djur och natur att göra. Hon gillar allt från daggmaskar till hästar och allt från krukväxter till rymden och planeterna. Jamilla tycker om att lämna klassrummet och gå på utflykt. Hon är bra på att ta hand om allt levande och värnar om miljön. • Vad menas med natur? • Vad menas med att gå på utflykt? • Vad menas med ordet miljö? • Hur gör man när man värnar om något? Valter tycker om att läsa och diskutera. Han är lika bra på att lyssna som på att berätta saker. Valter gillar att skriva olika slags texter och älskar att lära sig nya ord. Han har lätt för att komma ihåg namn på personer och platser. Valter är bra på att berätta gåtor och roliga historier. • Vad menas med att diskutera? • Vad menas med att ha lätt för något? • Vad menas med en rolig historia? • Hur är man om man är bra på att berätta roliga historier? Marta är en oerhört social person, som bryr sig om allt och alla i sin närhet. Hon älskar att samarbeta och hjälpas åt. Marta är bra på att förklara för andra men lyssnar också gärna på vad andra tycker. Hon har ett stort hjärta och har lätt för att lära känna nya människor. • Hur är en social person? • Hur är man när man samarbetar och hjälps åt? • Vad menas med att lära känna nya människor? • Hur är någon som är bra på att förklara? Gita är lärare i klassen och har haft eleverna sedan i ettan. Hon tycker det är spännande att vara lärare i Molnet. Varje dag är olik den andra och man kan aldrig riktigt veta vad som ska hända. Gita är extra bra på att visa och förklara. Hon är också bra på att hitta på roliga saker. • Vad gör en lärare? • Vad menas med att varje dag är olik den andra? • Hur är det när man är extra bra på något? • Vad gör lärare och elever när de hittar på roliga saker tillsammans?
10
Manne är fritidspedagog i klassen. Han är lugn som en filbunke, men han klantar ofta till det. Manne glömmer bort saker, tappar bort och river ner. Han är bra på att se alla och att trösta och hjälpa. Manne tycker om musik och spelar i ett band. Det är bara hårdrock som gäller. • Vad gör en fritidspedagog? • Hur skulle du beskriva vad fritids är? • Hur är någon som är lugn som en filbunke? • Vad är hårdrock för slags musik?
Lek och dramatisera Öva på att lära känna alla barn och vuxna i klassen. En elev låtsas vara en av personerna i Molnet och beskriver ”sig själv”: Jag har kort ljust hår. Jag är ganska musikalisk och tycker om rytmer och ramsor.
11
1 Välkommen-tillbaka-kaka
s. 6–7
Inledning Visa den första tavlan i den förberedda lektionsgenomgången ”Välkommen-tillbakakaka” som innehåller avsnittets rubrik. Visa också den andra tavlan som innehåller avsnittets samtalsbild. Fråga eleverna vad de redan vet om klassen. • Vad är de för slags personer? • Vad tycker de om att göra? • När säger man Välkommen! eller Välkommen tillbaka!? • Hur skulle man kunna hälsa en klasskompis välkommen eller välkommen tillbaka efter sommarlovet? Vad skulle vara extra snällt att säga eller göra? Varför? Diskutera.
Samtala om text och bild Jobba digitalt med förförståelse av texten på det sätt som passar dig och gruppen. Första gången är det bra att börja gemensamt i klassen på storskärm (på dator och projektor eller med interaktiv skrivtavla). Därefter kan du med fördel varva gemensamma genomgångar med att låta eleverna arbeta i mindre grupper eller par på dator eller surfplatta. Övningarna går att upprepa hur många gånger som helst. Därför går det utmärkt att börja gemensamt och sedan låta eleverna upprepa övningarna själva. 1. Arbeta med bild och text: Studera bilden (para ihop bild och text) Den digitala övningen går ut på att studera bilden tillsammans och samtala om den. Vad kan du se på bilden? Vilka personer är med? Vad upplever du att det är som händer? 2. Arbeta med bild och text: Samtala om texten (läs frågan och välj rätt svar) Här övar du digitalt på de ord och uttryck som förekommer i texten. 3. Arbeta med bild och text: Förklara ord (läs ordet och välj rätt förklaring) Arbeta med bild och text: Förklara ord och uttryck (läs texten och välj rätt förklaring) Här övar du på ord och uttryck inför eller efter läsningen av texten.
12
Läs texten Visa den tredje tavlan i den förberedda lektionsgenomgången ”Välkommen-tillbakakaka” som innehåller texten. Läs först hela texten. Läs sedan en del i taget. Uttal: Läs rad för rad och lyssna. Hur låter orden? Uttalas orden som de stavas? Betoning: Vilka ord betonas i texten? Varför är det så? Paus: Var i texten känns det naturligt att stanna upp en kort stund och kanske andas? Inlevelse: Hur viktig är rösten? Hur blir texten om du läser den rakt av, helt oengagerat och utan inlevelse? Hur blir skillnaden när du sedan läser texten med stor (kanske överdriven) inlevelse. Kroppsspråk: Hur kan du använda kroppen när du läser texten? Den tredje tavlan innehåller också en symbol i form av en högtalare. Klicka på den för att lyssna på texten.
Arbeta tillsammans Sökläsa
Inled med att visa den förberedda lektionsgenomgången med lässtrategin ”Sökläsa”. Samtala om hur och när man sökläser en text. Fortsätt med uppgifterna om att sökläsa på sidan 7. 1. Eleverna ska leta i texten och ringa in alla ord som innehåller bokstaven O. Det är orden välkommen, välkomna, Molnet, och, mot, stor, kartong, sommarlovet, ovant, upprop, om, Hektor, kartongen, jo, locket, spontan. 2. Vilka ord hittar ni i ert eget klassrum som innehåller bokstaven O? Skriv orden på en tom tavla. 3. Eleverna ska läsa de ord de ringat in och lyssna hur bokstaven O låter. Låter den O eller Å? Hur låter bokstaven O i orden ni skrivit upp själva? Stryk under alla ord där bokstaven O låter Å.
13
Sammanfatta och reflektera
Inled med att visa de förberedda lektionsgenomgångarna med lässtrategierna ”Sammanfatta” och ”Reflektera”. Samtala om hur och när man sammanfattar eller reflekterar över en text. Varför gör man det? Samtala runt orden FÖRST, SEN och SIST. Skriv upp orden på en tom tavla. Visa hur man sammanfattar något genom ett eget exempel. Välj något ni upplevt tillsammans: en bok, en film, en lektion eller en utflykt. Tänk efter. Vad hände först? Vad hände sen? Vad hände sist? Sammanfatta texten Välkommen-tillbaka-kaka. Låt eleverna berätta vad som händer först, sen och sist i texten i par innan ni gör det tillsammans i klassen. Reflektera över texten ni just läst. Vad tror eleverna händer efter att klassen har fikat? Berätta. Vad gjorde eleverna i skolan första dagen efter sommarlovet? Berätta.
Läsa mellan raderna
Inled med att visa den förberedda lektionsgenomgången med lässtrategin ”Läsa mellan raderna”. Samtala om hur och när man läser mellan raderna. Fråga eleverna vad man menar med inre bilder innan ni berättar vilka inre bilder ni får av ord och uttryck från texten. Berätta hur viktigt det är att måla med språket och använda beskrivande ord när man förklarar vilka inre bilder man får. Annars kan det vara svårt för den som lyssnar att förstå vad man menar. Skriv ”EN HUND” på en tom tavla. Berätta för eleverna att alla får sin egen bild i huvudet om du säger ”en hund”. Men vad händer om du säger ”En stor glad, lekfull och glatt skällande schäferhund med brunsvart päls och viftande svans”? Tror eleverna att det är lättare för alla som lyssnar att få en mer enhetlig bild då? Fortsätt med uppgifterna om att läsa mellan raderna i boken. 1. Vilken bild får du i huvudet av uttrycket Välkommen tillbaka? Berätta för var andra vad ni kommer att tänka på när ni hör uttrycket. Beskriv bilderna som dyker upp. Börja i par och fortsätt sedan gemensamt. 2. Beskriv vad ni ser framför er när ni hör ordet upprop. Berätta för varandra vad ni kommer att tänka på. Beskriv bilderna som dyker upp. Börja i par och fortsätt sedan gemensamt. 3. Vilken inre bild får du av meningen Hektor håller på att spricka av nyfikenhet? Varför tror ni man säger på det viset? Hur känns det att vara riktigt nyfiken?
Arbeta mer med texten Jobba digitalt med förförståelse av texten på det sätt som passar dig och gruppen. Inledningsvis är det bra att börja gemensamt i klassen på storskärm (på dator och
14
projektor eller med interaktiv skrivtavla). Därefter kan du med fördel varva gemensamma genomgångar med att låta eleverna arbeta i mindre grupper eller par på dator eller surfplatta. Övningarna går att upprepa hur många gånger som helst. Därför går det utmärkt att börja gemensamt och sedan låta eleverna upprepa övningarna själva. 1. Sökläsa: Sökläs i texten (para ihop fråga och svar) Den digitala övningen går ut på att hitta svaret på frågorna genom att sökläsa i texten. Vad frågar X? Vem står …? Var finns …? 2. Sammanfatta och reflektera: Sätt meningar i rätt ordning (läs meningar från texten och sätt dem i rätt ordning) 3. Läsa mellan raderna: Dra slutsatser av informationen i texten (läs frågan och välj rätt förklaring)
Svara på frågor om texten Inled med att visa den förberedda lektionsgenomgången med lässtrategin ”Svara på frågor om texten”. Samtala om hur och när man svarar på frågor om texten. Fortsätt med att svara på frågorna i boken. Frågorna om texten är i tre olika nivåer med stigande svårighetsgrad. 1. Vilken dag är det? Svaret på frågan hittar eleverna i texten. Det är första dagen efter sommarlovet. Nu börjar barnen i trean. 2. Vad är det som känns ovant för eleverna? Svaret på andra frågan får eleverna lista ut med hjälp av ledtrådar från texten (och bilden). Det känns nog ovant för att eleverna just haft ett långt härligt sommarlov då man kanske styrt sina tider själv och förmodligen sovit lite längre på morgnarna. 3. Varför tror du att Gita ser lurig ut när hon svarar på Hektors fråga? Svaret på tredje frågan kräver att eleven kan dra egna slutsatser utifrån texten (och bilden). Ingenting i texten avslöjar något om detta. Här är det viktigt att alla får tycka och tänka. Det finns många svar på frågan. Kanske förstår Gita att Hektor förstår att det är något gott i kartongen och skojar lite med honom.
Lek och dramatisera Låt eleverna dramatisera texten om uppropsdagen och välkommen-tillbaka-kakan. Testa olika varianter. Läs och agera tyst: Låt en person läsa hela texten medan två personer visar det som läses upp. Läs, agera och tala: Låt en person läsa mellantexten (allt som inte är prat) medan två personer agerar och har sina egna repliker. Agera själva: Låt två personer spela upp hela scenen själva, agera och säga repliker. Vad händer sen? Låt eleverna göra en egen variant av texten med en påhittad fortsättning. Visa upp resultaten för varandra.
15
Läxtips Låt eleverna öva på texten, både i boken och digitalt. • Öva ord och uttryck i text och bild. Arbeta med de digitala övningarna eller välj ut några ord i texten att öva på. Denna övning passar extra bra för elever med ett annat modersmål. • Lyssna på texten i den digitala delen. • Läs texten högt för en vuxen.
Öva mera • Fundera på vilka olika sätt man skulle kunna ha upprop eller starta skolan tillsammans efter ett långt sommarlov. Vilka sätt skulle vara enkla och billiga sätt? Vilka sätt skulle vara mer komplicerade eller dyra? Diskutera tillsammans.
Läsa och skriva en inledning
s. 8–9
Inledning Visa den första tavlan i den förberedda lektionsgenomgången ”Välkommen-tillbakakaka”. Fråga eleverna vad de kommer ihåg av texten. Vilka personer handlade texten om? Vad hände först? Vad hände sen? Vad hände sist? Berätta att en berättelse alltid börjar med en inledning och att man kan inleda sin berättelse på olika sätt. Visa vad som menas med de olika varianterna. 1. Börja från början: Det var en gång … eller En dag i somras … 2. Börja med en fråga: Vet du vad jag gjorde en riktigt regnig dag i somras? 3. Börja direkt i handlingen: Jag och mamma sprang till bilen. Det åskade och blixtrade … Vilken variant av inledning tycker eleverna att texten Välkommen-tillbaka-kaka har?
16
Kommer du ihåg? 1. Kommer du ihåg? 1 (lyssna till texten): I den digitala övningen får man en kort sammanfattning om vad texten Välkommen-tillbaka-kaka handlade om. Sammanfattningen ger en indirekt övning av tempus. Kapitlets text är skriven i presens (nutid) men återberättas i preteritum (dåtid). Lyssna på texten. Läs och diskutera tillsammans vad som hände.
Gita och Manne stod längst fram i klassrummet. Det stod en stor, vit kartong framför dem. Alla undrade vad som fanns i den. Nu började barnen i trean. Det kändes jättespännande och ovant. Efter uppropet pratade de om hur sommaren hade varit och fikade.
2. Kommer du ihåg? 2 (välj rätt sammanfattning): Repetera innehållet gemensamt innan ni arbetar vidare med uppslagets uppgifter: Läsa och skriva en inledning. Studera sidorna 8-9 i boken och de två bilderna. Vilka personer är det (Valter och Rut)? Vad vet ni om dem? Gå gärna tillbaka till uppslaget Välkommen till Molnet (s. 2–3) och läs om karaktärerna där. Berätta vad du som lärare kommer ihåg av sommarens regnigaste dag. Vad hände först, sedan och sist? Vilka olika slags inledningar skulle du kunna välja?
Läsa en inledning: Sommarens regnigaste dag 1. Öva på ord 1 (para ihop bild och ord) 2. Öva på ord 2 (para ihop uttryck med rätt förklaring) 3. Öva på ord 3 (skriva ord till bild med facitknapp) Jobba digitalt med förförståelse av texten på det sätt som passar dig och gruppen. Här övar man på de ord och uttryck som förekommer i texten. Använd gärna facitknappen intill skrivfältet för att kontrollera vilket ord som ska skrivas. När man ställer sig i skrivfältet visas inte facit.
Berättande text Presentera texttypen berättande text med hjälp av den förberedda lektionsgenomgången ”Skriva berättande text”. En berättande text kan vara påhittad eller ha verkligt innehåll. En berättande text beskriver något som händer, till exempel att en ny elev börjar i klassen. Vad menas med en berättande text? Läs mer om berättande texter på sidorna 104–107 i elevboken. Där finns två uppslag att arbeta med kring hur man skriver en berättande text, hur man kollar texten samt hur man ger och tar emot respons kring texterna. De sidorna är tänkta att användas under hela läsåret. När eleverna har arbetat med sidorna kan de fungera som hjälp i det fortsatta skrivandet.
17
Molnet är ett basläromedel i svenska för årskurserna 2–3 och passar dig som vill arbeta digitalt i svenska. Allt-i-ettboken är utgångspunkten, och i den får man följa Valter, Sally, Marta och de andra barnen i klassen. Elevboken består av 24 avsnitt som innehåller en text för gemensam läsning och en tillhörande samtalsbild, lässtrategier för att bearbeta innehållet i text och bild, skrivande i form av en tydlig modell och utrymme för att skriva en egen text med hjälp av modellen. Boken avslutas med ett avsnitt om att skriva berättande text och faktatext samt att ge och få respons på sin text. Den digitala delen har hela bokens text inläst med textföljning. Dessutom finns det en mängd övningar som tränar lässtrategier som att läsa en bild, sökläsning och läsning mellan raderna, ord och uttryck, samt språklära och stavning. Lärarhandledningen innehåller arbetsgången till Molnet 3. Varje avsnitt i elevboken presenteras överskådligt med en konkret arbetsgång för det gemensamma arbetet i klassen, innehållet i elevboken och den digitala delen. I den digitala delen som medföljer Lärarhandledningen finns förberedda lektionsgenomgångar att använda i undervisningen. Introducera ett moment för eleverna genom att visa den förberedda lektionsgenomgången och gå igenom den tillsammans. Lärarhandledningens digitala del innehåller också kopieringsunderlag.
Art.nr 38714 ISBN 978-91-44-11106-3
studentlitteratur.se
9 789144 111063
Digital del Prova paketets digitala del genom att klicka på bilden.
Innehåller elevboken i digital form
Förberedda genomgångar och kopieringsunderlag Fungerar lika bra på mobil och surfplatta