Ulla Carlson
BildsprĂĽk
Utvecklande bildarbete i fĂśrskolan
Natur & Kultur
konst_del1_2 lios.indd 1
2012-03-27 15.32
Innehåll DEL 1
DEL 2
konst_del1_2 lios.indd 3
Inledning
4
Några vägledare
7
Barns bild utveckling
11
Från symbol och framåt
19
Barnets perspektiv i bilden
22
Två begåvningstyper
27
Förstå konst
30
Den vuxne och barnet
34
Behov av ensamhet
36
Bildrummet
38
Praktiska uppgifter
44
Material
87
Litteratur
88
2012-03-27 15.32
Barns bildutveckling En forskare som under lång tid arbetat med barn och deras bilder, och kommit fram till resultat som jag vill visa på, är Rhoda Kellogg. Detta kan man läsa mer om i hennes bok Analysing Childrens art. Under tjugo års tid har Rhoda Kellogg följt och studerat tecknande barn, och examinerat deras bilder. Det handlar om över en miljon barnbilder. Bilderna har kommit från barn från den ålder då de lärt sig gripa tag i en penna eller krita och börjat göra sina första huggmärken och klotterbilder, ända upp till omkring sex år. En del observationer har hon också gjort av barns teckningar där konstnärerna är upp till fjorton år. Rhoda Kellogg har sett på bilder gjorda med kritor, pennor och penslar. Hon har även studerat barns lek med lera. Där har hon funnit samma mönster som i tecknandet. Det som är hål i leran av nedtryckta fing rar, motsvaras av huggmärken, punkter och små ringar ritade med pennor och kritor. Långa lerkorvar formas på samma sätt som klotterlinjer på papperet. Att köra runt med fingrarna i lös lera, på en dammig yta, eller ett immigt fönster ger också samma grundfigurer. Undersökningen omfattar både pojkars och flickors bildskapande. Bildmaterialet kommer från ett trettiotal länder världen över, från barn med olika religion och kultur. Rhoda Kellogg berättar att upp till omkring fem års ålder följer alla normalt begåvade friska barn,
Bildspråk
konst_del1_2 lios.indd 11
11
2012-03-27 15.32
med några få undantag, samma grafiska utveckling efter samma mönster. Hennes observationer visar att en artistisk bastalang är allmän, snarare än en gåva till några lyckliga få. I alla teckningar kan man vid en analys finna olika basformer. Dessa linjer och figurer finns i de minsta barnens klotterbilder.
klotterbilder
Klotterbilder Vi börjar med det lilla barnet som just lärt sig sitta stadigt och kan gripa tag i ett föremål. Det är nu det stora äventyret börjar. Om vi sätter barnet på ett stort papper på golvet, och ger det en krita, börjar det dra kritan fram och tillbaka. Resultatet blir vad som kallas ett bågklotter. Efter en tid börjar klottret förändras, och andra klotterbilder kommer fram. I bilder från de yngsta barnen har Rhoda Kellogg funnit ett tjugotal klotterfigurer, eller basic scribbles, som är gemensamma hos alla dessa barn. Samtidigt som barnet börjar dra kritan fram och tillbaka på papperet, börjar en större undersökning av den. (Här vill jag varna, använd inte små kritor utan stora giftfria, som inte går att svälja. Barnet försöker smaka på sin krita. Det fortsätter med att lukta på den, kanske lyssna på den, eller känna efter om den kan stoppas in i örat eller näsan. Kanske går det lättare att sätta fast den mellan tårna. Det lilla barnet använder på så sätt alla sina sinnen vid inlärning, lukt, syn, hörsel, smak och känsel. Det använder både huvud och kropp vid detta arbete.
12
konst_del1_2 lios.indd 12
2012-03-27 15.33
Grafiska figrurer
Grafiska figurer Snart börjar klotterfigurerna övergå till något Rhoda Kellogg kallar för grafiska figurer, eller diagrams. Hon anser att i barns konst kan man i en analys se sex sådana grafiska figurer. Fem av dem är geometriska: rektangeln (inkluderar en kvadrat), ovalen (inkluderar en cirkel), triangeln, ett kors och ett kryss. Den sjätte figuren utgör en oregelbunden yta som en molnformation. Den första grafiska figuren kommer när barnet börjar sluta en cirkel.
Kombinationer
kombinationer
När sedan två grafiska figurer kombineras kallar Rhoda Kellogg dessa kombinationer, eller combines. Då barnet ställer samman tre eller flera grafiska figurer kallas dessa sammanställningar, eller aggregates. Grafiska figurer, kombinationer och sammanställningar vill hon gärna se i en grupp eftersom de uppträder ungefär samtidigt i barnens utveckling. De är emellertid lättare att förstå om de beskrivs en i taget.
Mandala Mandala betyder cirkel på sanskrit och har en religiös innebörd för en mängd människor i öst, det är en symbol för kosmos och kan spontant framställas av en treåring i väst, utan att treåringen kan veta något om någon religiös betydelse. Denna figur förekommer också i en rad symbolbilder över hela världen. Vår svenska flagga är också ett exempel på ett mandala.
Bildspråk
konst_del1_2 lios.indd 13
13
2012-03-27 15.33
Mandalas gjorda av barn är ofta kombinationer formade som en cirkel eller fyrkant delad i fyra delar av ett kors eller ett kryss. Det kan också vara en sammanställning formad som en cirkel eller fyrkant delad i åtta av två kors tillsammans. Koncentriska cirklar eller fyrkanter är också mandalas.
Mandala
Solar Ofta inspirerar mandala till att framställa solar; en cirkel eller molnformation med streck ritade som strålar från cirkelns omkrets och ut. Snart fylls solarna med olika markeringar punkter, streck eller ringar. Dessa små figurer blir senare ögon, näsa och mun, och ett solansikte har blivit till. Strecken från cirkelns omkrets bildar snart armar, ben och hår. solar
Radialer Radialen är ännu en abstrakt eller icke föreställande figur inom barnkonsten som behöver en speciell beskrivning innan en analys av hur en symbol för människa blir till. Radialen består av linjer som strålar ut från mitten eller en liten yta, likt ekrarna i ett cykelhjul. Kombinationen av ett kors med ett kryss är en radial. En radial som är gjord av många korsande linjer är ett specialfall. Den sätter ihop många synliga radialer men är inte lika typisk. Den växer fram ur grafiska figurer. Vanligtvis när radialer förekommer på detta vis i barnteckningar kommer de från tecknande med rytmiska rörelser som inte fordrar så mycket ögonkontroll.
14
konst_del1_2 lios.indd 14
2012-03-27 15.33
praktiska uppgifter Lek med färg
45
Det stora trädet
52
Akvariet
54
Klippa ur tidningar
56
Arbete med en overheadapparat
58
Jag och alla de andra
60
Vi ser, undersöker och arbetar vidare 62 Arbete med papier caché
66
Handdockor
69
Robotar
73
Historien om människors bostäder
76
ABC-boken
80
Brevlådor
82
Tittskåpet
83
44
konst_del2_2lios.indd 44
2012-03-28 22.03
Lek med färg X X Det här behövs
färgpulver, blå röd gul tomma burkar med lock
När vi börjar leka med färger kan det vara bra att till en början bekanta barnen med grundfärgerna röd, blå och gul. Dessa heter grundfärger, eftersom de är grunden då vi vill blanda fram alla andra färger. Att blanda fram en grundfärg med hjälp av andra färger går inte.
Trolla med grundfärger Börja med att låta barnen lägga i blå färg i en burk. Fråga sedan vilken färg de tror att det blir om de blandar i rött. Om de inte vet det får de blanda, sätta på locket och skaka om. Se, som ett trolleri är färgen blåröd eller violett. Blanda sedan rött och gult och hux flux har färgen i burken blivit gulröd eller orange. Vad blir färgen om vi blandar blått med gult? Många barn som inte vet det svarar rött. Det är helt logiskt. Vi har ju bara tre färger att arbeta med. Blått och gult som vi redan har i burken. Kvar är den röda. Alltså måste det bli rött. Men det blir grönt. Nu har vissa barn fått en mörkare grön färg än andra, som har en ljusgrön. Vad beror detta på? Vi frågar varandra och till slut har vi löst problemet. Det är mer blått i burkarna med den mörka färgen. Burkarna med den ljusare färgen innehåller mer gult. Aha! Olika färger innehåller olika mycket ljus. Nu har vi lärt oss vad grundfärger är. Vi har också lärt oss tre tvåfärgsblandningar. På samma sätt kan vi nu fortsätta att undersöka vad som händer om vi blandar tre färger med varandra. Försök blanda fram grått, brunt och svart. Bildspråk
konst_del2_2lios.indd 45
45
2012-03-28 22.03
Mättad och omättad färg När vi övat på grundfärgerna tar vi fram stora, vita papper och målar med vattenlösliga färger. Först får barnen måla med en färg som blandats med lite vatten och får då en mättad färg. Därefter jämför vi med en färg som blandats med mycket vatten. Den blir då omättad och mer transparent.
X X Det här behövs
växtpapper temperablock vattenmuggar penslar
silkespapper Ett annat sätt att blanda färger är att på ett ljusbord lägga bitar av silkespapper i olika färger ovanpå varandra och på så sätt få fram många färgblandningar. Ett litet tips, låt barnen lägga några grässtrån, löv eller trassliga trådar mellan silkespapperen. Lägg sedan försiktigt ner kompositionen i en plastficka. Häng upp den i fönstret så ljuset kan lysa igenom. Man kan också klistra små bitar av silkespapper i
X X Det här behövs
ljusbord silkespapper i olika färger smörpapper limstift grässtrån, trådar, små löv e dyl plastfickor
46
konst_del2_2lios.indd 46
2012-03-28 22.03
olika färger, delvis omlott, på ett smörpapper. Ovanpå kan man sedan klistra figurer, som barnen ritat på svart papper och sedan klippt ut. Allt blir mycket effektfullt om ljuset får lysa igenom. Så här kan man hitta på flera sätt att göra olika bilder med hjälp av silkespapper och ljus. Hela tiden lär man sig mer om hur färger uppför sig i blandningar.
Komplementfärger X X Det här behövs
växtpapper temperablock, blå, röd, gul penslar vattenmuggar
Barnen får måla ett stort blått äpple på ett vitt papper. Sedan får de titta intensivt på det i en liten stund. Därefter täcker jag över äpplet med ett vitt papper, utan att barnen flyttar blicken. Vad ser de nu? De kommer inte bara att se ett vitt papper, utan också ett stort gulrött äpple. Dessa två färger, blått och gulrött, är varandras komplementfärger. Rött och grönt är också komplementfärger, liksom violett och gult. Mina skolbarn har döpt dem till kompisfärger. Två sådana färger som är lika ljusa och färgstarka, målade som små fläckar om varandra, tar ut varandra och ger ett gråaktigt intryck. Om vi gör den ena mörkare och håller den andra klar och ljus bildas starka spänningar mellan dem. Den klara och ljusa vill komma mot betraktaren och den mörka träder tillbaka. Komplementfärgernas spänningar är bra övningar att arbeta med i bild.
Bildspråk
konst_del2_2lios.indd 47
47
2012-03-28 22.03
Klippa ur tidningar Barnen måste träna mycket för att de ska kunna lära känna färgerna och hur de uppträder i blandningar. Det gäller att hitta roliga övningar som ger ett bra resultat. Inför den här övningen hade barnen och jag bläddrat i brokiga reklamtidningar. Vi försökte hitta små bitar med intressanta färgytor och mönster och klippte ut dem. De skulle vara ungefär fem gånger fem centimeter. Efter en stund hade vi en hel hög med lappar. De bästa klistrades upp mitt på stora papper. En lapp på varje.
X X Det här behövs
gamla tidningar med många färgbilder saxar limstift växtpapper
Måla färger och mönster Nästa dag tog vi fram våra papper igen. Vi fyllde vatten i muggarna, valde penslar och färgpuckar. Nu gällde det att fortsätta färger och mönster, som fanns på den lilla lappen, ut över hela papperet. Barnen skulle försöka efterlikna dessa så nära som möjligt. En del barn lyckades så bra att lapparna nästan helt smälte in i målningarna. Bilderna blev vackra och innehöll många spännande kompositioner. Som avslutning satte vi in dem i passepartouter.
X X Det här behövs
temperablock penslar vattenmuggar vitt papper till passepartouter, här måste du hjälpa barnen att klippa
56
konst_del2_2lios.indd 56
2012-03-28 22.04
Att tänka på
Låt inte barnen använda alltför många olika färgpuckar. Det räcker med de tre grundfärgerna rött, blått, och gult. Cerise och violett behöver också finnas för de är svåra att blanda fram. Om barnen får för många färger, lär de sig inte hur man med hjälp av några få kan få fram en hel rad nya. Om barnen vill använda svart, kan de få göra det, men först när målningarna för övrigt är färdiga. Det svarta kan bli en kontrast, som förstärker andra färger om det målas intill dem. Att blanda i svart ger oftast ett smutsigt resultat. Det vita behövs inte heller eftersom papperet är vitt. Vill man ha en färg ljusare, kan man använda mer vatten.
Bildspråk
konst_del2_2lios.indd 57
57
2012-03-28 22.04
Arbete med en overheadapparat De barn som ska arbeta med den här övningen bör inte vara under fyra år. Barnen fick ta med sig sitt käraste gosedjur till förskolan. De skulle avbildas, och vi skulle använda oss av en overheadapparat. Varje barn fick en spetsig svart spritpenna och en liten bit overheadfilm i A5-format och började rita av djuren på den. När det var klart lade barnen in filmerna i overheadapparaten, så nallen eller hunden eller vad som ritats projicierades på växtpapper som jag hade satt upp på väggen. Ett barn i taget fick med sin spritpenna följa konturerna i sin teckning. När bilderna förstorades fick barnen själva bestämma var på papperet bilden skulle placeras, och hur stor den skulle vara. De tyckte det var trolleri när de små djurbilderna blev så stora och tydliga. Barnen måste stå lite vid sidan om sitt arbete, när de tecknade så de inte skymde bilden med sin skugga. När den här delen av arbetet var färdigt, var det dags att börja måla djurbilderna. Jag hade kokat en sås av vetemjöl och vatten i förväg. Den var ungefär lika tjock som en vanlig vit grundsås. Försiktigt rörde jag ner betspulver i den till önskad färgstyrka. (Se också beskrivning sidan 87.) På så vis fick jag gula, röda, blå, gröna, svarta och bruna färger som hälldes i olika burkar. Dessa färger blev mycket starka, transparenta och lysande. I den här övningen målade vi rena ytor och blandade inte till nya nyanser.
X X Det här behövs
overheadfilm A5 spetsig spritpenna växtpapper tejp penna penslar kära gosedjur Till färg som läraren kokar i förväg: kastrull vetemjöl vatten betspulver gul röd blå grön brun svart burkar
58
konst_del2_2lios.indd 58
2012-03-28 22.04
XX Det var som ett trolleri när bilderna av gosedjuren projicerades på väggen.
Barnen är orädda
Ofta händer det när jag, som konstnär, tittar på barnens teckningar, att jag blir lite avundsjuk. Barnen är spontana och orädda. De ger mycket karaktär och ofta humor åt konstverken. När jag studerade bilderna av de färgglada teckningarna med de fantasifulla kramdjuren, deras miner och rörelser, kände jag nog lite av denna avundsjuka. Bildspråk
konst_del2_2lios.indd 59
59
2012-03-28 22.04