9789188099594 by Smakprov Media AB

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Boken om sfi Vad ska sfi-undervisningen handla om? Hur fångar läraren upp de vuxna elevernas olika förutsättningar och intressen? Och hur kan skolledningen utveckla verksamheten med sikte på likabehandling och pedagogiska mål? Boken om sfi erbjuder stöd till dig som arbetar med sfi. Den beskriver utbildningens mål och målar upp beprövade modeller för hur undervisningen kan planeras. Utgångspunkten är styrdokumenten, andraspråksforskning och elevernas individuella mål. Här finns praktiska upplägg för olika studievägar, yrkesinriktningar och undervisningsteman. Boken refererar till allmänna råd och andra riktlinjer om bedömning, likabehandling, studie- och yrkesvägledning samt kartläggning med uppföljning. Med boken vill författarna väcka debatt kring undervisningens innehåll och inspirera till idéer för ämnes- och yrkesinriktad samverkan mellan sfi och övrig vuxenutbildning. Författarna är välkända föreläsare. De har bland annat skrivit läromedelsserien SFI-boken och arbetat med elevtidningen Världen&vi. Fredrik Harstad ärS Apedagogisk utvecklareS Apå ABF Vux i Göteborg. M LA D M LA D Han har också arbetat med nationella prov och styrdokument. KUNSKAP KUNSKAP FÖR SKOLAN FÖR SKOLAN Jenny Hostetter är sfi-lärare och projektledare på Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning. Hon mottog 2015 Inger Lindbergs pris för lärare i svenska som andraspråk för vuxna.

ISBN 978-91-8809-959-4

789188 099594

Boken om sfi Fredrik Harstad och Jenny Hostetter

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

Svenska som k LA D rå A Msp andSra

P nskap för KAku NSad KU Saml SK OLA N Bokserien FÖR l utför dig som vil skolan är till na ger er ck lärare. Bö vecklas som rktyg ve h piration oc kunskap, ins ag. rd va ndbara i din som är anvä

fi s m o n e k o B undervisning Erfarenheter, tion och organisa tad och J Fredrik Hars

enny Hostett

Boken om sfi â&#x20AC;&#x201C; erfarenheter, undervisning och organisation

fredrik harstad

och

jenny hostetter

© 2017 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-959-4 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Linnéa Isheden Omslag: Tomas Rudström Omslagsfoto: Maskot Bildbyrå AB/Johnér Grafisk form: Roger Johansson Första upplagan, första tryckningen Tryck: Baltoprint, Litauen 2017 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehåll 1. Inledning 2. Skolans styrdokument

7 11

3. Kursplanen för sfi

4. Vuxnas lärande

5. Att organisera undervisningen

Skillnaden mellan lag, förordning och föreskrift 11 Skollagen 12 Vuxenutbildningsförordningen och Skolverkets föreskrifter 13 Läroplaner, kursplaner och ämnesplaner 13 Styrdokumentens olika lager 14 Tre studievägar och fyra kurser 19 Syfte och mål 20 Bedömning och kunskapskrav 20 Hur mycket kan eleven när kursen är slut? 21 Svårare och svårare 22 Enhetlig skola och renodlad språkutbildning 23 Folkbildning och vuxenutbildning 26 Komvux karaktär 27 Det livslånga lärandet 28 Vuxna är inte som barn 30 Erfarenhetsbaserad pedagogik 31 Kunskap utifrån 32 Bryta invanda mönster 33 Vuxenutbildning för förtryckta 33 Arbetsintegrerade utbildningar 34 Praktik och teori 35 Sfi-utbildningens många trådar 36 Skillnaden mellan att knäcka en nöt och att odla ett träd 38 En undervisningskedja 41 Varför tematiskt arbete? 45 Avslutande resonemang kring struktur 47

6. Att undervisa på sfi med yrkesinriktning och ämnesintegrering

7. Att undervisa på sfi utan yrkesinriktning eller ämnesintegrering

8. Material till undervisningen

Potentialen i yrkes- och ämneskombinerad sfi 50 Första nyckeln: kontextuellt stöd 52 Andra nyckeln: interaktion med läraren och mellan eleverna 56 Tredje nyckeln: språklig stöttning 59 Den viktiga inlevelseförmågan 62

Sfi-lärarens svåra dans 64 Frågan om innehåll 64 Elevens förutsättningar och mål är utgångspunkten 67 Att individanpassa undervisningen 69 Att öppna uppgifterna 70 Undervisa individanpassat på studieväg 1: stötta och utmana 71 Skriv gemensamt om det upplevda 74 Läs och skriv på tankens grund 75 Gör film av elevernas önskemål 77 Läs i stor och liten bok – med vuxna 78 Gör personliga fotoalbum 80 Undervisa individanpassat på studieväg 2: förklara förväntningarna 82 Skriv insändare på tema utifrån cirkelmodellen 84 Bearbeta texter interaktivt med hjälp av rättningsnyckeln 85 Gör en verkstad 87 Undervisa individanpassat på studieväg 3: ge tydliga ramar – och gå inte i grammatikfällan 88 Skapa ett case 90 Dictogloss 92 Genrepedagogik på sfi 94 Eget eller andras? 97 Innehåll och språk 98 Autentiskt material? 99 Digitala eller tryckta böcker? 100 Läromedelsförfattaren känner inte dina elever 102 Det perfekta läromedlet finns inte 102

9. Att bedöma språket

104

10. Att arbeta med likabehandling på sfi

117

11. Att utvärdera och utveckla sfi

123

12. Vem ansvarar för vad?

139

När läraren blir examinator 104 När läraren abdikerar från bedömningen 106 Summativ och formativ bedömning 107 Vikten av feedback 108 Snabba besked 109 Involvera eleverna 110 Det nationella provet i sfi 112 Reliabilitet och validitet 113 För hög status? 114 En inkluderande skola 117 Att leda skolans arbete för allas lika behandling 118 Att integrera likabehandlingsarbete och värdegrundsarbete i undervisningen 120 Systematiskt kvalitetsarbete 123 Kvalitetsarbete med elevernas röster 126 Enkät på ont och gott 126 Utvärderande samtal i fokusgrupper 127 Systematiskt kvalitetsarbete – i arbetslagen 129 Utvecklingsområde: kartläggning med uppföljning 131 Utvecklingsområde: studiehandledning på modersmål 132 Utvecklingsområde: studie- och yrkesvägledning 134 Kommunen är huvudman 139 Kommunens ansvar 140 Kommunerna organiserar sfi på olika sätt 141 Fler än en anordnare 143 Hur går en upphandling till? 143 Statens ansvar 144 En mångfald på gott och ont 146

Referenser 149

1. Inledning Har du lärt dig något nytt språk på sistone? Då vet du säkert att det inte är så lätt. Många nya ord, uttryck och grammatiska regler. För att inte tala om alla undantag. Att lära sig språk som vuxen kräver tid, strategier och en stark motivation. Ändå är det många som klarar det. Som sfi-lärare blir vi alltid lika imponerade när våra elever faktiskt lär sig svenska. Efter en tid i Sverige kan många samtala, diskutera och argumentera. De läser böcker och tidningar och kan skämta, ge beröm, klaga och kritisera. För några går det till och med ganska lätt. De kastar sig över språket och tar sig an de språkliga utmaningarna med entusiasm. Ett misstag eller ett dråpligt missförstånd får dem inte att tappa modet. Tvärtom får de en kick när budskapet till slut går fram. För andra går det tyngre. De saknar strategier och behöver mycket stöd för att angripa språket på rätt sätt. Eller så är de oroliga för att göra fel och vill förstå precis allt innan de börjar tala och samtala. Själv har jag, Fredrik, aldrig varit något språkgeni. På gymnasiet led jag mig genom språklektionerna. Under tysktimmarna minns jag hur läraren portionerade ut grammatiska klurigheter i ett förutsägbart flöde. En efter en fick vi svara, och det var ingen konst att räkna ut vilken fråga som skulle landa vid just min bänk. På engelsklektionerna var det tvärtom. Läraren virvlade runt i klassrummet, till synes utan mål och mening. Vi elever kunde varken förbereda oss eller överblicka planeringen. Engelska har jag fått lära mig på annat sätt, senare i livet. Nu var det länge sedan jag lyckades lära mig något nytt språk, trots att jag har försökt flera gånger. Som ny sfi-lärare ville jag gärna lära mig några fraser på bland annat arabiska, somaliska och persiska. Och när jag träffade min sambo från Shanghai 7

gjorde jag ett allvarligt försök att lära mig kinesiska. Hon hade lärt sig både engelska och svenska, så det kändes inte mer än rätt att jag också lärde mig hennes modersmål. Dessutom hade jag inget gemensamt språk med mina svärföräldrar. När de besökte Sverige över sommaren insåg jag hur lite man får sagt med hjälp av kroppsspråket. Jag anmälde mig därför till en nybörjarkurs, köpte kursboken och gick till det första lektionstillfället med spänd förväntan. Det gick inget vidare. Egentligen borde jag ha lärt mig kinesiska. Jag har en lång akademisk utbildning att luta mig mot, inriktad mot språk och pedagogik. Förutsättningarna var dessutom bättre än vad de flesta sfi-skolor kan erbjuda. Vi var inte mer än nio–tio elever i gruppen. Mina kurskamrater var lika motiverade som jag och hade anmält sig till kursen frivilligt, för att de verkligen ville lära sig kinesiska. Vi hade ungefär samma förkunskaper (inga) och började studera samtidigt. Vi behövde inte heller oroa oss för kontinuerlig antagning, det vill säga att det när som helst dyker upp nya elever i klassen. Läraren talade både svenska och kinesiska, så hon kunde hålla genomgångarna på ett språk vi förstod. Dessutom kunde jag träna hemma, uppmuntrad av min sambo. Ändå lärde jag mig nästan ingenting. Efter ett år kunde jag knappt säga de enklaste fraser, i alla fall inte så att någon kines förstod mig. Då och då lyckades jag uttala min sambos namn med rätt betoning, men aldrig två gånger i rad. Familj och vänner försökte trösta mig. ”Du måste bo i Kina ett par år”, menade de. ”Då kommer språket av sig självt.” Och visst, det skulle säkert ha hjälpt om jag befann mig i ett samhälle där alla talade kinesiska, där jag var tvungen att lära mig några fraser för att klara åtminstone de enklaste vardagssituationer. Men språk kommer inte av sig självt bara för att man exponeras för det. Min bror bor i Spanien utan att tala spanska, och mina föräldrar har bott i Förenade Arabemiraten utan att tala arabiska. Att lära sig ett språk kräver helt enkelt en väldigt stor insats. 8

Så om vi skulle flytta till Shanghai – hur skulle en kurs i kinesiska vara upplagd för att öka mina chanser att lära mig? Och hur skulle jag vilja bli introducerad till det kinesiska samhället? För det första skulle jag vilja veta så mycket som möjligt om utbildningen redan innan den börjar. Jag skulle vilja få svar på några enkla frågor: Vad förväntas jag lära mig? Hur är lektionerna upplagda? Vad ska vi göra de närmaste veckorna? Finns det något jag kan träna på för att lära mig snabbare? Hur ska mina kunskaper testas? När är kursen slut? Och vad kan utbildningen leda till om jag klarar den? För det andra skulle jag önska att all viktig information förmedlas på ett språk jag förstår. Allra helst skulle jag vilja ha en lärare som talar antingen engelska eller svenska, åtminstone i början. Även om de kinesisktalande lärarna säkert är tränade att kommunicera på ”lätt kinesiska” kan mycket av informationen gå förlorad. Samtidigt skulle jag uppleva det som ett stöd om jag fick diskutera mina studier med andra elever. Om det fanns andra svensktalande i klassen skulle jag prata svenska med dem, åtminstone på rasten, för att kommentera lektionerna, diskutera inlärningsstrategier och ge och ta emot tips om bra metoder för att komma vidare. För det tredje skulle jag vilja att språkutbildningen anknyter till ämnen som intresserar mig, så att det känns meningsfullt att förstå språket. Samtalen och texterna får gärna likna situationer jag möter utanför skolan. Fraserna måste vara användbara och vardagliga. Dessutom skulle jag önska mig mer än bara en språkkurs. Jag skulle vilja veta mer om det kinesiska samhället, för att så småningom försöka bli en del av det. Hur skaffar man vänner? Hur får man jobb? Vilken utbildning krävs? Helst skulle jag vilja kombinera språkutbildningen med andra studier och aktiviteter. Om min lärare i stället krävde kinesiskkunskaper upp mot gymnasienivå innan jag fick tänka på jobb eller andra utbildningar – ja, då hade jag förmodligen tappat motivationen ganska snabbt. 9

Tankeexperiment som detta har fått oss att fundera på vår egen sfiverksamhet, och hur vi organiserar och genomför undervisningen för de elever som kommer till Sverige och vill lära sig svenska. Vi har sett många exempel på imponerande och inspirerande språkundervisning, som varit såväl engagerad och målinriktad som inkluderande. Vi har också sett exempel på motsatsen. Vi har mött elever som inte förstått vilken utbildning de går eller vad som förväntas av dem, bevittnat kommunikation som inte når fram och tagit del av planer ingar som knappt sträcker sig längre än till närmaste lektion. Därför har vi skrivit den här boken. Här har vi samlat några av våra lärdomar efter snart tjugo år i sfi-branschen. Många av dem har vi skaffat oss tillsammans, som lärare på ABF Vux i Göteborg, som föreläsare på sfi-skolor och som författare till flera sfi-läromedel. Andra har vi skaffat oss på egen hand. Jenny har bland annat kartlagt elevers åsikter om sfi och lett utvecklingsprocesser med lärare och skolledare på GR Utbildning. Fredrik har arbetat med styrdokument och nationella prov. Våra erfarenheter återspeglas i hur vi har delat upp skrivarbetet. Jenny har haft huvudansvaret för de kapitel som handlar om undervisning, likabehandlingsarbete och kartläggning, medan Fredrik har skrivit om vuxnas lärande, bedömning, läromedel och ramarna runt sfi-undervisningen. Naturligtvis har vi tagit hjälp från många håll, inte minst från våra kollegor på ABF Vux och GR Utbildning. Ett särskilt tack vill vi rikta till Mikael Johansson Holmström, Ulf Olausson och Karin Håkanson, som bidragit med konkreta undervisningsförslag. I boken vänder vi oss till alla som arbetar med eller intresserar sig för sfi. För den oerfarna kan den användas som en handbok. För den erfarna blir den i stället ett diskussionsinlägg, ett bollplank att stöta sina egna tankar och erfarenheter mot. Vi har valt att varva våra personliga åsikter med mer vedertagna sanningar. Vi är förstås medvetna om att vi kan slå in öppna dörrar, men samtidigt är det vår övertygelse att sfi-undervisningen måste diskuteras, reformeras och vitaliseras. En välfungerande sfi hör till en av våra allra viktigaste framtidsfrågor.

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

ISBN 978-91-8809-959-4

789188 099594

Boken om sfi Fredrik Harstad och Jenny Hostetter

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

Svenska som k LA D rå A Msp andSra

fi s m o n e k o B undervisning Erfarenheter, tion och organisa tad och J Fredrik Hars

enny Hostett