konstnärliga uttryck – hos var och en såväl som hos konstnärliga yrkesutövare. Både förbättringar och uttryck kan vara nya och nyttiga. I översikter av kreativitet som forskningsdomän har man ganska länge använt sig av en modell med fyra olika delar: produkt, process, person och plats. Dessa omnämns som kreativitetens fyra P:n. Vissa forskare lägger till ytterligare P:n, nämligen potential2 och påverkan3. Då talar vi om kreativitetens sex P:n. Men det finns också forskare som har skapat modeller med andra komponenter.4 Ytterligare en annan utgångspunkt för kreativitetsbegreppet är systemteorier som visar hur kreativitet uppstår genom samverkan av flera olika komponenter. Vi börjar med att presentera ett sådant system.
Det kreativa systemet Flera forskare betonar individens och miljöns samverkan för att kreativitet ska uppstå. Det räcker inte med en kreativ person utan också sammanhanget där kreativitet kommer till stånd är viktigt. Csikszentmihalyi menar i sin systemmodell att det behövs tre delar för att kreativitet ska uppstå.5 Det behövs en domän – vilket betyder en konstform eller ett vetenskapsområde, och ett fält – vilket utgörs av experterna inom domänen som är kompetenta att bedöma vad som kan anses vara nytt och nyttigt. Dessutom behövs det en kreativ person som tillför något nytt och nyttigt till domänen. Csikszentmihalyi definierar kreativitet på följande vis: Kreativitet kommer till stånd när den kreativa personen förändrar en domän i grunden så dess sätt att fungera förändras på ett avgörande sätt eller när personen får en ny disciplin att avknoppas från någon befintlig och när denna förändring eller avknoppning erkänns av fältet.6
Den kreativa personen behöver ha gedigen kunskap inom domänen och också ha goda kontakter med fältet. Ett exempel som kan nämnas är att ämnet psykologi var en del av vetenskapsgrenen medicin och pedagogik fram till tidigt 1900-tal – men efterhand 12
Kreativitet.indb 12
2014-06-26 09.39