I den här boken belyser flera forskare från olika discipliner dessa och liknande frågeställningar. De har gemensamt att de verkar inom det statliga Rektors programmet. Här nyanserar och exemplifierar de relationen mellan forskning och vetenskap å ena sidan, och skolors och förskolors ledarskap å den andra. Hela tiden med konkret utgångspunkt i skolledares dagliga arbete och de för väntningar som ställs på dem. Boken riktar sig främst till verksamma och blivande rektorer och andra skol ledare, men läses med behållning av alla som är intresserade av forskning om skolors ledarskap och hur detta ledarskap kan ses som ett fenomen i rörelse och förändring.
Att leda skolor med stöd i forskning
• Hur kan skolans och förskolans ledare förstå relationen mellan forskning om och utövandet av skolledarskap? • I vilken utsträckning bör aktiviteter och beslut som rör skolverksamhet och skolförbättring ha stöd i forskning och inte endast i de berördas tycke och smak? • Vad talar för att stärkt förankring i forskning också främjar skolors resultat och elevers lärande?
Niclas Rönnström & Olof Johansson (red.)
Skolledare har ett komplext arbete som idag utsätts för allt högre krav på r esultat, kvalitet och ständig förbättring. Verksamheten i skolan ska dessutom vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och den förväntas i hög utsträck ning kunna förbättras med hjälp av forskningsbaserade kunskaper och strategier. Skolledare står inför utmaningen att kunna navigera i skolverksamhet som kännetecknas av tilltagande komplexitet och att göra det med stöd i forskning. Denna utmaning blir tydlig i ljuset av följande frågor:
Niclas Rönnström & Olof Johansson (red.)
Att leda skolor med stöd i forskning Exempel, analyser och utmaningar
ISBN 978-91-27-81952-8
9 789127 819528
NOK_JOHANNSSON_RONNSTROM_ATT_LEDA_SKOLOR_MED_STOD_I_FORSKNING.indd Alla sidor
2018-06-26 11:47
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 2
2018-06-29 09:13
Innehåll Introduktion – att leda skolor med stöd i forskning Niclas Rönnström och Olof Johansson
11
Forskning, vetenskap och skolans offentliga karaktär Är forskning för skolan enbart av godo? Bokens exempel, analyser och utmaningar
15 17 19
KAPITEL 1
Evidens och kontext – om konsten att tolka och tillämpa forskning om skolledarskap Niclas Rönnström
25
Skolledarskap som forskningsfält: en berikande men svåröverskådlig mångfald 29 Framväxten av forskning om forskning för skolans policy och professioner 35 Syntetiserande forskning om skolledarskap för skolans ledare 39 Att tolka meta-analytisk evidens: en komplex förankring i forskning 46 Att tillämpa evidens i praktiken: kontextberoendet slår tillbaka 50 Avslutande reflektion 55 Referenser 57
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 5
2018-06-29 09:13
KAPITEL 2
Skolledarskap – vetenskap, konst eller (bara) hårt arbete Jan Löwstedt
61
Skolledarens betydelse för skolan Skolledarskap är viktigt, men för vad? Vad kan vi veta om skolledarskap? Kunskap om ledarskap i organisationer Skolledarnas föreställningar och lokala teorier Skolledning: vetenskap, konst eller bara hårt arbete? Avslutande reflektion Referenser
65 68 72 77 81 85 86 88
KAPITEL 3
Primus inter pares? Anna Forssell
93
Den främste av likar 98 Skola, folk och flickor 102 Akademisk bildning eller administrativ förmåga? 106 Rekryteringsbasen 109 En befattningsutbildning eller en akademisk påbyggnadsutbildning? 112 Ett annat kunskapssamhälle 114 Avslutande reflektion 120 Referenser 123 KAPITEL 4
Skolledarskap och beprövad erfarenhet – om erfarenhetsbaserat kunnande i förskola och skola Maj-Lis Hörnqvist
127
Historisk tillbakablick Förståelse av beprövad erfarenhet
131 133
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 6
2018-06-29 09:13
Några reflektioner över beprövad erfarenhet 149 Avslutande reflektion 152 Referenser 154 KAPITEL 5
Undervisning på vetenskaplig grund – skolledares uppfattning av att leda en verksamhet på vetenskaplig grund Ylva Ståhle och Inger Eriksson
157
Undervisning på vetenskaplig grund 160 Rektorernas uppgifter, ansvar och kompetens 162 Pedagogiskt ledarskap 163 Data och metod 165 Resultat – att förverkliga en undervisning på vetenskaplig grund 168 Avslutande reflektion 179 Referenser 186 KAPITEL 6
Resultatanalyser på vetenskaplig grund – men vilken? Jan Håkansson
191
Analyser av resultat på individnivå – vad kan skolledarna luta sig mot? 195 Resultat och måluppfyllelse på individnivå – en vidare referensram 196 Resultat och måluppfyllelse på individnivå – lärandeerfarenheter i relation till studieresultat 199 Resultat och måluppfyllelse på individnivå – en summering 204 Analyser av undervisning – några perspektiv från översikter på området 205 Faktorer i och omkring undervisning som påverkar elevernas studieprestationer 208 Forskningsbasering, vetenskaplighet och vetenskapligt förhållningssätt 216
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 7
2018-06-29 09:13
Trovärdighet och giltighet i forskningen 220 Avslutande reflektion 222 Referenser 225 KAPITEL 7
Skolinspektion på vetenskaplig grund? Anders Ivarsson Westerberg
233
En inspektion som kommit och gått 236 Program och teknologi i skolinspektion 237 Studien 239 Sammanfattning av studien 245 Teknologier i samband med skolinspektioner 246 Skolinspektion, teknologier och programidéer 256 Avslutande reflektion 259 Referenser 262 KAPITEL 8
Om rektorer och utmaningen i att leda lärares arbete med bedömning och betygssättning Helene Ärlestig
265
Att konstruera grupper som synliggör skillnader 278 Tre sätt att leda arbetet med bedömning och betygssättning 282 Karaktärsbilder av rektors pedagogiska ledarskap 290 Avslutande reflektion 292 Referenser 294 KAPITEL 9
Med hänsyn till både tid och rum – systematiskt kvalitetsarbete i fyra dimensioner Björn Ahlström
297
Systematiskt kvalitetsarbete – en introduktion Kvalitetsarbete – krav eller stöd?
300 302
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 8
2018-06-29 09:13
De fyra dimensionerna 303 Avslutande reflektion 319 Referenser 320 KAPITEL 10
Förändringsledarskapets fallgropar Elisabet Edqvist och Kerstin Kolam
323
Att leda förändring 326 Teoretiska utgångspunkter, metod och material 326 Förändringens grunder (Var är vi?) 329 Organisationsförståelse och förändring (Var är vi och vart ska vi?) 332 Strategier i arbete med förändring och utveckling (Hur gör vi?) 343 Avslutande reflektion 350 Referenser 353 KAPITEL 11
Skolledarskap – interaktion och samtal Anita Nordzell
357
Ledarskapsforskning – några bilder 360 Förgivettaganden i ledarskapsforskning 364 Skolledarskap 365 Mot ledarskap som relationellt 366 Samtalsforskning 368 Studier av ledares interaktion i samtalsforskning 370 Avslutande reflektion 381 Referenser 383
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 9
2018-06-29 09:13
KAPITEL 12
Kollegialt lärande och konsten att navigera bland begrepp Pär Larsson
389
Ständiga försök att öka lärarsamarbetet 392 Praktiken spjärnar emot 394 Två sidor av samma mynt 396 Olika former av kollegialt samarbete 398 Kollegialt eller kollektivt lärande 401 Det kollektiva lärandets förutsättningar 403 Konsten att navigera bland begrepp 408 Avslutande reflektion 410 Referenser 412 KAPITEL 13
Sammanvävda praktiker? En studie av likabehandlingsarbete och vetenskapligt förhållningssätt i grundskolan Britt-Inger Keisu
417
Tidigare forskning och syfte 420 Studien – urval och metod 423 Feministisk genusteori om förändring 425 Det främjande och förebyggande arbetet 429 Avslutande reflektion 443 Referenser 445 Författarpresentationer
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 10
449
2018-06-29 09:13
Introduktion – att leda skolor med stöd i forskning
Niclas Rönnström och Olof Johansson
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 11
2018-06-29 09:13
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 12
2018-06-29 09:13
Den här boken utgår från två antaganden om relationen mellan å ena sidan skolledarskap, och å andra sidan forskning och vetenskap. Det första antagandet handlar om att det finns skäl att analysera och nyanserat diskutera den komplexa relation som råder mellan det ledarskap och det utvecklingsarbete rektorer och andra ledare i förskola och skola utövar i den pedagogiska verksamheten, och den roll som forskning, vetenskapliga förhållningssätt och vetenskaplig grund antas spela i detta arbete. Det andra antagandet gäller att det finns skäl att både problematisera och exemplifiera de relationer som finns mellan skolledarskap, forskning och vetenskap. Det går inte att förutsätta deras innebörder och värde. Under det moderna samhällets framväxt sågs länge utbildning, forskning och vetenskap som entydigt goda företeelser, men det kan vi inte längre förutsätta. I dag får vi snarare leva med insikten att det moderna samhällets institutioner också medför risker och besvärliga konsekvenser, som inte gick att förutse när de inrättades. Detta utgör ett skäl till varför det finns behov av att nyansera föreställningar om, samt att undersöka snarare än att förutsätta relationen mellan skolledarskap, forskning och vetenskap. Till båda dessa antaganden hör en ambition som delas av bokens författare, som handlar om att stödja verksamma skolledare i deras komplexa arbete, som i dag utsätts för allt högre krav på resultat, kvalitet och ständig förbättring. Skolledare i förskolan och skolan bär i dag ansvar för en verksamhet som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessutom förväntas de i allt högre utsträckning leda och utveckla sin verksamhet med hjälp av vetenskapligt förankrade begrepp, analyser, modeller och strategier. Introduktion – att analysera skolledarskap och forskning
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 13
13
2018-06-29 09:13
Detta förutsätter dock kvalificerat kunnande och komplexa förmågor av skolledarna. Det räcker inte att de håller sig uppdaterade med de senaste forskningsrönen, eller att de kan övertyga andra med hjälp av argument från populära forskare. I dag ökar trycket på att de också ska kunna basera sitt ledarskap, sin organisering och skolans utveckling på lärdomar, strategier och förmågor härledda från forskning och vetenskapliga discipliner. Det är i ljuset av dessa ökade krav som vi vill stödja förskolans och skolans ledare med denna bok. Men ett sådant stöd kräver en förmåga till problematisering och kritisk granskning av forskning och vetenskap, som har kommit att bli honnörsord inom skola och utbildning och som oftast betraktas som både självklara och entydigt goda. Problemet med denna utveckling är dock att det inte anses som särskilt vetenskapligt att betrakta forskning som självklar och entydigt god. Det blir allt vanligare att man i samhället och inom media använder formuleringen ”forskning har visat …” som moralisk pekpinne eller generellt rättesnöre för hur vi bör leva och vad vi bör undvika i våra liv. I skolsektorn visar detta sig genom alltfler hänvisningar till något som forskning antas ha visat, ett slags påbud, som skolans professionella ska förhålla sig till och helst anamma. Det är emellertid vanligt att man hänvisar till forskning utan att samtidigt ge referenser till en specifik studie, med dess kontextuella begränsningar och områden för tillämpning. Varje forskningsstudie är beroende av specifika förutsättningar och utgångspunkter som villkorar den. Den går att tillämpa på vissa problem, grupper och områden, men kanske inte på andra. Den här boken är författad av forskare som dels utbildar förskolans och skolans ledare, dels ägnar sig åt forskning inom styrning, ledning, organisering och ledarskap inom skola och utbildning. Vi delar övertygelsen att vetenskap, forskningsförankring och vetenskapliga förhållningssätt är väsentliga för förskolans och skolans ledare och för deras ansträngningar och verksamhetsansvar. Men också att relationen mellan vetenskap och ledarskap inom skola och utbildning bör lyftas upp till ytan och exemplifieraseftersom 14
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 14
Niclas Rönnström och Olof Johansson
2018-06-29 09:13
den alltför ofta tas för given. Det är ett sätt för oss att stödja skolledare som förväntas leda sina verksamheter med stöd i forskning. I boken ger vi därför flera exempel på forskning och vetenskapliga förhållningssätt som kan ge skolledare kunskap med relevans för deras ledning av och arbete med till exempel kvalitet, resultat, lika behandling, bedömning, förändring och kollegial samverkan. I bokens olika kapitel exemplifierar vi vad vetenskaplighet kan innebära och hur forskning och vetenskapliga förhållningssätt kan stödja förskolans och skolans ledare i deras omfattande ansvar för att driva en verksamhet som ska vila på vetenskaplig grund. Därigenom visar vi också på vår syn på det problematiska i att forskning och vetenskap kan tillämpas hur som helst utifrån vilka syften som helst.
Forskning, vetenskap och skolans offentliga karaktär Skollagen föreskriver att utbildning ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, som alla som verkar i förskolan och skolan ska främja. Utbildningen ska dessutom vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och det statliga Rektorsprogrammet får endast ges av lärosäten som antas kunna genomföra utbildning med hög vetenskaplig kvalitet. I de måldokument som styr Rektorsprogrammet framgår det att utbildningen av skolans ledare ska vila på vetenskaplig grund och att de ska förvärva kunskaper och färdigheter som gör att de kan ansvara för en likvärdig och rättssäker utbildning, skapa förutsättningar för måluppfyllelse samt ansvara för att den pedagogiska verksamheten utvecklas. Men vad innebär de ökade kraven på forskningsförankring och vetenskaplighet för skolledares identitet och praktik? Är det tillräckligt att utbildningen i förskolan och skolan vilar på någon sorts vetenskaplig grund och att det i övrigt är fritt fram att forma den pedagogiska verksamheten efter eget huvud inom lagens ramar? Ska förskolans och skolans ledare nöja sig med att enbart Introduktion – att analysera skolledarskap och forskning
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 15
15
2018-06-29 09:13
hålla sig informerade om de senaste forskningsrönen, eller ska de primärt vara goda konsumenter av forskning? Bör de utveckla en yrkesidentitet som primärt är knuten till forskning och vetenskapliga förhållningssätt? Bör deras beslut om och förändringar i verksamheten ha stöd i forskning snarare än att utgå från deras tycke och smak? Ska förskolans och skolans ledare säkerställa att alla inslag i den pedagogiska verksamheten vägleds, formas och utvecklas utifrån forskning och vetenskapliga förhållningssätt så att måluppfyllelsen kan maximeras? Ett exempel på hur utvecklingen i förskolan och skolan i dag förutsätts relatera till relevant forskning, och hur skolledarskapet förutsätts vägledas av vetenskaplig systematik, metod och inställning, är det skärpta kravet på systematiskt kvalitetsarbete. Ett skäl till att skolledarskap specifikt och utbildning generellt ska knyta an till forskning och grundas på vetenskap har att göra med skolans offentliga och samhälleliga karaktär. Alla som verkar inom skola och utbildning behöver ta hänsyn till kunskaper, värden och normer som går utöver deras egna åsikter, vanor och föreställningar. Detta märks inte minst i diskussionen om beprövad erfarenhet, som inte handlar om enskilda individers erfarenheter, utan om erfarenheter som är korrekt dokumenterade, kommunicerade bland andra, samt är ändamålsenliga i relation till den peda gogiska verksamhetens mål, riktlinjer och innehåll. Skolans offentliga karaktär frammanar också det villkor för skolledarskap som har kommit att benämnas ”korstryck”, det vill säga att en mängd aktörer är intresserade av dess verksamhet och vill utöva inflytande över den med mer eller mindre klara motiv. Skolledare som befinner sig i detta påverkansfält (korstryck) antas kunna navigera med stöd av vetenskapligt grundad kunskap efter som den anses vara mer stabil och mindre känslig för tillfälliga trender. Senare års betoning av evidensbaserad kunskap och evidensbaserade program i skolsektorn kan möjligen ses som ett uttryck för förhoppningen att vetenskapligt grundad kunskap kan anses som stabil, pålitlig och relevant för förskolans och skolans verksamhet och professioner. 16
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 16
Niclas Rönnström och Olof Johansson
2018-06-29 09:13
Ytterligare en aspekt av skolans offentliga karaktär och de krav som det innebär, och som har koppling till vetenskaplighet, handlar om effektivitet, produktion och resultat. Eftersom det spenderas enorma belopp på skola och utbildning varje år är det rimligt att det ställs krav på skolans professionella att uppfylla de mål som tilldelats skolväsendet och att infria de förväntningar som ställs på dem. Både detta, samt att skolors målsättningar, uppdrag och processer är många och komplexa, gör att skolans professionella kan söka stöd i den forskning och vetenskap som den pedagogiska verksamheten förväntas grunda sig i. Samtidigt har det riktats kritik mot den pedagogiska och utbildningsvetenskapliga forskningen för att inte i tillräckligt hög grad ha varit behjälplig för skolans professionella, och inte heller när det gäller att informera politiker och reformivrare. Den forskning som bedrivits har i stället ibland anklagats för att lämna skolans lärare och ledare ensamma i sin gärning, så att de i värsta fall tvingas uppfinna de pedagogiska hjul som de behöver om och om igen, utan stöd från forskningen.
Är forskning för skolan enbart av godo? Det är bland annat denna situation som har föranlett ett ökat fokus på praktiknära, metaanalytisk, syntetiserande och evidensbaserad forskning, för att bättre möta pedagogers och politikers förväntningar på forskning som stödjer skolans yrkesverksamma i det uppdrag de tilldelats. En forskning som förväntas stödja en mer samlad kunskapsutveckling inom de forskningsfält som berör skola och utbildning och göra generaliseringar som möjliggör teorigenerering för skolans område. Det svenska mottagandet av Vivianne Robinsons forskning om elevcentrerat ledarskap, John Hatties metastudie om synligt lärande, Helen Timperleys forskning om lärares professionella kunnande samt David Mitchells forskning om evidensbaserade strategier för bättre inkludering i skolan, kan förstås som ett uttryck för allt högre ställda förväntningar på forskning för och inte endast om skolan. Dessa forskare kan anses tillföra det som kritiker menar saknas Introduktion – att analysera skolledarskap och forskning
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 17
17
2018-06-29 09:13
i svensk skolforskning. De förmodas hålla hög vetenskaplig kvalitet, de är skol- och praktiknära och antas kunna vägleda såväl reformer som pedagogiska interventioner i skolor. Men går deras rön verkligen att överföra till svenska förhållanden? Det kan ju både finnas stora likheter mellan olika nationers utbildningssystem i takt med att utbildningssektorn har globaliserats, och stora skillnader som gör att forskning som äger relevans för många kontexter inte nödvändigtvis äger relevans för alla. Betoningen på forskningsförankring och vetenskapliga förhållningssätt knutna till skolors praktik och förmåga att realisera mål och uppdrag reser också andra frågor, eller till och med problem, i de svenska offentliga skolorna. Samtidigt som man kan anta att kravet på att stärka skolans vetenskapliga bas i ett avseende syftar till att främja skolans demokratiska uppdrag i termer av att skolor måste bli bättre på att realisera de planer och mål som bestäms i regering och riksdag, kan kravet leda till att skolans professionella och eleverna får minskat inflytande över sitt vardagliga skolarbete, vilket riskerar att bedömas som godtyckligt i ljuset av den auktoritet som forskningens resultat och evidens ger sken av. I dag ifrågasätter också många forskare den alltmer efterfrågade kopplingen mellan forskning och kraven på att maximera skolors resultat, effektivisera pedagogers interventioner och förbättra elevers studieprestationer. Om effektivitet blir den norm som styr forskning om och utövande av pedagogisk praktik, riskerar vi att fångas i föreställningar om prestation och effektivitet som gör skolors lagstadgade uppdrag alltför snävt och snarare bidrar till myter och irrvägar än god vetenskaplighet. Det finns både en fara i att föreställningar om skolans ledare och om skolutveckling eldas på av effektivitetsnormer som det är svårt att finna empiriska exempel på, och att det bildas föreställningar om att den roll forskning och vetenskap kan spela i skolan trampar över rimliga gränser för vad vetenskap kan eller bör bidra med. Det är mot denna bakgrund vi återigen vill betona vikten av att analysera och nyanserat diskutera den komplexa relationen som finns mellan skolledares ledning av och utvecklingsarbete i 18
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 18
Niclas Rönnström och Olof Johansson
2018-06-29 09:13
en pedagogisk verksamhet, och den roll som forskning och vetenskapliga förhållningssätt antas spela i deras ledarskap och utvecklingsarbete.
Bokens exempel, analyser och utmaningar I bokens första kapitel, ”Evidens och kontext – om konsten att tolka och tillämpa forskning om skolledarskap”, belyser Niclas Rönnström hur syntetiserande och meta-analytisk forskning har medverkat till att samla och integrera kunskap och forskning om skolors framgångsvillkor, god undervisning och lärande, med de forskningsfält och discipliner som sysslar med ledarskap och organisation. Han belyser framväxten av och några av motiven till syntetiserande och meta-analytisk forskning, men också vad som krävs för att skolledare ska kunna tolka och tillämpa den i den pedagogiska verksamheten om de ska göra det med stöd i forskning och på vetenskaplig grund. I kapitel 2, ”Skolledarskap – vetenskap, konst eller (bara) hårt arbete?” problematiserar Jan Löwstedt skolledarskap, dess betydelse för skolors verksamhet och elevers skolresultat, samt vad det kan innebära att leda skolverksamhet på vetenskaplig grund. Han pekar på att rektorsfunktionen har ökat i komplexitet och utsatts för skärpta krav som berör allt från kontakter med det omgivande samhället och internationalisering, till elevers måluppfyllelse och skolors resultat. I ljuset av detta problematiserar Löwstedt den vetenskapliga grunden för, och en alltför stark tilltro till, forskning om generella framgångsfaktorer för skolledarskap. Han menar att kunskap som baseras på sådan forskning alltför sällan genererar handlingsbar kunskap för skolans ledare, men att forskning om ledarskap i organisationer kan erbjuda ett fruktbart alternativ för den som söker handlingsbar och praktikrelevant kunskap. I kapitel 3, ”Primus inter pares?”, diskuterar Anna Forsell rektorsrollen och dess utveckling i ett historiskt perspektiv. Forssell menar att två traditioner, läroverkstraditionen och folkskoletraditionen, äger relevans för utvecklingen av rektorsrollen och för Introduktion – att analysera skolledarskap och forskning
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 19
19
2018-06-29 09:13
den återkommande diskussionen om rektorernas kunskapsbas och förankring i vetenskap och akademi. Hon diskuterar den utveckling som skett från den tidigare ledaren med en klar auktoritet grundad i kollegiets erkännande, till dagens demokratiska skolledare som har en mer komplicerad ledningssituation i ett kunskapsbaserat samhälle. Forssell reser slutligen frågan om det inte vore dags att höja kraven på akademisk grundutbildning för skolans chefer och ledare. I Maj-Lis Hörnqvists kapitel 4, ”Skolledarskap och beprövad erfarenhet – om erfarenhetsbaserat kunnande i förskola och skola”, diskuteras relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet. Kapitlet syftar till att utifrån skollagens skrivning diskutera begreppet beprövad erfarenhet och vad det betyder för rektorer och förskolechefer. Hon gör en teoretisk analys av begreppen erfarenhet och beprövad erfarenhet och visar med två analyser hur beprövad erfarenhet kan genereras med hög relevans för skolans ledare. Kapitlet exemplifierar vad det kan innebära att frambringa erfarenhet som går utöver enskilda individers upplevelser och övertygelser, och därigenom möta de krav som kan ställas på offentlig verksamhet. I bokens femte kapitel, ”Undervisning på vetenskaplig grund – skolledares uppfattningar av att leda en verksamhet på vetenskaplig grund”, belyser Inger Eriksson och Ylva Ståhle ett urval av svenska rektorer och deras uppfattningar om fenomenet att leda undervisning på vetenskaplig grund. Rektorerna ger uttryck för olika uppfattningar som kan innebära olika konsekvenser och utmaningar för dem som pedagogiska ledare. Författarna drar slutsatsen att rektorer som avser att leda sina skolverksamheter på vetenskaplig grund har skäl att ta ansvar för och medverka till att en uppbyggnad av lärarprofessionens kunskapsbas kan ske. ”Resultatanalys på vetenskaplig grund – men vilken?” av Jan Håkansson, är titeln på bokens sjätte kapitel. Håkansson tar sin utgångspunkt i skolledares ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan och skolan. I fokus står skolledares och lärares analyser av resultat som förväntas föregå bedömningar av skolors måluppfyllelse, som i sin tur ligger till grund för insatser för att 20
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 20
Niclas Rönnström och Olof Johansson
2018-06-29 09:13
förbättra denna måluppfyllelse. Håkansson reser frågan om vilka forskningsbaserade referensramar och resultat som kan äga relevans för skolledare som behöver bredda och fördjupa sina resultatanalyser, och diskuterar hur de kan integrera, men också kritiskt granska, forskningsresultat i arbetet med verksamhetsbaserade analyser och skolutveckling. Kapitlet ger en vidgad förståelse för och mer preciserad analys av resultat i termer av elevers lärande och lärares undervisning, samt diskuterar och problematiserar hur skolledare kan förstå och använda forskningsresultat från andra kontexter än de svenska i sitt kvalitetsarbete. I bokens kapitel 7, ”Skolinspektion på vetenskaplig grund?” för Anders Ivarsson Westerberg en kritisk diskussion utifrån en studie av hur skolinspektion kan gå till under premissen att den vilar på vetenskaplig grund. Kapitlet syftar till att diskutera vad skolinspektion kan bidra till i skolans verksamhet, vilka problem som kan vara knutna till den och vad skolans ledare kan lära sig av skolinspektioner såsom de genomförs i Sverige. Ivarsson Westerberg pekar på att det finns ett antagande om att Skolinspektionens granskningar ska bidra till att öka skolornas kvalitet, likvärdighet samt främja goda studieresultat, men att detta antagande är svårt att försvara i ljuset av forskning på området. Han menar att skolinspektionen snarare bidrar till att forma en tilltagande granskningshets inom skolsektorn, och att den har svårt att leva upp till de rigorösa krav som den omhuldar, den objektiva vetenskaplighet den förknippas med och de effekter den avser åstadkomma i skolan. Helene Ärlestig analyserar i kapitel 8, ”Om rektorer och utmaningen i att leda lärares arbete med bedömning och betygssättning”, en studie om hur rektorer stödjer lärares arbete med bedömning och betygssättning. Kapitlet exemplifierar inte endast hur forskningsbaserat arbete kan designas och iscensättas för forskningsändamål, utan tjänar också som inspiration för skolledare som systematiskt vill kartlägga och analysera sin pedagogiska verksamhet. Ärlestigs utgångspunkt är att alltfler rapporter visar att likvärdigheten i den svenska skolan sjunker, med stora kvalitativa skillnader i hur lärare och rektorer agerar både inom och mellan Introduktion – att analysera skolledarskap och forskning
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 21
21
2018-06-29 09:13
enskilda skolor som följd. Genom att använda en metod som bygger upp idealtyper illustrerar hon hur det är möjligt att reflektera över kvalitativa skillnader i processer och prioriteringar i skolans vardagsarbete med betyg och bedömning. I kapitel 9, ”Med hänsyn till både tid och rum – systematiskt kvalitetsarbete i fyra dimensioner”, diskuterar Björn Ahlström systematiskt kvalitetsarbete utifrån fyra väsentliga dimensioner, höjd, bredd, djup och tid. Ambitionen är att ge konkreta metodologiska tips om det kvalitetsarbete skolledare ska bedriva. Tanken med de analytiska dimensionerna är att de ska ringa in väsentliga beståndsdelar i det systematiska kvalitetsarbetet så att de bildar en helhet som möjliggör fördjupad förståelse. Kapitlet bygger på fiktiv analys och utgör ett exempel på hur skolledare kan tänka om och arbeta med att samla in data, och hur dessa data sedan kan användas som en hävstång för vidare studier och analyser. I bokens tionde kapitel, ”Förändringsledarskapets fallgropar”, tar Elisabet Edqvist och Kerstin Kolam utgångspunkten att när en individ tar steget att bli ledare föreligger det oftast en önskan om att få driva, förändra och utveckla en verksamhet. För skolledare handlar det om att genom förändrings- och utvecklingsarbete vilja skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande. Utifrån detta belyser Edqvist och Kolam det förändringsarbete och de fallgropar som skolledare kan råka ut för. Syftet är att analysera och åskådliggöra hur skolledare arbetar med förändring, samt belysa användningen av vetenskapliga förhållningssätt i skolors utvecklingsarbete. I kapitel 11, ”Skolledarskap som interaktion”, diskuterar Anita Nordzell att framgång och motgång i olika verksamheter ofta till skrivs enskilda ledare som framställs i idealiserade termer. En stark ledare antas ha goda egenskaper och en betydande del av den traditionella forskningen om ledarskap har bidragit till närmast heroiska beskrivningar av enskilda ledare. Nordzell argumenterar mot denna bild genom att ta en relationell och interaktionistisk utgångspunkt för att förstå ledarskap. I sin analys betonar hon vikten av att uppmärksamma relationer och språkliga handlingar för 22
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 22
Niclas Rönnström och Olof Johansson
2018-06-29 09:13
att kunna skapa och verka för en kreativ och utvecklande skola. Kapitlet kan tjäna som exempel på hur skolledare kan använda en relationell eller interaktionistisk utgångspunkt i sitt arbete med att utveckla den egna verksamheten. I kapitel 12, ”Kollegialt lärande och konsten att navigera bland begrepp”, belyser Pär Larsson relevanta skillnader mellan två begrepp och lärandepraktiker, kollegialt och kollektivt lärande, vilka kan te sig bedrägligt lika men som har olika förankring i forskning och policy. Larsson beskriver den roll som de båda begreppen och praktikerna kan tänkas ha i skolutveckling. Utifrån en analys av väsentliga skillnader mellan kollegialt och kollektivt lärande lyfter han en aspekt av vetenskapligt förhållningssätt som innebär skolledares behov av att kritiskt kunna navigera bland olika begrepp som florerar i skoldebatten. Han identifierar och diskuterar vad som krävs för att ett lärande pedagoger emellan ska kunna leda till skolutveckling i bemärkelsen utveckling av skolans verksamhet i stort. Kapitlet är relevant för skolledare som i allt högre utsträckning förväntas initiera och leda kollegiala lärprocesser, och det kan exemplifiera vad det kan innebära att forskningsbasera sådana processer. I bokens kapitel 13, ”Sammanvävda praktiker? En studie av lika behandlingsarbete och vetenskapligt förhållningssätt i grundskolan” redovisar och analyserar Britt Inger Keisu olika aspekter av likabehandlingsarbete och vetenskapliga förhållningssätt i grundskolan. Keisu visar i sin analys att begreppsparet främjande och förbyggande arbete i likabehandlingsplanerna är problematiskt, och att planerna framför allt syftar till att förhindra och avvärja identifierade risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, snarare än att skapa trygghet och förstärka allas lika värde och elevers rättigheter och möjligheter. Keisu diskuterar i sin analys olika förklaringar till detta förhållande och hur skolledare kan utveckla kritiskt granskande och självreflexiva förhållningssätt, som är väsentliga för deras arbete med kränkande behandling, jämställdhet och mångfaldsfrågor.
Introduktion – att analysera skolledarskap och forskning
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 23
23
2018-06-29 09:13
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 24
2018-06-29 09:13
KAPITEL 1 Evidens och kontext – om konsten att tolka och tillämpa forskning om skolledarskap
Niclas Rönnström
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 25
2018-06-29 09:13
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 26
2018-06-29 09:13
Detta kapitel belyser framväxten av syntetiserande och meta-analytisk forskning om skolledarskap, men också konsten att tolka och tillämpa sådan forskning för praktiska ändamål. Syntetiserande forskning innebär vanligtvis forskning om forskning med praktiska intentioner. I dag är det en inriktning som växer sig allt starkare inom forskningsfältet skolledarskap, något som har efterfrågats och välkomnats av många. Syntetiserande forskning antas vara väsentlig för att man ska kunna bygga en kunskapsbas för pedagogiska professioner, och för att det ska bli möjligt att svara på politikernas och skolans yrkesverksammas frågor om vad som kan räknas som effektiva interventioner i skolan. Den förväntas dessutom producera resultat eller evidens som direkt kan användas av skolans ledare och lärare i skolförbättrande syfte. Alla som har följt de senaste årens utveckling inom skola och utbildning vet att kraven på resultat, bättre måluppfyllelse och högre kvalitet har ökat, och att internationella jämförelser inom utbildningssektorn har eldat på denna utveckling (Rönnström, 2012). Detta har också medfört förväntningar inte bara på skolans yrkesverksamma och eleverna, utan också på forskarna. I en debattartikel i Svenska Dagbladet 16 juli 2017 påstår Inger Enkvist att brister i den pedagogiska och utbildningsvetenskapliga forskningen kan förklara varför utbildningssektorn dras med problem, trots att det har gjorts massiva investeringar i den (Enkvist, 2017). Hon menar att endast en försvinnande liten del av den forskning som genomförs i dag kan stå politiker och professionellatill tjänst, när den egentligen bör handla om effektstudier och hur man kan förbättra undervisningen. Evidens och kontext: om konsten att tolka och tillämpa forskning …
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 27
27
2018-06-29 09:13
Samtidigt har den ovan nämnda utvecklingen varit en bidragande faktor till framväxten av syntetiserande och meta-analytisk forskning som har orienterats mot vad man generellt kan veta, vad som fungerar eller har effekt i skolan. Denna inriktning har stadigt ökat i omfattning under senare år, framför allt internationellt men också i Sverige (Vetenskapsrådet, 2011; Pashiardis & Johansson, 2016; Ärlestig, Day & Johansson, 2015; Håkansson & Sundberg, 2012; 2016). När det gäller skolledarskapsforskning har relationen mellan skolledarskap, lärarnas undervisning och elevernas lärande kommit att bli en primär angelägenhet (Robinson, 2009; Hallinger, 2015; Leithwood & Seashore Louis, 2011). Den nya och växande syntetiserande forskningsinriktningen som berörts ovan bär på många löften, men den reser också många frågor. En fråga som har aktualiserats med relevans för skolledarna är i vilken utsträckning evidens och forskningsresultat kan användas direkt för att förbättra undervisningen och elevernas lärande. I kapitlets första avsnitt diskuterar jag en utveckling inom forskningsfältet skolledarskap som har frammanat syntetiserande och meta-analytisk forskning. I det andra visar jag hur syntetiserande forskning inom skolledarskap kan förstås mot bakgrund av en generell kritik som riktats mot pedagogisk och utbildningsvetenskaplig forskning när det gäller dess (bristande) förmåga att främja politikernas och de yrkesverksammas interventioner i skolan, samt att utgöra en stabil kunskapsbas för skolprofessionerna. I det tredje avsnittet diskuterar och ger jag exempel på framväxten av syntetiserande och meta-analytisk skolledarskapsforskning som antas kunna stå skolans ledare till tjänst. I kapitlets två avslutande avsnitt belyser jag vad som kan krävas av skolledare som vill tolka och til�lämpa evidens eller resultat från syntetiserande eller meta-analytisk forskning i sin verksamhet. Jag kommer att visa att föreställningen om att forskningen kan tillhandahålla resultat som de direkt kan använda för att förbättra skolan är naiv och troligen mer vilse ledande än klargörande.
28
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 28
Niclas Rönnström
2018-06-29 09:13
Skolledarskap som forskningsfält: en berikande men svåröverskådlig mångfald Vetenskapsrådets forskningsöversikt ”Rektor – en forsknings översikt 2000–2010”, utgör ett försök att sammanställa forskning som kan vara till stöd för skolhuvudmän, rektorer och lärare i deras arbete med att förbättra förutsättningar för verksamhetsutveckling och måluppfyllelse (Vetenskapsrådet, 2011). I översikten framhålls hur rektorers och skolledares arbetsvillkor och uppdrag har förändrats under senare år utifrån flera bidragande faktorer, till exempel globalisering, migration, ekonomisk konkurrens, sociala nätverk, teknologiska framsteg och inte minst internationella jämförelser inom skolområdet. Dessa förändringar utmanar skolors traditionella roller inom nationella utbildningssystem världen över. Samtidigt har skolans yrkesverksamma upplevt ökade krav på kvalitet, resultat och förändring, inte minst rektorerna (Vetenskapsrådet, 2011). Inom såväl svensk som internationell forskning kan man i dag skönja två återkommande premisser för forskning om skolledarskap, den ena handlar om högt ställda krav på skolans ledare, den andra om ökad komplexitet för skolans ledare (Leithwood & Reil, 2003; Vetenskapsrådet, 2011). Den första premissen gör gällande att kraven på skolans ledare har skärpts. Dels har det ökade ansvaret för skolornas resultat som ålagts skolledarna inneburit att de i allt högre grad hålls ansvariga för lärarnas prestationer i under visningen och för elevernas studieresultat. Dels har de skärpta kraven lett till att de kontinuerligt förväntas arbeta med skolornas kvalitet, förändring och verksamhetsutveckling. Den andra premissen handlar om att skolans ledare måste kunna navigera i och hantera en ökad komplexitet avseende skolornas uppdrag, deras eget ansvar, fler arbetsuppgifter, nya personalkategorier och förändrade villkor, men också i relation till ett växande antal intressenter som påverkar skolan och utbildningen. I en sammanfattande passage framför forskarna Olof Johansson och Paul Bredeson att skolledarskapsforskare i Sverige och interEvidens och kontext: om konsten att tolka och tillämpa forskning …
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 29
29
2018-06-29 09:13
nationellt har skäl att beakta vissa problemområden framför and ra (Vetenskapsrådet, 2011, s. 73). Ett sådant område handlar om skolledarskapets relation till lärarnas undervisning och elevernas lärande. Ett annat om att undersöka skolledarskapet som ett rörligt fenomen och därigenom uppmärksamma de förändrade rollfunktioner och nya förväntningar som ställs på skolans ledare. Ytterligare ett område handlar om relationen mellan skolledarskap och olika förväntade utfall som kan knytas till olika variabler, såsom skolutveckling, organisationsförändring, skolors samlade kapacitet att undervisa eller elevernas studieprestationer. Vetenskapsrådets forskningsöversikt reflekterar dock inte endast ett behov av mer forskning om skolors ledning och ledare. Även praktiskt inriktad forskning efterfrågas, som kan utgöra den kunskapsbas som verksamma skolledare kan behöva när de ska hantera ökade krav och kunna navigera i en tilltagande komplexitet. Skolledarskapsforskarna ska därmed inte endast beskriva och förklara ledarskapet i skolan, utan de förväntas också producera kunskap som kan främja eller effektivisera skolledarskapet. Samtidigt reflekterar Vetenskapsrådet i sin översikt ett drag hos forskningsfältet skolledarskap som kan försvåra forskares ambition att främja eller effektivisera ledarskapet i skolan. Det beskrivs som svåröverskådligt och fragmentariskt och som ett forskningsfält inom vilket det inte råder samstämmighet med avseende på forskningens utgångspunkter, kunskapsintressen, metodläror eller forskarroller. Det tycks därmed finnas en spänning mellan å ena sidan ett framskrivet behov av ett samlat forskningsintresse inom forskningsfältet, och å andra sidan fältets till stora delar fragmentariska drag eller mångfald av intressen och ansatser. Denna spänning har spelat en viktig roll för hur en stor del av de senare årens forskning har tagit form och motiverar därmed en närmare belysning av några utvecklingslinjer inom forskningsfältet skolledarskap. Eftersom detta fält är internationellt förgrenat har den diskussion jag för nedan huvudsakligt fokus på anglo-amerikansk tradition och forskning, vilket i sin tur motiveras av det globala inflytande som denna forskning har haft och fortfarande har. 30
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 30
Niclas Rönnström
2018-06-29 09:13
Från anekdotisk till vetenskaplig grund
Skolledarskapsforskarna Ronald Heck och Philip Hallinger (2005) menar att vetenskapliga studier av skolors ledning och ledare är en relativt ung företeelse. Under 1900-talets första hälft grundade sig den samlade kunskapen om skolledarskap primärt på berättelser från erfarna skolledare och på deras personliga ställningstaganden kring hur skolledarskap skulle utövas. I det forskarsamhälle som under senare delen av 1900-talet i allt större utsträckning kom att orientera sig mot generaliserbar kunskap, teoretiska utgångspunkter, allmängiltiga definitioner och rigorösa metoder för att framställa tillförlitlig kunskap, framfördes ganska snart kritik mot denna till stora delar anekdotiska forskning om skolledarskap. Heck och Hallinger (2005) menar att den anglo-amerikanska forskningen om skolors ledning och ledare som ett resultat av detta kom att influeras av klassisk organisationslära, vilket bidrog till ett vetenskapliggörande av forskningsfältet. Exempel på influenser var scientific management, som innebar att vetenskaplig rationalitet bildade norm för skolledarskapet. Skolledarskapet skulle nu studeras vetenskapligt och objektivt och man ansåg att funktionell arbetsdelning och standardiserade metoder för ledarskap var möjliga att grunda i vetenskap. Ett annat exempel på en teoretisk utgångspunkt för forskning om skolledarskap från 1900-talets andra hälft var humanrelationsteorin. Denna utgångspunkt lyfte fram vikten av att, utöver ekonomiska incitament, studera det sociala samspelet och de sociala kontakterna i skolan, formellt och informellt ledarskap samt belöning och bestraffning. Ytterligare exempel utgjordes av beteendevetenskapen och behaviorismen, som möjliggjorde studier och förklaringar av ledarnas beteenden i objektiva termer utan hänvisning till deras subjektiva tankar, åsikter, upplevelser eller andra mentala tillstånd. Det visade sig dock ganska snart att det var svårt att grunda skolors ledning och ledarskap i teoretiskt informerad och vetenskapligt grundad kunskap. Detta kom till uttryck i en tilltagande kritik mot de löften som den vetenskapliga inriktningen bar på (Heck & Hallinger, 2005). En invändning gällde objektivitet och Evidens och kontext: om konsten att tolka och tillämpa forskning …
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 31
31
2018-06-29 09:13
generaliserbarhet. Det ansågs missriktat att studera skolor och skolledare som om de vore objektiva och universellt giltiga fenomen. De sågs snarare som socialt och språkligt konstruerade fenomen som kännetecknades av ett kontextberoende där olika politiska, nationella, språkliga, kulturella, lokala och personliga sammanhang formade dem. Skolledarskapet formades i sin tur i dessa kontexter vilket gjorde att generaliserbarhet ansågs problematisk. En annan kritik var av metodologisk karaktär. Att studera skolledarskap med enbart objektiva metoder för generaliserande syften sågs som problematiskt eftersom skolledare måste ses som både tolkande och självtolkande varelser. De bidrar med sina unika perspektiv, intentioner och handlingar i skolledarskapet, och dessa äger relevans för en mer fullständig och nyanserad kunskap om skolledarskapet. En tredje typ av invändningar riktades mot att den vetenskapliga rationaliteten som dominerande den klassiska organisationsläran negligerade moraliska aspekter som normer, värderingar och personligt ansvar (Heck & Hallinger, 2005; Starratt, 2010). Ledarna framställdes som effektiva kuggar i ett vetenskapligt drivet skolmaskineri, snarare än som moraliska subjekt. Att anamma ett vetenskapligt grundat skolledarskap kunde därför innebära ett alltför högt pris för skolans ledare: det skulle leda till att man bortsåg från skolledarnas egna erfarenheter och deras mänsklighet, och att de olika kontexter de var beroende av och verkade i tillskrevs en alltför ringa betydelse. Från enhetsideal till mångfald
Samtidigt med detta fanns det en annan utveckling inom vetenskapssamhället som bidrog till att krossa drömmen om klara och tydliga modeller för ett skolledarskap som grundade sig i ett enhetligt vetenskapsideal (Rönnström, 2005). För att förstå den utvecklingen behövs dock först en liten vetenskapsteoretisk reflektion. Inga av de empiriska beskrivningar av skolors ledning och ledare som forskare gör kan entydigt bestämma hur dessa beskrivningar ska tolkas, analyseras eller förklaras. Ett beteende som beskrivs kan förstås, analyseras och förklaras på flera olika sätt; det finns 32
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 32
Niclas Rönnström
2018-06-29 09:13
dock ingen bestämd gräns för hur många olika tolkningar med vilka man kan förstå och förklara beteendet ifråga. Detta innebär i sin tur att det kan finnas ett oräkneligt antal tolkningar, analyser och förklaringar av skolors egenskaper och skolledares beteenden. Detta villkor för tolkning har inom human- och samhällsvetenskaperna bidragit till att det finns en mångfald olika perspektiv på och teorier om olika sociala fenomen, som till exempel ledarskap. Det faktum att empirisk evidens inte entydigt kan bestämma hur den ska förstås och förklaras ger utrymme för många olika tolkningar. Det medför i sin tur ytterligare en konsekvens. När en forskare närmar sig ett studieobjekt beror beskrivningarna av objektet av det perspektiv, den teoretiska utgångspunkt eller den kontext av mening, som gör objektet begripligt för forskaren. Detta villkor för språklig mening i allmänhet, och forskning i synnerhet, har gett upphov till tesen att forskares empiriska beskrivningar och observationer är teori- och kontextberoende. Detta kommer i forskningen om ledarskap till uttryck i att olika teoretiska utgångspunkter genererar olika karaktärer på definitioner av skolledarskap. Exempelvis kan vissa individualistiska utgångspunkter innebära att ledarskap förstås som en egenskap hos individen, medan organisationsteoretiska utgångspunkter förstår ledarskapet som en funktion i en organisation. Vidare att interaktionistiska eller transformativa utgångspunkter medför att ledarskap definieras utifrån de förändringsprocesser som antas ske i interaktioner mellan ledare och medarbetare (Shields, 2013). Detta är ett av skälen till att det inte endast är praktiskt svårt, utan även principiellt knepigt, att enas om en enda definition av skolledarskap så länge forskningsfältet inrymmer denna mångfald av perspektiv och teoretiska utgångspunkter. Forskning om skolledarskap kan till exempel inrymma etnografiska, diskursanalytiska, organisationsteoretiska, konversationsanalytiska, hermeneutiska, filosofiska, kritisk teoretiska, praktiknära, genusorienterade eller normkritiska forskningsansatser. Denna mångfald generar ett rikt och nyanserat forskningsfält som tillåter olika forskningsintressen kring skolledarskap. Samtidigt gör den Evidens och kontext: om konsten att tolka och tillämpa forskning …
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 33
33
2018-06-29 09:13
det svårt att lyfta fram de generella lärdomar som kan finnas gömda inom fältet, vilket kan vara frustrerande för de politiker eller professionella som önskar lära sig av forskningen för sina praktiker. Det finns i dag en närmast oöverskådlig flora av modeller för och begrepp om ledarskap som på olika sätt gör anspråk på att specificera ledarskapets väsentligaste kännetecken. Denna situation har medfört att allt fler forskare varnar för ett okritiskt anammande av ledarskapsmodeller som tycks bestämmas av olika medföljande attraktiva adjektiv (eng. leadership by adjective), vilka kan skymma sikten snarare än att skapa klarhet (Mulford, 2008). Exempel på sådana är upplyftande ledarskap, transaktionellt ledarskap, distribuerat ledarskap, transformativt ledarskap, pedagogiskt ledarskap, situationsanpassat ledarskap, demokratiskt ledarskap, neuroledarskap, manligt ledarskap, delat ledarskap, kommunikativt ledarskap, autentiskt ledarskap, etiskt ledarskap, hållbart ledarskap, kvinnligt ledarskap och personligt ledarskap. Denna mångfald gör att det blir svårt att överblicka ledarskapsforskningen, såväl för forskare som för de grupper som är beroende av den för sin yrkesutövning. Vivianne Robinson (2006) menar att ledarskapsforskningens mångfald har medfört besvärliga konsekvenser för dem som vill lära av forskningsfältet för praktiska ändamål. En betydande del av forskningen har kännetecknats av att förespråkarna av olika modeller har försökt att argumentera dels kring sina egna modellers förtjänster, dels kring andra modellers tillkortakommanden. Mycket energi har alltså gått åt till att positionera modeller mot varandra och att få den egna modellen att framstå som bättre än andra. En annan vanlig strategi kring modellerna, i synnerhet inom anglo-amerikansk forskning, har varit att empiriskt undersöka i vilken grad verksamma ledares tankar, reflektioner eller beteenden svarar upp mot de dispositioner, kännetecken eller beteenden som de olika modellerna framför som väsentliga. Den kritik som Robinson (2006; 2007) har riktat mot dessa olika forskningsinriktningar handlar om att själva ledarskapsmodellerna har hamnat i fokus på bekostnad av ledarskapets väsentliga funktioner. Hon argumenterar för att den modellorienterade forskningen negligerar 34
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 34
Niclas Rönnström
2018-06-29 09:13
skolledarskapets relation till skolors kärnprocesser, som lärarnas undervisning och elevernas lärande, som trots allt bör ses som skolledarskapets primära angelägenhet. De ökade krav som i dag ställs på skolans ledare, och den fragmentariska och svåröverskådliga karaktär som forskningsfältet uppvisar, har dock medverkat till en nyorientering i termer av en mer syntetiserande och meta-analytisk forskning om skolledar skap. Denna nyorientering är dock inte unik. Den har redan tidigare frammanats av den tilltagande kritik av pedagogisk och utbildningsvetenskaplig forskning som har satts i relation till de förväntningar som finns på att forskningen ska kunna ge rekommendationer till skolans professionella och till politikerna om hur de ska kunna förbättra skolan, lärarnas undervisning och elevernas lärande.
Framväxten av forskning om forskning för skolans policy och professioner Inger Enkvists kritik av pedagogisk och utbildningsvetenskaplig forskning, som jag refererade till i inledningen, är inte unik. Den liknar de debatter som har förts i en rad anglo-amerikanska sammanhang under de senaste 20 åren. I Storbritannien menade kritiker i slutet av 1990-talet till exempel att pedagogisk eller utbildningsvetenskaplig forskning alltför sällan erbjöd svar på frågor om vilken nationell policy som fungerade inom skola och utbildning (Pring, 2015). Sådan forskning ansågs heller inte vara behjälplig när det gällde att stödja skolledarna och lärarna i deras arbete. Kritikerna hävdade att de pedagogiska och utbildningsvetenskapliga disciplinerna inom forskningen saknade en överskådlig kunskapsmassa eller tillförlitlig kärna av kunskap om skola och utbildning. Forskningen ansågs vara alltför fragmentarisk och svårtillgänglig för att kunna bilda den bas av kunskaper som pedagogisk profession, policy och praktik behöver. En annan aspekt som kritikerna i Storbritannien lyfte fram var att de ansåg att den pedagogiska och utbildningsvetenskapliga Evidens och kontext: om konsten att tolka och tillämpa forskning …
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 35
35
2018-06-29 09:13
forskningen värjde sig från generella slutsatser, universella kunskapsanspråk och allmängiltiga förklaringar och att forskningen ansågs ta en överdriven hänsyn till kontextbundna faktorer och lokala förutsättningar, vilket hindrade en generell kunskapsutveckling rörande pedagogisk praktik och vad som fungerade i såväl policy som praktik (Pring, 2015). Kritikerna påpekade att dessa kännetecken hos denna typ av forskning fick allvarliga följder för skolprofessionerna och andra yrkesgrupper som hade sin huvudsakliga förankring i dem. Forskarnas motvilja till att producera generaliserbar kunskap och att genomföra effektstudier om vad som fungerar medförde, menade kritikerna, att skolprofessionerna inte kunde ses som vetenskapligt grundade och forskningsbaserade yrken i likhet med den kunskaps- och professionsutveckling som ägt rum inom sjukvården. Man hävdade att den forskning som byggde basen för sjukvårdsyrkena till stora delar var evidensbaserad till sin karaktär; den erbjöd generell tillförlitlig och för yrkesverksamma tillgänglig vetenskapligt grundad kunskap om effektiva och lämpliga interventioner (Pring, 2015). I jämförelse med detta framstod den pedagogiska forskningen som bristfällig. I en intensiv debatt som pågick i den amerikanska tidskriften Educational Researcher i slutet av 1990-talet framförde Cooley med kollegor (1997, s. 20) liknande argument: ”If medical research had only contributed to explanations of disease but had neither identified nor developed any successful treatments, we would say that it had failed its principal duty.” Utbildningsvetenskaplig och pedagogisk forskning kom alltså allt oftare att jämföras med den roll som medicinsk forskning antogs spela i sjukvårdsyrkenas professionalisering, och allt fler kritiker framförde behov av generaliserande och evidensbaserad praktik- och policyfrämjande forskning inom utbildningssektorn. Det är mot denna bakgrund man kan förstå den utveckling som skett i Sverige i början av 2000-talet vilket gör att Enqvists kritik kan ses som ett uttryck för en global trend med anglo-amerikansk forskning och debatt som primär källa. Denna utveckling och globala trend kan tydligt skönjas i aktuella satsningar på praktiknära 36
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 36
Niclas Rönnström
2018-06-29 09:13
skolforskning i Sverige, som syftar till att främja elevernas måluppfyllelse och lärarnas undervisning. På en av regeringens hemsidor om skolforskning framgår det att såväl skolans ledare som lärare, i likhet med läkarna, ska kunna ställa diagnos och ordinera kurer utifrån de senaste forskningsrönen och tillförlitlig kunskap (Rege ringen, 2017). Ingrid Carlgren (2010) var en av de svenska forskare som tidigt uppmärksammade hur evidensbaserad forskning inom skola och utbildning i allt högre utsträckning kom att utvecklas till forskningsöversikter och analytisk forskning om tidigare forskning. Det fanns därför skäl, menade Carlgren, att ifrågasätta dess praktik- och undervisningsnära anspråk. MagnusLevinsson (2013) menade också han att praktiknära forskning kom att tolkas i evidensbaserade termer även i Sverige, och att den primärt ansågs kunna åstadkomma en evidensbaserad skola inom vilken skolans professionella skulle använda evidens för att förbättra undervisningen och lärandet. I ljuset av dessa iakttagelser kan man säga att det inom den politiska sfären finns föreställningar om att tillgången till forskningsresultat, eller evidens, spelar en nyckelroll när det gäller att förbättra skolan med hjälp av forskning som inte värjer sig från att producera generell kunskap om framgångsrik skola och utbildning. I dag betraktas spridningen av och tillgången till forskningsresultat därför som en överordnad politisk strategi för att förbättra elevernas måluppfyllelse och undervisningen i skolan (Levinsson, 2013, s. 37). Forskare inom pedagogik och utbildningsvetenskap har dock svarat på den kritik som framförts i anglo-amerikanska och svenska debatter under senare decennier på flera olika sätt. En respons har varit att förneka den smala och instrumentella funktion som kritikerna förde fram. Man menade bland annat att den pedagogiska forskningen tjänade, och bör tjäna, fler syften än att enbart effektivisera skolan och dess yrkesverksamma. Vidare invände man mot den snäva vetenskapsnorm som kritikerna utgick från och som byggde på idén att all vetenskap kunde underordnas en norm som hade hämtats från den naturvetenskapliga domänen och som premierade objektivitet, effektivitet och generaliserbarhet. Forskare Evidens och kontext: om konsten att tolka och tillämpa forskning …
18-48 N&K Att leda 29 juni.indd 37
37
2018-06-29 09:13
I den här boken belyser flera forskare från olika discipliner dessa och liknande frågeställningar. De har gemensamt att de verkar inom det statliga Rektors programmet. Här nyanserar och exemplifierar de relationen mellan forskning och vetenskap å ena sidan, och skolors och förskolors ledarskap å den andra. Hela tiden med konkret utgångspunkt i skolledares dagliga arbete och de för väntningar som ställs på dem. Boken riktar sig främst till verksamma och blivande rektorer och andra skol ledare, men läses med behållning av alla som är intresserade av forskning om skolors ledarskap och hur detta ledarskap kan ses som ett fenomen i rörelse och förändring.
Att leda skolor med stöd i forskning
• Hur kan skolans och förskolans ledare förstå relationen mellan forskning om och utövandet av skolledarskap? • I vilken utsträckning bör aktiviteter och beslut som rör skolverksamhet och skolförbättring ha stöd i forskning och inte endast i de berördas tycke och smak? • Vad talar för att stärkt förankring i forskning också främjar skolors resultat och elevers lärande?
Niclas Rönnström & Olof Johansson (red.)
Skolledare har ett komplext arbete som idag utsätts för allt högre krav på r esultat, kvalitet och ständig förbättring. Verksamheten i skolan ska dessutom vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och den förväntas i hög utsträck ning kunna förbättras med hjälp av forskningsbaserade kunskaper och strategier. Skolledare står inför utmaningen att kunna navigera i skolverksamhet som kännetecknas av tilltagande komplexitet och att göra det med stöd i forskning. Denna utmaning blir tydlig i ljuset av följande frågor:
Niclas Rönnström & Olof Johansson (red.)
Att leda skolor med stöd i forskning Exempel, analyser och utmaningar
ISBN 978-91-27-81952-8
9 789127 819528
NOK_JOHANNSSON_RONNSTROM_ATT_LEDA_SKOLOR_MED_STOD_I_FORSKNING.indd Alla sidor
2018-06-26 11:47