mot de yngre barnens lärande, vid Göteborgs universitet.
UPPLAGA 2
Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik, med inriktning
Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet
Sonja Sheridan är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Sheridan, Pramling Samuelsson
B
arns lärande – fokus i kvalitetsarbetet synliggör på ett pedagogiskt sätt vad systematiskt kvalitetsarbete är och vad kvalitetsutveckling innebär i förskolan. Boken stödjer förskolans kvalitetsarbete utifrån läroplanens intentioner med barns välmående, lärande och utveckling i förskolan. Den stärker också yrkesprofessionens språk och författarna utgår därför från begrepp som är viktiga för professionens utveckling. Alla förskolor i Sverige, är liksom kommunerna skyldiga att kontinuerligt och systematiskt arbeta med kvalitet. Boken fungerar som ett stödmaterial i det arbetet och är en generell bok om kvalitet i förskolan. Förskolan har blivit en egen skolform inom skolsystemet och lyder därmed under skollagen, vilket medför att nya begrepp och nya utmaningar blivit aktuella för förskollärarna. Dessa utmaningar har också blivit tydligare i den reviderade läroplanen för förskolan. Där är nu förskolläraren pedagogisk ledare för arbetslaget, och har det yttersta ansvaret för att det sker ett systematiskt kvalitetsarbete i varje förskola. Den nya upplagan bidrar till det arbete som förskolan och dess förskollärare nu ställs inför. Boken vänder sig till lärarstuderande på förskollärarprogrammet och alla som arbetar i och med förskola.
Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet
Sonja Sheridan Ingrid Pramling Samuelsson
Best.nr 47-12206-6 Tryck.nr 47-12206-6
UPPLAGA 2
Nytt Omslag Barns lärande.indd 1
12/22/15 11:23 AM
sonja sheridan & ingrid pramling samuelsson
Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet
liber
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 1
12/22/15 11:09 AM
ISBN 978-91-47-12206-6
Bildförteckning
Förläggare: Maria Granler
10 Maskot/TT
© 2016 författarna och Liber AB Redaktör: Kajsa Lindroth
Illustrationer: Johnny Dyrander Grafisk form: Birgitta Dahlkild
Bildredaktör: Susanna Mälarstedt/Sanna Bilder Omslag: Lotta Rennéus
Produktion: Lars Wallin
Omslag Svenne Nordlöv/Tiofoto/NordicPhotos 28 Ariel Skelley/Corbis/IBL Bildbyrå 35 Maskot/Getty Images
43 Lars Pehrson/SvD/TT
55 Plainpicture/Johnér Bildbyrå
63 Per Björn/Aftonbladet Bild/IBL Bildbyrå 78 Lars Wallin/Johnér Bildbyrå
85 Bjarne Nygård/Samfoto/NordicPhotos 92 Joseph Sheridan
94 Kerstin Carlsson/Scanpix 110 Sonja Sheridan
Andra upplagan 1
Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Interak, Polen 2016
kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering,
utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.
BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovs-
rättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skade-
stånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se
Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 2
12/22/15 11:09 AM
Innehåll
Förord 3 Introduktion 7
Förskolans uppdrag och kvalitet
11
Kvalitet i styrdokument och utvärderingar 12 Forskning om kvalitet 17 Pedagogisk kvalitet 22 Fyra dimensioner av pedagogisk kvalitet 24
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
29
Barns kunskap och lärande 33
Att följa barns spontana intresse kontra att styra dem 37 Att hålla kvar förskoletraditionen kontra att bli skola 38 Att planera ”undervisning” kontra att fånga vardagen som lärandetillfälle 38 Att låta barn leka kontra att de ska lära sig 39
Planering och genomförande 41
Planering och genomförande utifrån samhällsdimensionen 42 Planering och genomförande utifrån förskollärardimensionen 44 Planering och genomförande utifrån barndimensionen 48 Planering och genomförande utifrån verksamhetsdimensionen 51
Dokumentation, perspektiv och definition 53
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 1
12/22/15 11:09 AM
Utvärdering av förskolans kvalitet 61 Former av utvärdering 62
1) Extern utvärdering kontra självvärdering 66 2) Fastställda kriterier kontra egna kriterier 68 3) Vad ska man utvärdera och hur? Vem bör göra det? 69
Analys och tolkning 76 Analysprocessen 79 Måluppfyllelse 84
Strävansmål som utmaning och dilemma 85 Motståndet mot att tala om och bedöma vad barn lär sig i förskolan 88 Att utvärdera verksamheten eller barn? 89
Kvalitetsbedömning och kvalitetsutveckling 93
Kommunernas och förskolornas kvalitetsbedömningar 96 Kvalitetsutveckling med utgångspunkt i kvalitetsbedömning 101
Reflektioner och slutsatser
105
Kvalitetsarbete som daglig reflektion 105
Kvalitetsarbete som långsiktigt, kontinuerligt och systematiskt tillvägagångssätt 106 Kvalitetsarbetets fokus 107
Helheten i kvalitetsarbetet 110
Dagens barn och morgondagens samhälle 111 Referenser 113 Register 121
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 2
12/22/15 11:09 AM
Förord
i vårt sökande efter systematik för att skapa kvalitet i verksamheten har första upplagan av den här boken blivit en vägvisare. Arbetet med systematiken i förskolan är en process som kräver medvetenhet och långsiktighet och boken har varit ett stöd i att medvetandegöra och sätta ord på vår förståelse. Det reviderade uppdraget 2010 och därpå följande hjälp- och stödmaterial skapade såväl insikt som förvirring. Med hjälp av boken har vi fått modet att våga avgränsa, fokusera och gå på djupet med förväntningarna på hur vi ska ta oss an förskolans uppdrag. Vår barnsyn och kunskapssyn är teoretiskt förankrad hos såväl förskolechef som pedagoger. Styrdokumenten föreskriver att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Boken speglar vikten av att förhålla sig till en teoretisk grund för den egna professionsutvecklingen. Vi har använt oss av bokens fyra dimensioner av kvalitet för att hitta vår definition av pedagogisk kvalitet. Boken ger modet att se den vuxnes ansvar för att följa barns spontana intresse kontra att styra dem. Att värna om förskoletraditionerna kontra att bli skola. På avdelning Viggen påbörjades förändringsarbetet i och med det nya uppdraget i den reviderade läroplanen. I arbetslaget fördes det didaktiska diskussioner kontinuerligt. Boken Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet gav oss vägledning och verktyg för att kunna sätta ord på vår tolkning av uppdraget. Nytt för oss var att vi pedagoger väljer ut ett lärandeobjekt och håller fast vid det över tid – att fånga barnens uppmärksamhet, bygga upp ett 3
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 3
12/22/15 11:09 AM
intresse och skapa rika tillfällen. Vårt uppdrag är att rikta uppmärksamheten mot ett fenomen som barnen ska få möjlighet att urskilja. Vi skapar rika tillfällen där fenomenet presenteras och utforskas på ett varierat vis. Variansen och in-variansen, belyser de kritiska aspekterna som ger barnen möjlighet att få en förändrad förståelse. När barnen använder sina nyvunna erfarenheter i andra sammanhang, vet vi att den verksamhet som vi riktar uppmärksamhet mot är intressant och berikande och det ger oss en förvissning om att vi bedriver en verksamhet med god kvalitet. Barnen har fått möjlighet att se sig som lärande individer. Barnens delaktighet och inflytande utgör byggstenarna för att föra arbetet framåt. Pedagogernas analyser av barnens tankar blir bränsle till att planera kommande lärtillfällen. Genom pedagogernas inlyssnande förhållningssätt fångar vi barnens tankar inte bara under de planerade lärsituationerna utan under hela dagen. Det systematiska kvalitetsarbetet ger oss möjlighet att synliggöra våra didaktiska verktyg. På avdelning Vintergatan framhåller pedagoger att de punkter som finns till diskussion i varje kapitel är väldigt givande och utvecklande för pedagogen som individ att fundera och reflektera över, men även för arbetslaget och enheten som helhet. Boken blir genom detta ett levande dokument där man i diskussionen/reflektionen kring dessa frågor väver samman litteraturen/boken med den egna praktiken man jobbar i för att utvecklas såväl som individ som arbetslag. På detta sätt blir pedagogers olika tankar och reflektioner mer synliga vilket resulterar i en rikare mångfald och kompetens i arbetslaget och på enheten som bidrar till att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Vi förskolechefer anser att när vuxna ser och tar ansvar för uppdrag, genomförande och är närvarande infinner sig en arbetsglädje där vi blir varandras styrka vilket generar en rolig, trygg och lärorik förskola där olikheter är en tillgång. Processen som startade 2010 fram till nu har gett oss förmågan att tillsammans med medarbetare kunna formulera en helhetsidé för verksamheten. En helhetsidé som skapar ramar för uppdraget och 4
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 4
12/22/15 11:09 AM
förmedlar förväntningar som ger en trygghet att reflektera både inåt och utåt i organisationen. Detta i sin tur leder till fortsatt systematisk kvalitetsutveckling. Göteborg 2015-10-22 Förskolechefer i Team söder Torslanda tillsammans med medarbetare på avdelning Viggen och Vintergatan.
5
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 5
12/22/15 11:09 AM
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 6
12/22/15 11:09 AM
Introduktion
kvalitet handlar om barns välbefinnande och deras rätt att i förskolan få de förutsättningar de behöver för att lära och utvecklas. Alla former av kvalitetsarbete, kvalitetsbedömning, och kvalitetsutveckling bör ha som mål att förskolan och dess lärare ska stå bättre rustade för att öka barns välbefinnande och möta dem i deras lärande. Syftet med det kvalitetsarbete som genomförs i förskolan handlar ytterst om att identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen. Det handlar om att utveckla bättre arbetsprocesser, att mer effektivt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse samt att upptäcka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra kvaliteten. Vilka åtgärder är då väsentliga att vidta? I de kvalitetsbedömningar som genomförts i förskolan lyfts olika aspekter i verksamhetens kvalitet och förskollärarnas kompetens genomgående fram som viktiga utvecklingsområden. Detta är i linje med läroplanens intentioner. Det är dock viktigt att stanna upp och fråga sig om de kompetensutvecklande insatserna riktas så att de verkligen kommer åt den problematik som finns. Peder Haug (1992) menar att lärare i grunden måste förändra sin förståelse och sina föreställningar om vad arbetet handlar om. Kompetensutvecklande insatser och förbättringsområden bör därför leda till att förskollärare förändrar sin förståelse av uppdraget. Det i sin tur innebär en förändrad syn på hur de bör gå tillväga för att välja och integrera mål i läroplanen, utifrån vilka de kan möta barn i deras lärande, observera barns kunnande samt dokumentera och analysera progressionen i lärandet. 7
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 7
12/22/15 11:09 AM
Syftet med den här boken är att synliggöra vad systematiskt kvalitetsarbete, och kvalitetsutveckling innebär i förskolan. Den avser att stödja förskolans systematiska kvalitetsarbete utifrån läroplanens intentioner vad gäller barns lärande och utveckling i förskolan. Den syftar även till att stärka yrkesprofessionens språk och är därför skriven utifrån begrepp som är viktiga för professionens utveckling. Boken bygger på resultat från forskning och utvärderingar av förskolans kvalitet. Den utgår från ett pedagogiskt perspektiv på kvalitet och riktar sig främst till ansvariga för förskolans kvalitetsarbete på förskole- och kommunnivå, till förskolans lärare och ledningsansvariga samt till lärarutbildare. Men den kan också med fördel användas av föräldrar, politiker och huvudmän som omfattas av bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete inom förskolan. När vi reviderat boken har vi valt att kalla alla som arbetar med barn i förskolan för förskollärare, även om vi vänder oss till både förskollärare och barnskötare – alltså hela arbetslaget. Boken består av tre huvudavsnitt: 1. Förskolans uppdrag och kvalitet som fokuserar på: Kvalitet i styrdokument och utvärderingar, Forskning om kvalitet och Pedagogiskt perspektiv på kvalitet. 2. Systematiskt kvalitetsarbete utifrån beskrivningar av: Barns kunskap och lärande, Planering och genomförande, Dokumentation, perspektiv och definition, Utvärdering av förskolans kvalitet, Analys och tolkning, Måluppfyllelse, Kvalitetsbedömning och kvalitetsutveckling. 3. Reflektioner och slutsatser där innebörden av systematiskt kvalitetsarbete, utvärdering, kvalitetsbedömning och kvalitetsutveckling för förskolan diskuteras utifrån: Kvalitetsarbete som daglig reflektion, Kvalitetsarbete som långsiktigt systematiskt tillvägagångssätt, Kvalitetsarbetets fokus, Dagens barn och morgondagens samhälle. Intentionen med det inledande huvudavsnittet Förskolans uppdrag och kvalitet är att sätta in förskolans systematiska kvalitetsarbete i ett teoretiskt och övergripande perspektiv på kvalitet.
8
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 8
12/22/15 11:09 AM
Huvudavsnittet Systematiskt kvalitetsarbete är indelat i sju avsnitt, som vart och ett fokuserar på ett viktigt steg och en process i kvalitetsarbetet. Avsnitten inleds med korta ingresser och omfattar sedan – med viss variation – tidigare forskning, teorier, samt problemområden som förskollärare, ledningsansvariga och nyckelpersoner inom kommuner upplever i relation till systematiskt kvalitetsarbete. I varje avsnitt förs ett resonemang om hur man kan arbeta med kvalitetsområdet. Det avslutas med frågor som är tänkta att diskuteras i arbetslaget. Frågorna är utformade som exempel och behöver därför konkretiseras och anpassas till förskolans egna förhållanden. Förskolans ledning bör ha ett övergripande ansvar i diskussionerna kring frågeställningarna som är avsedda att utveckla verksamheten. Det avslutande huvudavsnittet Reflektioner och slutsatser knyter ihop boken, samtidigt som det är framåtsyftande. Boken är tänkt att i ett första skede läsas som en helhet. Därefter kan man med fördel välja att fokusera på de avsnitt man vill arbeta med. För att dessa ska kunna läsas som självständiga avsnitt återkommer vissa skrivningar och argument i de olika avsnitten.
9
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 9
12/22/15 11:09 AM
10
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 10
12/22/15 11:09 AM
Förskolans uppdrag och kvalitet lärande är en del av livet. Inom forskningen blir man allt mer enig om att de första åren i en människas liv är viktiga för hur man fortsätter att lära sig genom livet och hur man förhåller sig till sin omvärld och andra människor. Detta placerar förskolan i en nyckelroll; utifrån ett perspektiv på barns livslånga lärande utgör den inte bara det första steget i utbildningssystemet utan kanske även det viktigaste. När förskolan blev en del av utbildningssystemet 1996 fick den två år senare en läroplan som är länkad till övriga skolformer. Avsikten med förskolans läroplan är att utifrån lagar och riktlinjer skapa förutsättningar för en likvärdig förskola med hög kvalitet. Läroplanen har nu reviderats tre gånger. Revideringarna innebär att barns rätt till sitt modersmål har förtydligats (Skolverket, 2006b), att fler och nya mål har tillkommit inom områdena språk, matematik, naturvetenskap och teknik samt ett avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling. Riktlinjer skrevs också fram för förskollärares och arbetslagets ansvarsområden. Förskollärarna fick ett tydligt ansvar för att barns lärande och utveckling sker enligt intentionerna i läroplanens målområden och för uppföljning och utvärdering av förskolans kvalitet. Tanken med ansvarsfördelningen är att de som är bäst utbildade också är de som ska ansvara för att barns välbefinnande, lärande, utveckling och kreativitet främjas på ett lekfullt, stödjande och utmanande sätt och att det sker i en förskola med god kvalitet (Skolverket, 2010). I en tredje revidering under 2015 förtydligas och regleras samarbetet med övriga skolformer. Läroplanen har på många sätt bidragit till att synliggöra arbetet i förskolan. Den har öppnat upp förutsättningarna för vad man kan 11
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 11
12/22/15 11:09 AM
och ska arbeta med, vidgat möjligheterna och visat på komplexiteten i uppdraget. Läroplanen har synliggjort barns lärande och utveckling i förskolan inom väldigt många områden. Framför allt har den lyft fram yngre barns rättighet att få möjlighet att utveckla kunskaper de behöver både nu och i framtiden. Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att förstå innebörden i läroplanens strävansmål, att tolka dem och omsätta intentionerna i det egna arbetet i förskolan. Kvalitetsarbete är alltså en fråga om att begripa och översätta läroplansmålen i vardagliga situationer. Det är viktigt att kvalitetsarbetet leder till förändringar i förskolan, som i sin tur gör att verksamheten bättre kan bidra till barnens lärande inom olika målområden. Det förutsätter bland annat att lärare i förskolan har kompetens att observera, reflektera, dokumentera, utvärdera, analysera, tolka, skriva fram resultat och att använda kunskapen till att utveckla verksamheten. Eftersom läroplanen är utformad med mål att sträva mot – till skillnad från mål att uppnå – uppstår en speciell situation för förskolan. Hur vet man att man arbetar i riktning mot strävansmålen? Vad innebär måluppfyllelse i sammanhanget? I läroplanen står att det är verksamheten som ska vara föremål för bedömning och utvärdering, det vill säga man ska bedöma det sätt på vilket förskolan bidrar till barns lärande. Men det är svårt att göra en bedömning av hur verksamheten bidragit till lärande om man inte också har fokus på vad som sker med barnen.
Kvalitet i styrdokument och utvärderingar
Förskolans läroplan fick i samband med att den introducerades ett mycket positivt mottagande. Många tyckte att den gav förskolan dess rättmätiga dignitet och status i samhället och utbildningssystemet. För många blev den en bekräftelse på förskolans traditionella arbetssätt och befäste det ”man alltid gjort”, vilket är begripligt eftersom man utgår från sin egen referensram. Läroplanen utgår emellertid från andra teorier om och synsätt på hur barn lär än tidigare rekommendationer gjort. De sociokulturella teorier som läroplanen vilar på innebär att barn lär genom att kommunicera och samspela med andra människor och med sin omgivning (Säljö, 2000, 2015). Kunskap och lärande har 12
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 12
12/22/15 11:09 AM
sin grund i den sociala och kulturella praktik som barn ingår i, samt i de relationer och de erfarenheter som varje barn möter. Barns aktiva lärande sker med hela kroppen och är såväl socialt som kulturellt till sin karaktär. Barns kognitiva, sociala och emotionella lärande och utveckling kan inte särskiljas från varandra utan utgör en interagerande helhet (samverkande helhet) i deras erfarande, kommunicerande och agerande i omvärlden. I läroplanen kan man tala om en interaktiv och relationell syn på kunskap och lärande/meningsskapande, där kunskaper respektive lärande är av olika karaktär och form ( Johansson & Pramling Samuelsson, 2003). Att arbeta utifrån läroplanens intentioner innebär, till skillnad mot tidigare riktlinjer och styrdokument, att i grunden förändra sitt synsätt på uppdraget, sin egen lärarroll och innebörden av barns lärande i förskolan. Många kommuner satsade på kompetensutveckling i samband med att läroplanen infördes. I andra fick arbetslagen själva ta ansvar för att göra bruk av läroplanen. Att genomföra en läroplan tar emellertid tid (Haug, 2003). Efterhand har man börjat förstå det unika med läroplanen, se vad den tillför och inse att det behövs omfattande kompetensutvecklande insatser. Insikter om vad det innebär att arbeta utifrån läroplanens intentioner har lett till att kompetensutvecklande insatser i form av exempelvis olika Förskolelyft riktats till förskolan. I samband med att skollagen reviderades (SFS 2010:800) blev förskolan en egen skolform och det pedagogiska uppdraget stärktes. Skollagen reglerar förskolan och dess uppdrag som är att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Det är lagstadgat att verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov, samt utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. I skollagen lyfts undervisningsbegreppet fram och ges en vid betydelse som innebär att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Det framgår tydligt av skollagen att undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och att dessa ska ha en specifik utbildning riktad mot yngre barn. Det innebär att förskollärare ska ansvara för och leda de målstyrda processerna så att läroplanens mål och intentioner uppfylls. Förskollärare har därmed ansvar för det 13
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 13
12/22/15 11:09 AM
pedagogiska innehållet och att det målinriktade arbetet främjar varje barns utveckling och lärande. I lagen framgår även att kommunerna är skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet av god kvalitet utan oskäligt dröjsmål. Det är huvudmannens uppgift att se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Förskolans systematiska kvalitetsarbete är också lagstadgat och regleras av skollagen (SFS 2010:800) och förskolans läroplan (Skolverket, 2010). Tidigare fanns Skolverkets allmänna råd och rekommendationer kring kvalitet (2005) och hur arbetet skulle redovisas (Skolverket, 2006a). Kravet om kvalitetsredovisning avskaffades och i samband med införandet av den nya skollagen lyfts istället ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete fram som ska vara både formativt och summativt till sin karaktär. Det innebär att kvalitetsarbetet både ska ha en kontrollerande och utvecklande funktion för vuxna, barn och verksamhet och det ska bedrivas med barnens och vårdnadshavarnas inflytande. I skollagen definieras kvalitet som ökad måluppfyllelse och hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs för att nå ökad måluppfyllelse ska kontinuerligt dokumenteras. Läroplanens syfte är att höja kvaliteten i den pedagogiska verksamheten över hela landet och att skapa en likvärdig förskola för alla barn som deltar. En viktig innebörd av läroplanen är att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt. Förskolans resurser behöver differentieras beroende på invånarnas socioekonomiska livssituation (Persson, 2015). Dessa bestämmelser anvisar därmed hur kommunerna ska fördela resurserna till förskolan (Skolverket, 2004b). Skolverket och Statens skolinspektion har det övergripande tillsynsansvaret för förskolans kvalitet och likvärdighet. Skolverket definierar (2012) kvalitet inom utbildningsväsendet som en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål, svarar mot nationella krav och riktlinjer, uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer 14
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 14
12/22/15 11:09 AM
förenliga med de nationella samt kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar. Förskolans läroplan innehåller enbart mål att sträva mot och de anger inriktningen på förskolans arbete och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen. Graden av måluppfyllelse avgörs enligt Skolverket (2012) genom en bedömning i förhållande till hur väl förskolan arbetar i riktning mot dessa mål, både utifrån hur väl varje barns förmågor utvecklas och i förhållande till de åtgärder förskolan vidtar. Skolinspektionen gör ibland punktvisa granskningar och, som det kallas, flygande inspektioner för att kartlägga förskolornas kvalitet och ge förslag på förbättringsområden. Forskning, resultat av nationella studier, projekt, utvärderingar och utredningar ringar in de områden som kommuner och förskolor främst behöver utveckla kompetens kring. I propositionen Kvalitet i förskolan föreslog regeringen en rad förändringar som ansågs viktiga för förskolans fortsatta utveckling (Regeringen, 2004/05:11): tydligare ledningsansvar för förskolan och starkare krav på utvecklingssamtal, personalens kompetens och föräldrainflytande. Dessa förslag är nu lagstadgade i den nya skollagen. Att varje kommun och förskola numera är skyldig att bedriva och dokumentera systematiskt kvalitetsarbete är en betydelsefull förändring som direkt påverkat kvalitetsarbetet. Skriften Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans läroplan (Utbildningsdepartementet, 2010) gavs ut i samband med den andra revideringen av läroplanen. I den förtydligas innebörder av de utvecklade och nytillkomna målområdena samt avsnittet om uppföljning, utvärdering och utveckling av kvalitet. Skriften har tagits fram av en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet, där en av författarna till den här boken ingick. Den ska vara ett underlag för Skolverkets arbete med genomförandet av läroplanen och kan med fördel användas på förskolorna som stöd i deras tolkning, översättning och genomförande av läroplanen i praktiken. Som ytterligare stöd i kvalitetsarbetet utarbetade Skolverket Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete – i skolväsendet (Skolverket, 2012). Syftet med de allmänna råden är att förtydliga verksamheten 15
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 15
12/22/15 11:09 AM
utifrån nationella krav och mål, samt att ge stöd vid bedömning och utveckling av verksamheten. De allmänna råden med kommentarer visar på områden och faktorer som har betydelse för förskolans kvalitet. De blir därför ett viktigt underlag i diskussioner om kvalitetsarbete och kvalitetsutveckling. Skolverkets nationella utvärdering Förskola i brytningstid lyfter fram problematiken med att konkretisera läroplanens strävansmål till lokala mål (Skolverket, 2004b). Därför är det, enligt Skolverket, angeläget att utveckla utvärderingsmodeller med strävansmålen som grund, och att fördjupa ledningsansvarigas och professionellas diskussion kring vad begreppen lärande och utveckling innebär för barn i förskolan. Även i slutrapporten från Rådet för skolans måluppfyllelse och fortsatta utveckling (2002) påvisas behovet av att utveckla metoder och modeller för att bedöma måluppfyllelse i förskolan. Skolinspektionen (2012) har gjort två granskningar av huruvida förskolan arbetar i riktning mot målen i den reviderade läroplanen, och konstaterar att några gör detta, andra är på väg, medan ytterligare en grupp inte har förstått skillnaden från tidigare riktlinjer (Skolinspektionen, prel 2016). Förskollärarens förmåga att bedöma måluppfyllelse i förhållande till strävansmål i förskolan ställer krav på fördjupade kunskaper om olika aspekter och perspektiv på barns lärande och utveckling. Myndigheten för skolutveckling (2004), som inte längre finns, framhåller att arbetslagen i förskolan behöver bli bättre på att dokumentera, följa upp och utvärdera verksamheten. En kartläggning av strategiska utvecklingsområden visar att tre viktiga områden behöver uppmärksammas och förbättras: • Att knyta arbetet i förskolan till läroplan, teori och beprövad erfarenhet. • Att arbeta med granskning och förbättring av verksamheten. • Att leda, stödja och utmana arbetet i förskolan.
16
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 16
12/22/15 11:09 AM
Register A
analysprocess 77, 79 B
barndimension 25, 48, 71 barnperspektiv 19, 25, 33, 58, 72 barns kunskap 33, 57, 77, 88, 102 barns lärande 11, 13, 18, 23, 25, 30, 33, 44, 53, 71, 84, 86, 102, 107 D
delaktighet 25, 33, 42, 48, 51, 89, 112 dokumentation 53, 69, 76, 91, 93, 105, 108 E
eget kriterium 61, 68 erfarande 34 extern utvärdering 66, 68, 70 F
fastställt kriterium 61, 68 formativ 14, 63 förhållningssätt 18, 30, 48, 103, 111 förskolans uppdrag 11, 25, 111 förskollärardimension 25, 44, 70 förskollärarkompetens 12, 18, 23, 70, 101 H
hur-aspekt 38 I
inflytande 25, 42, 48, 89 innehållskvalitet 20, 24
interaktion 33 interaktiv och relationell syn på kunskap 13 intersubjektiv 22
K
kommunikation 12, 19, 23, 33, 35, 39, 50, 56, 72, 90 kvalitetsbedömning 14, 93, 97, 101 kvalitetsutveckling 15, 93, 97, 101 L
lek 39, 73 lärandeobjekt 18, 36, 101, 108 läroplan 11, 12 M
meningsskapande 13, 25, 33 målrelaterat lärande 33 måluppfyllelse 84 P
pedagogisk dokumentation 56 pedagogisk kvalitet 22, 24, 84 pedagogisk utvärdering 64 praktikbaserad utvärdering 63 processkvalitet 20, 24 R
resultatkvalitet 24 resultatkvaliteten 20 S
samhällsdimension 24, 42, 69 självvärdering 61, 66, 68, 70
121
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 121
12/22/15 11:10 AM
sociokulturell teori 12 strukturkvalitet 20 str채vansm책l 12, 16, 30, 36, 84, 85 summativ 14 systematiskt kvalitetsarbete 29 T
teoriinriktad utv채rderingsansats 62 U
utv채rdering 61 V
vad-aspekt 38 verksamhetsdimension 25, 51, 72
122
Sheridan inlaga_Korr_3.indd 122
12/22/15 11:10 AM
mot de yngre barnens lärande, vid Göteborgs universitet.
UPPLAGA 2
Ingrid Pramling Samuelsson är professor i pedagogik, med inriktning
Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet
Sonja Sheridan är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Sheridan, Pramling Samuelsson
B
arns lärande – fokus i kvalitetsarbetet synliggör på ett pedagogiskt sätt vad systematiskt kvalitetsarbete är och vad kvalitetsutveckling innebär i förskolan. Boken stödjer förskolans kvalitetsarbete utifrån läroplanens intentioner med barns välmående, lärande och utveckling i förskolan. Den stärker också yrkesprofessionens språk och författarna utgår därför från begrepp som är viktiga för professionens utveckling. Alla förskolor i Sverige, är liksom kommunerna skyldiga att kontinuerligt och systematiskt arbeta med kvalitet. Boken fungerar som ett stödmaterial i det arbetet och är en generell bok om kvalitet i förskolan. Förskolan har blivit en egen skolform inom skolsystemet och lyder därmed under skollagen, vilket medför att nya begrepp och nya utmaningar blivit aktuella för förskollärarna. Dessa utmaningar har också blivit tydligare i den reviderade läroplanen för förskolan. Där är nu förskolläraren pedagogisk ledare för arbetslaget, och har det yttersta ansvaret för att det sker ett systematiskt kvalitetsarbete i varje förskola. Den nya upplagan bidrar till det arbete som förskolan och dess förskollärare nu ställs inför. Boken vänder sig till lärarstuderande på förskollärarprogrammet och alla som arbetar i och med förskola.
Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet
Sonja Sheridan Ingrid Pramling Samuelsson
Best.nr 47-12206-6 Tryck.nr 47-12206-6
UPPLAGA 2
Nytt Omslag Barns lärande.indd 1
12/22/15 11:23 AM