9789140688934 by Smakprov Media AB

R E L I G I O N

4–6

Utkik

Utkik – NO och SO på helt nytt sätt Utkik är en helt ny läromedelsserie i SO och NO för årskurs 4-6, som omfattar det centrala innehållet i Lgr 11. Välj mellan att arbeta med U tkik tryckt bok tillsammans med interaktiv lärarbok eller helt digitalt med interaktiva elevböcker och lärarbok. Lycka till i ditt arbete med Utkik!

ISBN 978-91-40-68893-4

789140 688934

4–6

Utkik Religion är ett modernt och flexibelt läromedel som ger stora möjligheter till en varierad och rolig undervisning. Spännande diskussionsuppgifter och kluriga repetitionsfrågor får eleverna att tänka till och få en djupare förståelse. Ett rikt bildmaterial ger inlevelse och bra stöd för inlärningen. Tillsammans med fakta, lektionstips och förslag på förberedande uppgifter i den interaktiva lärarboken finns alla möjligheter att nå helt nya höjder i religionsundervisningen!

R E L I G I O N

Kan man dömas fredlös idag?

R E L I G I O N

Senait Bohlin

Utkik

4–6

Religioner och livsåskådningar ____________________________ 4-13 Vad är religion och livsåskådningar, olika begrepp inom r eligionen, likheter och skillnader mellan stora religioner, om källor inom religionen med mera. Repetition ........................................................................................... 12 Sammanfattning .................................................................................. 13

Judendom _____________________________________________________14-33 Berättelser och händelser i Gamla testamentet och andra judiska texter, om tro och liv, riter och högtider inom judendomen samt centrala tankar inom judendom med mera. Repetition ..................................................................................... 25, 32 Sammanfattning .................................................................................. 33

Kristendom __________________________________________________ 34-53 Berättelser från Nya testamentet, hur kristendomen växte fram, olika kristna kyrkor, om tro och liv, riter och högtider inom kristendomen samt centrala tankar inom kristendomen med mera. Repetition ..................................................................................... 45, 52 Sammanfattning .................................................................................. 53

Islam _________________________________________________________ 54-73 Berättelser om Muhammed och islams framväxt, om Koranen, om tro och liv, riter och högtider inom islam samt centrala tankar inom islam med mera. Repetition ..................................................................................... 62, 71 Sammanfattning ............................................................................. 72-73

Hinduism ____________________________________________________ 74-89 Om hinduismens ursprung, hinduiska texter och berättelser, om tro och liv, riter och högtider inom hinduismen samt centrala tankar inom hinduismen med mera. Repetition ..................................................................................... 80, 88 Sammanfattning .................................................................................. 89

Buddhism ___________________________________________________ 90-107 Berättelsen om Siddharta Gautama – Buddha, och andra buddhistiska texter, om tro och liv, riter och högtider inom buddhismen samt centrala tankar inom buddhismen med mera. Repetition ................................................................................... 96, 106 Sammanfattning ................................................................................ 107

Fornskandinaviska och samiska berättelser __________ 108-121 Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion, änniskors tro innan kristendomen kom till Sverige och hur vi m kan se spåren av dessa religioner idag med mera. Repetition ......................................................................................... 120 Sammanfattning ................................................................................ 121

Kristendomen i Sverige då och nu _____________________ 122-135 Kristendomens utveckling och roll i Sverige under 1000 år, riter och högtider i Svenska kyrkan kopplade till kyrkoåret, om kristet liv i Sverige förr och nu med mera. Repetition ................................................................................. 130, 134 Sammanfattning ................................................................................ 135

Livsviktiga frågor ________________________________________ 136-145 Om frågor och svar kring sådant som är viktigt och ibland svårt: kärlek, vänskap, sorg, rädsla med mera, hur religionerna svarar på olika livsfrågor. Repetition ......................................................................................... 144 Sammanfattning ................................................................................ 145

Etik _________________________________________________________ 146-157 Frågeställningar utifrån vardagliga situationer som till exempel flickor och pojkars identitet och roller, utanförskap och kränkning, etiska begrepp som orätt och rätt och solidaritet med mera. Repetition ......................................................................................... 156 Sammanfattning ................................................................................ 157 Ordförklaringar ........................................................................... 158-159 Register ...................................................................................... 160-162 Bildförteckning .................................................................................. 163

Religioner och livsåskådningar

Utsikt genom kyrkfönster i Jerusalem. I staden möts tre stora religioner; judendom, kristendom och islam. Mitt i bilden syns Klippmoskén.

Den här boken handlar om religion. Det är ett spännande och viktigt ämne. Det handlar om vad människor tror och tänker om gud, livet och döden. Religion är en viktig del av många människors liv och personlighet. Genom att lära oss om religion lär vi oss att förstå både oss själva och andra.

RELIGIONER OCH LIVSÅSKÅDNINGAR

LÄS OM . . . • vad religion och livsåskådning är • heliga byggnader och platser • heliga riter och texter • hur världsreligionerna hänger ihop VIKTIGA ORD OCH BEGREPP religion · tro · högtid · identitet livsåskådning · riter

Vad är religion? Ordet religion kommer från latinska ordet religio som betyder ungefär att ”vara bunden till en gud” eller att ”visa vördnad för gud”. Människor visar vördnad när de tycker något är viktigt och vill visa respekt. Religion innebär alltså att tro på en högre makt, gud eller gudar. Religionen hjälper människor att försöka förstå varför världen finns, hur de kan leva och vad som är meningen med livet. Den ger också regler om hur människor ska vara mot varandra. Gemensamt för alla religioner är att människor gör saker för att känna gemen skap med varandra eller gud/gudarna. Det kan vara att be, meditera eller att fira gudstjänst. Högtider och fester är också viktigt. Som barn lär du dig hur fester och högtider ska firas och du kommer förmod ligen att lära dina barn att göra på samma sätt. Det kallas t radition när något alltid går till på ungefär samma sätt. H andlingar och traditioner gör att människor inom en religion känner gemenskap och samman hållning.

När vi bryter vardagen för att fira något är det högtid. Varje vecka har en helgdag, i Sverige är det söndagen. Förr var söndagen den dag då nästan alla gick till kyrkan för att fira gudstjänst. Judendom och islam har också speciella veckodagar då man ska besöka synagogan eller moskén. Många högtider och helgdagar har med religion att göra.

FUNDERA PÅ Vilka traditioner finns när du firar till exempel nyår?

Religion är att tro på något gudom ligt. Religion skapar gemenskap mellan människor som tror samma sak. Om du är religiös, det vill säga tror och tillhör en religion, är det en del av din i dentitet. Religionen påverkar samhället, till exempel genom att vi firar olika högtider.

Livsåskådning Livsåskådning betyder ungefär ”sätt att se på livet”. Alla människor har frågor om livet. Sådana frågor kallas livsfrågor. Vi vill veta varför världen finns, varför vi finns och vad som är meningen med livet. Religion är ett sätt att se på livet. Om man är religiös hittar man svar på livsfrågorna i religionen. Den som inte tillhör en religion försöker också svara på livsfrågorna, men utan att blanda in någon gud. Det kallas att ha en livsåskådning.

Nyår firas över hela världen, men datum och hur man firar skiljer sig åt. I Kina är nyåret en av de största högtiderna.

tro = att lita på något identitet = personlighet

RELIGIONER OCH LIVSÅSKÅDNINGAR

Varför ska jag läsa religions kunskap i skolan? Många tycker att religion är en sak som man ska hålla för sig själv. Vad man tror och tänker om livet och gud är personligt. Ändå ska du lära dig om religion och diskutera livsfrågor i skolan. Varför då? Det finns flera olika förklaringar till det. • Kunskapen om olika religioner och livs åskådningar gör att du kan förstå andra människor. Idag finns människor från hela världen i Sverige. I de flesta länder i världen är det likadant. Människor från olika länder och med olika religion bor och lever nära varandra. Därför är det viktigt att vi respekterar varandra och inte ser ner på sådant som andra tycker är viktigt. • Om många i ett samhälle tillhör en viss religion påverkar den religionen samhället. I Sverige har kristendomen varit den största religionen under tusen år. Det har påverkat till exempel hur människor tänker om rätt och orätt och vilka traditioner vi har. • Religioner och livsåskådningar förändras hela tiden. För hundra år sedan kallade sig de flesta svenskar för kristna och be sökte ofta kyrkan. Idag är det inte längre så. Många människor söker svar på sina frågor om livet utanför religionerna. Hur kommer religionerna att se ut i framtiden? Kommer det finnas helt nya religioner? Eller kommer religionerna helt försvinna? Vad tror och tycker du? Sådana frågor diskuterar man också i religions kunskap.

RELIGIONER OCH LIVSÅSKÅDNINGAR

En av Europas viktigaste orter för kristna pilgrimer på vallfärd är staden Santiago de Compostela i Spanien. Här tror man att en av Jesus lärjungar, aposteln Jakob, ligger begravd.

Heliga byggnader och platser Ordet helig används ofta när man pratar om religion. Helig kommer från ordet ”hel” och innebär att något är helt, rent och friskt. Man kan också säga att det som är heligt skiljer sig från det vanliga och därför är man extra rädd om det. Det som är heligt visar man speciell respekt för och skyddar. Gemensamt för de flesta religioner är att det finns byggnader där man samlas för att be, offra eller fira gudstjänst. Du kanske känner till, eller har varit i en kyrka, moské eller synagoga någon gång? Då kanske du också kände att det var ett heligt rum du gick in i? Ofta markerar de som tror att de går in i en helig byggnad på något sätt. I ett buddhistiskt tempel eller i en moské tar man av sig skorna. I många kyrkor gör man ett korstecken över bröstet. I synagogan

sätter männen ofta på sig en kippa för att täcka huvudet. Ofta talar man med lägre röst och rör sig lite långsammare när man är i ett heligt rum. Platser där det hänt saker som har med religionen eller en viktig person inom religionen att göra, kan också vara heliga. Till sådana platser gör man ofta vallfärder, som är en ”resa till en helig plats”. Ibland kallas sådana resor för pilgrimsresor och de som gör dem för pilgrimer. Mekka i Saudiarabien och Varanasi i Indien är exempel på två heliga städer som många vallfärdar till.

När man går in i ett heligt rum tar man till exempel av sig skorna eller sätter på en mössa, kippa.

Heliga handlingar – riter Handlingar inom religioner, som till exempel att be eller offra, brukar kallas för riter. En muslim faller på knä, böjer sig framåt och bugar djupt så att pannan nuddar golvet. Sedan sätter man sig på knä och ber själva bönen. En hindu som ska offra, tvättar först gudastatyn innan man lägger ner maten eller blommorna till guden. Riter är handlingar där man oftast gör saker i en speciell ordning och på ett visst sätt. Riter använder människor också när det händer viktiga saker i livet som när ett barn föds, när man gifter sig eller när någon dör. Många firar också övergången från barn till vuxen. Vid sådana tillfällen är man ofta i templet, kyrkan, moskén eller synagogan. I den här boken kommer du få läsa om sådana riter i de olika världs religionerna.

DISKUTERA Berätta om något besök du gjort i en helig byggnad. Stämmer det att man uppför sig på ett s peciellt sätt i heliga rum?

Tanken att vatten renar oss från synd finns i flera religioner. RELIGIONER OCH LIVSÅSKÅDNINGAR

Heliga texter

Världsreligionerna hör ihop

Heliga texter är texter eller skrifter som förklarar viktiga saker om livet, guden eller gudarna. Det kan vara berättelser om viktiga personer inom religionen eller undervisning om hur man ska vara mot varandra. Texterna används ofta vid riter och gudstjänster. Inom alla religioner finns det människor som kan mycket om det som står i de heliga texterna och kan förklara det för andra – präster, imamer och rabbiner. De brukar också ha ansvar för att leda riter och undervisa om religionen. Även om en religion har en helig skrift kan de som tillhör religionen förstå den på olika sätt.

Tre av världsreligionerna, judendom, kristendom och islam, har mycket gemen samt. Religionerna har sitt ursprung i Mellanöstern. Alla tre religionerna delar tron på en gud. Ibland kallar man de här religionerna för syskonreligionerna. Judar och kristna delar också heliga texter. Bibelns första del, Gamla testamentet, är gemensam. Judarna kallar den för Tanakh. Kristendomen har en del till som kallas Nya testamentet. Muslimernas heliga skrift heter Koranen. Det finns också personer som är viktiga i alla tre religionerna, fast på olika sätt. Ett exempel är Jesus. För kristna är han Guds son, för judarna en av många lärare och för muslimerna en profet. Hinduismen och buddhismen uppstod båda i Indien och har flera tankar gemen samt. Inom båda religionerna tänker man att livet hela tiden upprepar sig. När människor dör återföds de i nya kroppar. Det brukar kallas återfödelsens kretslopp.

Symboler En symbol är ett tecken eller en bild som representerar eller står för något, till exempel en religion. Korset har blivit en symbol inom kristendomen. Hjulet med åtta ekrar är en symbol inom buddhismen. Menora, den sjuarmade ljusstaken, är en symbol inom judendomen. Månskäran är en symbol inom islam.

FUNDERA PÅ Känner du till fler religiösa symboler? 8

RELIGIONER OCH LIVSÅSKÅDNINGAR

De tre världsreligionerna judendom, kristendom och islam har mycket gemensamt. De kallas även för syskonreligioner. Här möts de inför en gemensam andakt.

Suad Mohamed är en av få kvinnliga imamer i världen.

Jämlikhet I de stora världsreligionerna har det varit män som haft makten och varit ledare, lärare eller präster. De heliga texterna handlar till stor del om män. Det har också varit män som läst och förklarat texterna. Kvinnorna har varit aktiva i religionerna på andra sätt. De har besökt de heliga bygg naderna. De har bett, offrat och lyssnat till undervisning. Varför har det varit så? En orsak är att religionerna är mycket gamla. När de uppstod hade män och kvinnor helt olika uppgifter i samhället. Idag är det på många sätt annorlunda, både i samhället och inom religionerna. Idag kan kvinnor inom vissa religioner vara både ledare och präster och förklara heliga texter för andra. Allt fler försöker idag visa att de heliga texterna handlar om både kvinnor och män. Man vill också lyfta fram det religionerna säger om hur man ska leva som människa, oavsett om man är kvinna eller man.

Kvinnors roll i religionerna är ett bra exempel på att religion och samhälle påverkar varandra. När kvinnor började arbeta utanför hemmet förändrades deras roller även i religionerna.

Vår tideräkning börjar vid Jesus födelse. Vi delar in tiden i före och efter Jesus födelse. Det skrivs ibland före Kristus (f. Kr.) eller efter Kristus (e. Kr ). Nu lever vi alltså ungefär 2000 år efter Jesus födelse. Andra länder och religioner har andra sätt att ange tid. Numera är det vanligt att skriva årtal och tid så här: • f.v.t. = före vår tid • v.t = vår tid I den här boken används detta sätt för att ange tid.

RELIGIONER OCH LIVSÅSKÅDNINGAR

Religionerna i världen

Judendom Judendomen är en av världens äldsta religioner. Den har funnits i nästan 4 000 år enligt judisk tradition. Judendomen uppstod i Palestina(nuvarande Israel). Judendomen är den minsta av de fem världsreligionerna. Kristendom Kristendomen växte fram efter Jesus död för cirka 2 000 år sedan. Den uppstod i Palestina (nuvarande Israel). Idag är kristendomen den religion som har flest anhängare i världen. Islam Islam grundades av profeten Muhammed på Arabiska halvön för cirka 1 400 år sedan. Idag är islam världens näst största religion.

RELIGIONER OCH LIVSÅSKÅDNINGAR

Protestanter Romersk-katolska Ortodoxa Muslimer Judar Hinduer Buddhister Konfucianer Shintoister Naturfolksreligioner

Hinduism Hinduismen är den äldsta av Protestanter Protestanter världsreligionerna. Den växte fram i Romersk-katolska Indien förRomersk-katolska flera tusen år sedan. Idag är hinduismen den tredje största Ortodoxa Ortodoxa religionen i världen.

Muslimer Muslimer Buddhism Judar Judar Buddhismen växte fram ur hinduismen Hinduer Hinduer för cirka 2 500 år sedan. Grundaren Buddhister Buddhister Siddharta Gautama kallas också Buddha. Idag är buddhismen världens Konfucianer Konfucianer fjärde största religion. Shintoister Shintoister Naturfolksreligioner Naturfolksreligioner

RELIGIONER OCH LIVSÅSKÅDNINGAR

Judendom

De åtta jättestora ljusen i Tel Avivs hamn år 2013 under Chanukka då man firar tempelinvigningen år 164 f.v.t.

Judendom är en mycket gammal religion, som enligt judiska traditioner funnits i nästan 4 000 år. Även om judendomen är den minsta av världsreligionerna har den haft stor betydelse. Både kristendom och islam har sin grund i judendomen. J udarnas viktigaste heliga skrift kallas Tanakh eller den judiska bibeln. I den kan vi bland annat läsa om det judiska folkets historia. Judarna ser sig själva som ett utvalt folk som har ett uppdrag från Gud. Som jude tillhör man inte bara en religion, utan också det judiska folket. 14

JUDENDOM

LÄS OM . . . • det judiska folkets historia som det beskrivs i den judiska bibeln • centrala tankar i judendomen • vad det kan innebära att leva ett judiskt liv VIKTIGA ORD OCH BEGREPP Tanakh – den judiska bibeln Abraham · förbund · sabbat · profet rabbin · synagoga · Tora

Repetition 1. Vilken organisation beslutade att staten Israel skulle bildas? 2. I vilket land bor de flesta judar idag? 3. På vilket sätt hör Abraham och landet Israel ihop? 4. Vad är tanken bakom att judar firar sabbat? 5. Vad innebär ”förbundet”? 6. Vilka tre delar finns det i Tanakh? 7. Vilken är den viktigaste delen av Tanakh? Varför? 8. Vad är omskärelse och varför görs det? 9. Varför ser judiska traditioner olika ut världen över? 10. Berätta om den judiska påsken. Varför firar man den och hur?

ORDKUNSKAP

Arbeta tillsammans med en kamrat. Skriv förklaringar till orden här nedan på lappar som ni viker ihop och sedan blandar i en hög. Dra en lapp i taget och välj vilket ord som förklaringen passar ihop med. föredöme

kantor

kosher

Tora

ceremoni

vilodag

Ett besök vid Klagomuren Sök information om Västra muren, eller Klagomuren, som ligger i Jerusalem. Vad är det för mur? Vad gör man där? Varför är det en helig plats för många judar? Berätta sedan för varandra i klassen.

REPETITION

Sammanfattning Judendom är en mycket gammal religion som uppstod i Mellanöstern. Idag är det den minsta av de fem världsreligionerna men den har haft stort inflytande eftersom både kristendom och islam har sin grund i judendomen. Som jude tillhör du inte bara en religion utan också ett folk. Det judiska folkets historia finns nerskriven i den judiska bibeln, Tanakh. Där berättas om en man som hette Abraham som fick ett löfte av Gud. Han skulle bli stamfar för ett stort folk och han skulle få ett land där hans släktingar kunde leva. Judarna tänker att Gud och Abraham gjorde en överenskommelse, ett förbund. Landet som Abraham fick kallas i Tanakh för Kanaan. En annan viktig person i den judiska historien är Mose. Han fick i uppdrag av Gud att leda folket tillbaka till Kanaan från Egypten. På vägen fick Mose 10 budord från Gud som är regler som folket ska hålla sig till. Ännu en gång lovade Gud att det judiska folket skulle vara ett speciellt utvalt folk och att de skulle gå till det land som han gett Abraham. Folket lovade att hålla Guds bud och tro på den ende Guden. Förbundet är också en del av de centrala tankarna i den judiska tron: Gud är en, och det judiska folket har blivit utvalt att vara Guds folk och ett föredöme för andra. Det finns en plats som Gud har menat ska vara judarnas plats på jorden och det är Kanaans land som idag kallas för Israel. M eningen med livet är att leva efter Guds bud tillsammans med sina medmänniskor.

Även om judarna tycker att de har ett eget land har de under långa perioder i historien inte bott där. Romarna förstörde staden Jerusalem och drev judarna på flykt år 70. Efter det spreds det judiska folket över världen men har under århundradena behållit sin religion och sina traditioner. Det har hållit samman folket. Judarna har varit utsatta för förföljelser, allra värst under andra världskriget då cirka 6 miljoner judar dödades i koncentrationsläger. Synagogorna blev judarnas gudstjänstlokal efter att templet i Jerusalem förstörts. Längst fram i synagogan förvaras skriftrullarna där hela första delen av Tanakh, Tora, står nedskriven. När en judisk pojke eller flicka är i 12-13-årsåldern får de för första gången läsa ur skriftrullarna efter att de fått undervisning av en religiös lärare som kallas rabbin. Då blir de bar mitzva/batmitzva vilket betyder budets son eller dotter. Många av judarnas högtider är kopplade till deras historia. Påsken firas till minne av uttåget ur Egypten och Chanukka till minne av hur man återinvigde templet efter att man återtagit det från en syrisk/grekisk kung på 100-talet f.v.t.

• Tanakh är den judiska bibeln. • Den judiska gudstjänstlokalen kallas synagoga. • De judiska högtiderna och traditionerna är tydligt kopplade till det judiska folkets historia.

SAMMANFATTNING

Kristendom

Flickan hälsar världen framför Kristusstatyn i staden Rio de Janeiro i Brasilien.

Kristendom är den religion i världen som har flest anhängare. I Bibeln, som är de kristnas heliga skrift, kan du läsa om hur allting började med en man som hette Jesus. I det här kapitlet kommer du att få läsa berättelsen om Jesus. Men du får också läsa om hur kristendomen växte fram och vad som är viktigt i den kristna tron.

KRISTENDOM

LÄS OM . . . • Jesus liv som det beskrivs i Nya testamentet • de första kristna • olika kristna kyrkor • centrala tankar i kristendomen VIKTIGA ORD OCH BEGREPP Jesus · Bibeln · frälsare Nya testamentet · treenighet kyrka

Islam

Moskéer har ofta kupolformade tak. Både månskäran och den gröna färgen är symboler inom islam.

Islam är världens näst största religion och har över en och en halv miljard a nhängare. De som tillhör islam kallas muslimer. Islam har mycket gemensamt med både judendomen och kristendomen. Den viktigaste tanken inom islam är att det bara finns en Gud. I Sverige har islam vuxit eftersom många människor från muslimska länder över hela världen har flyttat, eller flytt hit. Många människor i Sverige tillhör idag islam och därför syns och påverkar islam det svenska samhället. 54

ISLAM

LÄS OM . . . • islams profet Muhammed • Koranen, islams heliga skrift • heliga platser och handlingar i islam • centrala tankar inom islam VIKTIGA ORD OCH BEGREPP muslim · islam · moské · Allah Koranen · sunna

Hinduism

Staden Varanasi är en av Indiens sju heliga städer och en av världens äldsta, minst 2 500 år gammal. Den heliga floden Ganges flyter genom staden.

Hinduismen är en av världens äldsta religioner och finns framförallt i Indien. Hinduer tänker att livet hela tiden u pprepas genom återfödelse. Hinduismen är en mångskiftande religion. Det innebär att det finns många olika gudar, många olika heliga skrifter och många olika sätt att utöva religionen på. I det här kapitlet får du läsa om grundtankarna i hinduismen och om riter och fester som de flesta hinduer firar. 74

HINDUISM

LÄS OM . . . • centrala tankar inom hinduismen • hinduiska berättelser • hinduismens största gudar • heliga handlingar och fester VIKTIGA ORD OCH BEGREPP återfödelse · karma · moksha samsara · brahma · atman

Buddhism

Den stora Buddha-statyn i Hong Kong är 34 meter hög.

LÄS OM . . .

Buddhismen är en stor religion i Asien. Den växte fram ur hinduismen och uppstod i Indien. I det här kapitlet får du läsa om prinsen Siddharta Gautama som blev den upplyste, Buddha. Han lärde att medelvägen var rätt väg om man vill slippa att återfödas. Idag har Buddhas tankar fått spridning över hela världen.

BUDDHISM

• berättelserna om Siddharta Gautama, Buddha • centrala tankar i buddhismen • olika riktningar i buddhismen • buddhismens heliga skrifter och platser VIKTIGA ORD OCH BEGREPP Buddha · upplysning · dharma nirvana · meditation medelväg

Fornskandinaviska och samiska berättelser

Fjälltoppen Låktatjåkka ligger i Kiruna kommun i norra Sverige.

För ungefär 10 000 år sedan kom det människor vandrande till norra Europa. Samernas förfäder flyttade runt i de områden där det fanns djur att jaga och fisk att fånga. Långt senare blev Norden befolkat av människor som slog sig ner här och odlade jorden. De sysslade också med jakt och handel. Det här var långt innan kristendomen kom till Norden. Samernas och nordbornas berättelser och religioner är mycket gamla och utövas inte längre av så många, men det finns en hel del spår av dem i vårt samhälle idag. 108

FORNSKANDINAVISKA OCH SAMISKA BERÄTTELSER

LÄS OM . . . • samerna och deras religion • samiska berättelser • fornskandinaviska gudar och berättelser • spår av gamla religioner i vårt samhälle idag VIKTIGA ORD OCH BEGREPP nåjd · seit · natur · blot asagudar · myt

Kristendom i Sverige då och nu

Korset restes år 1834 som ett minnesmärke över Ansgar, Nordens apostel. Det finns på Björkö där staden Birka låg under vikingatiden.

För ungefär 1000 år sedan blev Sverige ett kristet land. Sedan dess har kyrkan spelat en stor och viktig roll i vårt samhälle. Kristendomen var länge den enda tillåtna religionen i Sverige. Så är det inte längre. Idag finns alla de stora världsreligionerna representerade i Sverige och vi är fria att välja vilken religion vi vill. Ja, vi kan välja att inte ha någon religion eller tro alls. Sverige har religionsfrihet. Även om kristendomen i Sverige ser annorlunda ut idag mot förr, finns det mycket i vår kultur och våra traditioner som hör ihop med kristendomen. 122

KRISTENDOM I SVERIGE DÅ OCH NU

LÄS OM . . . • hur Sverige blir ett kristet land • kristna högtider • kristna riter • kristendom i Sverige förr och nu VIKTIGA ORD OCH BEGREPP religionsfrihet · reformation · statskyrka sakrament · nattvard · dop · kyrkoår krucifix · gudstjänst

Kristendomen i Sverige under 1000 år Vikingarna hade redan mött och tagit intryck av kristendomen under sina resor när den förste kristna missionären kom till staden Birka vid sjön Mälaren år 829. Han hette Ansgar och försökte bilda en kristen församling. Det var svårt. Nordborna ville inte lämna asatron och Ansgar lyckades inte så bra. Men arbetet med att göra Sverige kristet blev påbörjat. Så småningom kom det fler kristna missionärer till Sverige och långsamt började den kristna religionen ta över de gamla fornnordiska gudarnas plats. Det berättas att Olof Skötkonung var den förste svenska kungen som lät döpa sig och kalla sig kristen. Det hände runt år 1000 vid Husaby källa i Västergötland. Ungefär samtidigt blev Sverige ett enat land. Det innebar att de olika landskapen slogs ihop under en kung. Under medeltiden tillhörde Sverige den katolska kyrkan som styrdes av påven i Rom. Precis som i resten av Europa byggdes det då många kyrkor och kloster i Sverige. 1500-talet På 1500-talet förändrades den katolska kyrkan genom reformationen. I Sverige innebar det att den svenska kyrkan blev en protestantisk kyrka som kungen fick stort inflytande över. Man kan säga att staten och kyrkan gick ihop. Det innebar bland annat att alla kyrkans rikedomar och byggnader togs över av staten. Påven i Rom skulle inte längre bestämma över kyrkan, det skulle den svenska kungen göra. Det innebar att kyrkan med statens hjälp fick stor makt över människorna.

De största förändringarna under reforma tionen handlade om hur man firade gudstjänst i kyrkan. Nu skulle prästerna predika på svenska och bibeln översattes till svenska. En av de som betydde mycket för övergången till protestantismen i vårt land var Olaus Petri som hade haft M artin Luther som lärare när han studerade i Tyskland. Han var en av dem som översatte Bibeln till svenska. En av kyrkans viktigaste uppgifter blev att se till att folket höll sig till den ”rätta” läran. Det gjorde man på olika sätt. Martin Luther hade skrivit en katekes, en lärobok om kristen tro. Den översattes till svenska och prästerna såg till att alla i deras församlingar lärde sig det som stod i den, ofta utantill. Ett sätt att kontrollera att människor kunde sin kristendomslära var att hålla husförhör. Då gick prästen hem till de olika gårdarna i en by och höll förhör där han kontrollerade att man kunde läsa, kunde berättelser ur bibeln och att man visste vad som stod i Luthers katekes. De här förhören pågick från slutet av 1600-talet ända fram till sekelskiftet 1900.

Husförhör av katekesen i Skåne i början av 1800-talet.

DISKUTERA Finns det något i samhället idag som är så viktigt att man borde ha regelbundna "husförhör" om det? KRISTENDOM I SVERIGE DÅ OCH NU

123

R E L I G I O N

4–6

Utkik

ISBN 978-91-40-68893-4

789140 688934

4–6

R E L I G I O N

Kan man dömas fredlös idag?

R E L I G I O N

Senait Bohlin

Utkik

4–6