9789147123803 by Smakprov Media AB

2000 Processinriktad Problemorienterad Flexibel

Tradition och nytänkande på samma gång!

Faktabok ger dig följande och mycket mer! • Basdel som uppfyller kursplanens krav. Tillvalsdel som ger mer – utifrån eget kunskapsbehov, tid och intresse. • Faktakapitel med kort och koncis Grundtext och markerade Fördjupningsavsnitt. • Många praktiska exempel samt minireportage/yrkesporträtt. • Kapitelingresser och kapitelavsnitt med ett mindre företags och dess redovisningsbyrås bestyr med den dagliga bokföringen, rapporterna och bokslutet – ger ett ansikte åt de olika kapitlens innehåll och syfte. Berättelsen byggs på – kapitel för kapitel – och blir en följetong basdelen igenom. • Sammanfattningar och redovisningsbegrepp i korthet, formel- och förklaringsrutor, sidelines etc bidrar till en aktiv inlärning. Problembok innehåller klart avgränsade övningsuppgifter i stigande svårighetsgrad. Under rubriken Tanke & Helhet hittar du bl a praktikfall, som integrerar kunskaperna i flera kapitel. Där finns också datoruppgifter. Under rubriken hittar du även ”tankenötter” i form av lite klurigare redovisningsproblem, diskussionsuppgifter och fältuppgifter. Ett test med flervalsfrågor inleder varje kapitel. Kortfacit medföljer boken.

2000

Webbapp. För att variera studierna finns en webbapp med möjligheter till att lösa övningsuppgifter interaktivt och att träna bl a kontering, bokslut och nyckeltalsberäkning på datorn, läsplattan eller i mobilen. De interaktiva övningarna hittar du på http://webbapp.liber.se. Dessutom kan du som studerande erhålla fri elevlicens för Vismas ekonomiprogram, Visma Administration och Visma eEkonomi, via Libers hemsida. (gå in på R2000) eller via www.vismaspcs.se/elevlicens. Lösningar och lärarhandledning. Till R2000 finns en separat bok med fullständiga lösningar till alla övningsuppgifter, praktikfall etc samt en fyllig nedladdningsbar lärarhandledning med lärartips, OH-underlag m m samt provuppgifter med lösningar. R2000 ISBN: Faktabok 47-12380-3 Problembok 47-12379-7 Kommentarer och lösningar 47-12378-0 Lärarhandledning (nedladdningsbar) 47-12381-0

7 uppl

2000

Jan-Olof Andersson Cege Ekström

Redovisning 2

Faktabok

2000

Redovisning 2

2000

Redovisning 2

2000

Det ﬂexibla alternativet för kursen Redovisning 2! R2000 innehåller både övningsuppgifter av traditionellt slag och uppgifter som ger möjligheter till helhetssyn och eget tänkande. Läromedlet fokuserar på de centrala avsnitten i kursen.

−K4 1 K Nya lerna reg

Faktabok Best.nr 47-12380-3 Tryck.nr 47-12380-3

7 uppl

cover.indd 1

28/04/17 9:15 PM

Sid 001 008 Kap 0_Sid 001 008 5/30/17 1:52 PM Page 1

2000

Jan-Olof Andersson Cege Ekström

Redovisning 2 41−K a K a Ny glern re

Faktabok 7 uppl

Sid 001 008 Kap 0_Sid 001 008 5/30/17 1:52 PM Page 2

R2000 Redovisning 2 Faktabok ISBN 978-91-47-12380-3

© 2017 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Cecilia Björnsson Söderberg Fotograf och bildredaktör: Karin Hartley Bildredaktör: iBild/Ingela Lindqvist och Ewa Hansson Rosdahl Omslag och form: Fredrik Elvander Layout och form: Grafisk Form LNHB Sättning: Exaktaprinting AB, Malmö Tryck: People Printing, Kina 2017 Upplaga 7:1

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tel: 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tel: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01 E-post: kundservice.liber@liber.se

Sid 001 008 Kap 0_Sid 001 008 5/30/17 1:52 PM Page 3

Detta är R2000! Kursen Redovisning 2 förutsätter att du har grundläggande kunskaper i företagsekonomi. Läromedlet R2000 är dock upplagt så att grunderna i bokföring och bokslut snabbt repeteras i de första kapitlen. På så vis kommer du att successivt fördjupa dina kunskaper inom redovisningen. Faktaboken är skriven på ett rakt och enkelt språk och förtydligar med mängder av exempel. Boken är uppdelad i två delar, en basdel och en tillvalsdel. Basdelens nio kapitel täcker det du ska kunna för att klara kursplanens krav. Tillvalsdelen ger dig möjlighet att bredda och vidareutveckla dina kunskaper – allt efter eget behov, tid och intresse. I många kapitel finns förutom grundläggande text även avsnitt märkta som fördjupning. I dessa fördjupande textdelar finns bl a sådant som kan vara lite svårare att tränga in i eller som inte förekommer så ofta i företagens verksamhet. Samtliga kapitel i basdelen börjar med att du kan läsa om hur företaget Cake Shop praktiskt möter olika redovisningsproblem. Dessa problem finner du sedan beskrivna i kapitlet. Man kan säga att ingressen visar kapitlet i ett nötskal och på så sätt får du en bra översiktsbild. Sist i varje kapitel kan du följa arbetet på redovisningsbyrån som Cake Shop anlitar. Det ger en inblick i problemställningar och arbetssätt på en byrå. I den löpande texten finner du insprängt många praktiska exempel samt minireportage/yrkesporträtt. Där finns också formel- och förklaringsrutor, sidelines etc som bidrar till en aktiv inlärning. I marginalen förklaras viktiga redovisningsbegrepp och du finner också en engelsk översättning av orden. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning av innehållet i kapitlet. I basdelen, dvs de nio första kapitlen, är Problemboken uppdelad i uppgifter per kapitel respektive uppgifter samlade i block. Till varje kapitel finns uppgifter som ska ge dig grundläggande kunskaper av tillämpande karaktär. Dessa uppgifter är sorterade i stigande svårighetsgrad. Det finns också en ”varudeklaration” till varje uppgift, så att du kan se vad uppgiftens syfte är. Den första uppgiften i varje kapitel är en repetitionsuppgift i form av ett antal flervalsfrågor. Basdelen är i Problemboken indelad i tre block med vardera tre kapitel. Efter varje block finns ett antal uppgifter där du ges möjligheter till analytiskt tänkande och att utveckla en helhetssyn. Dessa uppgifter finns samlade under rubriken ”Tanke och helhet”. Uppgifterna består av fyra olika huvudtyper: ”redovisningsnötter”, där du får agera experten eller konsulten och där svaret ofta finns utanför böckernas värld, praktikfall och datoruppgifter, som ofta sträcker sig över flera verksamhetsår, innehåller många olika moment och ger dig kunskaper om hur bokföring och bokslut hänger samman, samt fältuppgifter, där mötet med ett specifikt företags problem sker.

➜ FÖRORD • 3

Sid 001 008 Kap 0_Sid 001 008 5/30/17 1:52 PM Page 4

Till problemboken hör en webbapp med interaktiva övningar. Övningarna ger dig möjlighet att kontera, bokföra och göra bokslut samt beräkna nyckeltal med dator. För de flesta uppgifterna i basdelen kan du välja mellan att lösa dem i problemboken eller med hjälp av dator. Om du löser uppgifterna med dator får du dem automatsikt rättade. Ett kortfacit medföljer problemboken. I en separat bok, Kommentarer & lösningar, finns utförliga lösningar till samtliga uppgifter. Där finns också förklaringar insprängda för att visa hur vissa belopp etc har räknats fram. Författarna till läromedlet R2000 är Jan-Olof Andersson och Cege Ekström, lärare och konsulter i ekonomiska ämnen. Upplaga 7 (2017) Ambitionen med R2000 är att innehållet alltid ska vara relevant och aktuellt. Därför uppdateras materialet i sin helhet kontinuerligt utifrån bl a senaste bestämmelser och lagstiftning inom såväl redovisnings- som beskattningsområdet. Det gäller även alla exempel och övningar. Nya regler i årsredovisningslagen, bl a förenklingar för mindre företag, har inarbetats i text och exempel i kap 12. Fakta har genomgående uppdaterats såsom skatteregler i kap 13-15 och aktuella belopp. En ny bilaga 7 har tillkommit med en sammanfattning av den senaste versionen av Bokföringsnämndens regelverk K1-4 samt anslutande arbetsuppgifter. Kopplingar till den nya bilagan finns i kap 1 och kap 12. R2000 är anpassat till kursen Redovisning 2. Nämnas kan också att du som studerande kan hämta en fri elevlicens för Visma Spcs ekonomiprogram Visma Administration och Visma eEkonomi på vismaspcs.se/elevlicens. Författare & Redaktion

4 • FÖRORD

Sid 001 008 Kap 0_Sid 001 008 5/30/17 1:52 PM Page 5

Innehåll

Basdel 1. Redovisningssystemet – så fungerar det 10 Redovisningen visar hur det har gått 14

Erhållna rabatter Affärer med utlandet 42

Ekonomiska rapporter

Så redovisas personalkostnader 43

Företagets affärshändelser 15

Löner och personalskatter

Bokföringslagen sätter gränser 16

Intjänad semester

Verifikationer visar olika affärshändelser 17

Kostnadsersättningar till anställda

Affärshändelserna konteras

Personalliggare

En italiensk klassiker 18

Arbetsgivaravgifter

Kontoplanen – basen i bokföringen 21

Övriga personalkostnader

Kontering på verifikationen 22

Inhyrd personal

Manuell bokföring 23

Så redovisas lokaler och inventarier 49

Datorn till hjälp vid bokföringen 24

Lokalkostnader

Hjälpbokföring 25

Förbrukningsinventarier

All bokföring samlad i ett system 26

Inventarier, byggnader m m

Hjälp till god redovisningssed 27

Försäljning av inventarier

Sammanfattning 31

Övriga rörelsekostnader 50 Bilkostnader

2. Den dagliga bokföringen 32

Representationskostnader och föreningsavgifter

Bokföra olika affärshändelser 35

Kursdifferenser

Så ska försäljning redovisas 36 Försäljning

Övriga externa kostnader Så ska finansiering redovisas 53

Utgående moms

Långfristiga fordringar och skulder

Försäljning på kredit

Finansiella intäkter och kostnader

När det blir fel

Moms- och arbetsgivardeklaration 53

Försäljning mot kontokort

Så ska momsen redovisas

Lämnade rabatter

Personalskatt och arbetsgivaravgifter

Så ska inköp redovisas 39

Förskott från kund 58

Inköp av material och varor

Förskott till leverantör 59

Ingående moms

Kundförluster 60

Inköp på kredit

Factoring 61

När det blir fel

Sammanfattning 65 INNEHÅLL • 5

Sid 001 008 Kap 0_Sid 001 008 5/30/17 1:52 PM Page 6

3. Avsluta bokföringen 66

Nytt aktiekapital 110

Målet med bokslut 69

Öka eget kapital

Så avslutas bokföringen 70

Tvångslikvidation – ett måste vid stora förluster

Bokslutstablå ger överblick 70

Handelsbolag – flera ägare 116

Omföring – att lägga beloppen rätt 72

Sammanfattning 118

Arbetsgången vid bokslut 72 Hitta felet 75

5. Rapport i rätt form 120

Periodisering ger en rättvisande bild 75

Årsbokslut eller årsredovisning? 123

Intäkterna förs till rätt period 77 Försäljning Kostnaderna förs till rätt period 78 Varor – inköp och lager

Tilläggsupplysningar förtydligar Balansräkningens poster i detalj 127 Förenklat årsbokslut 129 Sammanfattning 131

Avskrivning på inventarier, maskiner m m Förbrukningsinventarier

6. Internationella rapporter 132

Avskrivning på byggnader

Olika sätt att redovisa 134

Löner 82

Bokslut i EU 136

Sociala avgifter (arbetsgivaravgifter)

Bokslut i USA 141

Låneräntor

God redovisningssed – GAAP 143

Övriga inköp 86

IASB – samordnare i världen 143

Förskottsbetalda kostnader 87

Vinst eller förlust – välj själv! 145

F-skatt 87

Sammanfattning 149

Kundförlust 90 Kursdifferenser 91

7. Skatteplanera bokslut 150

Datorn är till stor hjälp 92

Bokslutsdispositioner = skatteplanering 152

Bokslut i elektroniskt nätverk E-bokföring Sammanfattning 96

4. Olika företagsformer – olika bokföring 98

Avskrivning – mer än värdeminskning 155 Avskrivningar enligt plan och över plan Räkenskapsenlig avskrivning Huvudregeln: 30 % Kompletteringsregeln: 20 %

Enskild näringsidkare – den lilla firman 100

Överavskrivningar redovisas för sig 162

Aktiebolag – en självständig person 102

Periodiseringsfond reglerar resultatet 164

Skatten – stor skillnad 103 Eget kapital – fritt eller bundet 107 Redovisning av vinstdisposition Arbetsordning vid bokslut i aktiebolag 109 6 • INNEHÅLL

Avsättning till periodiseringsfond Periodiseringsfond i aktiebolag 166 Avsättning i balansräkningen och resultaträkningen Sammanfattning 171

Sid 001 008 Kap 0_Sid 001 008 5/30/17 1:52 PM Page 7

8. Analysera ett bokslut 172

11. Göra en kassaflödesanalys 213

Intressant för intressenterna 174 Intern företagsanalys 176

Kasaflödesanalys – pengar in och pengar ut 214

Extern företagsanalys 176

Lite att tänka på 216

Tillväxt 178

Sammanfattning 217

Finansiell balans 178 Likviditet

12. Årsredovisning och revision 219

Soliditet

Årsredovisning – mer än bara bokslut 220

Skuldränta

Övergripande principer 220

Arbets- och kapitaleffektivitet 182

Redovisningsprinciper 221

Lönsamhet 183

Bokföringsnämndens K-regelverk 222

Rätt bild? 185

Uppställning 222

Sammanfattning 188

Tilläggsupplysningar ger en tydligare bild 225

9. Internredovisning 190

Förvaltningsberättelse – viktiga händelser 227

Fördela intäkter och kostnader 193 Syftet med intern redovisning 194 Hur redovisar man en resultatenhet? 196 Köpa och sälja till varandra Bokslut med tilläggskoder 198 Sammanfattning 200

Årsredovisningen till Bolagsverket 229 Delårsrapporten – information under året 229 Revision – en kritisk granskning 230 Vad ska revisorn göra? 231 Revisionsarbete i praktiken 232 Rapport från revisorn 232 Om revisorn misstänker brott Sammanfattning 236

Tillvalsdel 10. Mera internredovisning 203

13. Företagsbeskattning 239 Statens skatteinkomster 240 Hur beskattas inkomsten? 240

Olika verksamhetstyper 203

Det finns tre inkomstslag

Redovisa i ett varuhandelsföretag 204

Nettoinkomsten beskattas

Redovisa i ett tjänsteföretag 206

Vad är näringsverksamhet? 241

Upparbetade intäkter och kostnader

Ett företag kan vara olika förvärvskällor 242

Utlägg för kund

Så beräknas inkomsten för aktiebolag 243

Kunden faktureras

Speciella regler för ägare av fåmansföretag

Sammanfattning 210

INNEHÅLL • 7

Sid 001 008 Kap 0_Sid 001 008 5/30/17 1:52 PM Page 8

Deklarationsblanketter Koncernbidrag mellan bolag Så beräknas inkomsten för enskild näringsverksamhet 247 Deklarationsblanketter för enskilda näringsidkare och handelsbolag

Skatter 268 Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Jobbskatteavdrag Egenavgifter i näringsverksamhet

Standardiserat räkenskapsschema

Många skatter för enskild näringsidkare 269

Bilkostnader

Några andra skatter 271

Företaget hemma

Så beskattas kapitalinkomster

Inkomsten kan delas upp

Expansionsfondsskatt

Sammanfattning 251

14. Mera skatteplanering 253 Resultatreglering – att skjuta på skatten 254

Sammanfattning 272

Bilagor

Resultatreglering i mindre företag 254

BAS-kontoplan 274

Resultatreglering i större företag 256

Beräkningsmodeller och formler 276

Räntefördelning

ÅRL:s uppställning för balans- och resultaträkning 279

Vi summerar

Svensk-engelsk ordlista 282

Sammanfattning 263

Engelsk-svensk ordlista 284 Informationskällor 286

15. Beräkning av skatt 265

K-reglerna 288

Beskattning av aktiebolag och ekonomisk förening 266

Sakregister 294

Beskattning av fysiska personer 267 Grundavdrag Allmän pensionsavgift Beskattningsbar inkomst

8 • INNEHÅLL

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 9

Bas

1 Redovisningssystemet – så fungerar det 2 Den dagliga bokföringen 3 Avsluta bokföringen 4 Olika företagsformer – olika bokföring 5 Rapport i rätt form 6 Internationella rapporter 7 Skatteplanera bokslut 8 Analysera ett bokslut 9 Internredovisning

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 10

1 Redovisningssystemet

KAPITEL

– så fungerar det

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 11

Redovisningssystemet – så fungerar det

Det är tre år sedan Elin startade sitt konditori, Cake Shop. Det är också tre år sedan Elin träffade Jens. ”Två förhållanden som ständigt växer”, säger Elin. Elin äger Cake Shop och Jens är anställd, men i det dagliga arbetet märks inte detta. Verksamheten har växt, från en omsättning på 600 000 kr under det första året till 1 600 000 kr det senaste året. Det är inte bara försäljningen som har ökat, utan även mängden jobb på ”kontoret” har ökat. ”Det fullkomligt strömmar in papper, så vi får snart anställa en egen postman”, brukar Jens skämtsamt säga. I början skötte Elin och Jens sin bokföring själva

med hjälp av en manuell dagbok (se utdrag på nästa sida). Jens hade lärt sig bokföring på gymnasiet och Elin hade gått en Starta eget-kurs, där hon fick sina bokföringskunskaper. De gjorde upp en egen kontoplan med hjälp av BAS-planen, den stora standardkontoplanen. I den valde de ut konton som de trodde att de skulle behöva för just Cake Shops verksamhet. Leverantörsfakturor, telefonräkningar, bankgirobetalningar m m, alla verifikationer numrerades och sattes in i en pärm. På kvällen bokfördes dagens försäljning tillsammans med de verifikationer som kommit. Detta system gav dem en bra överblick. De tyckte att de hade fullständig kontroll över ekonomin.

➜

Kontoplan för Cake Shop TILLGÅNGAR

UTGIFTER / KOSTNADER

1220

Inventarier

2640

Ingående moms

4010

Varuinköp

1229

Ack.avskrivn inventarier

2650

Redovisning moms

4960

Lagerförändring

1460

Varulager

2710

Personalskatt

5010

Lokalhyra

1510

Kundfordringar

2730

Skuld sociala avgifter

5500

Reparation och underhåll

1920

Plusgiro

2920

Upplupna sem. löner

5900

Reklam o PR

1930

Checkkonto

2940

Upplupna sociala avgifter

6110

Kontorsmaterial

EGET KAPITAL OCH SKULDER

2960

Upplupna räntekostnader

6200

Tele och post

2010

Eget kapital

INKOMSTER / INTÄKTER

6310

Företagsförsäkringar

2012

Avräkning skatter o avgifter

3010

6990

Diverse kostnader Löner

Försäljning

2013

Egna uttag

7010

2019

Årets resultat

7510

Sociala avgifter

2350

Banklån

7830

Avskrivningar inventarier

2440

Lev skulder

8310

Ränteintäkter

Utgående moms

8410

Räntekostnader

8999

Årets resultat

2610

BAS • 11

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 12

Redovisningssystemet – så fungerar det

1 Cake Shops manuella dagbok (utdrag).

Med tiden tog butiken dock allt mer av deras tid. Bokföringen blev liggande och först på helgerna hann de ta tag i den. ”Det här håller inte”, sa Elin till slut. ”Jag tror inte att det är lagligt att sköta bokföringen som vi gör. Vi måste hitta en bättre lösning.” Elin och Jens bestämde sig för att anlita någon som kunde sköta bokföringen åt dem. Nu samlar de ihop alla verifikationer och lämnar dem till Camilla på CM:s Redovisningsbyrå en gång i veckan. Varje dag skriver de upp alla kontanta affärer i en kassajournal. Det är dagskassan och något enstaka köp som kommer upp på listan. ”Kontanta in- och utbetalningar måste bokföras varje dag”, säger nämligen Camilla.

12 • BAS

Camilla konterar in alla verifikationer i datorn och skickar varje månad listor till Cake Shop om det ekonomiska resultatet, dvs hur det har gått den senaste månaden. Elin och Jens har med det nya upplägget av bokföringen fått mer tid över till sitt konditori, men det kostar några tusen varje månad.

”

Jag tror inte att det är lagligt att sköta bokföringen som vi gör.

”

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 13

Redovisningssystemet – så fungerar det Innehåll 14

Redovisningen visar hur det har gått

Kontering på verifikationen

Företagets affärshändelser

Manuell bokföring

Bokföringslagen sätter gränser

Datorn till hjälp vid bokföringen

Verifikationer visar olika affärshändelser

Hjälpbokföring

En italiensk klassiker

All bokföring samlad i ett system

Kontoplanen – basen i bokföringen

Hjälp till god redovisningssed

Sammanfattning

För att ett företag ska kunna visa om det går med vinst eller förlust måste alla affärshändelser registreras på ett systematiskt sätt. Företaget bygger därför upp ett redovisningssystem där man bestämmer vilka rapporter som behöver tas fram. Samtidigt bestämmer man hur bokföringen ska ske för att man ska få underlag till dessa rapporter. Kontoplanen har stor betydelse i redovisningssystemet eftersom affärshändelserna sorteras på olika konton när de bokförs. De flesta företag använder en standardkontoplan, kallad BAS-kontoplanen. Denna kontoplan är i grunden lika för alla företag, men kan anpassas efter varje företags behov. I detta kapitel tittar vi på hur ett företag kan bygga upp sitt redovisningssystem. Vi går också igenom vilka grundprinciper bokföringen ska följa och vilka krav bokföringslagen ställer. Dessa principer och krav gäller såväl för mindre enskilda firmor som för stora aktiebolag. Vi tar också upp på vilket sätt olika myndigheter och organisationer ger anvisningar och råd inom redovisningsområdet.

BAS • 13

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 14

Redovisningssystemet – så fungerar det

1 Redovisningen visar hur det har gått Företag gör sin ekonomiska planering med hjälp av kalkyler och budgetar. Uppföljning av verksamheten görs i företagets redovisningssystem. Tillsammans bildar dessa system för planering och uppföljning ett företags ekonomisystem. Det ekonomiska styrsystemet

R edovisningsbegrepp

Ekonomifunktion /Finance/ • Allmänt begrepp som beskriver ansvar för ekonomiarbetet inom ett företag.

Ek o n o m i s t y r n i n g /Business control, Financial control (Accounting)/ • Aktiv användning av ekonomiska styrsystem, t ex budget, redovisning och kalkylering. Redovisning /Accountancy, Accounting (USA)/ • Allmänt begrepp som avser bokföring och ekonomisk rapportering. Af färsredovisning /Financial accounting, Business accounting/ • Begrepp som omfattar allt ifrån registrering av affärshändelser till rapportering för företaget som helhet. Är lagstadgad. Internredovisning /Cost accounting, Management accounting/ • Redovisning som ger möjlighet att följa upp intäkter och/eller kostnader för avdelning, produkt, projekt etc. Är inte lagstadgad.

Översättning av begrepp finns även i ordlistor bak i boken!

1 Planering av verksamheten • Förkalkyl • Budget

De affärshändelser som äger rum under verksamhetsåret beskrivs i företagets redovisning.

Med hjälp av förkalkyler och budgetar beskrivs den planerade verksamheten.

Verksamheten följs upp och man analyserar varför utfallet eventuellt avviker från de kalkyler och budgetar man gjorde i planeringen.

2 Genomförande

3 Uppföljning av verksamheten • Redovisning/ Rapporter

Med redovisning menas registrering, bearbetning och rapportering av ekonomiska händelser, s k affärshändelser. Företagets redovisning kan bestå av extern redovisning, s k affärsredovisning, och intern redovisning. Extern redovisning måste företaget enligt lag ha. Intern redovisning är frivillig och ger information om t ex intern kostnadsfördelning mellan avdelningar. Ekonomiska rapporter Redovisningens huvudsyfte är att ta fram ekonomiska rapporter över företagets verksamhet. De ekonomiska rapporterna används bl a på följande sätt:

14 • BAS

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 15

Redovisningssystemet – så fungerar det

1 • för att följa upp kalkyler och budgetar • som underlag för planering och beslut • för att visa företagets resultat och ekonomiska ställning Resultaträkning /Income statement/

Balansräkning /Balance sheet/

Eget kapital /Equity/

Företagets resultat redovisas i en resultaträkning (resultatrapport) och är skillnaden mellan intäkter och kostnader under en period. Den ekonomiska ställningen framgår av företagets tillgångar, skulder och eget kapital. Den ekonomiska ställningen redovisas i en balansräkning (balansrapport). Resultatet påverkar balansräkningen på så sätt att en vinst ökar företagets förmögenhet, medan en förlust minskar den. Med förmögenhet menas skillnaden mellan tillgångar och skulder, dvs eget kapital. Periodens resultat påverkar alltså storleken på det egna kapitalet.

Resultatrapport Intäkter – Kostnader = Årets resultat

Hur gick det för företaget under året – och hur stabilt är det? Resultatet sammanfattas i en resultatrapport och den ekonomiska ställningen i en balansrapport.

Balansrapport Tillgångar Summa Eget kapital +/– Årets resultat + Skulder Summa

Ökning eller minskning av eget kapital

Företagets affärshändelser

R edovisningsbegrepp

A f f ä r s h ä n d e l s e /Financial transaction, Business transaction/ • Ekonomisk transaktion som påverkar företagets ekonomiska ställning och/eller resultat och som går att registrera.

När ett företag köper och säljer produkter (varor eller tjänster) uppstår affärshändelser. Detsamma gäller när företaget betalar eller får betalt. Affärshändelserna innebär att företagets förmögenhet ändras. Man brukar skilja mellan följande tre huvudtyper av affärshändelser: • försäljning av varor och tjänster – inkomster • inköp av varor och tjänster – utgifter • finansiella händelser – in- och utbetalningar BAS • 15

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 16

Redovisningssystemet – så fungerar det

1 Bokföringslagen sätter gränser Löpande bokföring Årsbokslut

Bokföringslagen (BFL) innehåller bestämmelser om löpande bokföring och årsbokslut för alla som yrkesmässigt driver ekonomisk verksamhet. Alla företag ska upprätta ett årsbokslut. Enskilda näringsidkare får göra ett förenklat årsbokslut om deras årsomsättning inte överstiger 3 miljoner kr. Bokföringslagen gäller också ideella föreningar med tillgångar värda mer än 1,5 miljoner kr. Dessutom finns en årsredovisningslag (ÅRL), som innehåller regler om bokslutsuppställningar. Alla affärshändelser ska enligt bokföringslagen bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning, vanligen i datumordning (kronologisk ordning), samt delas upp på olika typer av affärshändelser (systematisk ordning). För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation med ett verifikationsnummer som visar sambandet mellan verifikation och bokföring. Alla verifikationer ska innehålla följande information: – datum för affärshändelsen – vad den avser – belopp med momsen specificerad (momslagen) – motpartens namn och organisationsnummer Bokföringen ska göras enligt ”god redovisningssed”. Med det menas att ett företag ska följa bokföringslagens bestämmelser och andra rekommendationer som ges ut av Bokföringsnämnden (se s 27). När det gäller inbetalningar och utbetalningar ska dessa bokföras senast påföljande arbetsdag. Detta kan man göra i en separat kassabok eller direkt i affärsbokföringen. För andra affärshändelser får bokföringen senareläggas enligt följande: När får bokföringen senareläggas? (Se faktarutan till vänster.) Mindre företag kan ha rätt att använda sig av s k kontantbokföring, dvs affärshändelser bokförs först när de betalas (se s 20). Bokföringen ska göras på ett varaktigt sätt i ett ordnat system av böcker, kort, lösblad eller andra hjälpmedel. Allt bokföringsmaterial ska förvaras (arkiveras)

16 • BAS

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 17

Redovisningssystemet – så fungerar det

1 R edovisningsbegrepp

Verifikation /Accounts voucher/ • Ett underlag som styrker och visar hur en affärshändelse har gått till.

Leverantörskvitto

på ett betryggande sätt under minst sju år. Bokföringen ska göras i svenska kronor. Aktiebolag och ekonomiska föreningar får dock använda euro. Företagets redovisningsår, det s k räkenskapsåret, ska omfatta ett kalenderår (1 jan–31 dec) för enskild näringsidkare och handelsbolag/kommanditbolag som ägs av fysisk person. Aktiebolag och ekonomisk förening får använda ”brutet” räkenskapsår efter tillstånd från Skatteverket.

Verifikationer visar olika affärshändelser En verifikation är ett bevis på att affärshändelsen har inträffat. Exempel på vanliga verifikationer är: • erhållet kvitto – visar att företaget har betalt något. • leverantörsfaktura – visar att företaget har gjort ett inköp som ska betalas senare. • insättnings-/uttagsuppgift – visar in- eller utbetalning till/från företagets bankkonto eller plusgirokonto. • kopia av lämnat kvitto – visar att företaget har fått betalt för försäljning. • kopia av kundfaktura – visar att företaget har sålt till en kund som ska betala senare. • dagskassarapport – sammanställning som visar hur stor företagets kontantförsäljning varit under en dag. • bokföringsorder – egen tillverkad verifikation. Används när ingen naturlig verikation finns, t ex för rättelser av bokföringsfel och vid omföringar i samband med bokslut. Bokföringsorder Insättningsuppgift

BAS • 17

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 18

Redovisningssystemet – så fungerar det

1 Affärshändelserna konteras Gemensamt för all redovisning, oavsett om den görs manuellt eller med hjälp av dator, är att alla affärshändelser bokförs. Bokföringen ska visa hur varje affärshändelse påverkar företagets resultat respektive ekonomiska ställning. Man kan säga att bokföringen på så sätt är tvådimensionell. Bokföringen innebär att man anger konton för varje affärshändelse. Kontona kan delas in i fyra kontotyper. Till varje kontotyp finns flera underkonton som mer detaljerat beskriver på vilket sätt företagets ekonomi har påverkats. Kontotyp

Exempel på konton

Tillgångskonton

Inventarier, Kundfordringar, Kassa, Checkkonto

Skuldkonton

Banklån, Leverantörsskulder, Utgående moms, Personalskatt

Inkomstkonton

Försäljning (Varuförsäljning eller Utförda arbeten), Inkomsträntor

Utgiftskonton

Varuinköp, Materialinköp, Hyra, Reklam, El, Telefon, Kontorsmaterial, Löner, Räntekostnader

För att underlätta bokföringen brukar man använda kontonummer istället för kontots namn Förändring av företagets ekonomiska ställning bokförs på konton för tillgångar och skulder, medan förändring av resultatet bokförs på konton för inkomster och utgifter. Konton för tillgångar och skulder kallas därför ställningskonton (balanskonton) eller finansiella konton. Konton för inkomster och utgifter kallas resultatkonton.

En italiensk klassiker Dagens bokföring har sitt ursprung i 1400-talets Italien. Det var de internationellt verksamma köpmännen i den då så betydelsefulla handelsstaden Venedig som utvecklade det system för ekonomisk redovisning som brukar kallas dubbel bokföring. Tanken med dubbel bokföring är att man samtidigt ska kunna registrera hur en affärshändelse påverkar både resultatet och den ekonomiska ställningen. Vid enkel bokföring registreras enbart inkomster och utgifter – som i en hushållskassabok. Dubbel bokföring innebär också att det finns en inbyggd kontroll som gör det möjligt att upptäcka vissa bokföringsfel. Kontrollen bygger på att beloppen bokförs två gånger, en gång på vänster sida, debet, och en gång på höger sida, kredit. Varje affärshändelse måste alltså registreras på minst två konton så att 18 • BAS

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 19

Redovisningssystemet – så fungerar det

1 Kontotyp

Registrering på debetsidan innebär

Registrering på kreditsidan innebär

Tillgångar

ökning

minskning

Eget kapital och Skulder

minskning

ökning

Inkomster

minskning

ökning

Utgifter

ökning

minskning

E xempel

det sammanlagda beloppet på debetsidan blir lika stort som det sammanlagda beloppet på kreditsidan (grundregel 1). Samtidigt måste anvisningarna t v följas (grundregel 2).

1 Heros är en nyöppnad modebutik för herrkläder. Låt oss se på konteringen av fyra olika affärshändelser hos butiken. (Från moms bortses.) 1

Dagskassan visar att försäljningen uppgått till 23 000 kr. Konto

Debet

Kassa

23 000

Varuförsäljning

Kredit

23 000

Kommentar: Kassa är ett tillgångskonto som ökar i debet och Varuförsäljning är ett inkomstkonto som ökar i kredit. 2

Faktura kommer från en leverantör. Den gäller inköpta skjortor för 11 000 kr. Konto

Debet

Varuinköp

11 000

Leverantörsskulder

Kredit

11 000

Kommentar: Varuinköp är ett utgiftskonto som ökar i debet och Leverantörsskulder är ett skuldkonto som ökar i kredit. Heros köper varor på kredit, dvs man betalar inte kontant.

1➜ BAS • 19

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 20

Redovisningssystemet – så fungerar det

1 1➜

Heros säljer kläder till en restaurang och skickar en faktura. Konto

Debet

Kundfordringar

4 000

Varuförsäljning

Kredit

4 000

Kommentar: Kundfordringar är ett tillgångskonto som ökar i debet och Varuförsäljning är ett inkomstkonto som ökar i kredit. Heros säljer i detta fall varor på kredit, dvs man får inte betalt kontant. 4

Heros betalar 11 000 kr över plusgiro för faktura från skjortleverantören (se 2). Konto

Debet

Plusgiro Leverantörsskulder

Kredit 11 000

11 000

Kommentar: Plusgiro är ett tillgångskonto som minskar i kredit och Leverantörsskulder är ett skuldkonto som minskar i debet. Heros gör sig alltså av med en skuld och samtidigt minskar summan på plusgirokontot. Företag ska som Heros i exempel 1 bokföra en faktura redan när den skickas iväg respektive erhålls. På så sätt blir inkomster och utgifter bokförda i rätt period. Det kallas för redovisning enligt bokföringsmässiga grunder. Man får på så sätt kontroll över sina fordringar och skulder.

R edovisningsbegrepp

Kontantbokföring /Accounting on a cash basis/ • Redovisningsprincip som innebär att kundfordringar och leverantörsskulder bokförs enbart vid årsskiften. Bokföringsmässiga grunder /Accrual concept/ • Grundläggande redovisningsprincip med målsättning att utgifter och inkomster som hör till ett räkenskapsår ska kostnads- respektive intäktsföras under detta år för att visa ett rättvisande resultat.

20 • BAS

Kontantbokföring får användas av företag med en omsättning på högst tre miljoner kr. Kontantbokföringen innebär att man bokför affärshändelserna först när fakturorna betalas. I sådana fall använder man inte kontona för kundfordringar och leverantörsskulder löpande under året, vilket minskar antalet transaktioner. I samband med årsbokslut måste dock alla fordringar och skulder bokföras samt momsen på dessa redovisas. Om Heros i exempel 1 använder sig av kontantbokföring konterar de sina affärshändelser 1–4 ovan på följande sätt: 1 Som ovan i ex 1. 2 Bokförs först när fakturan betalas (se nr 4) 3 Bokförs först när kunden betalar fakturan. 4 Plusgiro kredit och Varuinköp debet 11 000 kr.

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 21

Redovisningssystemet – så fungerar det

1 R edovisningsbegrepp

Kontoplanen – basen i bokföringen

Bokföring /Book-keeping, Accounting, Accountancy/ • Registrering av affärshändelser, manuellt eller i dator, även benämning på ett system för registrering.

Konto /Account/ • Sammanställning som visar värdet av tillgångar, skulder, inkomster eller utgifter, även behållning hos en bank.

Kontoklasser /Class of accounts/ Kontogrupper /Group of accounts/ Underkonton /Sub-accounts/

BAS 2000 är en standardkontoplan som är publicerad i form av en förteckning över tillgängliga konton. Varje företag kan ta fram en egen ”skräddarsydd” kontoplan genom att välja lämpliga konton. Till BAS 2000 finns två handböcker med kommentarer till hur kontona är tänkta att användas vid löpande bokföring och bokslut. BAS-planens konton är indelade i olika kontoklasser (se tablån på nästa sida). Enligt decimalsystemet anges kontots ställning i kontoplanen genom sifferpositionen. Första siffran i kontonumret anger kontoklass. Varje kontoklass är indelad i olika grupper av likartade konton, kontogrupper, vilket framgår av kontonumrets andra siffra. Dessutom finns konton som är mer detaljerat angivna med ytterligare en siffra, s k huvudkonton och underkonton. 6 Övriga externa rörelseutgifter/kostnader 62 Tele och post 6200 Tele och post 6210 Telekommunikation

Olika användning av konton i kontoplanen Alternativ 1 6200 Tele och post (gruppkonto)

6211 Telefon

Alternativ 2 6210 Telekommunikation 6230 Datakommunikation 6250 Postbefordran

Kontoklass Kontogrupp Gruppkonto Huvudkonto Underkonto

Alternativ 3 6210 Telekommunikation 6211 Telefon 6212 Mobiltelefon 6213 Mobilsökning 6214 Fax 6215 Telex 6230 Datakommunikation 6250 Postbefordran

Endast ett konto används för hela gruppen (gruppkonto = nollor som tredje och fjärde siffra). Källa: BAS-kontogruppen

Ett, två eller flera konton används som huvudkonto (noll som fjärde siffra).

Samtliga baskontoplanens konton läggs upp inom gruppen. Dessa kan vid behov underindelas med en fjärde siffra (t ex 6211, 6212 osv). Dessa s k underkonton används då i stället för huvudkontot (6210).

Som bilaga 1 i slutet av boken finns ett exempel på en kontoplan med ett urval av konton ur BAS 2000. BAS • 21

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 22

Redovisningssystemet – så fungerar det

1 Konton för kompletterande information, statistik mm Valfritt

STÄLLNING

RESULTAT

Balanskonton

Konton för rörelseresultat

Tillgångar

Uppgiftslämnande till SCB

BAS-planen och dess kontoklassindelning (källa: BAS-kontogruppen).

Klass 0

Eget kapital

Huvudintäkter

Rörelsens utgifter/kostnader

Inköp av Avsätt- Aktiverat varor och ningar arbete för material egen Skulder räkning LagerförändÖvriga ringar rörelseintäkter

Klass 1

Klass 2

Klass 3

Konton för avstämning Konton för av intern övriga redovisning resultatmm steg

Klass 4

Övriga externa poster

Klass 5

Klass 6

Personal

Finansiella poster

Valfritt

BokslutsNeddisp skrivningar Skatter AvskrivÅrets ningar resultat Övriga rörelsekostnader

Klass 7

Klass 8

Klass 9

Kontering på verifikationen All bokföring börjar med att man konterar verifikationerna. Konteringen innebär att man bestämmer vilka konton som en affärshändelse påverkar. Praktiskt går konteringen i de flesta fall till så, att man skriver kontonummer och belopp direkt på verifikationerna i en påstämplad konteringsruta. Ver nr Nr

Konto Namn

Så här kan en konteringsruta se ut. 22 • BAS

Debet Kronor

Kredit Kronor

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:46 PM Page 23

Redovisningssystemet – så fungerar det

E xempel

Följande konteringsrutor visar de fyra konteringsexemplen hos klädbutiken Heros i exempel 1. Kontonumren är hämtade från kontoplanen i bilaga 1:

1 Konto

Debet

Kredit

Namn

kronor

1910 Kassa

23 000

3010 Varuförsäljning 2

Kredit

kronor

2440 Leverantörsskulder

Huvudbokföring

Debet

Kredit

kronor

Namn

4 000

3010 Varuförsäljning

23 000 Debet

4010 Varuinköp

Konto

1510 Kundfordringar

Konto Namn

4 000

Konto

Debet

Kredit

kronor

Namn

1920 Plusgiro

11 000 11 000

11 000

2440 Leverantörsskulder

11 000

Manuell bokföring

Grundbokföring

För företag och föreningar som har ett mindre antal verifikationer kan manuell bokföring vara en bra lösning. I t ex mindre idrottsföreningar förekommer det ofta att någon i styrelsen, vanligen kassören, gör bokföringen hemma utan ersättning. Den vanligaste formen av manuell bokföring är en kolumndagbok, i vilken affärshändelserna skrivs in för hand. Det är ju en sådan dagbok som exempelvis Cake Shop för – se dagboksutdraget här bredvid. I kolumndagboken skrivs affärshändelserna in i tidsföljd, dvs

BAS • 23

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:47 PM Page 24

Redovisningssystemet – så fungerar det

1 R edovisningsbegrepp

Dagbok /Journal, Book of first entry, Cash book/ • En bok eller lista över registrerade affärshändelser i tidsordning. Huvudbok /General ledger, Nominal ledger/ • En bok eller lista med alla affärshändelser sorterade kontovis.

I kolumndagboken sker grundbokföring och huvudbokföring samtidigt.

Exempel på huvudbok (utdrag) och verifikationslista framtagna i datoriserat redovisningsprogram.

grundbokföring, med en affärshändelse på varje rad. Huvudbokföringen ordnas genom att de flesta konton har egna kolumner på vilka affärshändelserna sorteras. De konton som inte används ofta skrivs in i en gemensam kolumn kallad ”övriga konton” för att spara plats. I denna kolumn måste kontonamnet eller kontonumret anges vid varje registrering. Kolumnerna summeras vanligen för varje månad. I samband med detta görs en s k tvärkontroll, vilken innebär att debetkolumnernas summor ska vara lika stora som kreditkolumnernas. Om de inte är det, har man bokfört felaktigt på någon rad. Att tvärkontrollen stämmer är dock ingen garanti för att man har valt rätt konton. När en månad avslutas gör man ett sammandrag per konto för de konton som har bokförts i kolumnen Övriga konton. Därefter skriver man in månadens summor från samtliga konton på en ny sida i dagboken.

Datorn till hjälp vid bokföringen Registrering av affärshändelser kan antingen göras i en manuell dagbok eller med hjälp av dator. De allra flesta företag använder dator i bokföringsarbetet. Datorbokföringen kan läggas upp enligt två huvudalternativ: 1 En redovisningsbyrå kan köra bokföringen i dator och därefter sända rapporter till kunden. Underlaget för registreringen kan vara konterade verifikationer eller konteringslistor som överlämnas till redovisningsbyrån. 2 Företaget kan också ha egen dator och sköta sin bokföring själv. Bokföringsrutinerna med egen dator blir i stort sett desamma som när man utnyttjar en redovisningsbyrå. Egen dator gör det dock möjligt att registrera affärshändelser oftare.

24 • BAS

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:47 PM Page 25

Redovisningssystemet – så fungerar det

1 Den egna datorn används vanligen också för andra administrativa rutiner än bokföring, exempelvis för orderregistrering, fakturering, lagerbokföring, budgetering och löneberäkning. Ju större företaget är, desto vanligare är det att man använder en av terminalerna enbart för bokföring och att man registrerar affärshändelserna varje arbetsdag. Grundbokföring i datoriserad bokföring är en lista, även kallad verifikationslista, med de konteringar som har registrerats under perioden i tidsmässig ordning. Huvudboken innebär att konteringarna har sorterats per konto. Under t ex rubriken Plusgiro kan man se hur periodens affärshändelser har påverkat plusgirokontot. Huvudboken kallas också för kontospecifikation.

Hjälpbokföring De flesta företag har en hjälpbokföring (reskontra) bredvid dagbok och huvudbok. En reskontra är en specifikation av vissa konton i huvudboken. Genom hjälpbokföring kan företaget få mer information – se tablån nedan. Reskontra och lagerbokföring kan göras manuellt eller med hjälp av dator. Manuellt system innebär att man lägger upp ett kort för varje anställd, kund, leverantör respektive artikel. Datorbaserat system innebär att varje anställd, kund, leverantör och artikel får ett nummer. När affärshändelser registreras i hjälpbokföringen anges samtidigt detta nummer. Datorn kan sedan sortera affärshändelserna och skriva ut datalistor med uppgifter om varje anställd, kund osv. Lönereskontra

uppgift per anställd om utbetald lön, avdragen personalskatt, eventuella förskott etc

Kundreskontra

uppgift per kund om utgående fakturor, inkommande betalningar, aktuell kundfordran, eventuellt utskickade betalningskrav, årsförsäljning etc

Leverantörsreskontra

uppgift per leverantör om erhållna fakturor, utbetalningar, aktuell skuld, årsinköp etc

Lagerbokföring uppgift om inlevererade artiklar, sålda varor, aktuellt lagersaldo, beställningar, lagerinventeringar etc uppdelat på olika artiklar Anläggningsregister

uppgift om anläggningstillgångar samt under året köpta och sålda anläggningstillgångar

För företag som ska upprätta bokslut eller avlämna årsredovisning finns krav på anläggningsregister. Om det bara finns ett litet antal anläggningstillgångar kan registret vara i form av en pärm med kopior på inköpsfakturor i kronologisk ordning. På fakturan antecknas förväntad ekonomisk livslängd, när inventarien togs i bruk, avyttring och eventuell utrangering (skrotning). På nästa sida visas ett utdrag ur en leverantörsreskontra. BAS • 25

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:47 PM Page 26

Redovisningssystemet – så fungerar det

Leverantörsreskontra för ett internationellt verksamt företag. Leverantörsskulderna specificeras i både ursprungslandets valuta och svenska kronor.

Grund- Försäljning Inbetalnotering ningar

Försystem

OrderKundfakturering reskontra

Inköp Utbetalningar Arbetad tid

LagerLeverantörsredovisning reskontra

OFL (order – fakturering – lager)

Huvudbokföring

Grundnotering

Redovisning

De företag som använder datorn för sina administrativa rutiner kan också integrera dessa direkt med den ekonomiska redovisningen. Detta innebär t ex att en kundfaktura automatiskt registreras i bokföringen redan när fakturan skrivs ut, och att en betalning registreras samtidigt i bokföringen och i reskontran.

Övriga affärshändelser

Manuell registrering via terminal Automatisk överföring i dator

26 • BAS

Budgetavstämning

Löneredovisning

All bokföring samlad i ett system

Exempel på integrerat administrationssystem med dator.

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:47 PM Page 27

Redovisningssystemet – så fungerar det

1 R edovisningsbegrepp

Räkenskaper /Accounts, Account books/ • Bokföringshandlingar i form av verifikationer, dagbok eller datorutskrifter, bokslutsrapporter etc.

Någon detaljerad dagbok kan inte skrivas ut. Dagboken kommer istället till stor del att bestå av hänvisningar till olika s k försystem, t ex till löneredovisning och orderrutiner. Man kan säga att grundbokföringen (grundnoteringen) görs i samband med andra rutiner. Bilden på föregående sida är ett exempel på hur ett integrerat administrationssystem kan vara utformat. I datorbaserade redovisningssystem är reskontrorna försystem där grundbokföringen sker.

Hjälp till god redovisningssed Vi går på djupet

De lagar som ställer krav på den ekonomiska redovisningen anger inte i detalj hur bokföringen ska gå till. Uttrycket ”god redovisningssed” används för att lagstiftningen inte ska binda sig för vissa detaljregler. För att lagarna ska fungera måste begreppet god redovisningssed i många fall närmare preciseras. Detta görs av en statlig myndighet, Bokföringsnämnden (BFN), som har huvudansvaret för att utveckla god redovisningssed i Sverige, s k normgivning. Nämnden är sammansatt av representanter för statliga myndigheter, näringsliv och revisorer. Rådet för finansiell rapportering är en förening för utvecklande av god redovisningssed. Medlemmar är bl a representanter för revisorer, näringsliv och banker. Rådet för finansiell rapportering tar sikte på de företag vars aktier handlas offentligt eller som genom sin storlek är av stort allmänt intresse. Dessa företag betecknar man som noterade företag. Rådet för finansiell rapporterings rekommendationer, normer, har sin utgångspunkt i International Financial Reporting Standards. Även andra företag än noterade kan följa rådets rekommendationer. Rådet för finansiell rapportering vill med sina rekommendationer bidra till att göra redovisningen i de noterade företagen jämförbar med den i andra företag, såväl i Sverige som i utlandet.

FAR:s samlingsvolym – ett stöd för revisorn.

BFN:s arbete inriktas mot frågor om löpande bokföring och arkivering samt övriga redovisningsfrågor för de företag som inte ingår i Rådet för finansiell rapporterings målgrupp eller följer rådets normer. BFN ger därför ut egna normer i form av allmänna råd och vägledningar. Dessa bygger i stort på motsvarande normer från Rådet för finansiell rapportering, men med lättnader för företagen. Lättnaderna varierar dock beroende på företagets storlek. Företagen delas in i följande grupper: BAS • 27

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:47 PM Page 28

Redovisningssystemet – så fungerar det

1 Indelningen i K1–4 är baserad på viken typ av bokslut som företagen gör. K1 Små företag K2 Mindre företag K3 Större företag K4 Publika företag

• Enskild näringsidkare som har en årsomsättning på högst tre miljoner kr. • Övriga mindre företag som inte är att betrakta som större enligt definitionen under nästa punkt. • Större företag – uppfyller fler än ett av följande villkor: – fler än 50 anställda (medelantalet de två senaste räkenskapsåren), – mer än 40 miljoner i tillgångar (de två senaste räkenskapsåren), – mer än 80 miljoner i försäljning (de två senaste räkenskapsåren). • Större företag som är publika (marknadsnoterade) koncerner. Bokföringsnämnden använder begreppen K1–K4 för dessa företagstyper, se bilaga 7. BFN menar att det är användarens behov av redovisningsinformation som ska styra kraven i de allmänna råden. Behoven och nyttan måste ställas mot kostnaderna för den redovisningsskyldige att ta fram och presentera information. International Accounting Standards Board (IASB) ger ut rekommendationer för företag som är internationellt verksamma och vars aktier vanligen är noterade på de större fondbörserna. IASB publicerar sina rekommendationer under beteckningen IFRS (International Financial Reporting Standards). Dessa har som nämnts stort inflytande även på den svenska normgivningen. Svenska börsnoterade koncerner är enligt en EU-förordning skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS. Även andra organisationer påverkar genom sitt arbete den svenska normgivningen, bl a FAR (Branschorganisationen för revisorer och rådgivare) och SRF konsulterna (Sveriges redovisningskonsulters förbund). FAR ger genom sitt förlag ut bl a FAR:s Samlingsvolym, en sammanställning av lagar och övrig normgivning inom redovisning och revision. FAR ger också ut tidningen Balans och SRF konsulterna ger ut tidningen Redovisningskonsulten.

Facktidskrifter för redovisare. Balans utges av FAR och Konsulten av SRF konsulterna.

28 • BAS

Financial Accounting Standards Board (FASB) utvecklar god redovisningssed i USA, benämnd GAAP – Generally Accepted Accounting Principles. Även de amerikanska normerna har sin utgångspunkt i IFRS.

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:47 PM Page 29

Redovisningssystemet – så fungerar det

Camilla på redovisningsbyrån sköter Cake Shops bokföring

amilla driver tillsammans med Maria CM:s Redovisningsbyrå. De båda träffades på en påbyggnadskurs i redovisning för sju år sedan och bestämde sig då för att starta ett gemensamt redovisningsföretag. I sin verksamhet hjälper de mindre företag med bokföring och deklarationer. För närvarande har de hand om 44 olika företag från skilda branscher. Camilla och Maria har delat upp kunderna eller klienterna som de kallar dem. I Camillas dator finns 23 klienters redovisning och ett redovisningsprogram. Dessa uppgifter får bara inte försvinna om

datorn t ex skulle krascha eller bli stulen. Därför tar Camilla en säkerhetskopia varje dag. ”Vi sprider riskerna genom att Camilla tar med sig säkerhetskopian hem varannan dag och jag varannan. Dessutom lägger vi en kopia i molnet”, säger Maria. När Elin och Jens kommer till Camilla och ber henne hjälpa dem med Cake Shops bokföring börjar hon med att lägga upp grunddata för företaget. Det är bl a namn, adress, telefonnummer, organisationsnummer och momsregistreringsnummer. Därefter gäller det att bestämma hur kontoplanen ska se ut. I redovisningsprogrammet finns kontona i

➜

BAS • 29

Sid 009 031 Kap 1_Sid 009 031 Kap 1 5/30/17 12:47 PM Page 30

Redovisningssystemet – så fungerar det

BAS-planen inlagda, och här kan Camilla välja ut vilka konton som passar för varje företag. Genom att prata med Elin och Jens om konditoriets verksamhet förstår Camilla vilka konton som behövs för att bokföringen ska fungera. Om hon skulle glömma att ta med något konto spelar det ingen större roll, det går bra att komplettera Cake Shops kontoplan när som helst. När grunduppgifterna är inlagda och kontoplanen har tagits fram ska Camilla bara bestämma vilka automatkonteringar som datorn ska göra. En automatkontering innebär att en datorinstruktion är knuten till ett visst konto. Camilla brukar alltid lägga in momsen som automatkontering. Konditoriet har 12 % momspålägg (10,71 % när momsen ingår i priset). Camilla lägger in en instruktion till 30 • BAS

datorn att när kontot 3011 Försäljning används ska 10,71 % av beloppet konteras som utgående moms på konto 2610 Utgående moms. En dagskassa på 8 000 kr från Cake Shop konterar Camilla på följande sätt: Debet 1910 Kassa

Kredit

8 000,00

3011 Försäljning

8 000,00

Datorn automatkonterar: 3011 Försäljning

856,80

2610 Utgående moms

”Nu kan arbetet börja”, säger Camilla.

856,80

2000 Processinriktad Problemorienterad Flexibel

Tradition och nytänkande på samma gång!

2000

7 uppl

2000

Jan-Olof Andersson Cege Ekström

Redovisning 2

Faktabok

2000

Redovisning 2

2000

Redovisning 2

2000

−K4 1 K Nya lerna reg

Faktabok Best.nr 47-12380-3 Tryck.nr 47-12380-3

7 uppl

cover.indd 1

28/04/17 9:15 PM