FIXA TEXTEN 2
Pär Sahlin
Läs, skriv och tala i genrer
FIXA TEXTEN 2
FIXA TEXTEN 2
Svenska och sva för högstadiet
Pär Sahlin
Hur är en novell uppbyggd? Vad skiljer ett reportage från en krönika? Vad ska man tänka på när man håller ett argumenterande tal? Med Fixa texten lär du dig att skriva rätt text vid rätt tillfälle. Här presenteras vanliga genrer på ett strukturerat sätt. Strukturen är densamma i alla kapitel:
•
Arbeta med förförståelse. Läs en eller flera mönstertexter. Lär dig fakta om genren. Arbeta på egen hand och tillsammans med andra med det som är speciellt med genren. Skriv din egen text.
Fixa texten passar dig som läser svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9. FIXA TEXTEN 1 Svenska och sva för högstadiet
Pär Sahlin
ANDRA UPPLAGAN
Fixa texten oms-skiss_13.indd 1
FIXA TEXTEN 2 Svenska och sva för högstadiet
Pär Sahlin
ANDRA UPPLAGAN
2017-05-13 12:15
Fixa texten oms-skiss_13.indd 2
2017-05-13 12:15
Pär Sahlin
• • • •
Fixa texten består av: Fixa texten 1 Fixa texten 1 Digitalbok Fixa texten 1 Lärarhandledning Fixa texten 2 Fixa texten 2 Digitalbok Fixa texten 2 Lärarhandledning www.nok.se/fixatexten
ANDRA UPPLAGAN
ISBN 978-91-27-44941-1
9 789127 449411
Fixa texten 2_cover.indd Alla sidor
2017-10-10 18:31
Fixa texten 2_framvagn.indd 2
2017-10-16 14:52
Till eleven Har du tänkt på att det finns olika typer av texter? En del texter har till uppgift att beskriva och förklara medan andra vill argumentera, berätta eller instruera. Ta till exempel en text med rubriken N attväsen. Den skulle kunna vara en beskrivande faktatext om nattaktiva djur eller en krönika om att få sin nattsömn störd av skräniga ungdomsgäng. Men den skulle också kunna vara en gastkramande novell om en hämnd lysten vampyr. För att du ska kunna skriva rätt text om nattväsen måste du veta i vilken genre du ska skriva, och för att kunna skriva i rätt genre måste du veta vad som är typiskt för just den typen av text. I Fixa texten 2 får du lära dig att skriva rätt text vid rätt tillfälle. Du får också lära dig vilka de typiska dragen är i några av de vanligaste genrerna, både vad gäller textens uppbyggnad och dess språkliga drag. Jag som har skrivit Fixa texten 2 hoppas att du kommer att lära dig en hel del om olika genrer. Jag hoppas också att boken kommer att hjälpa dig när du ska skriva olika typer av texter. Men mest hoppas jag att boken kommer att väcka din nyfikenhet och lust att skapa med hjälp av språket. Gör den det, då kommer du att fixa texten också. Lycka till!
Fixa texten 2_framvagn.indd 3
2017-10-16 14:52
Innehåll Reportage 6 Mönstertext 8 Fakta om reportage 12 Arbeta med reportage 16 Skriv ett eget reportage 18
Labbrapporter 22 Mönstertext 24 Fakta om labbrapporter 26 Arbeta med labbrapporter 32 Skriv en egen labbrapport 34
Krönikor 36 Mönstertext 38 Fakta om krönikor 40 Arbeta med krönikor 44 Skriv en egen krönika 46
Sociala medier 48 Mönstertexter 50 Fakta om sociala medier 56 Arbeta med sociala medier 62 Skriv ett eget inlägg 64
Faktatexter 66 Mönstertext 68 Fakta om faktatexter 70 Arbeta med faktatexter 76 Skriv en egen faktatext 78
Fixa texten 2_framvagn.indd 4
2017-10-16 14:52
Debattartiklar 82 Mönstertext 84 Fakta om debattartiklar 86 Arbeta med debattartiklar 90 Skriv en egen debattartikel 92
Argumenterande tal 94 Mönstertext 96 Fakta om argumenterande tal 98 Arbeta med argumenterande tal 104 Skriv ett eget argumenterande tal 106
Dikter 110 Mönstertexter 112 Fakta om dikter 116 Arbeta med dikter 120 Skriv egna dikter 122
Noveller 126 Mönstertexter 128 Fakta om noveller 134 Arbeta med noveller 140 Skriv en egen novell 142
Uppslaget 145 Källförteckning 152
Fixa texten 2_framvagn.indd 5
2017-10-16 14:52
6 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 6
2017-10-16 14:53
REPORTAGE Hur är det att vara stjärna i världens bästa fotbollslag? Vad gör man på fritiden om man är ung och lever i en liten by i regnskogen? Och vad var det som fick toppstudenten att hoppa av skolan och satsa på musiken? I ett reportage är det möjligt att få svar på sådana frågor. I det här kapitlet kommer du att få läsa ett reportage om Evelina som kämpar mot ett spelberoende. Du kommer att få lära dig om hur reportage är uppbyggda och vad som är typiskt för språket i reportage. Du kommer också att få träna dig i att intervjua andra och skriva med både berättande och beskrivande inslag i ett eget reportage.
7 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 7
2017-10-16 14:53
Drömmen om lyx ledde till missbruk
För ett år sedan drömde hon om storvinsten och om en tjusig swimmingpool i trädgården. I dag kämpar tvåbarnsmamman Evelina för att inte drabbas av återfall och börja spela igen. 8 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 8
REPORTAGE
2017-10-16 14:53
– Jag kunde inte låta bli. Jag var bara tvungen att spela, spela, spela. Det var som ett gift. Evelina tittar med intensiv blick på mig när hon uttalar orden. Hon är 39 år och bor i ett litet samhälle i Mellansverige tillsammans med man och två barn. På ytan lever Evelina, som hon själv uttrycker det, ”ett vanligt Svensson-liv med villa, hund och bil”. Ett liv fyllt av vardagligheter som hämtning på förskolan, veckohandling och matlagning och där fredagsmyset med hela familjen är en av veckans höjdpunkter. Men under allt det vanliga döljer sig Evelinas stora hemlighet. Den som hon inte vill att någon ska få veta. Ändå vill hon berätta. – Jag vet att det finns fler som har det som jag, säger hon allvarligt och häller upp kaffe. Vi sitter i Evelinas bulldoftande kök och talar om det som hon tycker är ”så sjukt pinsamt att prata om”. Det där som från början var så oskyldigt men som snart blev ett måste, ett begär, ett gift. Evelina är nämligen en av de tusentals kvinnor och män som varje år drabbas av spelberoende. – Jag har nog inte fattat det än, att det är det jag lider av. Men det är väl en del av sjukdomen, att inte förstå. Det är svårt att tro att kvinnan med de pigga ekorrögonen på andra sidan köksbordet är fast i ett spelberoende. För mig är sinnebilden av en spelmissbrukare snarare en ung man som sitter och spelar poker på nätet eller som satsar sina sista slantar på en häst med löjligt höga odds. Men Evelina tror inte på den bilden när jag beskriver den för henne. Hon är säker på att det finns spelmissbrukare i alla samhällsklasser och att det är både män och kvinnor som drabbas. Spelberoendes riksförbund håller med om den bild som Evelina målar upp. De menar att så många som 125 000 svenskar är beroende av spel.
Vi svenskar är ett spelglatt folk, det råder det ingen tvekan om. Enligt Lotteriinspektionen omsattes det 2015 drygt 45 miljarder kronor i olika spel i Sverige. Det betyder att varje svensk i genomsnitt spelade för nästan 6 000 kronor förra året. Evelinas spelberoende höll på att kosta henne både familj och hem. – Jag gick verkligen på den där myten om det perfekta livet. Jag trodde att allt skulle bli bra, bara vi hade lite mer pengar. Jag drömde om att bygga om köket och anlägga en swimmingpool i trädgården. Jag ville klä mig i tjusiga kläder och ha råd att unna mig det där lilla extra. Evelina gör en lång paus. Hon tittar ut genom fönstret. I den lilla trädgården ligger ungarnas leksaker utslängda huller om buller. På en gren har någon hängt upp en sandig vante. Den fladdrar av och an i höstvinden. – Till slut kunde jag inte glädja mig åt någonting. Att jag och Ernesto hade det bra och tyckte om varandra, att vi hade fått två välskapta barn spelade ingen roll så länge vi inte levde ett liv som kunde jämföras med de liv jag läste om i livsstilsbloggarna. Kaffekoppen står orörd framför Evelina. Hennes blick är fäst mot trädgården. Kanske ser hon den där poolen som hon drömde om. – Jag gjorde ju bara som alla andra. Köpte en Trisslott när jag handlade mat. Tänkte att ”i dag händer det nog”. Men de allra flesta gångerna skrapade Evelina inte fram några storvinster. I bästa fall vann hon 30 kronor som hon kunde byta mot en ny lott. – Hade det bara stannat där så hade det väl inte varit så farligt. Att lägga sextio kronor i veckan på spel är ju inget beroende. Men Evelina hade svårt att släppa tanken
REPORTAGE
Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 9
9 2017-10-16 14:53
på den stora vinsten. Hon ökade dosen från två lotter i veckan till tio. Efter ett tag ökade hon på med ytterligare tio lotter. – Min man visste att jag köpte ett par lotter i veckan. Han brukade skratta åt mig. Han visste ju att chansen att jag skulle vinna var mer eller mindre obefintlig. Evelina fortsatte att köpa lotter. Hon började göra matematiska beräkningar för att bevisa för sig själv att drömmen om storvinsten skulle slå in. Snart var hon uppe i flera hundra lotter i veckan. Hon håller upp händerna och ler ett snett leende: – När det var som allra värst hade jag blåsor på fingertopparna av allt skrapande. Att ingen reagerade på Evelinas stora inköp av lotter berodde på att hon åkte till olika affärer och kiosker för att handla. – Bara att köpa alla lotter upptog en stor del av min vecka. Vid några tillfällen tog
10 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 10
jag bilen och åkte till andra städer för att köpa lotter. Vinsterna förblev dock små i förhållande till utgifterna. Snart var Evelina tvungen att ta till andra åtgärder för att få det att gå ihop. – Största vinsten var väl tiotusen, vilket var roligt. Men alltihop gick åt till att köpa nya lotter. Och när pengarna inte räckte tog jag sms-lån eller lånade av barnens barnbidrag och hushållskassan. När Trisslotterna inte gav någon större utdelning prövade hon lyckan på spel som Lotto, Stryktipset, Keno och V75. Samtidigt började hon missköta sitt arbete. Hon tog ledigt för att kunna köpa lotter, eller så sjukskrev hon sig för att sitta hemma och spela. Hela tiden tänkte hon att det skulle ordna sig när storvinsten kom. Då skulle hon säga upp sig och leva lyxliv. Eftermiddagssolen letar sig in i köket och från köksfönstret som står på glänt
REPORTAGE
2017-10-16 14:53
tränger sig höstens dofter in; det luktar äpple och förmultnade löv. Evelina rör om i kaffekoppen. Det är inte alldeles lätt att tala om det som har hänt. Många känslor är inblandade. Hennes röst mjuknar något när hon till slut berättar hur allt fick ett slut. – En dag satt Ernesto i köket när jag kom hem. På bordet låg hundratals skrapade lotter och i handen höll han ett brev från kronofogden. Evelina torkar en tår och snyter sig. Hon rör runt med skeden i kaffekoppen varv efter varv, som om hon vill vrida tiden tillbaka. Få det gjorda ogjort. – Det var nog det värsta, att se hur ledsen han blev. Skulderna uppgick till över 100 000 kronor och banken hotade att ta huset. Tack vare en tuff återbetalningsplan har Evelina och Ernesto nu avvärjt det hotet. Dock är det en lång bit kvar innan Evelina kan betrakta sig som skuldfri. Dessutom är hon långt ifrån botad från sitt begär. – Det kommer dagar då jag är så säker på att jag ska vinna. Då tänker jag att jag ska smyga iväg på natten när min man har somnat och köpa en lott. Det kan ju inte vara så farligt, eller hur? Evelina tittar upp och börjar skratta. Hon säger att hon måste få skämta om det hemska. Att det är en del av terapin.
» Då skulle hon säga upp sig och leva lyxliv » – I dag har jag lite mer perspektiv på tillvaron. Jag gläds åt mina underbara barn. Min man och jag har det bra tillsammans. Det bästa av allt är att vi har påbörjat ett långsiktigt sparande. Saker och ting får ta tid. Det dunsar till i dörren och ett barn ropar hallå. Evelina hinner knappt resa sig förrän en liten nioåring rusar in i köket och kastar sig i mammas famn. Jag har fortfarande svårt att förstå att denna kvinna, som nu kramar sin son och rufsar honom i håret, för bara ett halvår sedan satt och skrapade Trisslotter så att fingertopparna blödde. – Kanske blir det en swimmingpool i alla fall, säger Evelina och öppnar altandörren och drar ett djupt andetag. Sedan naglar hon fast blicken i mig och skrattar sitt klingande skratt: – Men då ska vi arbeta ihop till en, inte vinna en!
Vilma Wang
Fakta om spel Risken att du blir överkörd när du hämtar storvinsten är större än chansen att du vinner den. Chansen att vinna en storvinst är: 1 på 10 miljoner på Joker, 1 på 6,7 miljoner på Lotto, 1 på 5,8 miljoner på Måltipset, 1 på 6 miljoner på Stryktipset. Chansen att vinna Drömvinsten (en rad med 7 rätt på Lotto och 2 rätt på Joker) är 1 av 336 227 681. Omräknat i procent blir det 0,00000000102816 %.
REPORTAGE
Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 11
Källa: www.spelberoende.se, www.lotteriinspektionen.se
11 2017-10-16 14:54
FAKTA OM Reportage Ett reportage är en längre tidningstext som berättar ingående om en person, en plats, en händelse eller en företeelse. För att kunna skriva ett reportage måste journalisten ge sig ut i verkligheten för att se och uppleva det hen vill skriva om. När du läser ett reportage ska du få känslan av att vara på plats. Det som skiljer ett reportage från en nyhetsartikel är främst att reportaget är personligt skrivet, innehåller miljö- och personbeskrivningar och inte måste handla om något som just har hänt.
Vad är typiskt för genren? Ett reportage består av tre delar: en inledning, en fördjupning och en avslutning.
Inledning Ett reportage har en rubrik och en ingress. Med hjälp av dem sammanfattar du reportagets innehåll. Rubriken och ingressen har även till uppgift att fånga dina läsares intresse och få dem att vilja läsa vidare. Drömmen om lyx ledde till missbruk För ett år sedan drömde hon om storvinsten och om en tjusig swimmingpool i trädgården. I dag kämpar tvåbarnsmamman Evelina för att inte drabbas av återfall och börja spela igen.
Efter rubrik och ingress kommer brödtexten. I början av brödtexten presenterar du ämnet för reportaget. Du kan till exempel beskriva miljön eller presentera personerna som reportaget handlar om. – Jag kunde inte låta bli. Jag var bara tvungen att spela, spela, spela. Det var som ett gift. Evelina tittar med intensiv blick på mig när hon uttalar orden. Hon är 39 år och bor i ett litet samhälle i Mellansverige tillsammans med man och två barn.
12 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 12
REPORTAGE
2017-10-16 14:54
Fördjupning I fördjupningen berättar du för läsarna vad du har sett, hört och upplevt. Det kan du göra på olika vis. Du kan till exempel beskriva personer och miljöer på ett levande sätt. Det är svårt att tro att kvinnan med de pigga ekorrögonen på andra sidan köksbordet är fast i ett spelberoende.
Du kan återge vad personerna har sagt genom att citera. Det gör du med ett så kallat talstreck. – Jag gick verkligen på den där myten om det perfekta livet. Jag trodde att allt skulle bli bra, bara vi hade lite mer pengar.
Du kan återberätta vad någon har sagt. Hon säger att hon måste få skämta om det hemska. Att det är en del av terapin.
Du kan också själv vara synlig i reportaget. Det ökar känslan av att du har varit där och upplevt det som du skriver om. Jag har fortfarande svårt att förstå att denna kvinna, som nu kramar sin son och rufsar honom i håret …
Eftersom ett reportage ofta är en fördjupning i ett ämne har du gjort research och samlat på dig fakta. Dessa fakta kan du väva in i texten. Enligt Lotteriinspektionen omsattes det 2015 drygt 45 miljarder kronor i olika spel i Sverige.
I reportaget växlar du sedan mellan att beskriva, återge citat och fakta, återberätta och att vara synlig.
REPORTAGE
Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 13
13 2017-10-16 14:54
Avslutning Att avsluta reportaget på ett spännande sätt är lika viktigt som att ha en lockande rubrik och ingress. Det gör att reportaget stannar kvar hos läsaren efter att hen har läst klart. Ett effektfullt sätt att avsluta på är att beskriva en situation eller återge ett citat som ger läsaren en viss känsla. Sedan naglar hon fast blicken i mig och skrattar sitt klingande skratt: – Men då ska vi arbeta ihop till en, inte vinna en!
Sakligt innehåll Ett reportage är en journalistisk text. Därför bör innehållet vara sakligt. Det betyder att du till exempel inte får hitta på uppgifter eller ändra på det som någon har sagt. Den som reportaget handlar om ska känna igen sig.
Foton och faktarutor Förutom texten innehåller reportaget även foton och faktarutor.
Språket i genren Språket i ett reportage liknar språket i en berättelse på så sätt att det innehåller intressanta och uttrycksfulla beskrivningar.
Beskriv med sinnena För att reportaget ska kännas levande och trovärdigt kan du använda dig av sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel när du beskriver personer, platser och händelser. Eftermiddagssolen letar sig in i köket och från köksfönstret som står på glänt tränger sig höstens dofter in; det luktar äpple och förmultnade löv.
14 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 14
REPORTAGE
2017-10-16 14:54
Lekfullt språk För att få läsaren att vilja läsa vidare kan du arbeta medvetet med språket och försöka hitta nya och lekfulla sätt att beskriva och uttrycka det du ser och upplever. Hon rör runt med skeden i kaffekoppen varv efter varv, som om hon vill vrida tiden tillbaka. Få det gjorda ogjort.
Tempus Ett reportage skrivs i presens för att förstärka känslan av att den som skriver reportaget är på plats och ser och hör allt som händer. Det dunsar till i dörren och ett barn ropar hallå.
Men det kan också finnas återberättande delar i reportaget. Dessa skriver du i preteritum, dåtid. Men de allra flesta gångerna skrapade Evelina inte fram några storvinster. I bästa fall vann hon 30 kronor som hon kunde byta mot en ny lott. REPORTAGE
Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 15
15 2017-10-16 14:54
ARBETA MED Reportage Nu ska du få arbeta med det som du har lärt dig om reportage.
Innehåll Läs reportaget på sidorna 8–11 igen. Svara sedan på frågorna här nedanför. 1 Vad handlar reportaget om? Sammanfatta i en mening. 2 Varför ställer Evelina upp på att bli intervjuad? 3 Varför tror du att Evelina tycker att det är ”så sjukt pinsamt” att prata om sin situation? 4 Vad är ett ”Svensson-liv”? Ge ett exempel från texten. 5 Hur mycket pengar spelade i genomsnitt varje svensk för under 2015, enligt journalisten? 6 Nämn minst två negativa konsekvenser som Evelinas missbruk har fått för henne och hennes familj. 7 Ibland drabbas Evelina av återfall i sitt missbruk. Hur visar det sig?
Struktur Du har läst om reportagets struktur. Ta hjälp av sidorna 12–14 när du arbetar med uppgifterna här nedanför. 1 På vilket sätt tycker du att rubriken ”Drömmen om lyx ledde till missbruk” lockar till vidare läsning? 2 Vad får du veta om reportagets innehåll i ingressen? 3 Journalisten citerar Evelina på flera olika sätt, bland annat genom att återge repliker med talstreck. Vilka andra sätt använder sig journalisten av för att återge det Evelina har sagt? 4 Skriv av en mening från texten som visar att journalisten är på plats. 5 Faktarutan till reportaget innehåller information om hur stora chanserna är att vinna stora vinster i olika spel. Varför har journalisten valt att komplettera reportaget med just den informationen, tror du?
16 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 16
REPORTAGE
2017-10-16 14:54
Språk Ta hjälp av sidorna 14–15 när du arbetar med uppgifterna om reportagets språk. 1 Ge ett exempel på en miljöbeskrivning från reportaget. 2 Ge ett exempel på en personbeskrivning. 3 För att göra texten mer levande använder sig journalisten av sina sinnen för att beskriva. Hitta ett exempel där journalisten använder sitt luktsinne. 4 Leta i texten och hitta minst ett exempel där du tycker att journalisten har använt sig av ett lekfullt språk. 5 Evelina säger i reportaget att hon i dag har ”lite mer perspektiv på tillvaron”. Vad menar hon med det, tror du? 6 Ordet ”odds” förekommer i texten. Det är ett ord som ofta används i spelsammanhang. Man brukar tala om höga odds och låga odds. Förklara med egna ord vad de två uttrycken betyder. Ta hjälp av reportaget och en ordbok. 7 I reportaget står att Evelina och hennes man har ”avvärjt” hotet om att kronofogden ska ta deras hus. Vad betyder ordet? Ta hjälp av reportaget och en ordbok.
TA REDA PÅ Leta i tidningar och på internet efter fler reportage. Vilka ämnen är vanligast att journalisterna skriver om? Varför tror du att vissa ämnen är mer populära än andra? På vilka sätt skiljer sig reportagen åt mellan olika tidningar? Välj ut det reportage du tycker verkar mest intressant och berätta för en klasskamrat varför du blir intresserad av just det.
REPORTAGE
Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 17
17 2017-10-16 14:54
SKRIV ETT EGET Reportage Du ska nu skriva ett eget reportage, men först ska du lösa en uppgift tillsammans med några klasskamrater. Din lärare har instruktionen till den uppgiften i sin lärarhandledning.
Förbered ditt eget skrivande Innan du börjar skriva måste du göra vissa förberedelser. Ta hjälp av sidorna 8–15 i det här kapitlet och Uppslaget längst bak i boken.
Välj ämne Först måste du bestämma vad ditt reportage ska handla om. Ska det handla om en eller flera personer, en särskild plats eller en populär aktivitet som många håller på med? Fundera också på varför du vill skriva ditt reportage. Vad vill du att läsarna ska lära sig, uppleva och känna när de läser ditt reportage?
Gör research När du har bestämt vad ditt reportage ska handla om måste du göra research. Sök fakta i böcker, tidningar och på internet och lär dig mer om ditt ämne. Var hela tiden kritisk till de källor du hittar. Ta hjälp av informationen om källkritik i Uppslaget på sidorna 150–151. Sortera informationen som du har funnit i punktform eller i en tankekarta.
Förbered och genomför en intervju Vilka personer ska du intervjua? Ta kontakt med personerna och bestäm en tidpunkt för när du kan göra din intervju. Fundera ut flera öppna frågor som du kan ställa. Öppna frågor är frågor som man inte kan besvara med ja eller nej. Det är också bra att förbereda en eller ett par följdfrågor till några av dina frågor. Ha gärna ett par reservfrågor att ställa ifall intervjun skulle bli väldigt kort. Bestäm dig också för hur du ska göra för att komma ihåg svaren du får under intervjun. Ska du anteckna eller spela in på mobilen? Glöm inte att ta med en kamera eller mobil när du genomför intervjun. Se till att ta bilder på personerna du intervjuar och på annat som du tycker passar till ditt reportage.
18 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 18
REPORTAGE
2017-10-16 14:54
Sammanställ intervjun När du är klar med intervjun är det dags för dig att sammanställa och redigera ditt material. Har du spelat in intervjun är det klokt att lyssna igenom den och skriva ner det som sägs. Om du har antecknat under intervjun behöver du läsa igenom anteckningarna och renskriva dem medan du fortfarande minns intervjun tydligt. Skriv också ner sådant som du vet att du glömde anteckna. Nästa steg är att välja ut vilka svar du vill ha med i ditt reportage. Du behöver alltså inte ta med alla svar som du har fått. Välj ut de mest spännande och intressanta svaren. Gör därefter en tankekarta som beskriver i vilken ordning du vill berätta. Du behöver inte skriva svaren från intervjun i samma ordning som du ställde frågorna. REPORTAGE
Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 19
19 2017-10-16 14:54
Skriv ditt reportage Nu har du tillräckligt med material för att skriva ett första utkast av ditt reportage. Ta hjälp av sidorna 8–15 när du skriver. Här nedanför får du också några tips: • Variera citat med berättande text. Tänk också på att du kan återberätta svaren från intervjun. • Beskriv personens inre och yttre. • Lek med språket och försök att ge läsaren en fullständig bild av din intervjuperson. • Var saklig. Hitta inte på något om personen som inte är sant. • Var närvarande i texten och visa att du är ”på plats”.
20 Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 20
REPORTAGE
2017-10-16 14:54
Ge och få respons
När du har skrivit ett första utkast är det dags att byta text med en kamrat. Du ska nu ge respons till och få respons av kamraten. Läs kamratens text och fundera över om hen har fått med det som krävs i ett reportage. Tänk igenom noga hur du ska förklara för kamraten vad du har kommit fram till. 1 På vilket sätt lyckas rubriken och ingressen locka läsaren att läsa vidare? 2 Hur använder sig kamraten av beskrivningar och sina sinnen för att göra reportaget mer levande? 3 Lyft fram två saker i texten som du tycker är särskilt bra. Det kan vara något ur innehållet eller något språkligt. Förklara för kamraten varför du tycker att de är bra. 4 Ge ett förslag på något som du tycker att kamraten kan förbättra. Förklara också varför kamraten borde förbättra det. Kom gärna med förslag på hur kamraten kan göra. 5 Markera om det finns några språkfel, till exempel stavfel eller tempusfel, som kamraten kan rätta till.
Skriv klart din text Ta hjälp av responsen från din kamrat för att skriva klart din text. Formge texten så att den ser ut som ett riktigt reportage med rubrik, ingress och brödtext. Infoga foton, faktarutor eller andra bilder. Förfina texten så att du känner dig helt nöjd. Läs igenom en sista gång innan du lämnar in texten till din lärare.
REPORTAGE
Fixa texten 2_kap1_Reportage.indd 21
21 2017-10-16 14:54
FIXA TEXTEN 2
Pär Sahlin
Läs, skriv och tala i genrer
FIXA TEXTEN 2
FIXA TEXTEN 2
Svenska och sva för högstadiet
Pär Sahlin
Hur är en novell uppbyggd? Vad skiljer ett reportage från en krönika? Vad ska man tänka på när man håller ett argumenterande tal? Med Fixa texten lär du dig att skriva rätt text vid rätt tillfälle. Här presenteras vanliga genrer på ett strukturerat sätt. Strukturen är densamma i alla kapitel:
•
Arbeta med förförståelse. Läs en eller flera mönstertexter. Lär dig fakta om genren. Arbeta på egen hand och tillsammans med andra med det som är speciellt med genren. Skriv din egen text.
Fixa texten passar dig som läser svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 7–9. FIXA TEXTEN 1 Svenska och sva för högstadiet
Pär Sahlin
ANDRA UPPLAGAN
Fixa texten oms-skiss_13.indd 1
FIXA TEXTEN 2 Svenska och sva för högstadiet
Pär Sahlin
ANDRA UPPLAGAN
2017-05-13 12:15
Fixa texten oms-skiss_13.indd 2
2017-05-13 12:15
Pär Sahlin
• • • •
Fixa texten består av: Fixa texten 1 Fixa texten 1 Digitalbok Fixa texten 1 Lärarhandledning Fixa texten 2 Fixa texten 2 Digitalbok Fixa texten 2 Lärarhandledning www.nok.se/fixatexten
ANDRA UPPLAGAN
ISBN 978-91-27-44941-1
9 789127 449411
Fixa texten 2_cover.indd Alla sidor
2017-10-10 18:31