Enkäten i praktiken En handbok i enkätmetodik Denna tredje upplaga av Enkäten i praktiken har genomgått en omfattande översyn och aktualisering. Samtidigt har flera nyskrivna inslag tagits med i boken. Boken beskriver hur en enkätundersökning planeras och genomförs. Här finns mycket om förarbetet till enkäten, hur frågorna konstrueras, hur ett följebrev skrivs och hur kvalitén i frågorna hanteras. Boken handlar också om etik, personuppgiftslagen, svarandets psykologi och hur man går från idé till färdiga frågor. Alla enkätprocessens olika delar finns med inklusive hur insamlade data bearbetas.
Göran Ejlertsson | Enkäten i praktiken
Göran Ejlertsson är professor i folkhälsovetenskap och har varit anställd vid såväl Lunds universitet som Högskolan Kristianstad. Han har lång erfarenhet av enkätmetodik inom såväl forskning som utbildning.
Nytt i den här upplagan är bland annat en diskussion om hur svarsfrekvensen ska kunna ökas utan att svarskvalitén försämras. Andra områden berör motivationens betydelse för ett bra deltagande, kvalitetsutveckling av frågor genom kognitiva intervjuer samt ett omarbetat avsnitt om hur index kan bildas och användas.
Enkäten i praktiken
En handbok i enkätmetodik
X
Trots det svåra ämnet är boken skriven på ett lättfattligt sätt med många exempel. Den ger ett koncentrat av den kunskap som finns inom enkätområdet. Målgrupperna är såväl universitetsoch högskolestuderande med kurser i enkätmetodik som praktiskt verksamma, vilka själva ska genomföra en enkätundersökning och vill använda boken som handbok.
Tredje upplagan 3:e uppl.
Art.nr 6209
Göran Ejlertsson
www.studentlitteratur.se
978-91-44-101663-7_01_cover.indd 1
2014-06-18 11:47
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
68mm
9/12 10/13
71mm
Kopieringsförbud
76mm
11/14,5
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 6209 ISBN 978-91-44-10163-7 Upplaga 3:1 © Göran Ejlertsson och Studentlitteratur 1996, 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Göran Ejlertsson Tecknare: Jonas Axelsson Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014 C M Y K
220mm 223mm
978-91-44-03164-4_08_Tittel.fm
24 Jun 2014 13.12:06
sida 2 av 2
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Innehåll
68mm
9/12 10/13 11/14,5
C M
71mm
Förord 5
76mm
1
Inledning 7 Distributionsformer 8 Överväganden kring enkät som metod 11 Allt färre deltar … 13
2
Planeringsfasen 17 Urvalsmetoder 19 Enkät till besökare – väntrumsundersökningen 23 Bortfall 25 Hantering av personuppgifter – PUL 28 Etiska reflektioner 31 Att tänka på … 33 Tidpunkt för utskicket 33 Information om undersökningen 34 Den praktiska hanteringen 35
3
Före enkäten 39 Motivation 39 Ett exempel 42 Svarandets psykologi 44 Operationalisering 47 Att översätta enkätfrågor 50
4
Enkäten 51 Frågekonstruktion 51 Pilotstudie 89 Kognitiva intervjuer 90 Några råd 92
Y K
3
© Författaren och Studentlitteratur
220mm 223mm
6209_EjlertssonTOC.fm
24 jun 2014 13.46:54
sida 3 av 4
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Skalor 93 Index 96 Enkätens layout och utformning 99 Förberedelser för datorbearbetning 104 Undersökningskvalitet – validitet och reliabilitet 107 Validitet 108 Reliabilitet 111 Följebrevet 112 Påminnelsebrev 118
9/12 10/13 11/14,5
68mm 71mm 76mm
5
Svarsbearbetning 121 Variabeltyper, mätskalor 122 Tabeller 125 Redovisning av internt bortfall 129 Korstabeller 131 Diagram 136 Standardisering 142 Statistisk analys 144 Hypotesprövning 146 Konfidensintervall 152
6
Sammanfattning 155 Begrepp att känna till … 158
Sakregister 161
C M Y K
4
© Författaren och Studentlitteratur
220mm 223mm
6209_EjlertssonTOC.fm
24 jun 2014 13.46:54
sida 4 av 4
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Förord
Förord
68mm
9/12
71mm
10/13
År 1996 gavs den första upplagan av den här boken ut, år 2005 den andra. Under de år som gått har antalet enkätundersökningar i samhället ökat mycket. Enkätundersökningar genomförs inom många olika områden: som del i forskning, som del i pågående kvalitetssäkringsarbete inom sjukvård, skola, socialtjänst etc, som del i arbetsmiljöarbete inom företag eller organisationer, som studerandearbeten vid universitet och högskolor samt inom många andra områden. Det har inte blivit lättare att genomföra en enkätundersökning med bra kvalitet. Svarsfrekvenserna har generellt minskat radikalt under de senaste decennierna. IT har förändrat världen, så även för den som ska genomföra en enkätundersökning. Ändå finns en del sanningar, varav faktiskt en hel del sedan ganska länge. Den som inte har egen kunskap och stor vana vid att genomföra en enkätundersökning, bör ta tillvara de råd som kan ges av personer med större erfarenhet. Så gjorde jag själv, då jag för första gången professionellt genomförde en enkätundersökning. Året var 1974 och det gällde en attitydundersökning inom ramen för det s k Dalbyprojektet (senare publicerad i serien Socialstyrelsen redovisar som nr 1977:1). Då var den typen av studier extremt sällsynta. Som relativ novis lärde jag mig oerhört mycket den gången av mer erfarna medarbetare. Sedan dess har jag genomfört, deltagit i och varit handledare eller rådgivare vid ett stort antal enkätundersökningar. Trots det, eller kanske tack vare det, har jag insett att detta är ett område, inom vilket ingen någonsin blir fullärd. Men det finns många möjligheter att undvika de största misstagen genom att utnyttja den kunskap och erfarenhet som har samlats genom åren. Syftet med den här boken är att på ett förhoppningsvis lättfattligt sätt ge ett koncentrat av den kunskap som finns inom enkätområdet. Dels ska boken kunna tjäna som handbok för den som själv
11/14,5
C M Y
5
© Författaren och Studentlitteratur
K
220mm 223mm
6209_Forord
24 jun 2014 13.13:03
sida 5 av 6
76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Förord
ämnar genomföra en enkätundersökning, dels är boken tänkt att kunna användas som kursbok vid kurser i enkätmetodik. Den förra versionen av boken bearbetades utifrån de förändringar som då var aktuella, och som hade inverkan på sättet att genomföra en enkätundersökning, bl a två nya lagar, personuppgiftslagen och etiklagen. Dessutom tillkom då en orientering om psykologin bakom svarandet, ett utökat avsnitt om validitet och reliabilitet, något om att konstruera index och ett nyskrivet avsnitt om konfidensintervall. I den här, den tredje, upplagan har ytterligare aktualiseringar gjorts. Framför allt har boken anpassats till en ännu modernare värld, där datorstödet är självklart. Ett avsnitt om motivation och motivationens stora betydelse för ett bra deltagande har lagts till. Diskussion förs om hur svarsfrekvensen ska kunna hållas uppe utan försämrad svarskvalitet. Avsnittet om pilotstudier har skrivits om, bl a för att få med en del om s k kognitiva intervjuer som hjälp för bra kvalitet i frågor och svar. Såväl avsnittet om operationalisering som avsnittet om index har också bearbetats för en ökad begriplighet. En del tydliggörande exempel har lagts till. Generellt har boken genomgått en ordentlig översyn i alla sina delar. Många personer – kollegor, studenter och andra – har haft konstruktiva synpunkter på tidigare upplagor av boken. Alla er är jag ett stort tack skyldig. Vid omarbetningen inför den här upplagan, har jag fått värdefulla synpunkter på befintliga texter såväl som konstruktiva ideer till förändringar i innehåll av vännen och kollegan Ingemar Andersson, biträdande professor vid Högskolan Kristianstad. Ingemar har gedigen erfarenhet inom såväl forskning, då gärna med enkäten i centrum, som undervisning i bl a enkätmetodik. Stort tack! För de underfundiga illustrationerna i boken (utom den på s. 75 som jag gjort själv) vill jag tacka fritidspedagog Jonas Axelsson, Simrishamn. Hans underbara bidrag har följt med i alla upplagorna av boken. Slutligen hoppas jag naturligtvis, att den här tredje upplagan av Enkäten i praktiken ska vara till god hjälp för dig som vill lära dig mer om konsten att konstruera en enkät och att genomföra en enkätundersökning. Lycka till!
9/12 10/13 11/14,5
Kivik i maj 2014 C
Göran Ejlertsson
M Y
6
K
© Författaren och Studentlitteratur
220mm 223mm
6209_Forord
24 jun 2014 13.13:03
sida 6 av 6
68mm 71mm 76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Före enkäten
3 Före enkäten
9/12 10/13 11/14,5
I det här kapitlet tas tre områden upp, som är av stor betydelse för ett bra undersökningsresultat, men som samtidigt kan vara ganska okända för den oerfarne enkätmakaren. Det handlar om vikten av att 1) motivera potentiella respondenter att delta, 2) känna till hur de svarande tänker då enkätfrågor ska besvaras och 3) arbeta på ett strukturerat sätt, då syfte och frågeställningar ska omvandlas till konkreta frågor.
Motivation Den som vill ha ett högt deltagande i sin enkätundersökning i kombination med bra kvalitet i svaren bör ägna mycket energi åt att få deltagarna motiverade till att både svara och svara ärligt och uppriktigt. I en tid med dalande deltagarsiffror blir det allt viktigare att söka och finna metoder att öka deltagandet, men också att göra det i kombination med bibehållen kvalitet i svaren. Och här är motivationen det antagligen mest överlägsna vapnet att sätta in. Men hur gör man då för att öka motivationen bland presumtiva deltagare? Något entydigt svar kan naturligtvis inte ges, men det finns ett antal steg att vidta, som mer eller mindre kan påverka. Några sådana tänkbara åtgärder ska diskuteras i det här avsnittet1. Ofta används en uppdelning av motivation i inre respektive yttre motivation. I relation till att delta i enkätundersökningar utgör inre motivation den starkaste drivkraften. Inre motivation speglar ett intresse för enkäten och dess ämne samt den egna viljan att delta och bidra till resultatet, att uppnå någonting med den egna insat1 C M
Den som vill ha mer kött på benen avseende motivation vid enkätundersökningar, inkluderande såväl teorier bakom begreppet som litteratur inom området, rekommenderas läsa Marika Wenemarks avhandling The respondent’s perspective in health-related surveys. The role of motivation. Linköping, 2010
Y K
39
© Författaren och Studentlitteratur
220mm 223mm
6209_Kapitel03
24 jun 2014 13.28:46
sida 39 av 50
68mm 71mm 76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Kapitel 3
9/12 10/13 11/14,5
C M
sen. Yttre motivation skapas av yttre förhållanden och inte av någon inre drivkraft. Hit kan räknas t ex belöning för att delta i en enkätundersökning, främst genom att få någon ersättning men också genom t ex att ha gjort en insats för att vara till lags eller för att visa sympati mot den som gör enkätundersökningen – utan att ha något egentligt intresse för innehåll och ämne. Det kan finnas ett visst motsatsförhållande mellan yttre och inre motivation. Yttre motivation kan vara kontraproduktiv genom att det finns en risk att kvaliteten försämras. Om vi genom att ge belöning för deltagande i en enkätundersökning kan få med en del personer som annars hade hört till bortfallet, är risken uppenbar att deras bristande engagemang påverkar sättet att svara. Ett mindre rättvisande svarsutfall blir då resultatet. Det är en risk med belöningssystem för deltagande, som alltid borde övervägas. Att fokusera på inre motivation är det som har möjlighet att ge engagemang och kvalitet. Som ansvariga för en enkätundersökning vill vi ha högt deltagande, men vi vill också ha god kvalitet i svaren. Annars är det höga deltagandet meningslöst. Det finns t o m exempel i litteraturen, där införande av belöning för deltagande, dvs försök att skapa yttre motivation, minskar deltagandet bland personer som egentligen var motiverade av ämnet att delta. Den inre motivationen minskade genom att belöningen gav intryck av sämre seriositet. Ytterligare en aspekt att fundera på genom att ge belöning är risken att äventyra framtida deltagande. En gång belöning, alltid belöning. Det finns många delar i såväl själva enkätkonstruktionen som genomförandet av enkätundersökningen som kan göra det möjligt att påverka människors motivation att delta. Hos den enskilde individen finns i botten en inställning till enkätundersökningar generellt; den som är positiv till att svara på enkätfrågor blir lättare att få som deltagare än den som är negativ. Sedan är det centrala och helt grundläggande naturligtvis ämnet för undersökningen. Ett exempel på det är det faktum att enkätundersökningar med ett hälsofokus generellt har betydligt högre svarsfrekvens än t ex kommersiella undersökningar. Motivation och upplevelse av meningsfullhet går hand i hand. Utöver ämnet för enkätundersökningen, som helt naturligt är av fundamental betydelse, finns mycket annat som kan påverka respondenternas upplevelse av meningsfullhet. T ex är det viktigt att generellt uttrycka sig på ett sätt som får potentiella deltagare att
Y K
40
© Författaren och Studentlitteratur
220mm 223mm
6209_Kapitel03
24 jun 2014 13.28:46
sida 40 av 50
68mm 71mm 76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Före enkäten
9/12 10/13 11/14,5
C M
uppleva enkäten och de enskilda frågorna som både begripliga och meningsfulla. Det gäller såväl informationsbrev som enkätfrågor. Därför finns ett omfattande avsnitt om frågeutformning i den här boken (kapitel 4). Såväl brev som frågor ska helst också ge respondenten en känsla av tillit, dvs det måste finnas en ömsesidig tillit mellan den som gör enkätundersökningen och den som besvarar frågorna. Den som inte litar på frågeställaren, om det är en forskningsinstitution, en myndighet, ett företag eller någon annan, ger sig knappast i kast med att besvara de erhållna enkätfrågorna. Ett konkret exempel på en enkel motivationshöjande åtgärd är att ha någon eller några öppna frågor i enkäten. Det ger den respondent som så vill möjlighet att gå utanför den ram som finns i en enkät med frågor och fasta svarsalternativ och fritt uttrycka sig. En motivationshöjande åtgärd kan vara att ge respondenterna möjlighet att få ta del av resultaten, när de finns tillgängliga. Då ökar känslan av meningsfullhet hos åtminstone en del av de potentiella respondenterna. Hur resultaten ska bli tillgängliga får avgöras beroende på vad det är för sorts undersökning; det kan ske på väldigt många sätt. En sammanfattning kan läggas på nätet, resultaten kan återföras till en arbetsplats, sammanfattning kan skickas via brev eller mejl till den som är intresserad etc. En företeelse, som kanske är lika tveksam som vanligt förekommande, är att använda frågeinstrument, som funnits i många år och använts mycket. Skälet är då att det går att finna många andra studier med vilka det går att jämföra resultaten. Skälet, och det är ett tungt vägande skäl, till att undvika den typen av frågeinstrument är deras utformning. Ett frågeformulär som konstruerades för 20 eller 30 år sedan har frågeformuleringar som kanske var relevanta då, men som inte inbegriper senare års rön. De kanske hade hög kvalitet vid den tiden de konstruerades, men eftersom mycket sker i samhället under ett par decennier blir gamla formuleringar inte längre relevanta. Dessutom ändras språkbruket under loppet av ett par decennier, varför sådana frågor kan kännas gammaldags. Definitioner ändras etc. Allt detta sammantaget kan skapa irritation hos den svarande, vilket kan leda till att meningsfullheten och därmed motivationen minskar. Å ena sidan är en grundregel att inte ha alltför långa enkäter för att inte trötta ut respondenterna och för att de inte ska tappa koncentrationen. Allt det kan leda till försämrad kvalitet i svaren. Å
Y K
41
© Författaren och Studentlitteratur
220mm 223mm
6209_Kapitel03
24 jun 2014 13.28:46
sida 41 av 50
68mm 71mm 76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Kapitel 3
9/12 10/13
andra sidan ska alltför korta enkätformulär också undvikas. Sådana formulär kan kännas stympade, och är de alltför stympade för sitt sammanhang kan de slutligen kännas innehållsligt otillräckliga. Är det så, minskar meningsfullheten och motivationen. Under nästa rubrik beskrivs en studie, där en satsning medvetet gjordes för att få så hög motivation som möjligt. Även för övrigt arbetades aktivt för ett högt deltagande i en grupp där det erfarenhetsmässigt har gjorts många studier med lågt deltagande, nämligen personal i primärvården.
71mm 76mm
11/14,5
Ett exempel Syftet med den aktuella studien2 var att belysa arbetsförhållanden och hälsa i primärvården ur ett salutogent perspektiv. Dessutom var avsikten att skapa underlag för intervention. Projektet genomfördes i nordöstra Skåne och utgick från Högskolan Kristianstad. Det pågick drygt ett år under 2013–14. Svarsfrekvensen blev så hög som 84 procent! Den något dystra utgångspunkten för studien var kunskapen om att i princip ingen studie i primärvården – i Sverige eller i övriga Europa – nådde mer än som allra högst 50–60 procents deltagande. Många redovisade studier låg långt under 50 procent. Första uppgiften var att försöka öka motivationen hos de potentiella respondenterna. 1 En motivationshöjande faktor var sannolikt att vi avsåg att ha en salutogen utgångspunkt, dvs att fokusera på det friska, på resurserna, i stället för den traditionella inriktningen med fokus på besvärliga arbetsförhållanden, stress och utbrändhet, som det finns en uppsjö studier om. 2 Motivationshöjande var också att vi lovade att ge kunskap tillbaka, dvs den enskilda vårdcentralen skulle få egna resultat som komplement till den totala avrapporteringen av resultat och slutsatser som underlag för eventuell intervention.
2
Studien finns presenterad i artikeln Ejlertsson L, Heijbel B, Ejlertsson G, Andersson HI. Recovery, internal work experiences and work-life balance important to salutogenic health: A questionnaire study among primary health care workers in Sweden (submitted 2014).
C M Y K
68mm
42
© Författaren och Studentlitteratur
220mm 223mm
6209_Kapitel03
24 jun 2014 13.28:46
sida 42 av 50
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Före enkäten
9/12 10/13 11/14,5
C M
3 Att i den mån det är möjligt ha ett visst inslag av deltagarbaserad design, dvs ha ett deltagande i studieprocessen från dem som ska bli föremål för studien är normalt ett sätt att öka engagemanget, vilket också ökar motivationen. Den första mer konkreta kontakten med vårdcentralerna – efter inledande kontakter och förankring övergripande i Region Skåne – var med verksamhetscheferna i den offentliga primärvården i distriktet. Två av projektmedarbetarna (L.E. och I.A.) deltog vid ett redan inbokat verksamhetschefsmöte. De fick då möjlighet att presentera våra tankar samtidigt som innehåll och tillvägagångssätt diskuterades. Vårdcentralerna bjöds in att låta sig representeras i fokusgruppsintervjuer, vilka skulle ge underlag till den kommande enkätundersökningen. Vårdcentralerna ställdes därigenom inte enbart inför en redan beslutad och utformad enkätstudie utan kunde i den utsträckning de själva ansåg lämpligt vara med och påverka innehållet. Vid det aktuella mötet bestämdes också hur datainsamlingen rent praktiskt skulle gå till. De nämnda tre punkterna var alla motivationshöjande. Sedan vidtogs även andra åtgärder för att höja svarsfrekvensen. Att skicka postenkät bedömde vi i den aktuella populationen skulle ge ett alltför stort bortfall, något som tidigare studier har visat. I stället valde vi gruppenkät som distributionsform, även om den av praktiska skäl delvis kom att kombineras med postenkät. En i projektgruppen (B.H.) med egen primärvårdsanknytning tog första kontakten med varje verksamhetschef för att boka en tid, då vårdcentralen hade sitt personalmöte. Kontakten följdes sedan upp av L.E. Kontakt togs också med de privata vårdcentralerna i distriktet, varvid de fick information om studien, dess uppläggning och syfte. Samtliga 26 vårdcentraler inom det aktuella geografiska området, åtta privata och 18 offentliga, valde att delta i studien. L.E. åkte ut till vårdcentralernas respektive personalmöten. Därigenom gavs en möjlighet att kort presentera studien, dess unika salutogena perspektiv och fördelen för den egna vårdcentralen att delta. Sedan delades enkäterna ut tillsammans med skriven information, varefter de fylldes i av dem som var närvarande. Varje enkät, vilken besvarades anonymt, lades i en låda. En hög enkäter med tillhörande informationsbrev och returkuvert, lika många som antalet frånvarande medarbetare, lämnades till verksamhetschefen som distribuerade dem till respektive medarbetare via postfacken –
Y K
43
© Författaren och Studentlitteratur
220mm 223mm
6209_Kapitel03
24 jun 2014 13.28:46
sida 43 av 50
68mm 71mm 76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Kapitel 3
9/12 10/13 11/14,5
med löfte om att också påminna de frånvarande att besvara enkäten! Svarskuverten var märkta med den aktuella vårdcentralens namn men var för övrigt anonyma. Vid sex av vårdcentralerna fanns inte tid att fylla i enkäten under personalmötet; då gavs information, och rätt antal enkäter lämnades kvar för att besvaras av medarbetarna. Vid två vårdcentraler lämnades bara enkäterna till verksamhetschefen för vidare distribution utan möjlighet att få träffa deltagarna. För övrigt var tillvägagångssätt och besvarande i båda fallen samma som bland dem som varit frånvarande vid de övriga enheternas personalmöten. Under ett par efterföljande veckor informerades varje verksamhetschef om deltagandet och ombads påminna dem som fått enkäter att skicka in sina enkäter efter att ha fyllt i dem. Eftersom enkäterna skulle skickas in anonymt, kunde ingen enskild påminnelse göras. Svarsfrekvensen var 86 procent vid de vårdcentraler, där de som var närvarande svarade under personalmötet och de icke-närvarande skickade in per post. Bland övriga, dvs där ingen del av processen gjordes som gruppenkät, var deltagandet 76 procent. Den totala svarsfrekvensen uppgick därmed till 84 procent och var likartad för privata och offentliga vårdcentraler. Den här beskrivna studien krävde lite extra tid för datainsamling, eftersom den gjordes i form av en kombination av post- och gruppenkäter. Det var med säkerhet positivt för svarsfrekvensen. Samtidigt var den inriktning som fanns på enkätens innehåll samt löftet att ge underlag till intervention till den enskilda vårdcentralen, sannolikt helt avgörande motivationshöjande faktorer, förmodligen tillsammans med den initiala möjligheten att – åtminstone till en del – vara med och påverka innehållet (deltagande). Därigenom erhölls en svarsfrekvens, vilken var väldigt mycket högre än vad som normalt har uppvisats för den aktuella målgruppen.
Svarandets psykologi C M
Varför svarar en person på ett visst sätt på en viss fråga? Vad är det för tankeprocesser hos respondenten, som leder fram till just det aktuella svaret? Och varför svarar respondenten över huvud taget? Eller varför svarar hon inte? Kan vi lita på de svar vi får?
Y K
44
© Författaren och Studentlitteratur
220mm 223mm
6209_Kapitel03
24 jun 2014 13.28:46
sida 44 av 50
68mm 71mm 76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Före enkäten
9/12 10/13 11/14,5
C M
Det finns en rad funderingar kring svarandet, som är relevanta för var och en som genomför en enkätundersökning, dvs för den som ställer de frågor respondenterna ska svara på. En fråga är en språklig konstruktion. Frågeställaren formar följder av ord på ett sådant sätt, att produkten blir en fråga med en viss innebörd. Men hur uppfattar respondenten frågan och de tillhörande svarsalternativen? Och uppfattas fråga och svar olika under olika förutsättningar? En person som t ex befinner sig i ett annat socialt sammanhang än frågeställaren, kanske uppfattar frågan annorlunda. Inom responspsykologin arbetar man med teorier om de kognitiva processer som styr hur vi svarar på enkätfrågor. Genom empiriska studier kan man finna mönster i hur olika människor tänker och därigenom uppfattar och besvarar frågor. Människors sätt att hantera faktafrågor, frågor om beteenden och frågor om attityder/ åsikter har olika teorier bakom sig, och de kognitiva processerna anses vara olika för de olika typerna av frågor. Eftersom den här boken handlar om hur man praktiskt genomför en enkätundersökning, är inte syftet – och det finns inte utrymme till – att redovisa de teoretiska resonemangen bakom olika frågekonstruktioner. I stället är avsikten att omsätta slutsatser av olika teorier och känd kunskap i form av praktiska råd angående hur man kan konstruera frågor och svarsalternativ. Det sker i nästa kapitel. Den som önskar mer teoretiska resonemang hänvisas till speciallitteratur på området. Här följer bara helt kort några tankar kring svarandets psykologi. Baktanken är i huvudsak att medvetandegöra potentiella frågekonstruktörer om en del problem man kan ställas inför vid konstruktionen av enkätfrågorna och tolkningen av svaren. Något som påverkar de erhållna svaren i en enkätundersökning är det faktum att människor kommer ihåg vissa händelser men har svårt att minnas andra. Det är också så, att minnet förändras av olika händelser i större eller mindre grad. En del händelser stannar kvar i minnet nästan intakta över tiden, medan andra förändras till sin karaktär; de kanske bleknar bort eller förvrängs. Att minnas tidpunkter, då olika händelser har inträffat, är ett speciellt problem. Beroende på händelsens karaktär, när den inträffade etc, är förmågan att korrekt rekapitulera händelsen olika. Speciella händelser minns man bättre än alldagliga. Händelser nära i tiden minns man i allmänhet bättre än händelser för länge sedan.
Y K
45
© Författaren och Studentlitteratur
220mm 223mm
6209_Kapitel03
24 jun 2014 13.28:46
sida 45 av 50
68mm 71mm 76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Kapitel 3
9/12 10/13 11/14,5
C M
I princip varje fråga som ställs innehåller ett antal komponenter som respondenten ska tänka över, kanske minnas och slutligen tolka. Vi kan ta ett exempel på en möjlig fråga att ställa i en enkätundersökning: ”Hur många gånger har du besökt vårdcentralen i Xköping under de senaste tre månaderna?” Det första respondenten måste göra är tolka och försöka förstå frågan. Därefter ska hon försöka minnas vilka aktiviteter som finns på vårdcentralen. Där kan det finnas läkare, sjuksköterska, distriktssköterska, sjukgymnast m fl kategorier. Så ska respondenten minnas om hon besökt någon av dem. Om besöket varit föranlett av en speciell händelse, kanske en allvarlig sjukdom, är sannolikheten att minnas korrekt större än vid ett odramatiskt besök för t ex en vaccination. Slutligen ska respondenten tidsbestämma de besök hon gjort – eller åtminstone dem hon minns. Har något av besöken gjorts under den senaste tremånadersperioden, och i så fall hur många? Hade tidsperioden varit längre, kanske sex månader, hade svårigheterna varit större. Efter hela den relaterade tankeprocessen ska respondenten avge ett svar på frågan. Om frågan har fasta svarsalternativ ska respondenten också anpassa sitt svar till befintliga alternativ. Av exemplet framgår att det är en rad olika tankeprocesser som till slut resulterar i ett kryss för ett av frågans svarsalternativ. Kunskaper om hur personer överdriver respektive underskattar olika händelser eller tidsförskjuter skeenden på olika sätt beroende på när i tiden de inträffat är naturligtvis viktig. Bland annat sådan kunskap ligger bakom de rekommendationer som ges i nästa kapitel. Många gånger har man som frågeställare komplicerade frågeställningar att belysa genom en enkätundersökning. Då är det ibland möjligt att använda flera frågor för att komma på djupet. Men ibland måste dock frågorna förenklas för att de ska bli möjliga att besvara. Problemet är då, att förenklingen kan innebära en förändring av innebörden i frågan. Förutsättningarna kan ändras så mycket att den nya frågekonstruktionen blir inadekvat. Som frågekonstruktör måste man gå en balansgång mellan det korrekta och det lite enklare, besvarbara. Ett välkänt faktum är, att de flesta respondenter försöker göra besvarandet av enkäten till en så enkel procedur som möjligt. Oavsett enkätens utformning sker besvarandet av frågorna ofta utifrån ganska enkla tankeprinciper. Hur mycket ansträngning respondenten är beredd att sätta av för att svara på frågorna påverkas också av
Y K
46
© Författaren och Studentlitteratur
220mm 223mm
6209_Kapitel03
24 jun 2014 13.28:46
sida 46 av 50
68mm 71mm 76mm
Studentlitteratur 155x223-Stone-2001-10-12
Före enkäten
9/12 10/13 11/14,5
om hon är pigg eller trött, har gott eller ont om tid, är intresserad eller ointresserad etc. Ett närliggande problem gäller frågan om huruvida respondenten svarar sant eller falskt. Det är känt att vissa beteenden överrapporteras, medan andra underrapporteras. Vissa typer av frågor besvaras inte alls av en del personer. Exempel på ett område med känd underrapportering är frågor om alkoholkonsumtion. Känsliga områden kan vara svåra att få sanningsenliga svar på i en enkätundersökning. Men det finns även här metoder att eliminera eller åtminstone minska problemen. För frågeställaren gäller det att ta till sig så mycket kunskap som möjligt om människors sätt att tänka och att hantera information. Genom att formulera frågor så intelligent som möjligt och genom att ha klara strategier för genomförandet, är det möjligt att både reducera bortfallet och få relevanta svar på frågorna.
Operationalisering
C M
Kommen så långt i processen, att det mer konkret är dags att börja arbeta med själva frågorna, bör arbetet tas stegvis. Det är ofta frestande att alltför tidigt börja med frågeformuleringar. Först ska vi mera exakt ta reda på vad som ska mätas och hur. Utgå då ifrån syftet med den aktuella studien. Det första som ska göras är att skriva ner problemområden, dvs frågeområden, enligt syfte och problemformulering. I nästa steg bryts frågeområdena ner i sina beståndsdelar. Ofta görs det i flera steg. Först sedan det ursprungliga syftet är nedbrutet så långt det går, konstrueras frågor för att täcka in vart och ett av de slutliga delområdena efter nedbrytning. Att överföra de nedbrutna frågeområdena till konkreta frågor benämns operationalisering. Följande exempel kan belysa tillvägagångssättet. Vi utgår återigen ifrån den undersökning bland anställda i primärvården, Salutogena arbetsfaktorer i skånsk primärvård, som presenterades tidigare (se s. 42) som exempel i diskussionen om hur svarsfrekvensen ska optimeras. Syftet var att belysa arbetsförhållanden och hälsa i skånsk primärvård i ett salutogent perspektiv (samt skapa underlag för intervention med salutogena utgångspunkter).
Y K
47
© Författaren och Studentlitteratur
220mm 223mm
6209_Kapitel03
24 jun 2014 13.28:46
sida 47 av 50
68mm 71mm 76mm
Enkäten i praktiken En handbok i enkätmetodik Denna tredje upplaga av Enkäten i praktiken har genomgått en omfattande översyn och aktualisering. Samtidigt har flera nyskrivna inslag tagits med i boken. Boken beskriver hur en enkätundersökning planeras och genomförs. Här finns mycket om förarbetet till enkäten, hur frågorna konstrueras, hur ett följebrev skrivs och hur kvalitén i frågorna hanteras. Boken handlar också om etik, personuppgiftslagen, svarandets psykologi och hur man går från idé till färdiga frågor. Alla enkätprocessens olika delar finns med inklusive hur insamlade data bearbetas.
Göran Ejlertsson | Enkäten i praktiken
Göran Ejlertsson är professor i folkhälsovetenskap och har varit anställd vid såväl Lunds universitet som Högskolan Kristianstad. Han har lång erfarenhet av enkätmetodik inom såväl forskning som utbildning.
Nytt i den här upplagan är bland annat en diskussion om hur svarsfrekvensen ska kunna ökas utan att svarskvalitén försämras. Andra områden berör motivationens betydelse för ett bra deltagande, kvalitetsutveckling av frågor genom kognitiva intervjuer samt ett omarbetat avsnitt om hur index kan bildas och användas.
Enkäten i praktiken
En handbok i enkätmetodik
X
Trots det svåra ämnet är boken skriven på ett lättfattligt sätt med många exempel. Den ger ett koncentrat av den kunskap som finns inom enkätområdet. Målgrupperna är såväl universitetsoch högskolestuderande med kurser i enkätmetodik som praktiskt verksamma, vilka själva ska genomföra en enkätundersökning och vill använda boken som handbok.
Tredje upplagan 3:e uppl.
Art.nr 6209
Göran Ejlertsson
www.studentlitteratur.se
978-91-44-101663-7_01_cover.indd 1
2014-06-18 11:47