HISTORIA 1B
Historiens landskap - Kungar och karnevaler Anna Alm & Martin Alm
HISTORIA 1B HISTORIENS LANDSKAP – KUNGAR OCH KARNEVALER ANNA ALM & MARTIN ALM NA FÖRLAG
Utgiven av NA förlag AB, Lund www.naforlag.se © Anna Alm, Martin Alm & Johan Paulsson Ansvarig utgivare: NA Förlag AB Textbearbetning: Ina Simonsen Grafisk form & layout: Kolossal.se Fotografier från Matton och Johnér. ISBN: 978-91-981681-5-0 Tryck: Exakta, Malmö 2014
VÅRA UTGÅNGSPUNKTER
4
1. DE FORNTIDA KULTURERNA 2. ANTIKEN
3. MEDELTIDEN
4. FÖRMODERN TID, 1500–1770
106
10
24
58
5. REVOLUTIONERNAS TID
174
6. 1800-TALET, 1815–1914
208
7. DET KORTA 1900-TALET, 1914–1989
280
8. VÄRLDEN EFTER KALLA KRIGET, 1989–2001 EFTERORD
384
398
REGISTER
404
V책ra
utg책ngs-
punkter
När vi fick i uppdrag att skriva boken tillhörande kursen Historia 1b utgick vi från syfte och kunskapskrav och beslöt oss för att koncentrera texten till tre teman. Trots detta är boken kronologisk, och på så sätt klassisk, i sin uppbyggnad. Det är viktigt att få de grundläggande kunskaperna i historia innan man kan diskutera den. Filosofen Wilhelm Dilthey sade en gång att naturens värld kan förklaras, medan människans värld ska förstås. De tre teman som vi uppfattar som kärnan i kurskraven omfattar: 1. En kronologisk översikt över den politiska historien, speciellt med inriktning på utvecklingen av olika demokratiska system i Västeuropa och sedan övriga världen. För att förstå de olika epokernas särarter krävs jämförelser över stora tidsavstånd. Epokerna har sina speciella särdrag, men de överlappar varandra. Historikern Reinhart Koselleck har talat om ”det osamtidigas samtidighet”. Historien finns hela tiden och verkar bland oss. 2. Ett annat perspektiv är mötet med den andre. Människor har i alla tider mött andra folkgrupper och därmed olika tankesätt och kulturella yttringar. Ibland har mötet varit en utdragen process, t.ex. västvärldens möte med Kina. Kina var känt i Rom och man handlade längst Sidenvägen, men ändå var Kina en främmande värld för européerna under 1800-talets handelsexpansion. Ibland har mötet varit plötsligt, som Cortés möte med Montezuma i nuvarande Mexiko. Ibland har mötet skett på lika villkor, ibland har man velat dra nytta av människorna man mött. Man har i imperialismens namn undvikit att se människor från andra länder och kulturer som jämlikar. Globaliseringen i vår tidsålder visar på ett annat möte med den andre.
3. Det tredje temat är att lyfta fram den historiska människan. Därför har vi många faktarutor, diskussionsuppgifter och övningar som berättar om historiska personer. Man kan givetvis argumentera för att historien styrs av större krafter än den enskilda människans tankar och handlingar. Ekonomiska och sociala faktorer spelar roll i historien, men genom att betrakta människan i allt detta får vi ett prisma som reflekterar historiska beslut. Bara människan har en spegelbild, historien i sig saknar sådan. Därför är det viktigt att studera enskilda människor, fattiga som rika.
HUR MAN SKA ANVÄNDA DENNA BOK Tanken med boken är att man skall kunna välja ett perspektiv av de ovan angivna, antingen genom hela världshistorien eller i separata kapitel. Man kan t.ex. titta på medeltiden med historiska personer som utgångspunkt. Som lärare vet vi att det är svårt att hinna allt. Målsättningen med uppdelningen i teman är att kunna arbeta komprimerat med vissa perioder av historien utan att släppa dem helt. Vi vill dock understryka att det är viktigt att man får en överblick och en kronologisk känsla för historia vilket också poängteras i läroplanen.
Inledning
5
HISTORIEVETENSKAP HISTORIEVETENSKAPLIGT TÄNKANDE Att tänka historievetenskapligt innebär att man inte kan ta något för sanning förrän man har undersökt det med de källkritiska redskap som beskrivs nedan. Historia är inte bara en räcka händelser som följer på varandra. Alla händelser har både ett djup och en utsträckning i tiden. Händelser påverkar både samtiden och framtiden. Historia blir på detta sätt både det förflutna och det vi skriver om det förflutna. Att tänka historiskt blir lite som att hela tiden se sig över axeln.
HISTORIEBRUK OCH HISTORIEFÖRMEDLING, NÅGRA EXEMPEL PÅ HISTORISKA PERSPEKTIV Det klassiska historievetenskapliga sättet att arbeta är att börja från början och sedan följa de historiska förändringarna framåt i tiden, så att det som händer först förklarar det som händer senare. Man försöker förstå och förklara varje historisk epok och förändring utifrån dess egna förutsättningar. Det är ett viktigt perspektiv: renässansen kunde inte gärna inträffa före medeltiden, och vill man begripa hur renässansen uppstod och varför den såg ut som den gjorde, måste man också veta något om vad som föregick den.
Det historievetenskapliga tänkandet kan avbildas som den romerska guden Ianus. Han kunde både se framåt och tillbaka. Han avbildas ofta på detta sätt och visar således på att det frusna nuet alltid har ett förflutet men också en framtid.
6
Inledning
På senare år har emellertid medvetenheten ökat bland historiker om att det finns andra sätt än det vetenskapliga att använda historia på och att dessa andra sätt är mer relevanta för många människor. Även de som skriver vetenskaplig historia gör det ofta därför att de tycker att den har något att säga om deras samtid. Vi utgår gärna från vår egen situation och söker efter historisk kunskap som vi kan bruka för att bättre förstå vilka vi är, varför vi lever under de villkor vi gör eller hur problem vi ställs inför kan lösas. Då utgår vi från nuet och söker oss sedan tillbaka till den historia som kan tillgodose våra behov eller intressen. Historikern Klas-Göran Karlsson har kallat dessa båda perspektiv på historien – det som följer det förflutna framåt i tiden respektive det som går från nuet bakåt i tiden – för det genetiska respektive det genealogiska perspektivet på historia. Man kan argumentera för att båda perspektiven behövs: det genealogiska för att göra historien relevant för oss, det genetiska för att motverka att historien bara blir en ideologisk produkt som bekräftar våra förutfattade meningar utan att ge oss någon djupare förståelse. När vi studerar en historisk epok eller händelse kan vi aldrig bortse från våra egna värderingar om vad som är bra och dåligt eller vår kunskap om vad som hände sedan. Däremot kan vi försöka att gå i dialog med historien och dess människor: saker och ting hade kunnat bli annorlunda än de blev, och det är inte självklart att våra åsikter och värderingar är överlägsna dem människor i det förflutna hade. I denna bok har vi strävat efter att klargöra vilka förutsättningar som låg bakom de historiska samhällena och kulturerna men också att ställa läsaren frågor som kan stimulera reflektioner över hur dessa samhällen och kulturer förhåller sig till oss och vilka delar av det historiska arvet som ännu är levande.
Begreppet ”historiemedvetande” kan ha olika betydelser men brukar avse vår uppfattning av hur det förflutna, nutiden och framtiden hänger samman. Vilka processer, händelser eller idéer från igår påverkar oss i dag och i framtiden? På vilket sätt? Historiemedvetandet ligger till grund för, och påverkas antagligen i sin tur också av, hur vi använder historia i vår egen tid, det som kallas historiebruk. Historien kan ge oss våra rötter, som när vi släktforskar. Den kan få legitimera ett samhälle eller en politik, till exempel om vi försöker visa vilket välstånd marknadsekonomin skapat. Men den kan också delegitimera ett samhälle, exempelvis om vi pekar på orättvisor marknadsekonomin givit upphov till. Vi har på de platser där vi tyckt det vara lämpligt försökt lyfta fram hur viktiga historiska företeelser tolkats olika av eftervärlden och hur dessa tolkningar påverkats av förhållanden i eftervärlden. Historia förmedlas nu inte enbart genom historieläroböcker eller historievetenskapliga avhandlingar. Historisk skönlitteratur, som De tre musketörerna eller Livläkarens besök, har också betydelse. I våra dagar är det kanske framför allt filmer och TV-program som Borta med vinden, Elizabeth, Hvidstengruppen eller Downton Abbey som påverkar vår uppfattning om historien. De har andra förutsättningar att skildra det förflutna än vetenskapliga verk, men många av dem kan ändå ge en god bild av en tid. Ibland har vi därför också hänvisat till sådana filmer eller TV-program för att belysa historiska fenomen.
Inledning
7
KÄLLKRITIK När man studerar historia, studerar man för det mesta texter av olika slag. Till vår hjälp har vi det som vi kallar källkritik. Metoden började utvecklas för ca 100 år sedan men har mycket gamla anor. Egentligen handlar källkritik om texttolkning, något man ägnat sig åt sedan medeltiden. William av Malmesbury var en 1100-talsmunk som började bli misstänksam mot texter som munkar bara satt och kopierade. Var citaten verkligen korrekta? Han försökte hitta ursprungskällan och jämföra den med kopierat material. Att studera historia och att då vara källkritisk är lite som att leka viskleken. Texter har översatts, skrivits om och moderniserats över tid. Därför är det viktigt att hitta den första källan. Först måste vi förstås veta om det är en riktig källa och inte bara något som någon hittat på. Vi måste göra en identifikation av källan. Är det överhuvudtaget en källa? Kan vi sedan bestämma att det inte är en förfalskning kan vi gå vidare. Vi kan titta på ett antal saker då vi skall analysera en källa:
8
Inledning
1. Tendens – Har källan något syfte för någon? Kan den vara manipulerad, medvetet eller omedvetet? 2. Närhet – Ju närmare själva händelsen som texten som beskriver händelsen är skriven, desto mer trovärdig är den. Tänk på viskleken igen! 3. Beroende – Om källan är en avskrift kan den vara beroende av andra avskrifter. Undersök! 4. Rimlighet – Den text man studerar måste vara rimlig och kontexten (sammanhanget) runt den måste stämma. Även om 20 barn i slutet av 1600talet i en domstolstext vittnar om att de sett en kvinna flyga till Blåkulla, faller detta på rimligheten. Det kan helt enkelt inte vara sant. Dessutom var barnen pressade av människor runt dem, och att berätta att någon hade med djävulen att göra hörde till folktron (kontext). I stora drag är detta vad man behöver känna till för att ta sig an en text som historiker. Anna Alm & Martin Alm
Inledning
9
Kapitel ETT
De forntida kulturerna
DE FORNTIDA KULTURERNA
10
INLEDNING
12
MESOPOTAMIEN
13
EGYPTEN
16
KINA
20
INDUS
22
Irak/Mesopotamien Eufrat & Tigris Kina Gula floden Egypten Nilen
Pakistan Indus
INLEDNING De forntida kulturerna bygger på och har sina förutsättningar i jordbruket. Först när människan för ca 10 000 år sedan övergick från att vara jägare och samlare till att bli bofasta, den s.k. neolitiska revolutionen, började det växa fram ett behov av ett skriftspråk. Man var tvungen att kontrollera mark genom t.ex. beskattning och lagar. Man lagrade mat för sämre tider och då krävdes beräkningar av både mat och för byggandet av förrådslokaler. Användandet av skriftspråket markerar början på den historiska tiden ca 3000 fvt (före vår tideräknings början). Innan dess fanns det naturligtvis också människor och mänsklig
12
De forntida kulturerna
kultur, men då talar vi om förhistoria, vilket ligger utanför historieämnet, där skriften är central. I detta kapitel kommer vi att ta upp de viktigaste av de forntida civilisationerna. De föregår den klassiska grekiska kulturen som i läroboken sorterar under antiken. Forntida betyder gammal och annorlunda och kännetecknar i det här fallet kulturer som vi inte längre har någon direkt koppling till. I jämförelse med till exempel antiken så har dess tänkare en tydligare betydelse för oss idag än de forntida kulturerna har. Vi har valt att ta upp fyra kulturer som alla växer upp kring floder. Man kan tala om de forntida flodkulturerna Mesopotamien, Egypten, Kina och Indus.
MESOPOTAMIEN
Sättet att skriva på har vi kallat kilskrift. Man gjorde kilformade avtryck på lertavlor som sedan torkades och sparades i arkiv. Den kilskrift sumererna och de efterföljande folken i Mesopotamien använde sig av var från början piktogram, dvs. de föreställde en bild. Med tiden blev tecknen oigenkännliga. Kilskriften innehöll ca 600 tecken och språket dechiffrerades under 1800-talet. Sumererna behövde också en armé för att skydda sig från anfall. Mesopotamien, som man ser på kartan ovan, är ett väldigt utsatt område. Sumererna organiserade sitt land i stadsstater och städerna kunde rymma upp till 50 000 invånare. Den härskande klassen var en mycket liten del av befolkningen. Under dem fanns bönderna och slavarna. Slaveriet fanns alltså redan tidigt och ingick i den ekonomiska och sociala strukturen.
Ordet i sig betyder landet mellan floderna (fr. grekiskan) och syftar på den högkultur som fanns mellan floderna Eufrat och Tigris mellan 3000 fvt och 612 fvt då Nineve, en stad i det norra området av Mesopotamien (nuvarande Irak), föll. Mesopotamiens historia är brokig. Här hittar vi många olika folk och riken. Allting började med det sumeriska riket, som uppkom i södra delen av området. Huvudstäderna var Ur och Uruk. Sumererna hade lärt sig konstbevattning och kunde därmed öka avkastningen på jordbruksprodukterna. Därför växte det fram en administration som behövde ett skriftspråk för att göra beräkningar på avkastningen från skördarna.
is
r Tig
Eu
fra
MESOPOTAMIEN
t
MEDELHAVET
Babylon • Uruk • Ur • Memfis •
k is
Nilen
rs Pe a
EGYPTEN
n ke
vi
• Tebe
De forntida kulturerna
13
Lertavla med kilskrift, troligen använd av en elev som försökte lära sig skriva. Den är daterad till 19001700 fvt.
Gudea var en sk. ensi och furste över stadsstaten, Lagash, och härskade ca 2144–2124 fvt. Han var en av de första härskarna som menade sig vara gudomlig men också en av de första furstarna vi har fått lära känna pga. de många statyer och inskriptioner som finns kvar efter honom. Han verkar ha sett sig själv som en försvarare av traditionen och han stiftade en rad lagar som t.ex. tillät kvinnor att äga mark, men hans främste bundsförvant var den sumeriske krigsguden Ningirsu och skrifterna berättar hur Gudea tillverkar vapen och tempel åt Guden. De sumeriska gudarna uppfattades ibland ta fysisk gestalt i templets innersta rum dit ingen fick komma. Lagash skyddades med hot om Gudens hämnd om man skulle anfalla staden. Gudea utökade sitt rike till att omfatta flera stadsstater. Genom Gudea kommer man nära den sumeriska människan och hennes tankesätt. Den yttre makten var viktig och kriget hotade ständigt, samtidigt framträder Gudeas tro på Ningirsu, krigsguden, som nära nog fysisk. Gud och människa var nära varandra.
14
De forntida kulturerna
Gudea av Lagash. Statyn finns på Louvren i Paris.
På många sätt framstår de mesopotamiska kulturerna som våldsamma och krigiska. Men kulturer producerar alltid något mer än bara administration och krigsmaskineri. Den mänskliga kulturen kräver förströelse och nöjen och de mesopotamiska kulturerna producerade konstverk och berättelser som har överlevt till idag. Berättelser om den fruktansvärda översvämningen där endast en man klarade sig har överlevt genom Bibeln och berättelsen om Noa, även om han i Mesopotamien hette Utnapishtim. Gilgamesheposet berättar också om honom och finns i många versioner. Den mest kompletta är nedskriven 1200 fvt och berättar om en legendarisk kung Gilgamesh som söker efter odödlighet. Just när det verkar som att han är på väg att nå sitt mål genom att äta av Livets växt äts den upp av en orm. Även detta motiv kan sägas återkomma i Bibelns berättelser. Här ser vi hur kulturpåverkan och kulturmöten var vanliga även vid denna tid. Det sumeriska riket föll och lämnade plats för det Babyloniska riket ca 2000 fvt. Babylonierna införlivade sin kultur med sumererna. De byggde dock en ny stad som hette Babylon. En av de viktigaste härskarna hette Hammurabi och är främst ihågkommen för sin lagtext.
Babylon anfölls av andra folk men återuppstod och såg nya glansdagar, som t.ex. då Nedbukadnesar II styrde landet i början på 500-talet fvt. Det var han som låg bakom den s.k. babyloniska fångenskapen, då man tvångsförflyttade det judiska folket från Juda (Palestina). Tvångsförflyttningar av hela folk var vanligt under denna tid. Babylons fall kom med perserna då de erövrade riket österifrån år 539 fvt. Då var landet försvagat och koncentrerat till de södra delarna av Mesopotamien. I de norra delarna hade assyrierna varit härskare sedan 1300-talet fvt. Assyrierna var ett mycket krigiskt folk som hade sitt centrum i staden Nineve. Härifrån styrdes riket genom god administration och ordning. Uppgiften var att expandera till guden Assurs ära. 612 fvt föll riket som då redan var försvagat av ständiga krig och uppror.
Hammurabi ses avbildad överst på den s.k. stelen där han tar emot lagtexten av solguden Schamash. Än en gång ser vi hur härskarna framställs som varande i fysisk kontakt med gudarna. Kanske var det därför de fick sådan makt?
De forntida kulturerna
15
EGYPTEN Den egyptiska kulturen är lika gammal som den sumeriska och uppstod kring floden Nilen som sträcker sig 1 000 km från sjön Assuan (eller Aswan) i söder till Medelhavet i norr. Varje år svämmade Nilen över och lämnade ett tunt gyttjelager som gjorde jorden väldigt bördig. Den egyptiska kulturen var betydligt fredligare än kulturerna i tvåflodslandet. Förklaringen ligger troligen i den geografiska placeringen. Man var omgiven av en ogästvänlig öken som skyddade mot angrepp. Den egyptiska kulturen blommar plötsligt upp ca 3000 fvt. Farao (betyder eg. det stora huset. Farao var en sorts noanamn, som användes eftersom det verkliga namnet var för heligt.) var den gudomliga ledaren som var dyrkad av folket. Under det s.k. Gamla riket ca 3000-2200 byggdes de stora pyramiderna i Gizeh, bl.a. Cheopspyramiden. Efter döden balsamerades faraonerna, vilket innebar en sorts konservering då alla inälvor togs ut, för att vara redo för livet efter detta. En sidoeffekt blev att man lärde sig mycket om hur kroppen fungerade, däribland hur man skulle sy samman sår och behandla brutna ben.
Pyramiderna i Gizeh. Cheopspyramiden (till vänster) är 137m hög. De tre pyramiderna byggdes mellan 2589 fvt och 2350 fvt.
ROSETTASTENEN Egyptierna utvecklade liksom sumererna ett skriftspråk, hieroglyferna. Det var en blandning av en bildskrift och en fonetisk skrift. Det dröjde länge innan man lyckades förstå hieroglyferna. Rosettastenen påträffades vid ett av Napoleons fälttåg i Egypten och grävdes fram vid staden Rosetta (därav namnet). Rosettastenen var en sten där samma text var skriven på bl.a. grekiska och med hieroglyfer, därför lyckades den franske egyptologen J F Champollion tyda hieroglyferna 1822. Stenen skapades troligen i Memfis ca 200 fvt.
Hieroglyfer i relief i ett Horustempel i Edfu. I Egypten skrev man dock inte på stentavlor utan på papyrus, en sorts vass som man kunde använda som papper. Vårt ord – papper – kommer från ordet papyrus.
Det gamla riket i Egypten föll samman pga. decentralisering. Prästerskapet som stod mellan folket och farao, fick liksom de lokala härskarna allt mer makt. Riket kom att enas igen under det s.k. Mellersta riket ca 2000–1700 fvt. Nu byggde man sin huvudstad i Thebe. Man expanderade söderut och förbättrade jordbruket och kom också att utveckla konst och litteratur. Religionen förnyades, vilket bland annat innebar att Osiris, en av gudarna i det gamla Egypten, dyrkades som dödsgud. Han var gift med Isis och fick tillsammans med henne sonen Horus. Osiris blev dödad men återuppstod med hjälp av Isis och därför dyrkades de båda som odödlighetens beskyddare. Jämfört med Mesopotamien, där litteraturen berättar om hur kung Gilgamesh förlorade sin odödlighet, kan man här se en tydligare och mer positiv syn på livet efter detta. Kanske säger det något om de villkor de olika folken levde under, där Egypten sällan blev attackerat av någon yttre makt. Ett undantag var hyksos, ett erövrarfolk som kom in i Egypten norrifrån. Dess erövringar markerar slutet på det Mellersta riket. På 1500-talet fvt lyckades faraonerna i Thebe driva bort hyksos och riket enades som en mer krigisk och utåtriktad stat i Nya riket, ca 1500–1000 fvt. P.g.a av sina erfarenheter med erövrare byggde farao nu upp en armé, vilket skulle visa sig nödvändigt.
ECHNATON Echnaton, eller Amenhotep IV, är en intressant farao. Under nya riket lyckades prästerna erövra mycket makt. Echnaton införde en ny religion i konkurrens med prästerna, vilken blev väldigt framgångsrik. Han tog sitt namn från den nya religionen, en dyrkan av solskivan, Aton, som den ende guden. I själva verket var det en monoteistisk religion som infördes i ett land som alltid hade befolkats av många gudar, även om solen alltid hade varit central som livgivare. I det gamla riket dyrkades solguden Ra, som fortfarande var populär under Echnatons tid. Efter Echnatons död tog prästerna tillbaka mycket av makten. Tron på många gudar, den sk. polyteismen, återupprättades.
Echnatons fru Nefertiti sägs ha varit världens vackraste kvinna.
De forntida kulturerna
17
En av de sista stora faraonerna var Ramses II som kom att försvara riket mot hettiterna. Då hade den egyptiska kulturen expanderat över ett större område. I söder omfattade det Nubien (nuvarande Sudan) och i norr nådde man in i Palestina. Under det nya riket levde andra betydelsefulla faraoner, t.ex. Tutankhamon som blivit berömd för att hans grav i den s.k. Konungarnas dal är en av de få som inte plundrats. I och med det fick vi veta mycket om hur det nya rikets människor uppfattade sina kungar och livet efter döden. Egypten kom tidigt under grekiskt inflytande men fortsatte ha faraoner. De hade dock inte lika stor makt som t.ex. det gamla rikets faraoner hade. Efter Cleopatras död år 30 fvt införlivades Egypten slutligen med det väldiga romarriket.
Tutankhamons dödsmask som gjordes i guld och ädla stenar. Graven hittades 1922 och 1928 var man färdig med utgrävningen. Lord Carnarvon som hittade graven och som bekostade utgrävningen avled i Kairo 1923. Legenden talade om hur han drabbats av faraons förbannelse, vilket har givit upphov till många berättelser och filmer.
18
De forntida kulturerna
BUBASTIS Bubastis var en stad i Nildeltat som upplevde sin storhetsperiod ca 1000 fvt. Staden var helgad åt gudinnan Bast eller Bastet. Hon visade sig ofta som en katt eller med lejonhuvud. I staden fanns en stor kattpopulation som var helig och man balsamerade även katterna efter deras död. Staden var känd för sina festivaler till gudinnans ära och Herodotos skriver om festivalen på 400-talet fvt. Grekerna kom att länka Bastet med gudinnan Artemis och då det grekiska inflytandet ökade i Nildeltat behöll staden popularitet. Här ser man hur kulturer länkas samman genom att man så att säga ”översätter” gudarna som lever vidare i andra former. Staden övergavs slutligen av romarna.
De forntida kulturerna
19
Då Shih Huang Ti dog begravdes han omgiven av över tretusen terrakottafigurer föreställande soldater som alla har utformats med individuella drag i ansiktet. Till och med i döden fruktade kejsaren sina motståndare.
KINA I Huanghodalen i Kina finns spår av en mycket tidig civilisation. Redan ca 5000 fvt fanns här en kultur som med hjälp av primitiva redskap odlade hirs och ris på den bördiga flodbädden. Med tiden, ca 2000 fvt, började man också odla silkesmasken av vars kokong man framställde siden. Man bearbetade också jade, en grön sten, som man skapade konstföremål av. Från 1500 fvt har vi skriftliga bevis för en högkultur. Här berättas det på benbitar och sköldpaddsskal om den härskande klassen, adeln och kungen. Till den härskande klassen räknades också de som behärskade skriftspråket, mandarinerna (ämbetsmän). Det kinesiska samhället bestod också av bönder och slavar. Kungaätterna kom med tiden att bli väldigt mäktiga och kalla sig kejsare. Kejsarna grundade dynastier som avlöste varandra ända in på 1900-talet då Kina blev republik. Shangdynastin är den första kända dynastin. Under dess tid levde Konfucius (som han kallats i sin latiniserade form) och Lao-tse som är en betydelsefull, men mer
mytisk, person. Konfucius åsikter kom att prägla hela samhället men speciellt den härskande klassens ämbetsmän, mandarinerna. En ämbetsmans ideal var att visa värdighet, respekt och noggrannhet, enligt Konfucius. Lao-tse å sin sida skall enligt legenden ha ridit västerut men vid rikets slut ändå nedtecknat boken om ”vägen” (dao-de-ching). När buddhismen senare kom till Kina tyckte många att läran liknade Lao-tses och den fick därför stor spridning, även om det var många århundraden senare. Shangdynastin avlöstes av Zhoudynastin som i sin tur avlöstes av Qindynastin, vars kanske intressantaste kejsare var Shih Huang Ti. Shih Huang Ti lyckades skapa ett enhetligt rike som ungefär motsvarade dagens Kina. Han lät bygga kanaler och handelsleder och införde standardiserade mått och viktenheter. Samtidigt var han en grym och hänsynslös härskare. Alla som motsatte sig honom dödades och allmän bokbränning fanns också på dagordningen.
Kina kom på nytt att splittras och olika dynastier passerade revy genom århundradena. Man fortsatte dock att uppleva en relativ fred om man jämför med t.ex. Mesopotamien som blev invaderat och omstrukturerat flera gånger. Trots att dynastierna avlöste varandra var Kina en relativt enhetlig civilisation. Man upplevde sin kultur som centrum i världen och därför kallade man sig Mittens rike.
DEN KINESISKA MUREN Det enda verkliga hotet mot Kina kom från de mongoliska och turkiska steppfolken i norr och nordväst. Därför började Shih Huang Ti bygga den kinesiska muren under sin tid som kejsare. Muren kom att byggas på under flera århundraden. De sista delarna byggdes faktiskt inte förrän under 15-1600-talen. Den är konstruerad av stampad jord och ett yttre murverk. Tegel användes inte förrän under Mingdynastin på 1500-talet. Med jämna mellanrum fanns vakttorn där vakterna, som ständigt patrullerade, kunde bo, men vakttornen användes också som förråd. Muren sträcker sig ca 400 mil och är byggd av straffångar och slavar.
Den kinesiska muren ringlar likt en kinesisk drake över kullarna i norr.
De forntida kulturerna
21
INDUS Induskulturen är kanske den forntida kultur vi vet minst om. Den uppstod kring floden Indus i nuvarande Pakistan ca 3000-2500 fvt men försvann ca 1600 fvt. Den glömdes helt bort fram till 1920talet då utgrävningar visade på en väldigt högstående kultur. Här odlades ris och bomull och man hade boskap. Man handlade med omkringliggande områden och handelsförbindelserna nådde troligen tvåflodslandet, i alla fall om man tittar på arkeologiska lämningar. Man hade också ett skriftspråk som fortfarande inte helt har kunnat tydas. På 20-talet grävde man fram två städer, Harappa och Mohenjodaro. Städerna, som rymde ca 40 000 invånare, var mycket välplanerade och husen avancerade. Man hade t.o.m. en sorts vattentoaletter. Gatorna var raka och försedda med avloppssystem som liknade det vi sedan skulle se hos romarna två årtusenden senare. Man vet inte varför kulturen gick under men man lutar åt en kombination av anfall från norr ca 1600 fvt och naturkatastrofer i form av jordbävningar och översvämningar. Mohenjo-daro byggdes t.ex. om flera gånger pga. vattenskador. Induskulturen exploaterade marken kraftigt. Kanske blev man ett offer för en omfattande miljöförstöring?
DISKUSSIONSUPPGIFTER 1. Vad var gemensamt för Egypten, Mesopotamien, Indus och det forntida Kina och vad skilde dem åt? 2. Vad hade skriftspråket för betydelse för de forntida civilisationerna? 3. Vad menar man egentligen med forntida civilisationer?
En dekorerad skål med motiv från Induskulturen. Den är från ca 2500 fvt och hittades i Mesopotamien. Detta visar på tidiga handelsförbindelser med tvåflodslandet.
22
De forntida kulturerna
BESLÄKTADE SPRÅK De flesta språk i Europa är besläktade med varandra. Franskan, spanskan och italienskan är direkta dotterspråk till latinet. Svenskan och de andra nordiska språken samt engelskan, tyskan och holländskan har också stora likheter. I slutet av 1780-talet då de brittiska imperiebyggarna hade fått fäste i Indien och stiftat bekantskap med det gamla indiska språket sanskrit upptäckte man betydande likheter mellan detta språk och dess moderna varianter, t.ex. hindi och urdu. Man jämförde vissa ordgrupper med varandra och kom så småningom fram till att de indiska språken och nästan alla nu talade europeiska språk är besläktade. Undantagen är baskiskan och de finsk-ugriska språken som finska och ungerska. Under 1800-talet var folk och språk nära sammanlänkade. Man undersökte och fann språkliga förbindelser mellan keltiska språk på de brittiska öarna och utdöda språk i västra Kina. Man jämförde sedan vilka ord som hade släktskap för att försöka förstå hur ett ursprungligt indoeuropeiskt språk såg ut. Man menade sig också kunna ringa in var dess ursprungshem var och vilka de ursprungliga indoeuropéerna hade varit. Den senaste forskningen visar att de var ett halvt nomadiserat folk för vilket hästen och hunden hade stark betydelse. Språkspridningen, och troligen en viss folkomflyttning, skedde mellan 4500 och 3000 fvt. Urhemmet verkar ha legat någonstans mellan Polen och Kaspiska havet.
De forntida kulturerna
23