9789147081943 by Smakprov Media AB

HANDE

– att göra affärer på nätet

E-HANDEL

E-handel – att göra affärer på nätet har konsumentperspektivet som utgångspunkt, men boken behandlar även näthandeln ur ett företagarperspektiv. De första fem kapitlen tar upp näthandel ur konsumentens perspektiv. Därefter beskrivs hur man kan starta en nätbutik och marknadsföra den på internet. Det sista kapitlets inriktning är lagar och regler.

LI B E R

2000 E-HANDEL

– att göra affärer på nätet

Boken tar upp: • Näthandelns utveckling • Sociala medier • Söka information på nätet • Handla varor och tjänster på nätet • Säkerhet på nätet • Marknadsföring på internet • Starta en nätbutik • Lagar som reglerar området Samtliga kapitel innehåller både enklare och mer avancerade uppgifter. Varje kapitel avslutas med en projektuppgift. I lärarhandledningen ingår pedagogiska tips, lösningar, Powerpointpresentationer, provuppgifter och facit.

FAKTA OCH UPPGIFTER

Författare till boken är Anders Pihlsgård och Bo Skandevall. Anders är konsult och gymnasielärare i ekonomiska ämnen samt medförfattare i flera läromedel. Bo har varit gymnasielärare på handelsprogrammet och är numera rektor. Bo har skrivit de nationella kursplanerna för Näthandel A–C och medverkar även i det nya kursplanearbetet.

E-HANDEL – att göra affärer på nätet Näthandel A

HANDE

2000

Best.nr 47-08194-3 Tryck.nr 47-08194-3

omslag näthandel ny.indd 1

10-01-15 08.46.51

Innehåll Förord Inledning 8 1. Internet i en ny tid 11 Näthandeln växer 12 Näthandeln har bara funnits sedan 1994 12 Förutsättningar för näthandeln ändrades 13

Internet – en del av vår infrastruktur 15 Sociala medier16 Sammanfattning 20 ÖV N IN GA R 21 • P RO JEK T 26

2. Sök information på nätet 29 Smart informationssökning 30 Tre sätt att söka information 31 Sökmotorer 32 Söktjänster 35 Portaler 36 I NT E R VJ U GOT T E LI S A 38

Undersök källan 42 Tre frågor för källkritik 42

Vad får du göra med det material du finner på internet? 44 Upphovsmannens rättigheter 44 Tillstånd krävs för att använda andras verk 46 Sammanfattning 49

3. Varor på internet Vad köper vi på nätet? 60 Olika sätt att handla varor på nätet 62 Handla i en nätbutik 62 Skaffa information 63 Välja köpställe 64 Genomföra köpet 65 INTERV JU EKO BO XEN 7 0

Köpa begagnat 72 Köpa på auktion 73 Sammanfattning 74 U PPGIF TER 75 • PR OJ EKT 83

4. Tjänster på internet 85 Gratistjänster och betaltjänster på internet 86 En del tjänster är gratis ... 86 ... andra är betaltjänster 86

Några vanliga typer av tjänster på internet 88 Underhållning och media 88 Resor 91 Bank-, finans- och mäklarverksamhet 95 Försäkringsverksamhet 97 Övriga tjänster 98 Sammanfattning 100 U PPGIF TER 101 • PROJ EKT 109

UP P GIFTER 50 • P RO JEK T 57

s001-009 athandel framvagn.indd 6

10-01-13 09.30.50

5. Säkerhet på internet 11 Malware 112 Virus 113 Trojaner 113

Att skydda datorn 114 Virusprogram 114 Brandväggar 114 Ditt eget beteende 115

Massor med spam 116 Att handla på internet 117 Olika sätt att betala vid köp på internet 117 Oftast betalar man med kort 118 Olika sätt att betala 121

Vad händer om säljaren går i konkurs? 125 Om du betalat med kreditkort 125

Betalningar mellan privatpersoner 126 Sammanfattning 127 UP P GIFTER 128 • P RO JEK T 133

6. Hur kan ett företag använda internet för handel? 135 Olika sätt att använda hemsidan i företagets affärer 136 Informera 136 Sälja produkter 139 Skapa relationer 140

Näthandel i praktiken 142 Att nå nya marknader med internet 142 Den renodlade nätbutiken 143 Handel mellan företag 145 Sammanfattning 146 UP P GIFTER 147 • P RO JEK T 155

7. Starta en nätbutik 157 En etablering måste förberedas 158 Affärsidé 158 Vem har behovet? 160 Vad ska man erbjuda? 160

Bestämma hur butiken ska utformas 161 Hur ska webbsidans layout se ut? 162 Vilket näthandelsprogram är anpassat till butiken? 162 Hur ska nätbutiken ta betalt för sina varor? 163 Hur ska butiken läggas ut på nätet 163 INTERVJU PINAL 1 6 6

Hur ska transporterna lösas? 168

Marknadsföring 169 Namnge butiken 169 Sökmotoroptimering 170 Annonsering 170 Ta hand om din kund 174 Sammanfattning 174 UPPGIF TER 176 • PROJ EKT 185

8. Lagstiftningen och integriteten 187 Marknadsföring ska vara sanningsenlig 188 Marknadsföringslagen 188 EUs svarta lista 188 Marknadsföringslagens förbudsregler 188 Andra regler i marknadsföringslagen 190 Syndaren bestraffas 190

Prisinformationslagen 191 Distans- och hemförsäljningslagen 192 Köplagarna gäller vid handel 194 Näthandelns egna etiska regler 196 Marknadsföringsetik 197

Om det går snett 197 Hjälp att hantera tvister med utländska nätbutiker 199

Internet på internet 199 FRA-lagen 200 Personuppgiftslagen 201

Lag om ansvar för elektroniska anslagstavlor 203 Sammanfattning 204 UPPGIF TER 205 • PROJ EKT 209

s001-009 athandel framvagn.indd 7

10-01-15 10.37.54

Vad köper vi på nätet? Idag domineras näthandeln av tre branscher: böcker (hit räknas även dvd- och cd-skivor), elektronik och kläder. De branscher som hittills inte blivit så stora är möbler, livsmedel och byggvaror. Men det finns en del företag som säljer även dessa varor. Klädförsäljningen via nätet ökar stadigt. Tidigt ut var kända postorderföretag som Josefsson, Ellos, Rowells med flera. Deras kataloger blev spännande näthandelssidor. Nu har ett stort antal nya aktörer tillkommit såsom nelly.com och zoovillage.com. Det är inte så mycket exklusiva märkeskläder som säljs, utan mer vardagliga kläder och underkläder som inte är så dyra. Outlet-sortimentet passar bra för näthandel. Den största försäljningen inom elektronikhandeln är kameror med tillbehör, datorer med tillbehör, mp3-spelare, dvd-spelare, ljudsystem, tv-skärmar och mobiltelefontillbehör. Bokhandeln var tidigt ute med att sälja varor på internet. Något som uppskattas mycket på bokhandelns hemsidor är tips på vilka böcker andra kunder har köpt. Lite djärvt skulle man kunna säga att detta system kommer igen i så kallade sociala medier. Alla som aktivt deltar och/ eller läser inlägg på Facebook, MSN, Lunarstorm och liknande får tips på både böcker och boksajter. Det kan handla om information från både näthandlare och privatpersoner. Motsatsen finns också – man kan också bli varnad för näthandlare som inte sköter sig eller som har visat sig vara oseriösa.

VAROR PÅ INTERNET

s058-083 nathandel kap 3 ny.indd 60

10-01-13 10.00.39

Sammanfattning • Du kan handla varor på nätet på olika sätt. Du kan: – köpa nya varor från en nätbutik – köpa begagnade varor av en privatperson eller en nätbutik – köpa varor på auktion. • De första svenska nätbutikerna kom 1997. Den största fördelen med att handla varor på internet är att utbudet är enormt och att handeln är tillgänglig dygnet runt. Med hjälp av olika söktjänster kan man snabbt få en överblick över utbudet. • När man väljer produkt är det viktigt att först studera produktutbudet. Man kan få information via både näthandlare och oberoende tester. Oberoende tester görs bland annat av facktidningar och Råd & Rön. • När man ska välja köpställe kan man antingen använda en sökmotor eller en söktjänst. En söktjänst hjälper konsumenten att leta upp ett antal näthandlare. • När man genomför ett köp är det viktigt att ta reda på betalningsvillkor, leveranstid och transportsätt. Man ska också ta reda på vad varan kostar i en traditionell butik. Köparen ska alltid undersöka den totala kostnaden för olika alternativ innan köpet genomförs. • Det finns olika auktionssidor. De kan sälja sina egna varor, privatpersoners varor eller andra företags varor. Det är viktigt att man bevakar auktionen extra noga när den håller på att avslutas. Det gör man lätt antingen med hjälp av en dator eller en mobiltelefon. • Att handla begagnat är ett alternativ till att handla nytt. Det finns flera hemsidor som säljer begagnade varor.

VAROR PÅ INTERNET

s058-083 nathandel kap 3 ny.indd 74

10-01-15 10.40.07

Repetera 1 Nämn några olika tillfällen när det är lämpligt att handla på nätet. 2 Vilka fördelar finns det för dig som konsument att handla på nätet? 3 Vilka är de vanligaste stegen i köpprocessen när kunder handlar på internet? 4

Beskriv två sätt att skaffa information om en vara via internet.

5 Hur kan du skapa dig en uppfattning om en butik på nätet är seriös? 6 Varför bör du ta reda på köp- och leveransvillkor innan du genomför ett köp? 7 Ge exempel på en auktionsfirma på internet.

OLIKA SÄTT ATT HANDLA PÅ INTERNET

Använd din kreativitet i den här övningen – alla lagliga medel är tillåtna. A Hur kan man gå tillväga för att hitta en produkt på internet? Välj en produkt som du själv skulle kunna tänka dig att köpa. Skriv ned alla tänkbara sätt du kan komma på att hitta just den produkten. B Vilka av sätten i A-uppgiften har du själv använt dig av?

VAROR PÅ INTERNET

s058-083 nathandel kap 3 ny.indd 75

10-01-13 10.01.44

B Skiljer auktionsföretagen tydligt på varor som de själva säljer och de som privatpersoner säljer? Hur ser man vem som är säljare? C Hur presenterar auktionsföretagen de produkter som säljs? D Hur lägger man ett bud på en vara hos respektive företag? Går det att se vad andra har bjudit? E Om man vinner budgivningen, vad händer sedan? F Visar företagen till vilket pris liknande varor har sålts i tidigare auktioner? F ÖR DJ U PN

ING

10 K Ö P T I L L S A M M A N S P Å N Ä T E T

Undersök och presentera en samköpslösning på nätet. A Besök Kundkrafts hemsida (www.kundkraft.se) och studera hur den är upplagd. Undersök följande: • Vad kan man köpa på hemsidan? • Vad gör Kundkraft för att få kunderna intresserade? • Vad tjänar kunden på att köpa tjänsten eller varan på detta sätt? • Vilka leverantörer får vara med och bjuda? • Vilka regler gäller? Vinner högsta eller lägsta anbud? • Vad krävs av kunden för att denne ska få använda tjänsten? B Tycker du att detta är ett bra sätt att sälja tjänsterna på?

VAROR PÅ INTERNET

s058-083 nathandel kap 3 ny.indd 79

10-01-13 10.01.47

GRUPPUP

PGIFT

11 G Ö R E N B U T I K S U N D E R S Ö K N I N G

Undersök några olika nätbutiker inom en viss bransch. Undersökningen ska mynna ut i en jämförelse mellan olika alternativ. De branscher ni ska titta närmare på är böcker, musik, klädhandel, inredning, vitvaror samt datorer. A Börja med att välja en av ovanstående branscher. Välj därefter ut en produkt som ni ska jämföra priserna på. B Välj ut tre nätbutiker som representanter för den bransch ni valt. Besök nätbutikernas hemsidor och granska dem omsorgsfullt. Butikerna ska jämföras på följande punkter: • Antal ”klick” för att komma till varan? • Hur stort är sortimentet, smalt-brett, grunt-djupt? • Vilka köphjälpmedel har sidan, har den lättanvända sökfunktioner, köptips och erbjudanden? • Vad krävs för att få beställa? Måste man bli medlem, krävs ett minsta köp etcetera? • Verkar butiken uppdatera sina erbjudanden regelbundet? • Hur bekräftar butiken att de tagit emot beställningen? • Köpvillkor? Vilka kostnader tillkommer utöver varans pris? • Hur ska man göra om man inte är nöjd? • Övrigt. Egna frågor? Sammanställ undersökningen i en tabell.

VAROR PÅ INTERNET

s058-083 nathandel kap 3 ny.indd 80

10-01-13 10.01.48

PROJEKT Det är dags att bygga vidare på din hemsida. Gör en ny sida till din hemsida. Den nya sidan ska fyllas med information om handel med varor på internet. Ta reda på om det ﬁnns någon rapport om näthandel eller e-handel som tar upp konsumenters handel på nätet. Exempel på källor att söka på är Distanshandelsföreningen, HUI (Handelns utredningsinstitut) och Posten. Försök ﬁnna information om vad konsumenterna köper på nätet idag och hur de gör när de väljer varor. Ta med följande på den nya sidan:

Shoppinghjälp på nätet Beskriv hur man kan använda olika söktjänster för att genomföra sin köpprocess. Förklara för- och nackdelar med olika söktjänster. Välj ut några produkter och ge förslag på bra söktjänster för att ﬁnna information om produkter och priser.

Näthandel i utveckling Presentera din egen syn på handel av varor över internet. Vad tror du om näthandelns framtid? Vilka produkter kommer att säljas över nätet i framtiden? Hur stor tror du att näthandeln kommer att bli jämfört med idag?

Utöka länksamlingen Du ska givetvis ha en avdelning för shopping på nätet i din länksamling. Ta med såväl söktjänster som bra nätbutiker. Förklara för dina tänkta besökare vilken slags information som ﬁnns på de olika länkarna. Motivera varför du har valt att lägga upp dem i länksamlingen.

VAROR PÅ INTERNET

s058-083 nathandel kap 3 ny.indd 83

10-01-13 10.01.50

En etablering måste förberedas Den som vill starta ett företag har mycket att lära. Den som är väl förberedd har större chans att lyckas. Det ﬁnns de som satsat åtskilliga miljoner kronor på att starta en nätbutik men ändå misslyckats på grund av att de haft bristande kunskaper. Innan man startar en nätbutik bör man förbereda sig grundligt genom att: • ta fram en hållbar affärsidé • bestämma hur butiken ska utformas • planera marknadsföringen

Affärsidé En affärsidé beskriver grundtankarna i företagets verksamhet. Det är viktigt att affärsidén passar för näthandel, vilket faktiskt inte alla idéer gör. Den som vill starta en nätbutik behöver ägna tid åt att ta fram en bärkraftig affärsidé. Vi börjar med ett exempel på en affärsidé: ”Vi ska erbjuda unga svenskar digital underhållning med inriktning på äventyrsspel. Vi ska erbjuda ett brett sortiment av konkurrenskraftigt prissatta spel som ska säljas via vår nätbutik på internet.” Ovanstående affärsidé berättar en hel del om nätbutiken och svarar på följande frågor: • Vilket behov? – behovet av underhållning, framförallt via äventyrspel • Hos vem? – unga svenskar • Med vad? – ett brett sortiment av billiga dataspel sålda via internet • Med vilka resurser? – egen nätbutik

158

STARTA EN NÄTBUTIK

s156-185 nathandel kap 7 ny.indd 158

10-01-13 10.29.21

Det gäller att fundera över vilken målgrupp man vänder sig till. Unga, äldre, spelintresserade?

7 När affärsidén är klar ska man kunna beskriva varför kunderna ska söka upp just den egna nätbutiken, och inte någon annans. Det är också viktigt att bestämma hur man vill att kunderna uppfattar butiken. Man brukar kalla det att bestämma butikens proﬁl. Är det en lågprisbutik eller en butik med djupt sortiment eller en butik med ett fåtal exklusiva produkter? Några viktiga frågor att tänka igenom är: Vilken är kundgruppen? Vilket sortiment passar kundernas behov? När kommer butiken att gå med vinst?

STARTA EN NÄTBUTIK

s156-185 nathandel kap 7 ny.indd 159

159

10-01-13 10.29.21

Vem har behovet? Kundgruppen är alla de som är butikens tänkbara kunder. Kunderna antas ha ett behov som företaget har en lösning på. Väljer man att starta en nätbutik så är kundgruppen mycket större än om företaget planerar att öppna en butik i en stad. För att lättare klara av att bedöma kundgruppens behov bör man beskriva kundgruppen. En nätbutik kan till exempel deﬁniera sin kundgrupp på följande sätt: ”Våra kunder är ﬁskeintresserade unga män i åldrarna 15–30 år, bosatta på landsbygden.”

Vad ska man erbjuda? Butikens sortiment ska vara anpassat efter kundgruppens behov och butikens proﬁl. Har man lärt känna sin kundgrupp och förstår dess behov, kan man ta fram ett passande sortiment. Storleken på sortimentet kan förstås variera. Det kan handla om allt från en handfull utvalda produkter till miljontals artiklar.

160

STARTA EN NÄTBUTIK

s156-185 nathandel kap 7 ny.indd 160

10-01-13 10.29.25

I ett litet och enkelt system hanteras plockning, märkning, frakthantering med mera manuellt. Plockaren avgör om en order verkar orimlig och kan kontrollera ordern. Alla inmatningar i enkla system sker manuellt. Ska man lägga in nya varor eller priser måste dessa matas in vara för vara. Sådana system är relativt överkomliga i pris (cirka 4000 kronor för programvaran) och passar just en mindre nätbutik. I de mest avancerade programmen, sker all hantering automatiskt. Systemet gör själv rimlighetskontroller. Om en kund i sin veckohandling beställer 600 kilo ost i stället för 600 gram skickar systemet en signal. Order som kommit in till företaget skickas vidare elektroniskt till underleverantörer som levererar varorna med färdigutskrivna frakthandlingar.

När kunden beställt varorna får lagret en plocklista. Där plockas och paketeras sedan varorna.

STARTA EN NÄTBUTIK

s156-185 nathandel kap 7 ny.indd 163

163

10-01-13 10.29.29

Bildförteckning Vinjetter: iStockphoto Foton: s. 8, 11, 29, 59, 85, 111, 135, 157, 187 iStockphoto s. 8, 9 Cissi Glave s. 10 Mike Blake/Reuters/Scanpix s. 11 Martin Lee/Rex/IBL s. 12 Marijan Murat/DPA/Scanpix s. 14 Philipp Guelland/AFP/Scanpix s. 16 Aaron Kehoe/UPI/Eyevine/IBL s. 18 Mandel Ngan/AFP/Scanpix s. 19 Matthew Cavanaugh/EPA/Scanpix s. 28 Gregor Schuster/Corbis/Scanpix s. 31 Kay Maeritz/LOOK/IBL s. 34 v Christian Örnberg/XP/Scanpix s. 34 h Gunnar Lundmark/SvD/Scanpix s. 37 Tore Hagman/Scanpix s. 40 Bertrand Guay/AFP/Scanpix s. 38 Jonas Andréasson s. 39 Dockside.se s. 42 Mattias Nilsson/NordicPhotos s. 45 Hanna Teleman/Scanpix s. 46 Sören Andersson/Scanpix s. 47 Clip Art s. 58 José María Riola/AGE/Scanpix s. 60 Patrik Engquist/Etsabild//Johnér bildbyrå s. 60 infälld Jeppe Gustafsson/Scanpix s. 61 Charlotte Kim Boed/BAM/Scanpix s. 61 Peugeot s. 65 Denny Lorentzen/Scanpix s. 66 Lucas Jackson/|Reuters/Scanpix s. 68 Henrik Montgomery//Scanpix s. 71 Photo Alto s. 72 Jaime Fine/Reuters/Scanpix s. 84 Magnus Jönsson/XP/Scanpix

s. 86 Alessandro Della Bella/Keystone/Scanpix s. 88 Lars Pehrson/SvD/Scanpix s. 89 Antti Aimo-Koivisto/Lehtikuva/Scanpix s. 91 Magnus Neideman/SvD/Scanpix s. 92 Thomas Nykrog/Scanpix s. 94 ö Ronny Johannesson/KVP/Scanpix s. 94 n Bertil Ericson/Scanpix s. 97 Anders Good/IBL s. 98 Anette Nantell/Scanpix s. 99 Tomas Oneborg /SvD/Scanpix s. 110 Science Photo Library/IBL s. 115 Jonathan Hordle/Rex/IBL s. 118 Min Roman/Masterﬁle/Scanpix s. 119 Peter Kneffel/DPA/Scanpix s. 124 Jimmy Gustafsson/Scanpix s. 134 Miguel Angel Muñoz/AGE/Scanpix s. 140 Bengt Nilsson/Scanpix s. 144 NetOnNet s. 156 Ken Davies/Masterﬁle/Scanpix s. 159 Patrik Lundin/SvD/Scanpix s. 160 Linus Meyer/Scanpix s. 161 Jon Willén/TT/Scanpix s. 163 Jens Ressing/DPA/Scanpix s. 165 Anja Callius/Bildhuset/Scanpix s. 168 Bertil Ericson/Scanpix s. 173 Playground s. 186 Bilderbox/Age/IBL s. 188, 193 Europa, EU:s webbportal s. 189 Hanna Teleman/Scanpix s. 191 Mujo Korach/IBL s. 195 Ingvar Karmhed/Svd/Scanpix s. 198 Volkmar Schulz /Keystone/Scanpix s. 201 Marc Femenia/Scanpix s. 202 Mikael Wallerstedt/Scanpix Skärmdumpar från respektive företag och organisation.

214

BILDLISTA

s186-216 nathandel kap 8 ny.indd 214

10-01-13 12.08.44

Helene Carlsson

F O R M G I VA R E

Anna Hild

B I LD R E DAKTI ON PRODUKTION

OM S LAG S F OTO TECKNARE

Marie Olsson

Thomas Sjösten Elisabet Zeilon

Stefan Rothmaier

S PRÅKG RAN S K N I N G

Lisa Iverstam

2010 Femte upplagan 1

REPRO T R YC K

Repro 8 AB, Stockholm Kina 2010

KOPI E R I N G S F ÖR B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, till exempel kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se

s001-009 athandel framvagn.indd 2

10-01-15 10.36.16

HANDE

– att göra affärer på nätet

E-HANDEL

LI B E R

2000 E-HANDEL

– att göra affärer på nätet

FAKTA OCH UPPGIFTER

E-HANDEL – att göra affärer på nätet Näthandel A

HANDE

2000

Best.nr 47-08194-3 Tryck.nr 47-08194-3

omslag näthandel ny.indd 1

10-01-15 08.46.51