Page 1

Sverige

– böcker i SO och NO för skolår 4–6

Europa

Upptäck Världen Geografi ingår i Upptäckarserien och är samplanerad med: Upptäck Världen Geografi Arbetsbok 21- 21895-2 Upptäck Världen Biologi 47-08043-4 Upptäckarserien har fler titlar. Se www.liber.se

Afrika Syderika

GEOGRAFI

Upptäck Världen Geografi innehåller: • fakta om Afrika, Asien, Oceanien, Nord- och Sydamerika och Antarktis • kartor och beskrivningar av några länder i varje världsdel • temakapitel om jordklotet, om öknar och odlingar, skogar och glaciärer • historiska avsnitt om pyramider, indianer och mycket annat • viktiga ord och begrepp • tabellfakta om världens länder.

Asien

ka

Den här boken handlar om världen, om klimat och natur, om länder och om människorna som bor på vårt klot.

Ocea

Antarktis

VÄRLDEN V GEOGRAFI V

Torsten Bengtsson

Annica Hedin

www.liber.se

Best. nr 21-21894-5 Tryck nr 21-21894-5

TORSTEN BENGTSSON och ANNICA HEDIN LIBER


INNEHÅLL 1. UPPTÄCK VÄRLDEN 4

6. VÄRLDENS ÖKNAR 62

Jorden — en perfekt plats för liv 6 Världens upptäckare 8 SAMMANFATTNING 11

Tre olika öknar 64 Människorna i öknen 66 I en oas finns det vatten 67 SAMMANFATTNING 67

2. VÄRLDSDELAR OCH HAV 12 Jordgloben och världskartan 14 Landskapet förändras 16 På världshavens botten 18 SAMMANFATTNING 19

3. JORDENS KLIMAT OCH NATUR 20 Jordens klimatzoner 22 Klimatet påverkar naturen 24 Det blir varmare på jorden 26 SAMMANFATTNING 27

4. JORDENS BEFOLKNING 28 Människor behöver rent vatten 30 Människor och hälsa 32 FN och de mänskliga rättigheterna 34 SAMMANFATTNING 35

5. AFRIKA 36 En resa genom Afrika 38 Egypten 42 HISTORIA Pyramiderna i Egypten 44 Marocko 46 Kenya 48 Djuren på Afrikas savanner 50 Möt två barn från Nairobi 52 HISTORIA När Europa erövrade Afrika 53 En grym handel med människor 54 Nigeria 56 Sydafrika 58 Upptäck mer om Afrika 60 SAMMANFATTNING OCH TABELL 61

7. ASIEN 6 8 En resa genom Asien 70 Saudiarabien 74 Israel 76 Indien 78 Den asiatiska elefanten 81 Thailand 82 Japan 84 Kina 88 HISTORIA Kinesiska muren 93 Upptäck mer om Asien 94

SAMMANFATTNING OCH TABELL 95 8. VÄRLDENS ODLINGAR 9 6 Ris är en viktig gröda 98 Kassava är nyttig mat 100 Bomull till våra kläder 101 Oljepalmen breder ut sig 101 Jakten på större skördar 102 SAMMANFATTNING 10 3

9. OCEANIEN 104 Australien 106 Australiens ursprungsfolk 110 Nya Zeeland 112 Tusentals öar i Stilla havet 114 Upptäck mer om Oceanien 116

SAMMANFATTNING OCH TABELL 117


10. NORDAMERIKA 118

LÄNDERNA I ALFABETISK ORDNING

En resa genom Nordamerika 120 Canada 124 USA 126 HISTORIA Indianerna på prärien 132 Mexico 13 4 Några andra länder i Nordamerika 136 Upptäck mer om Nordamerika 138 SAMMANFATTNING OCH TABELL 139

Argentina 150 Australien 106 Brasilien 146 Canada 124 Chile 152 Egypten 42 Indien 78 Israel 76

11. SYDAMERIKA 140 En resa genom Sydamerika 142 Brasilien 146 Argentina 150 Chile 152 Fyra öar i Sydamerika 154 HISTORIA Inkariket i Sydamerika 156 Upptäck mer om Sydamerika 158 SAMMANFATTNING OCH TABELL 159

Japan 84 Kenya 48 Kina 88 Marocko 46 Mexico 134 Nigeria 56 Nya Zeeland 112 Saudiarabien 74

12. VÄRLDENS SKOGAR 160

Sydafrika 58

Regnskogar finns kring ekvatorn 162 Tre andra skogstyper 164 Ett hållbart skogsbruk 165 SAMMANFATTNING 165

Thailand 82

13. ANTARKTIS 166 En viktig plats för forskningen 168 SAMMANFATTNING 169

14. JORDENS GLACIÄRER 170 Tabeller 172 Ord och begrepp 176 Register 178

USA 126


U P P TÄC K VÄ R L D E N

Jorden – en perfekt plats för liv Om du en solig sommardag lägger dig på en filt i gräset, märker du snart att det kryllar av liv runt omkring dig. I luften surrar insekter, fåglar kvittrar och på marken kryper myror och andra smådjur. Här verkar många trivas och må bra!

På jorden finns det luft och vatten På vår planet finns allt det som växter, djur och människor behöver för att kunna leva. Vi behöver syre och det finns i luften runt oss. Vi behöver också vatten. Det finns i hav och sjöar, nere i marken och som vattenånga uppe i luften. Och vi behöver förstås värme för att kunna leva. Den värmen får vi från solen.

DET HÄR BEHÖVS FÖR LIVET PÅ JORDEN VÄR M E

SYR E

Jorden ligger på ett lagom avstånd från solen. Det blir inte för varmt och inte för kallt. Eftersom jorden snurrar hela tiden, så fördelas solvärmen jämnt runt hela jordklotet. Det hinner inte bli så stor skillnad på temperaturen mellan dag och natt.

6

VAT TE N

Vi behöver syre för att kunna andas. Syre är en gas som finns i luften. Det är växter och algerna i havet som tillverkar syret.

Syre är en gas som finns i luft och i vatten. Djur och människor kan inte leva utan syre.

Vatten finns i hav och sjöar och nere i marken. Vatten finns också som vattenånga i luften.

Gas är ämnen som inte syns men som finns ändå. Syre, koldioxid och vattenånga är exempel på gaser.


U P P TÄC K VÄ R L D E N

Atmosfären skyddar allt som lever Jordklotet är omgivet av ett tunt lager med luft. Det är jordens atmosfär. Atmosfären är livsviktig för människor, djur och växter, för den skyddar allt som lever på jorden. Från rymden och solen kommer starka strålar som skulle skada oss, om inte atmosfären hejdade strålningen.

Atmosfären fungerar som ett växthus I ett växthus kan man odla växter som behöver mycket värme, till exempel tomater och gurka. Ett växthus har glasväggar som släpper in det varma solljuset, men håller kvar lagom mycket värme så att växterna ska må bra. Samma sak är det med atmosfären runt jordklotet. Den fungerar precis som ett växthus. Den släpper in solens strålar men håller kvar värmen från jorden, så att den inte försvinner ut i den kalla rymden. Det här brukar kallas för växthuseffekten och är något helt naturligt och bra för livet på jorden. Utan växthuseffekten skulle temperaturen på jorden vara 30 grader kallare och det skulle inte gå att leva här.

Runt jorden finns ett lufttäcke som vi kallar för atmosfär. Den skyddar oss mot solens farliga strålar men håller också tillräckligt med värme kvar på jorden.

Växthusgaserna håller värmen Det är gaser i atmosfären som håller kvar värmen. De kallas växthusgaser. Vattenånga, koldioxid och metan är exempel på sådana växthusgaser.

VISSTE DU ATT ...

Växthusgaserna i atmosfären fungerar som om jorden låg inne i ett växthus. De släpper in solens värmande strålar (gula pilar), men hindrar en del värme (röda pilar) från jorden att snabbt försvinna ut i den kalla rymden.

Atmosfären består av 21 % syre, 78 % kväve, 1 % andra gaser, t.ex. vattenånga och koldioxid.

Atmosfär är ett annat ord för luftlagret runt jordklotet.

Växthuseffekten kallas det som sker när gaser – växthusgaser – i atmosfären hindrar värmen på jorden att försvinna ut i rymden. Läs mer på s. 26 om vad som händer när växthuseffekten ökar.

Koldioxid är en växthusgas som det naturligt finns bara lite av i atmosfären. Koldioxid bildas när vi eldar med kol eller förbränner olja och bensin.

7


J O R D E N S K L I M AT O C H N AT U R

Jordens klimatzoner Man kan lite förenklat säga att det finns fyra olika slags klimat på vår jord. På kartan ser du hur områdena, klimatzonerna, går som band tvärs över jorden. Runt ekvatorn ligger det område som har det varmaste klimatet. Man brukar kalla det för den tropiska zonen. Där regnar det mycket. På båda sidor om den tropiska zonen ligger områden med något svalare klimat. Allra längst i norr och i söder är det kallast. Där råder polarklimat.

Polarzonen Nära polerna är det kallt året om. Nederbörden är ganska liten och marken är frusen hela året. Tjälen går inte bort ur marken ens under sommaren.

Tempererade zonen Större delen av Europa och vårt eget land ligger i den tempererade zonen. Där är det stor skillnad på sommar och vinter. Nederbörd faller under alla årstider. Subtropiska zonen På båda sidor om den tropiska zonen ligger de subtropiska zonerna. Där är det något svalare och det kan bli frost på vintern. Nederbörden varierar. I de subtropiska zonerna finns de flesta av jordens stora öknar. I länderna runt Medelhavet som ligger i den subtropiska zonen kallas klimatet även för medelhavsklimat.

Polarzonen

Tempererade zonen Subtropiska zonen

Subtropiska zonen

Tropiska zonen

Subtropiska zonen

Tropiska zonen Den tropiska zonen ligger runt ekvatorn. Där blir det aldrig frost och medeltemperaturen är minst 20 grader under årets alla månader. Det regnar nästan varje dag och ganska mycket.

22

Tempererade zonen

Polarzonen

Med klimat menar man vädret på en och samma plats under en längre tid (30 år).

Med klimatzon menar man ett område på jordklotet med samma slags klimat.

Nederbörd är olika former av vatten som faller från himlen som regn, snö och hagel.

Havsström är en ström med kallt eller varmt vatten som rör sig som en flod i havet.


J O R D E N S K L I M AT O C H N AT U R

Solen värmer olika mycket Hur kan det vara så varmt vid ekvatorn och så kallt vid polerna? Jo, eftersom ekvatorn är den del av jordklotet som ligger närmast solen blir det mycket varmt vid ekvatorn. Där träffar solstrålarna jordytan rakt uppifrån. Ju längre bort från ekvatorn man kommer, desto mer snett träffar solens strålar. Strålarna värmer då upp en större yta. Resultatet blir mindre värme på varje kvadratmeter. Vid polerna är det därför allra kallast. Mängden solvärme är alltså det som påverkar klimatet allra mest.

Nordpolen

Solstrålar

Ekvatorn

Sydpolen

DET HÄR PÅVERKAR KLIMATET

Solvärme

Närheten till havet

Höjden över havet

Vind och vatten

Mängden solvärme är det som påverkar klimatet allra mest.

Ju närmare en plats ligger ett stort hav, desto jämnare blir klimatet. Sommaren blir svalare och vintern mildare. Längre inåt land blir det större temperaturskillnader. Sommaren blir het och vintern kall.

Ju högre upp man kommer, desto kallare blir det. Därför kan det ligga snö uppe på höga bergstoppar mitt i sommaren.

Strömmar av luft och vatten flyttar runt värme och kyla mellan olika platser på jorden. Strömmarna kan vara kalla eller varma. Ett exempel på havsström är den varma Golfströmmen som flyttar värme från Karibiska havet upp till norra Europa. Den gör klimatet i Sverige behagligt trots att vi bor nära Nordpolen.

23


J O R D E N S K L I M AT O C H N AT U R

Klimatet påverkar naturen I vårt land växer inga kokospalmer eller apelsinträd, för det är för kallt för dem. Hos oss växer det i stället granar och tallar. Olika växter trivs i olika klimat. I områden med lite regn finns det öknar. Där trivs nästan inga växter. Där det är varmt och regnar mycket växer det tropiska regnskogar. I områden med mycket regn och med ett svalt klimat trivs barrskogar.

Psst! – Jämför den här kartan med kartan på förra sidan. Då ser du att naturtyperna stämmer ganska bra med klimatzonerna.

TUNDRA I de kalla områdena närmast polerna finns tundra. Där är marken djupfryst hela året utom på sommaren då bara det allra översta jordlagret tinar upp. Inga träd klarar att växa på tundran. Där växer bara lavar, mossor, gräs och låga buskar.

24

ÖKEN En öken är ett stort och torrt område där det nästan aldrig regnar. Om det regnar så är det korta, häftiga regn. I öknen kan nästan ingenting växa och marken består bara av sten och sand. På dagen är det mycket varmt. På natten är det svalt.

SAVANN Savannen består av öppna slätter med gräs, buskar och enstaka träd. Det regnar sällan och marken är torr och mager. Ungefär en fjärdedel av jordens yta täcks av grässlätter.


J O R D E N S K L I M AT O C H N AT U R

Världens naturtyper

Tundra

Barrskog

odlad mark o

Lövskog

Öken

Savann

Regnskog

BARRSKOG

LÖVSKOG

REGNSKOG

I barrskogen växer barrträd som gran och tall. Barrträd klarar att växa i torr och stenig jord. De tål också kyla bättre än vad lövträd gör. Barrskogsområdet på norra halvklotet är mycket stort och kallas ibland för tajgan.

I lövskogen växer lövträd som björk, ask, lönn, bokträd och lind. Jorden är lerig, näringsrik och fuktig. Därför trivs också många blommor och svampar i lövskogen. Lövskog kräver mer värme än barrskog.

Allra närmast ekvatorn finns regnskog. Där är det mycket varmt och regnar så gott som varje dag. I denna fuktiga och varma miljö trivs ovanligt många växt- och djurarter. Amazonas regnskog i Sydamerika är världens största regnskog.

25


J O R D E N S K L I M AT O C H N AT U R

Det blir varmare på jorden Du har säkert hört talas om att det blir varmare på jorden. Att klimatet förändras är ingenting konstigt – det har det alltid gjort. Men på senare år har jordens medeltemperatur ökat ganska snabbt. Forskarna blir allt mer säkra på att det beror på att vi släpper ut för mycket växthusgaser.

ut

En

solvärme

d i r el v ym är de me n ig strå en la r .

Temperaturen stiger av för mycket växthusgaser

Bilarnas avgaser släpper ut koldioxid.

En del värme från jorden hålls kvar av växthusgaserna.

I luften finns växthusgaser som håller kvar värmen på jorden. Koldioxid och metan är två av dem. När vi människor gör så att mängden växthusgaser ökar, så stiger temperaturen.

VISSTE DU ATT ... Även kor bidrar till växthuseffekten. När de idisslar gräs rapar de mycket och då släpper de ut en växthusgas som heter metan. Metangas kommer också upp ur sumpmarker och risodlingar.

26

Industriernas skorstenar släpper ut koldioxid.

När kor rapar kommer det ut metangas.

Bara några grader förändrar livet Ingen vet exakt vad som kommer att hända när temperaturen stiger. Men bara några grader kan betyda mycket för växter, djur och människor. När det blir varmare smälter inlandsisar och glaciärer. Då stiger havsytan, och städer och andra platser vid kusterna kan översvämmas. Med värmen blir det torrare på vissa ställen och marken går inte att odla. Floder och sjöar kan torka ut och det blir ont om dricksvatten. På andra ställen kommer det att regna mer. Det blir vanligare med extremt väder med stormar, skyfall, torka och översvämningar.


J O R D E N S K L I M AT O C H N AT U R

VI KAN HEJDA UPPVÄRMNINGEN Det går inte att helt stoppa uppvärmningen av jorden. Men vi kan fortfarande påverka hur mycket temperaturen ska stiga.

Var en smart konsument

Välj energi från rena källor

Välj klimatvänliga transporter

Spara på elen

Det går åt mycket energi både när man tillverkar saker och när man ska transportera dem till butikerna. Vi kan försöka att välja bort varor som har transporterats långt, har onödigt mycket förpackningar eller som vi helt enkelt inte behöver.

Växthusgaser bildas när vi bränner olja, kol och naturgas. Därför gäller det att byta till renare energikällor. Vindkraft, solkraft och vattenkraft ger inga utsläpp av växthusgaser.

Dagens bilar och flygplan släpper ut stora mängder växthusgaser. I väntan på framtidens klimatvänliga bilar kan vi välja att gå eller cykla korta sträckor. Om vi ska åka långt är buss eller tåg ett miljövänligare val än bil och flyg.

Vi kan spara energi hemma genom några enkla vanor: Släcka när vi lämnar ett rum, stänga av TV och dator med knappen så att de inte står och drar el i standby-läget, ta en snabbdusch i stället för långa bad och sänka inomhustemperaturen.

SAMMANFATTNING – Vad kan du om jordens klimat och natur?

– En hel del faktiskt. Kolla här!

'

Med klimat menas hur vädret är på samma plats under en längre tid.

'

Klimatet på jorden blir varmare. Det beror på att människor släpper ut för mycket växthusgaser som håller kvar solvärme i atmosfären.

'

Klimatet skiljer sig mycket mellan olika platser på jorden. Det beror mest på att platserna får olika mycket solvärme.

'

Växthusgaser bildas när vi bränner olja, kol och gas.

'

Klimatet påverkar hur naturen ser ut. Där klimatet är tropiskt finns regnskogar. Där det är polarklimat finns is och frusen tundra.

'

Det varmare klimatet gör att stora inlandsisar börjar smälta så att havsytan stiger. Det kan leda till översvämningar. Vissa platser kommer att drabbas av torka, andra av mera regn. Det blir vanligare med extrema oväder.

27


A N TA R K T I S

JORDENS GLACIÄRER På vissa platser på jorden är det kallt året om. Då hinner inte snön som faller under vintern att smälta bort under sommaren. Varje vinter faller ny snö och lägger sig på marken i lager på lager. Snölagren packas ihop till en hård is som glider sakta fram över marken. Sådan is kallas glaciär. I dag finns ungefär 160 000 glaciärer på jorden. De finns på platser där det är riktigt kallt, som i Antarktis och på Grönland. Glaciärer finns också i höga bergsområden. Dricksvatten åt miljarder människor

Jordens glaciärer är mycket värdefulla. De innehåller nämligen 75% av allt sötvatten som finns, alltså det vatten vi använder som dricksvatten. Många av glaciärerna finns uppe i höga berg. Ismassorna är så tunga att de sakta glider nedför bergen. Lite längre ner på sluttningarna är det varmare. Där smälter isen. Smältvattnet bildar stora floder som rinner vidare nedför bergen, ut på slätter och till slut når havet. Från Himalayas glaciärer i Asien rinner de stora floderna Indus, Brahmaputra, Chiang Jang och Ganges. De ger dricksvatten till flera miljarder människor som bor längs dessa floder.

Glaciär är en större massa is och snö som rör sig av sin egen tyngd.

170


J O R D EANNSTAGRLKAC T IISÄ R E R

1980

Vad händer när glaciärerna smälter? Du har säkert hört att klimatet på jorden blir allt varmare. När temperaturen stiger börjar glaciärerna smälta. Flera av dem håller på att försvinna helt. Det kan leda till stora problem, eftersom många viktiga floder börjar i bergens glaciärer. Forskarna tror att floderna först kommer att svämma över. Efter ett tag, när glaciärerna är borta, kommer floderna att torka ut. Miljarder människor riskerar då att stå utan dricksvatten och möjlighet att vattna sina odlingar.

2002

Båda bilderna visar samma glaciär i Anderna i Peru. Den första bilden togs 1980 och då fyllde glaciären hela dalgången. Den andra bilden togs 2002. Det syns tydligt hur det allt varmare klimatet har fått glaciären att smälta. Titta särskilt på den del av glaciären som ligger högst upp. Även där har isen minskat kraftigt. Samma sak håller på att hända med andra glaciärer i världen.

171


Bildförteckning Nasa 5 Science Photo Library /IBL 8 Mary Evans/IBL 9 Mary Evans/IBL 10 Mary Evans/IBL 11(1,2) Niall Benvie/NaturePL/IBL 16 Jurgen Freund/NaturePL/IBL 17(1) Stuart Franklin/Magnum/IBL 17(2) Alexis Rosenfeld/Science Photo Library/IBL 19 Martha Holmes/NaturePL/IBL 20(1) Curt Carnemark/Scanpix 20(2) Torsten Andreas Hoffmann/LOOK/IBL 20(3) Eye Ubiquitous/Rex Features/IBL 21 Anup Shah/NaturePL/IBL 24(1) Stuart Franklin/Magnum/IBL 24(2) Andrey Zvoznikov/NaturePL/IBL 24(3) Mujo Korach / IBL 25(1) David Noton/NaturePL/IBL 25(2) Stuart Franklin/Magnum/IBL 25(3) Joachim Chwaszcza/LOOK/IBL 28 Etienne de Malglaive/Gamma/IBL 30 Zhao Shangyu/ChinaFotoPress/IBL 31 Fred Noy/UN Photo 32 John Vink/Magnum/IBL 33 Per-Anders Pettersson/Scanpix 34 Lena Kara/Rex Features/IBL 35 Jane Gifford/NHPA 36(1) Michael Martin/LOOK/IBL 36(2) Anup Shah/NaturePL/IBL 36(3) Jason Venus/NaturePL/IBL 38 Thomas White/IBL 39 Issouf Sanago/AFP/Scanpix 40 Peter Hanneberg/Scanpix 41 Francois Guenet/Rapho/IBL 42(1) Photo Researchers/IBL 42(2) Staffan Widstrand/NaturePL/IBL 43 Kazuyoshi Nomachi/Corbis 44 Jorma Valkonen/IBL 45(1) Karin Törnblom/IBL 45(2) Supreme Council of Antiquities & the National Geographic Society, HO/AP/Scanpix 45(3) Kajsa Fagerström/Scanpix 46 Cyril Le Tourneur d’Ison/IBL 47 Johanna Hanno/Scanpix 48 Simon King/NaturePL/IBL 49(1) Ruben Sprich/Reuters/Scanpix 49(2) John Downer/NaturePL/IBL 50 Hans-Erik Gother 52(1,2) Photo Researchers/IBL 54 Tony Karumba/AFP/Scanpix 56 George Esiri/Reuters/Scanpix 57 Georgette Douwma/NaturePL/IBL 58 Tom Walmsley/NaturePL/IBL 59(1) Per-Anders Pettersson/Scanpix 59(2) Anup Shah/NaturePL/IBL 60(1) Brian Rasic/Rex Features/IBL 60(2)

Michel Denis-Huot/HOAQUI/IBL 62-63 David Kjaer/NaturePL/IBL 63(1) Ingo Arndt/NaturePL/IBL 63(2) Torsten Andreas Hoffmann/LOOK/IBL 64(1) Huw Cordey/NAturePL/IBL 64(2) Ivan Alvarado/Reuters/Scanpix 65 Cyril Le Tourneur d’Ison/IBL 66(1) Hanne & Jens Eriksen/NaturePL /IBL 66(2) Jason Venus/NaturePL/IBL 67 Kay Maeritz/LOOK/IBL 68(1) Patrick De Wilde/HOAQUI/IBL 68(2) Antoine Serra/Corbis/Scanpix 68(3) Karl Malakunas/Onasia 70(1) FLT-PICA/Scanpix 70(2) David Lefranc/Gamma/IBL 71 Kamal Kishore/Reuters/Scanpix 72(1) Brian Harris/Rex Features/IBL 72(2) Elisabet Andersson 73 Alex Majoli/Magnum/IBL 74 Bilal Qabalan/AFP/Scanpix 75 Bertrand Gardel/Hemis.fr/Scanpix 76 Sören Wibeck/IBL 77 Per-Andre Hoffmann/LOOK/IBL 78(1) Niklas Kämpargård/IBL 78(2) Gerard Fritz/Rex Features/IBL 79(1) Omikron/PhotoResearchers/IBL 79(2) Angus McDonald/Onasia 80(1) Prashant Panjiar/Onasia 80(2) Kay Maeritz/LOOK/IBL 81 OS38 Objects of Nature/Photodisc/Getty Images 82 Christopher Wise/Onasia 83(1) Aroon Thaewchatturat/Onasia 83(2) Paul Cooper/Rex Features/IBL 84(1) Sinopix/Rex Features/IBL 84(2) Kurita Kaku/Gamma/IBL 85(1) Greg Davis/Onasia 85(2) Robin Moyer/Onasia 86 Aroon Thaewchatturat/Onasia 87 Robin Laurance / LOOK / IBL 88 Reinhard Krause/Reuters/Scanpix 89 Luke Duggleby/Onasia 90(1) Lars Nyman/Scanpix 90(2) Lynn M. Stone/NaturePL/IBL 91(1) Stephen Shaver/UPI/Eyevine/IBL 91(2) Patty Chen/Reuters/Scanpix 92 Li Shaobai/ChinaFotoPress/Gamma/IBL 93 Mattias Klum/Scanpix 94 Scott Sinkler/Corbis/Scanpix 96(1) Thomas Löfqvist/Sydsvenskan/IBL 96(2) Per-Andre Hoffmann/LOOK/IBL 97 Zhang Zhe/ChinaFotoPress/Gamma/IBL 98 Nick Garbutt/NaturePL/IBL 99(1) Dieterlen/Sucré Saié/IBL 99(2) Dinodia Photo Library/Botanica/scanpix 100(1) Jerry Redfern/Onasia 100(2)

ISBN 978-91-21-21894-5 © 2008 Torsten Bengtsson, Annica Hedin och Liber AB Redaktörer: Charlotte Olsson, Mats Juhlin Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktörer: Anna Lindsten, Mikael Myrnerts Faktor: Bertil Stålenmark Tecknare: Johnny Dyrander Bo Lundwall s 51 Projektgrupp för Upptäckarserien: Lennart Holmgren, Inga Henriksson, Charlotte Olsson, Lotta Rennéus, Mikael Myrnerts, Bertil Stålenmark Omslag: Lotta Rennéus Granskare: Marko Sandelin (gymnasielärare i geografi, Leksands gymnasium) Tack alla andra faktagranskare, barn och andra sakkunniga! Ett särskilt tack till alla ambassader och institut som granskat texterna om respektive land. Första upplagen 1 Tryck: Elanders i Falköping 2008

Pu Lati/ChinaFotoPress/Gamma/IBL 101(1) Willem Kolvoort/NaturePL/IBL 101(2) John Downer/NaturePL/IBL 102(1) Yves Gellie/Gamma/IBL 102(2) Wolfgang Flamisch/zefa/Corbis/Scanpix 103(1) Andy Rain/EPA/Scanpix 103(2) Greg Wood/AFP/Scanpix 104(1) James D. Morgan/Rex Features/IBL 104(2) Barry Bland/NaturePL/IBL 104(3) Steven David Miller/NaturePL/IBL 106 Jurgen Freund/NaturePL/IBL 107 Heather Faulkner/AFP/Scanpix 108 Don Fuchs/LOOK/IBL 109 Hauke Dressler/Look/IBL 110(1) Holger Leue/LOOK/IBL 110(2) Rex Features/IBL 110(3) Mary Evans/IBL 111(1) Victoria Arocho/AP/Scanpix 111(2) Everett Collection/IBL 112 Ian Jones/FSP/Gamma/IBL 113(1) Jean-Claude Coutausse/Rapho/IBL 113(2) Holger Leue/LOOK/IBL 114 Torsten Blackwood/AFP/Scanpix 115 David Gray/Reuters/Scanpix 116(1) Australia & New Zealand/Digital Stock 116(2) LOOK/IBL 118(1) Douglas Van Reeth/Loveland Daily Reporter-Herald/AP/Scanpix 118(2) Martin Harvey/NHPA 118(3) Staffan Widstrand/Corbis/Scanpix 120 Stefano Amantini/Atlantide Phototravel/Corbis/ Scanpix 121(1) Alex Segre/Rex Features/IBL 121(2) Photo Researchers/IBL 122(1) Rod Planck/NHPA 122(2) Gary Braasch/Corbis/Scanpix 123(1) OS06 Everyday Objects 1/Photodisc/Getty Images 123(2) OS38 Objects of Nature/Photodisc/Getty Images 124 David Noton/NaturePL/IBL 125 Art Foxall/UPI/Eyevine/IBL 126 Kevin Lamarque/Reuters/Scanpix 127 Jose Fuste Raga/Corbis/Scanpix 128 Jose Fuste Raga/Imagestate/IBL 129(1) John Cancalosi/NaturePL/IBL 129(2) Paul J. Richards/AFP/Scanpix 130 Lawrence Migdale/Photo Researchers/IBL 131 Archivo Iconografico, SA/Corbis/Scanpix 132 Corbis/Scanpix 133(1) Wisconsin Historical Society/Everett Collection/ IBL 133(2) Patricio Robles Gil/NaturePL/IBL 134 Stuart Franklin/Magnum/IBL 135 Mario Lopez/AP/Scanpix 136(1) A.P.I. Lochon/Gamma/IBL 136(2)

Bertrand Rieger/Hemis.fr/Scanpix 136(3) F. Lochon/Gamma/IBL 137(1) Stuart Franklin/Magnum/IBL 137(2) Stephen Frink/Corbis/Scanpix 137(3) Gary Roberts/Rex Features/IBL 138(1) Joel Sartore/Getty Images 138(2) Karl Heinz Raach/LOOK/IBL 138(3) Carlos Angel/Gamma/IBL 140(1) Ryan Fox/Scanpix 140(2) Pete Oxford/NaturePL/IBL 140(3) Tiziana and Gianni Baldizzone/Corbis/Scanpix 142 Luiz Claudio Marigo/NaturePL/IBL 143 Paul Stead/Imagestate/IBL 144 John Chiasson/Liaison/Getty Images 145 Sergio Moraes/Reuters/Scanpix 146 Robert Dowling/ImageState/IBL 147 Antonio Mari/ZUMA Press/Scanpix 148 Cathrine Gabrol/Gamma/IBL 149(1) Antonio Ribeiro/Gamma/IBL 149(2) Patrick Zachmann/Magnum/IBL 150 BrandX/Scanpix 151(1) Bertrand Gardel/Hemis.fr/Scanpix 151(2) Luiz Claudio Marigo/NaturePL/IBL 152 Craig Love/Corbis/Scanpix 153 Guillermo Granja/Reuters/Scanpix 154(1) Patrick Adventurier/Gamma/IBL 154(2) Carlos Barria/Reuters/Scanpix 155(1) Enrique Marcarian/Reuters/Scanpix 155(2) Stefano Torrione/Hemis.fr/Scanpix 157(1) Bridgeman Art Library/IBL 157(2) Joseph Rodriguez/Silver 158 Stuart Franklin/Magnum/IBL 160-161 David Noton/NaturePL/IBL 162(1) Luiz Claudio Marigo/NaturePL/IBL 162(2) Gustavo Gilabert/Corbis/Scanpix 163 David Noton/NaturePL/IBL 164(1) Mujo Korach / IBL 164(2) Norbert Wu/Minden Pictures/NordicPhotos 164(3) Magnus Hallgren/DN/Scanpix 165 Paul Souders/Corbis/Scanpix 166(1,2) Ingo Arndt/NaturePL/IBL 166(3) Tim Davis/Corbis/Scanpix 167 George Steinmetz/Corbis/Scanpix 168 Christin Wiedenmann 169 Bryan Lynas/Still Pictures 171(1) Mark Lynas/Still Pictures 171(2) Omslag: Eye Ubiquitous/Rex Features/IBL, Sinopix/Rex Features/IBL, Lawrence Migdale/Photo Researchers/IBL Omslag baksida: Kurita Kaku/Gamma/IBL Kartor: Liber Kartor

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner och landsting. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundtjänst tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundtjanst.liberab@liber.se


Sverige

– böcker i SO och NO för skolår 4–6

Europa

Upptäck Världen Geografi ingår i Upptäckarserien och är samplanerad med: Upptäck Världen Geografi Arbetsbok 21- 21895-2 Upptäck Världen Biologi 47-08043-4 Upptäckarserien har fler titlar. Se www.liber.se

Afrika Syderika

GEOGRAFI

Upptäck Världen Geografi innehåller: • fakta om Afrika, Asien, Oceanien, Nord- och Sydamerika och Antarktis • kartor och beskrivningar av några länder i varje världsdel • temakapitel om jordklotet, om öknar och odlingar, skogar och glaciärer • historiska avsnitt om pyramider, indianer och mycket annat • viktiga ord och begrepp • tabellfakta om världens länder.

Asien

ka

Den här boken handlar om världen, om klimat och natur, om länder och om människorna som bor på vårt klot.

Ocea

Antarktis

VÄRLDEN V GEOGRAFI V

Torsten Bengtsson

Annica Hedin

www.liber.se

Best. nr 21-21894-5 Tryck nr 21-21894-5

TORSTEN BENGTSSON och ANNICA HEDIN LIBER

9789121218945  

Syd- erika Ocea Europa LIBER Asien Antarktis Afrika ka Sverige

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you