9789127817548 by Smakprov Media AB

ÅSA BURMAN är fil.dr i filosofi och

arbetar som lektor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon har varit Fulbright-stipendiat vid University of California, Berkeley samt arbetat som managementkonsult på McKinsey & Company. Hon är även VD för Finish On Time, ett företag som hjälper doktorander att bli klara med sina avhandlingar i tid och må bra på vägen. ISBN 978-91-27-81754-8

Åsa Burman BLI KLAR I TID

Att doktorera är en dröm för många – men det är också ett ensamt och stressigt arbete. Bland Sveriges 17 000 doktorander är sjukskrivningstalen höga och avhandlingsarbetet tar ofta längre tid än planerat. I denna handbok för doktorander presenteras handfasta tekniker och förhållningssätt som ger hjälp med både akademisk produktivitet och stresshantering. Genom att kombinera produktivitetstekniker från University of California, Berkeley och näringslivet med stressforskning vill Åsa Burman ge fler doktorander möjlighet att bli klara med sina avhandlingar i tid – och må bra på vägen.

”För mig har det haft en oerhörd inverkan på min vardag. Jag får mer gjort på min arbetstid och behöver inte längre jobba kvällar eller helger.” Doktorand om att använda teknikerna i boken

Åsa Burman

BLI KLAR I TID och må bra på vägen handbok för doktorander

OMSLAG: NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN OMSLAGSBILD: SHUTTERSTOCK FÖRFATTARPORTRÄTT: SARA MC KEY

9 789127 817548

NOK_BURMAN_BLI_KLAR_I_TID_skydds.indd Alla sidor

2016-11-17 10:10

Bli_klar_ORIG_JE.indd 2

2016-11-30 13:23

INNEHÅLL Pusselbiten som saknades 9 KAPITEL 1.

Från vad till hur 11

Att skriva en avhandling och bli klar i tid 11 Att må bra som doktorand 12 Finish on time 16 Beteendeförändring 18 Bokens målgrupper 21 Upplägg 22 Övningarna 24 KAPITEL 2.

Att göra rätt saker 27

Effektivitet vs. produktivitet 27 Öka din produktivitet 29 Pareto, ärtor och 80/20-regeln 30 Två aspekter av 80/20-regeln 32 Tillämpningar av 80/20-regeln 39 Slutproduktfokus 53 Avhandlingspärmen 56 Slutsatser 63 KAPITEL 3.

Att arbeta i units 65

Fyra units är en bra dag 65 Tidstjuvar och tidstagare 66 Eliminera tidstjuvarna 68 Samkör tidstagarna 70 Arbeta i units 74 Slutsatser 81 KAPITEL 4.

Från vaga visioner till konkreta mål 85

Vikten av planering 85 Doktorandens olika roller 86 Matrisen ”Viktigt–brådskande” 88 SMART:a mål 92 Projektplanen 99 Slutsatser 123

Bli_klar_ORIG_JE.indd 5

2016-11-30 13:23

KAPITEL 5.

Positiv och negativ stress 127

Stress och återhämtning 127 Positiv stress 128 Negativ stress 129 Brist på återhämtning 131 Signaler på negativ stress 134 Varför uppkommer negativ stress hos doktorander? 137 Så kan du öka dina resurser 144 Slutsatser 149 KAPITEL 6.

Automatiska tankar 151

Inre krav och tankar 151 Triangeln ”Tanke, känsla, handling” 152 Tankar om krav och förväntningar 157 Vad kan du påverka? 159 Dina automatiska tankar 162 Höga prestationskrav 168 Strategier för att bemöta automatiska tankar 170 Slutsatser 177 KAPITEL 7. Så

följer du upp dina mål 179

Arbete fyller den tid du ger det 179 Parkinsons lag 180 Att arbeta i cykler 182 Uppföljning utifrån veckoscheman 188 Din idealvecka 196 Kvalitetskriterier 198 Slutsatser 202

KAPITEL 8.

Avslutande reflektioner 205

Från en spänd till en aktiv arbetssituation 206

Appendix 210 Tack 216 Slutnoter 218 Referenslista 223

Bli_klar_ORIG_JE.indd 6

2016-11-30 13:23

ÖVNINGAR

I boken ingår övningar vars syfte är att underlätta användningen av de olika teknikerna och förhållningssätten. Gör dem gärna i tur och ordning. Nedan följer en lista på de övningar du hittar i boken. Kapitel Övning ett 1. Få syn på din egen arbetsprocess 24 2. Sätt mål för arbetet med boken 25 två 3. Hisstestet 43 4. Dina bästa timmar 47 5. Slutproduktfokus 55 6. Avhandlingspärmen 58 7. Din syntes av kapitlet 64 8. Dina tekniker 64 tre 9. Tidstjuvar 68 10. Samkörning av epost 73 fyra 11. Uppföljning av teknikerna 86 12. Matrisen ”Viktigt–brådskande” 91 13. SMART:a mål 98 14. Dina mål med forskarutbildningen 101 15. Formella krav 103 16. Informella förväntningar 103 17. Din forskarutbildningsplan 107 18. Terminsplanen 111 19. Gå din termin 115 20. Skapa din terminsplan 117 21. Veckoschemat 123 fem 22. Stress och återhämtning 132 23. Dina signaler på negativ stress 136

Bli_klar_ORIG_JE.indd 7

2016-11-30 13:23

sex

sju

åtta

Bli_klar_ORIG_JE.indd 8

24. Stöd 141 25. Aktiv och passiv vila 145 26. Dina återhämtningsförslag 148 27. Din syntes 148 28. Triangeln ”Tanke, känsla, handling” 156 29. Krav och handledning 158 30. Få syn på dina tankar 165 31. Din huvudstrategi 169 32. Dina automatiska tankar 174 33. Men vs. och 175 34. Värderingskompassen 175 35. Att arbeta i cykler 188 36. Faktisk tid 189 37. Utvärdera SMART:a mål 191 38. Antal klara sidor per vecka 192 39. Slutsatser för ditt arbetssätt framgent 195 40. Idealveckan 196 41. Kvalitetskriterier 200 42. Prioritera inom avhandlingen 202 43. Din syntes av boken 205 44. Uppföljning av dina mål 205 45. Vilka är dina avgörande få? 206

2016-11-30 13:23

PUSSELBITEN SOM SAKNADES Till min stora förvåning var föreläsningssalen på University of California, Berkeley, fullsatt till sista plats när jag klev in. Jag hade trott att det bara skulle vara jag och några enstaka doktorander till där, med tanke på att föreläsningen låg tidigt på lördagsmorgonen. Ett par veckor tidigare hade en doktorandkollega tipsat mig om föreläsningen och sagt att jag bara måste gå. Hon slängde sig med ord som ”units” och ”80/20-regeln”, som ännu inte betydde något för mig. Hennes entusiasm och berättelse gjorde mig nyfiken och jag anmälde mig direkt. Två år in på forskarutbildningen hade jag nämligen börjat känna mig stressad. Tiden rann iväg utan att jag kommit så långt på avhandlingen som jag planerat, trots all tid och energi jag la ner på den. Jag hade börjat tvivla: Skulle jag verkligen bli klar och dessutom i tid? Blir avhandlingen bra nog? Är mitt val av område tillräckligt intressant och nytt? Det kändes som att jag satt i baksätet på den bil som var min egen avhandlingsprocess. Så nu satt jag här, och lyssnade på en pensionerad professor i litteraturhistoria som föreläste om ”Praktiska strategier för avhandlingsskrivande” och berättade om hur hon hjälpt över 100 doktorander till disputation. Och hon hade gjort det utan att läsa en rad av deras akademiska texter! Det visade sig att denna föreläsning var en av de mest populära bland Berkeleys doktorander och det var svårt att få en plats. Jag skulle snart förstå varför. Tillsammans med oss doktorander öppnade utbildningsledaren 9

Bli_klar_ORIG_JE.indd 9

2016-11-30 13:23

Dorothy Duff Brown upp den mystiska svarta låda som var vårt avhandlingsarbete. Hon gjorde det genom att lyfta fram en central aspekt av att doktorera som vi ofta glömmer bort, nämligen själva processen att skriva avhandlingen. Hon hjälpte oss att skifta fokus från vad – eller innehållet i avhandlingen – till hur vi gör när vi arbetar. Vi fick alltså syn på själva arbetsprocessen. Efter tre timmars föreläsning gick jag därifrån med lätta steg. Det kändes äntligen som att jag satt i min avhandlings förarsäte! Den viktiga insikten jag fått var att jag saknat en central pusselbit av avhandlingsarbetet utan att veta om det, nämligen att det också behövs praktiska strategier för att skriva en avhandling. Idag, drygt tio år efter föreläsningen i Berkeley, har jag själv haft förmånen att få hjälpa många doktorander att bli klara med sina avhandlingar i tid och att dessutom må bra på vägen. Denna bok förmedlar den metod jag presenterar på mina kurser Finish on time. Övningarna som ingår hjälper dig att komma igång med de praktiska strategier eller tekniker som metoden utgörs av, och använda dem i ditt dagliga akademiska arbete. Jag hoppas att den här boken kan bli din saknade pusselbit.

Bli_klar_ORIG_JE.indd 10

2016-11-30 13:23

KAPITEL 1. FRÅN VAD TILL HUR Att skriva en avhandling och bli klar i tid På de flesta institutioner runtom i Sverige hänger ”spikade” avhandlingar på väggarna eller så ställs de ut i montrar. Du vet som doktorand att du förväntas producera en liknande avhandling inom tidsramen och att du ska bidra med ny kunskap inom ditt fält. En mycket spännande och intressant men samtidigt svår uppgift. Men hur ska du rent praktiskt gå tillväga för att din avhandling ska bli klar i tid? Och vad kan du göra för att må bra på vägen och minska den negativa stressen? Och hur kan du hantera tankar och känslor kring om avhandlingen blir bra nog? Sverige har idag ungefär 17 000 doktorander och drygt 3 000 nya doktorander påbörjar forskarutbildningen varje år. Bara 63 procent av de doktorander som påbörjade sin forskarutbildning inom humaniora och samhällsvetenskap under 2001 var klara åtta år senare. Inom teknik låg motsvarande siffra på 64 procent och för naturvetenskap låg den på 74 procent. Inom medicin blev hela 81 procent klara.1 Genomströmningen skiljer sig alltså mycket åt mellan olika ämnesområden men särskilt inom vissa ämnesområden kan den sägas vara oroväckande låg.2

Bli_klar_ORIG_JE.indd 11

2016-11-30 13:23

Figur 1

Humaniora ocH SamHällSvetenSkap

63 %

37 %

100 % = 823

teknik

64 %

naturvetenSkap

19 %

26 %

36 %

100 % = 986

medicin

74 %

81 %

100 % = 525

100 % = 1058 Disputerat

Inte disputerat

Figur 1: Andel doktorander, start 2001, som disputerat inom 8 år. Källa: SCB rapport.

Doktorander får – till skillnad mot exempelvis projektledare inom näringslivet – sällan hjälp att hitta och använda sig av de rätta verktygen, eller praktiska strategierna, för att kunna leverera det högkvalitativa arbete som en avhandling är, i tid. Min erfarenhet är att detta är en bidragande orsak till den låga genomströmningen och att så få doktorander blir klara inom utsatt tid.3

Att må bra som doktorand Utmaningarna för doktorander är många. Den begränsade tillgången på verktyg, eller praktiska strategier för avhandlingsarbetet, är bara en av svårigheterna. Osäkerhet kring doktorandrollen och negativ stress är minst lika stora utmaningar för många doktorander. Slående är också att de flesta känner sig ensamma om sina upplevelser, trots att det är något de delar med många i samma situation. År 2001 påbörjade 3 548 doktorander sin forskarutbildning och under de närmaste åtta åren, mellan 2001 och 2009, hade nästan 12

Bli_klar_ORIG_JE.indd 12

2016-11-30 13:23

en fjärdedelFigur av 2doktoranderna (24 procent) varit långtidssjukskriv4 na. Den här typen av långtidssjukskrivning, förstått som att ha varit borta mer än två veckor från arbetet, beror ofta på stress. fördelning kvinnor/män av de långtidSSjukSkrivna

andel doktorander Som varit långtidSSjukSkrivna

24 %

29 %

76 %

71 %

100 % = 3548

Kvinnor

Män

Figur 2: Andel doktorander, start 2001, som varit långtidssjukskrivna (24 %) någon gång under 8 år. Källa: SCB 2012. 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0

KRAV–KONTROLL–STÖD-MODELLEN Forskning inom stressområdet visar på en möjlig förklaring till det till synes paradoxala i att doktorander i så stor utsträckning upplever negativ stress och ångest. Doktorander har ett arbete som präglas av stor frihet och dessutom möjlighet att få arbeta med sitt stora intresse – hur kommer det sig då att många mår så dåligt av det? Stressforskare har introducerat Krav–kontroll–stöd-modellen som är användbar för att förstå detta fenomen.5 För att en arbetssituation ska vara intressant men ändå rimlig i sitt omfång behövs en bra balans mellan de tre dimensionerna krav, kontroll och stöd. Många doktoranders arbetssituation präglas tyvärr av för höga eller otydliga krav, liten kontroll och bristande stöd, vilket är en grogrund för stress. Denna kombination är det som karaktäriserar vad som brukar kallas en spänd 13

Bli_klar_ORIG_JE.indd 13

2016-11-30 13:23

arbetssituation. Och det är ohälsosamt att befinna sig i en sådan situation alltför länge. VARKEN UNIK ELLER ENSAM Det är en bra tumregel att lyssna på hur andra har hanterat liknande problematiska situationer som man själv befinner sig i. I allmänhet har jag försökt följa regeln: ”Ta dig själv på allvar, men inte på alltför stort allvar.” Man kan lätt känna sig både unik och ensam i den akademiska världen. Men man är inte unik. De allra flesta av de problem man stöter på har andra också förmått lösa. Detta var kanske Figurviktigaste 3 den lärdomen jag drog av kursen. Man går forskarutbildningen tillsammans med andra personer som i stort sett brottas med samma problem som man själv. – Doktorand, Lunds universitet låg kontroll

Hög kontroll

Höga krav

Spänd arbetssituation

låga krav

Litet stöd

Passiv arbetssituation

Aktiv arbetssituation

Medel stöd Stort stöd

Avspänd arbetssituation

Figur 3: Krav–kontroll–stöd-modellen tillämpad på doktorandsituationen. Många doktorander befinner sig i en spänd arbetssituation med litet eller medelstort stöd. Källa: Figur efter R. Karaseks & T. Theorells forskning.

Bli_klar_ORIG_JE.indd 14

2016-11-30 13:23

Krav Många doktorander har väldigt höga krav på sig själva och är vana att prestera på en mycket hög nivå. När de redan höga inre kraven kombineras med vad som ofta upplevs som diffusa och otydliga yttre krav – exempelvis från handledare och institutionsledning (borde jag tacka ja till att undervisa eller istället gå klart mina kurser?) – blir kraven orimligt höga för många doktorander. En doktorand upplevde otydligheten i de yttre kraven som en måltavla som alltid rörde sig. När hon väl siktat in sig på ett mål och arbetat i den riktningen så flyttade sig plötsligt målet.

Kontroll En klar majoritet av de doktorander jag träffat upplever under perioder bristande kontroll över avhandlingsarbetet eftersom de inte tagit sig an ett så stort projekt tidigare. Och de har oftast inte tillägnat sig de tekniker som är centrala för att slutföra ett så stort projekt, vilket resulterar i en låg eller relativt låg grad av upplevd kontroll. Detta hör samman med den tidigare poängen om att akademiker sällan fokuserar på processen, eller hur:et, det vill säga att det ofta saknas en diskussion om praktiska strategier för att skriva en avhandling.

Stöd Med stöd avses både professionellt och privat stöd. Kanske är det så att doktoranden och handledaren inte ses så ofta eller inte riktigt hittat formerna för samarbetet ännu, och om stödet hemifrån dessutom är begränsat så kan inte stödet väga upp de höga kraven och den relativt låga graden av upplevd kontroll. Doktorander hamnar därför ibland i en position där de upplever höga krav och en relativt låg grad av kontroll och begränsat med stöd, och får därmed en spänd arbetssituation. 15

Bli_klar_ORIG_JE.indd 15

2016-11-30 13:23

Från en spänd till en aktiv arbetssituation Målsättningen med denna bok är att du ska få tillgång till konkreta tekniker och förhållningssätt för att under så långa perioder som möjligt kunna befinna dig i en aktiv arbetssituation där arbetet är roligt, utmanande och lustfyllt. Under de perioder då du befinner dig i en spänd arbetssituation får du hjälp att förflytta dig från en spänd arbetssituation till en aktiv arbetssituation. Krav–kontroll–stöd-modellen fyller alltså två funktioner. Den är dels en förklaringsmodell till sjukskrivningstalen bland doktorander och dels ett tillvägagångssätt för att hamna i den aktiva arbetssituationen där arbetet ofta är som bäst och mest lustfyllt – den situation som liknar hur många vill att arbetet egentligen ska vara.

Finish on time Under min tid i Berkeley hade jag, som tidigare nämnts, god hjälp av de tekniker och förhållningssätt som jag fick lära mig under föreläsningen. Jag fann dessa så värdefulla att jag ville lära mig mer. Under den återstående tiden i Berkeley fortsatte jag att arbeta tillsammans med utbildningsledaren för att få den pusselbit som jag insett att jag saknat på plats. När jag senare kom hem till Sverige igen, och lyckades disputera inom utsatt tid, så blev mina doktorandkollegor nyfikna på vad jag hade lärt mig i Berkeley. En idé började ta form: Kunde de erfarenheter och tekniker jag fått med mig hem bidra till att förbättra situationen för andra doktorander och göra så att fler blev klara i tid? Och kunde ambitionsnivån sättas ännu högre – bortom att bli klar i tid och må bra på vägen – till att även inkludera en metod för hur arbetet kan vara när det är som bäst och mest lustfyllt? Efter disputationen arbetade jag som managementkonsult. 16

Bli_klar_ORIG_JE.indd 16

2016-11-30 13:23

Jag tillägnade mig då nya tekniker och projektledningsverktyg och kom att önska att jag hade känt till dessa redan i början av min doktorandutbildning. Idén om att sprida denna saknade pusselbit tog ny fart. De tekniker jag fått med mig hem från Berkeley och som jag lärt mig i näringslivet fokuserade på produktivitet, men statistiken och intervjuer som jag gjorde med doktorander i både Berkeley och i Lund visade att det behövdes en metod som både adresserade den negativa stressen och hur man skulle gå tillväga för att bli klar i tid. Tillsammans med Johanna Clausen Ekefjärd, legitimerad psykolog med stor erfarenhet av att arbeta med just målgruppen doktorander och stressforskning, utformade jag Finish on time-metoden. Det är en kombination av akademiska produktivitetstekniker och förebyggande stresshanteringstekniker utformade med målet att öka genomströmningen och minska den negativa stressen och sjukskrivningen bland Sveriges doktorander. Precis som utmaningarna kring genomströmning och sjukskrivning hänger samman så kom den metod vi arbetade fram att integrera de två perspektiven produktivitet och stresshantering. Metoden bygger på mina egna erfarenheter från Berkeley, stressforskning med KBT-perspektiv, samt projektledningsverktyg och tekniker från näringslivet som är anpassade till akademin. Under de senaste sex åren har jag träffat drygt 800 doktorander, handledare och forskare på universitet och högskolor runtom i Sverige. Jag har lärt mig enormt mycket av deltagarna i våra kurser och på våra konferenser. Många forskare som jag träffat vittnar om att den kombination av akademiska produktivitetstekniker och förebyggande stresshanteringstekniker som vi presenterar är ett nytt och viktigt komplement till traditionell handledning och arbetet i forskargrupper. Precis som utbildningsledaren i Berkeley pekade ut en central pusselbit för mig som jag inte visste att jag 17

Bli_klar_ORIG_JE.indd 17

2016-11-30 13:23

saknat verkar denna metod göra detsamma när jag presenterar den på landets universitet och högskolor.6 Det finns intressanta mönster bland de grupper av doktorander som tagit del av Finish on time-metoden i kursform.7 I utvärder ingar nämner flera av deltagarna att de fått syn på och börjat reflektera kring sitt eget arbetssätt genom att använda de här teknikerna. Medvetenheten om det egna arbetssättet har alltså ökat. Deltagarna rapporterar också om en ökad arbetsglädje, trygghet och produktivitet i sitt arbete.8 Och en av orsakerna bakom detta är just den ökade medvetenheten om det egna arbetssättet. Förutom nya förhållningssätt och tekniker betonar de även en tydligare doktorandroll som orsaker till den ökade produktiviteten. När det gäller stress har vi sett ett mönster som innebär en minskad upplevd stress för en klar majoritet av deltagarna. Den minskade stressen har visat sig genom en mätning av stress med hjälp av ett erkänt verktyg inom psykologin – PSS (”Perceived Stress Scale”) – innan och efter kursen. En tydlig sänkning av upplevd stress för en klar majoritet av deltagarna bekräftas även av enskilda deltagarsamtal. En doktorand uttryckte exempelvis detta som att metoden varit ”en hjälp att gå från vaga känslor av obehag över något ogjort till tydliga planer och märkbara steg framåt”.

Beteendeförändring Som akademiker är vi experter på att observera och analysera olika fenomen men väldigt sällan observerar vi vår egen arbetsprocess. Samtidigt är processen central för att slutföra vårt arbete i tid och må bra längs vägen. Som individ har du ofta en huvudstrategi, eller ett visst sätt att tänka och agera, som du använder för att hantera en mängd olika 18

Bli_klar_ORIG_JE.indd 18

2016-11-30 13:23

situationer. En vanlig huvudstrategi för doktorander är att arbeta sig ur olika utmaningar genom att helt enkelt lägga i en extra växel och arbeta ännu hårdare. Ofta fungerar din huvudstrategi väl men när du möter nya situationer behöver du en större variation av strategier. Vid avhandlingsarbetet som pågår under så lång tid går det inte alltid att lägga i en extra växel. Den här boken kommer att ge dig tillgång till nya förhållningssätt och tekniker som vidgar din beteenderepertoar i den mening att du blir mer flexibel i ditt beteende. Men att gå från att läsa om dem till att verkligen använda dem i vardagen kommer inte alltid att kännas lätt.

SMÖRGÅSBORDET Föreställ dig teknikerna som presenteras i boken som ett stort smörgåsbord. När du tar dig an ett smörgåsbord väljer du ofta de saker du redan vet att du gillar – din huvudstrategi. Under bokens övningar kommer du att utmanas att välja de saker du inte vet om du gillar ännu eller till och med tror att du inte gillar – de alternativa strategierna. Anledningen är att det ofta är just de saker du inte tror att du gillar som befinner sig längst från din huvudstrategi och därmed kan vidga din beteenderepertoar mest. I många fall är teknikerna enkla att förstå medan den stora utmaningen ligger i att implementera dem. Att ändra vårt be teende är faktiskt bland det svåraste vi kan göra och det kan ta lång tid! Du kommer antagligen inte att uppleva att det känns rätt direkt. Jag rekommenderar att du testar en till två tekniker i taget, under en månad, och först därefter utvärderar dem. Hur har det gått? Har du fått mer gjort än tidigare? Har arbetet varit mer lustfyllt? En doktorand beskrev skillnaden efter en termins arbete med olika tekniker och utvärdering av dessa så här: ”För mig har det haft en oerhörd inverkan på min vardag. Jag får 19

Bli_klar_ORIG_JE.indd 19

2016-11-30 13:23

mer gjort på min arbetstid och behöver inte längre jobba kvällar eller helger.” Bakom detta låg dock mycket hårt arbete med att implementera teknikerna och därmed skaffa sig nya arbetsvanor. Ibland är det faktiskt så att det är just den teknik som du är mest tveksam till som kommer att visa sig ha mest effekt och som du kommer att uppskatta mest över tid. Eller så har du redan ett par tekniker eller arbetssätt som fungerar väldigt väl för dig och då kan dessa arbetssätt kombineras med någon av de nya teknikerna för att ytterligare förbättras. Med detta i åtanke vill jag uppmana dig att prova även den teknik som ligger längst ifrån dig och ditt naturliga sätt att arbeta, eftersom det kan vara just den teknik som med tiden visar sig mest användbar för dig. Teknikerna är relativt enkla att implementera, men det krävs en hel del arbete då det handlar om en beteendeförändring. En sådan förändring kan ses som en pågående cirkelrörelse som handlar om att reflektera, öva och utvärdera. Den första delen innebär att reflektera över den egna arbets situationen och arbetsprocessen samt att fundera över vilka utmaningar du står inför och vad du skulle vilja förändra. I övning 1 får du göra just detta. Därefter tar du till dig en eller flera tekniker som adresserar denna utmaning, vilket innebär att du övar på den nya tekniken eller det nya beteendet, och så övar du igen, och igen. Och därefter utvärderar du det nya arbetssättet. Hur har det gått jämfört med tidigare? Vilken skillnad, om någon, märker du? Sedan är du tillbaka i den första delen av cirkeln igen där du reflekterar. Och så övar och utvärderar du på nytt. Ett råd på vägen är alltså att se ditt arbete med att tillämpa teknikerna som en pågående cirkelrörelse där du reflekterar, övar och utvärderar om vartannat. Några råd på vägen: dels gäller det att verkligen öva, öva och återigen öva. Och räkna med att du emellanåt kommer att misslyckas eftersom det är lätt att falla tillbaka i gamla beteendemöns20

Bli_klar_ORIG_JE.indd 20

2016-11-30 13:23

ter. Hamnar du där får du reflektera över detta och öva på nytt. När du ska prova en ny teknik och därmed ett nytt beteende är det viktigt att ”sikta mot stjärnorna” i betydelsen att du verkligen provar tekniken och beteendet fullt ut som det beskrivs. När du väl övat in ett beteende så att det blivit en vana kan du vara lite mer flexibel, men inte under den fas när du skapar en ny vana. Sätt gärna ett tidsperspektiv för den nya tekniken. Om du exempelvis bestämmer dig för att arbeta i units under en lång och obestämd tid framöver kommer det troligen att kännas föga motiverande. Men om du däremot bestämmer dig för att göra det under de närmaste två veckorna och sedan utvärdera tekniken kommer nog din motivation att öka. Sist men inte minst: allt passar inte dig. Vi är alla olika som individer och vissa tekniker kanske fungerar bra för mig eller dina kollegor men inte för dig. När du provat och utforskat en ny teknik kan du komma fram till att just denna teknik inte var något för dig, och då kan du helt enkelt prova en annan teknik. Precis som att jag fortfarande inte blivit övertygad om att ta en bit ål från smörgåsbordet och numera helt enkelt hoppar över den.

Bokens målgrupper Bokens huvudsakliga målgrupp är doktorander inom olika ämnesområden. Metoden är generell i den mening att den är inriktad på processen snarare än innehållet, och är därmed inte ämnesspecifik. De förhållningssätt och tekniker som metoden består av är också generella i den mening att akademiker som befinner sig i olika situationer och på olika nivåer i sin forskar karriär – handledare, postdocs och aspirerande doktorander – kan använda sig av teknikerna, medan de exempel jag använ21

Bli_klar_ORIG_JE.indd 21

2016-11-30 13:23

der är specifika i den mening att de riktar sig till den primära målgruppen doktorander. Handledare är en annan målgrupp. Under årens lopp har jag och min kollega mött många handledare som varit nyfikna på teknikerna då de hört sina doktorander prata om dessa i fikarummet. Under dessa samtal uppkom frågor dels kring hur handledarna själva ytterligare kunde hjälpa till i processen, och dels vilka tidiga tecken på stress hos doktoranderna man måste se upp med. Precis som andra akademiker än doktorander visat intresse för metoden, så är min förhoppning med boken att både nya och mer erfarna handledare ska använda sig av boken som ett viktigt komplement till traditionell handledning som mestadels behandlar innehållet i avhandlingen snarare än processen. En tredje målgrupp är postdocs. Den här perioden i forskarkarriären präglas ofta av en känsla av osäkerhet inför framtiden och under årens lopp har jag och min kollega ofta blivit inbjudna att hålla föredrag kring stresshantering och produktivitet för denna målgrupp. Ambitionen är att också du som just avslutat din avhandling och funderar kring framtiden, eller om du redan fått ett nytt stort forskningsprojekt att sätta tänderna i, har användning av denna metod. Och sist men inte minst: du som aspirerar på en framtida doktorandplats och som nu skriver din första större självständiga uppsats har nytta av de olika teknikerna.

Upplägg Boken är upplagd på samma sätt som kursen Finish on time i den utsträckning det är möjligt. Jag rekommenderar därför att du läser boken och gör övningarna i samma ordning som boken 22

Bli_klar_ORIG_JE.indd 22

2016-11-30 13:23

presenterar dem. Med ett undantag: Om du är i början av terminen så rekommenderar jag att du går direkt till kapitel 4 och gör övningen Gå din termin (nr 19) så snart du kan. Läs gärna och gör övningarna för respektive kapitel under tre veckor. Det gör att du får tillräckligt med tid att prova och utvärdera de olika teknikerna. Det innebär också att det tar omkring en termin att arbeta dig igenom hela boken, vilket är ett lämpligt tidsintervall. Min erfarenhet är att nya doktorander är mest intresserade av delarna som handlar om akademisk produktivitet medan doktorander i slutet av sitt andra år på forskarutbildningen och framåt, liksom doktorander i slutfasen av avhandlingsarbetet, visar extra intresse för stresshanteringsteknikerna. De två delarna ligger dock nära varandra och är integrerade med varandra. Så min förhoppning är att du läser hela boken. Det går även bra att ta till sig enstaka förhållningssätt och tekniker. Exempelvis är ”units” och ”avhandlingspärmen” många doktoranders favorittekniker och många har använt Krav–kontroll–stöd-modellen som ett förhållningssätt till sin arbetssituation. Ett viktigt syfte med den här boken är att alla doktorander som vill ska kunna ta del av metoden, och inte bara de som vi träffat på kurser och konferenser. Boken är därför upplagd på ett sätt som gör att du kan ta del av innehållet i boken och göra övningarna ensam.9 Ett tips på vägen är att hitta en god samarbetspartner som också är intresserad av innehållet i boken. Under kursen Finish on time har ”buddy-systemet” nämligen varit en framgångsfaktor. Systemet innebär att arbeta tillsammans med en annan doktorand vid vissa övningar, stödja varandra i arbetet och vara varandras diskussionspartner. Så anamma gärna detta tillvägagångssätt genom att hitta din egen samarbetspartner under resans gång. Det kan också fungera utmärkt att arbeta med boken i en mindre 23

Bli_klar_ORIG_JE.indd 23

2016-11-30 13:23

doktorandgrupp. Ni kan då lägga upp det som en läsgrupp med regelbundna träffar där ni behandlar ett kapitel var tredje vecka med start i kapitel 2.

Övningarna När du jobbar med övningarna i denna bok är det bra om du har en arbetsbok där du kan skriva ner dina reflektioner kring övningarna och svar på de frågor som ingår. Som stöd i arbetet med övningarna finns det en pdf att ladda ner från Natur & Kulturs hemsida: www.nok.se/Bliklaritid. I denna pdf finns respektive övning med, liksom i vissa fall illustrationer samt utrymme att skriva på. Du kan antingen skriva ut hela pdf:en och använda dig av den som en arbetsbok eller skriva direkt i pdf:en på din dator om du föredrar det.

ÖVNING 1: FÅ SYN PÅ DIN EGEN ARBETSPROCESS Det här är en övning som du kan göra för att få syn på din egen arbetsprocess. Inte dina mål med arbetet utan hur vägen dit ser ut. Finns det något särskilt som du brottas med för närvarande? Handlar det exempelvis om frågor kring handledarskap? Eller om du är på rätt spår med avhandlingen? Eller har du funderingar kring din roll på institutionen och doktorandrollen i allmänhet? Eller tycker du att din forskning tar över det mesta i ditt liv? Ta en stund för dig själv och reflektera kring de eventuella utmaningar du står inför i din arbetssituation just nu. Skriv därefter ner dina reflektioner. 24

Bli_klar_ORIG_JE.indd 24

2016-11-30 13:23

ÖVNING 2: SÄTT MÅL FÖR ARBETET MED BOKEN Denna övning går ut på att du ska sätta mål för ditt arbete med boken. Häng nu med på följande tankeexperiment: Förhållningssätten och teknikerna i den här boken är precis vad du letat efter och exakt vad du behöver just nu. Implementeringen går som en dans. Du förstärker dina redan väl fungerande arbetssätt ytterligare och du börjar också arbeta på andra sätt än tidigare – och det fungerar utmärkt. Du får alltså ut precis allt det du vill och behöver av boken. Givet tankeexperimentet du just utfört blir den viktiga frågan: Vad är då annorlunda för dig efter en termin? Formulera dig gärna i termer av vad du gör annorlunda. Om du skulle vilja ha tydligare gränser mellan arbete och fritid kan det exempelvis formuleras som: ”Jag går hem från arbetet senast klockan 17 och jag lämnar artiklar och böcker på arbetet” eller ”Jag är ledig från arbetet på helgerna och träffar vänner”. Om du skulle vilja ändra något kring handledningen skulle det rent konkret kunna formuleras som: ”Jag arbetar med en ny biträdande handledare.” Reflektera en stund för dig själv. Skriv därefter ner de saker som du gör annorlunda efter en termin. Det du skrivit ner är dina målsättningar. Studera dem en extra gång för att se att de är formulerade i termer av vad du gör annorlunda. Försök också se till att de är tillräckligt specifika för att du ska kunna utvärdera om du uppnått dem i sista kapitlet. Du kommer också att återkomma till dessa målsättningar vid olika tillfällen längs vägen.

Bli_klar_ORIG_JE.indd 25

2016-11-30 13:23

ÅSA BURMAN är fil.dr i filosofi och

Åsa Burman BLI KLAR I TID

Åsa Burman

BLI KLAR I TID och må bra på vägen handbok för doktorander

OMSLAG: NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN OMSLAGSBILD: SHUTTERSTOCK FÖRFATTARPORTRÄTT: SARA MC KEY

9 789127 817548

NOK_BURMAN_BLI_KLAR_I_TID_skydds.indd Alla sidor

2016-11-17 10:10