Page 1

Arbetsmiljörätt och rehabilitering Arbetsmiljörätten och reglerna om sjukförsäkringen har varit mycket omdiskuterade under 2000-talets första decennium. Det gäller såväl på samhällsnivå som på organisations-, grupp- och individnivå. Ekonomiska kostnader har ställts mot anställdas utslagning från arbetsmarknaden och arbetsmiljöförhållanden i företag, kommunala förvaltningar och statliga myndigheter. Reglerna för arbetsmiljö-, arbetsskade- och rehabiliteringsområdena har ändrats ett flertal gånger under de senaste tio åren. I flera fall – senast under 2009 – har det tillkommit nya regler utifrån olika EU-direktiv, t.ex. inom diskrimineringsområdet och vid byggnationer av olika slag. Arbetsmiljörätt och rehabilitering är en praktisk handbok men också en uppslagsbok. Boken ger en samlad redovisning av de aktuella reglerna i lagar, förordningar, tillämpningsföreskrifter och kollektivavtal (november 2011). Den sätter in reglerna i ett sammanhang, vilket underlättar förståelsen och ger en helhetssyn.

Arbetsmiljörätt och rehabilitering

Författarna är båda sakkunniga och har praktisk erfarenhet av arbetsmiljöarbete, arbetsskador och rehabilitering. Mats Günzel är socionom och har mångårig erfarenhet av rehabiliteringsarbete inom t.ex. försäkringskassa och socialtjänst. Han har bland annat arbetat som försäkringschef och varit ansvarig för extern samverkan inom Försäkringskassan i Blekinge och har skrivit flera skrifter inom rehabiliteringsområdet.

3 upplagan

Lars Zanderin är universitetslektor (em.) och undervisar i arbetsmiljörätt, arbetsrätt, PA- och organisationsfrågor vid Växjö universitet. Han är vidare knuten till Rättssociologiska enheten, Lunds universitet, och har skrivit ett flertal böcker – ensam och tillsammans med andra – i arbetsmiljörätt, arbetsrätt, förvaltningsrätt och diskrimineringsfrågor.

Best.nr 47-09763-0

Tryck.nr 47-09763-0-00

Arbmiljo o rehab - omslag.indd 1

3 upplagan

11-12-22 09.50.36


3 uppl Arbetsmiljoratt o rehab.indd 1

2011-12-20 13.22


Förord Föreliggande bok, Arbetsmiljörätt och rehabilitering, tar upp regleringen på dessa områden. Många ändringar ägde rum till följd av det svenska EU-medlemskapet 1995. Vidare har Arbetsmiljöverkets och dess regionala organisations satsningar på olika former av kontroller inneburit vissa förändringar i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Många förändringar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) och råd har ägt rum de senaste tio åren. Särskilt vill vi nämna föreskriften om Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1, med ändringar i 2003:4 och 2008:15). På sjuk-, arbetsskade- och rehabiliteringsområdena har ett omfattande arbete pågått med socialförsäkringsbalken, som trädde i kraft den 1 januari 2011. Vi vill med den här boken ge grundläggande kunskaper i hur arbetsmiljöregleringen – i form av lagstiftning, förordningar och föreskrifter samt kollektivavtal – ser ut och hur den är knuten till annan reglering, t.ex. miljöbalken, plan- och bygglagen m.fl. Dessa kapitel har skrivits av Lars Zanderin. Att vi valt att skriva ett stort och relativt djuplodande avsnitt om rehabilitering hänger samman med att vi ser rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen som en av de stora arbetsmiljöfrågorna; gäller för individen, arbetsgivaren och samhället i stort. Kapitlen om rehabilitering har Mats Günzel svarat för. Många grupper behöver kunskaper om arbetsmiljörätt och rehabilitering. De målgrupper vi särskilt tänkt på är studerande på högskolenivå: blivande personalarbetare, ekonomer, ingenjörer och tjänstemän inom privat och offentlig sektor. Boken riktar sig även till arbetsmarknadens parter och de olika aktörer som arbetar med arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor, t.ex. landets försäkringskassor. Vi hoppas att boken ska fylla sitt syfte och vill avslutningsvis framföra ett tack till dem som stött och hjälpt oss på olika sätt vid tillkomsten av denna upplaga, som följer lagstiftning till november 2011. Författarna

3

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 3

2011-12-20 13.22


Vanliga förkortningar AD AF AFS AI AMF AML ATL AV BrB Ds EG EU FAS -05

FHV FK HA IFS JO LAS LFF (FML) LO LRA MBL MB Prop.

Arbetsdomstolen Arbetsförmedling Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöinspektionen; Arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöförordningen Arbetsmiljölagen Arbetstidslagen Arbetsmiljöverket Brottsbalken Departementsskrivelse Europeiska Gemenskapen Europeiska Unionen Förnyelse Arbetsmiljö och Samverkan i kommuner, landsting och regioner Företagshälsovård Försäkringskassan Huvudavtal Inspektionen för socialförsäkringen Justitieombudsmannen Lagen om anställningsskydd Lagen om facklig förtroendemans ställning Landsorganisationen Lagen om rättegång i arbetstvister Lagen om medbestäm mande i arbetslivet Miljöbalken Proposition till riksdagen

PTK RF RFV RRV

Privattjänstemannakartellen Regeringsformen Riksförsäkringsverket Riksrevisionsverket (numera Riksrevisionen) SACO Sveriges Akademikers Centralorganisation SAF Svenska Arbetsgivarföreningen: numera Svenskt Näringsliv SCB Statistiska Centralbyrån SEKO Förbundet för service och kommunikation SemL Semesterlagen SFB Socialförsäkringsbalken SFS Svensk författningssamling SIF Svenska Industritjänstemannaförbundet (upphörde 31/12 2007, numera Unionen efter sammanslagning med HTF) SKL Sveriges Kommuner och Landsting SkL Skadeståndslagen SOU Statens Offentliga Utredningar SWEDAC Styrelsen för teknisk ackreditering TCO Tjänstemännens Centralorganisation UVA Utvecklingsavtalet SAF, LO, PTK U-92 Utvecklingsavtalet för kommuner och landsting U-97 Utvecklingsavtalet för statlig sektor

4

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 4

2011-12-20 13.22


Introduktion Arbetsmiljön och begreppet arbetsmiljö har förändrats under 1900-talet och början av 2000-talet. Det kommer sig av att samhällets struktur och organisation har förändrats, och våra normer och värderingar har påverkats av den ekonomiska, tekniska och sociala utvecklingen. Olika arbetsolycksfall stod i förgrunden under 1900-talets första årtionden, orsakade av bl.a. transmissioner och öppna maskinsystem. Under 1920- och 30-talen kom alltmer olika typer av farliga ämnen att uppmärksammas, bl.a. tillskapades olika institutioner med medicinsk/kemisk inriktning. Begreppet fysisk arbetsmiljö och utbyggnad av skyddsorganisationen blev delar av arbetarskyddets utveckling under 1940- och 50-talen. Under 1960-talet lanserades begreppet psykosocial arbetsmiljö, även om det tog viss tid innan det blev en integrerad del av arbetsmiljöbegreppet, vilket infördes i 1978 års arbetsmiljölag, AML. Begreppet företagshälsovård skrevs in i AML 1986 och statsbidrag i olika former började betalas ut. Antalet anslutna företag och anställda ökade kraftigt. Trots olika insatser ökade emellertid antalet arbetsskador och regeringen tillsatte en särskild utredning som fick i uppgift att se över ”de farliga jobben”. Utredningen publicerade i sina betänkanden omfattande nationella och internationella studier om arbetsmiljön ur olika aspekter. De viktigaste förslagen kom att genomföras 1991 i 1978 års arbetsmiljölag. Redan innan utredningarna på arbetsmiljöområdet startat hade rehabiliteringsutredningen lämnat sitt betänkande. Resultaten av denna utredning överfördes till Arbetsmiljökommissionen, som fick i uppgift att samordna eller låt oss säga inordna rehabiliteringsfrågorna i arbetsmiljöregleringen. År 1991 fick således rehabiliteringsfrågorna en plats både i arbetsmiljölagen och i lagen om allmän försäkring (AFL). Samhällsutvecklingen och ändrade politiska förhållanden har lett till krav på ytterligare utredningar inom olika områden: utvalda delar av arbetsrätten, arbetsmiljörätten och arbetsskaderegleringen kom att utredas. Ett vet vi emellertid, och det är att arbetsmiljöbegreppet blivit mycket vittomfattande. Det omfattar i dag organisationsfrågor av olika karaktär och på olika nivåer: Arbetsorganisation av grupper och individer i integration i organisationen. Koppling produktion – arbetsmiljö i linjeorganisationen. Samordning med personal-, kvalitets- och utvecklingsfrågor samt kompetensekonomi.

5

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 5

2011-12-20 13.22


Int ro dukt ion Under senare år har ett flertal frågor tagits upp i arbetsmiljöutredningar både vad gäller svenska förhållanden och med koppling till olika EU-beslut och direktiv, såsom anpassning av samverkansregler, avtal om systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering, arbetsmarknadspolitiska program i arbetsmiljölagen, arbete i arbetsgivarens hushåll och produktion i 3 kap. 8 § AML. Vidare skyddsombudens tillträdesrätt, samordning – genomförande av EU:s byggplatsdirektiv, arbetsmiljöansvar för den som beställer en tjänst, informationsskyldighet för den som hyr in arbetskraft, tillsyn av utländska företag och företag som byter identitet. År 2006 och 2007 tillsattes två arbetsmiljöutredningar, Bättre arbetsmiljöregler I och Bättre arbetsmiljöregler II. De ledde fram till prop. 2008/09:138 Elevers och studerandes medverkan i arbetsmiljöarbetet, m.m. och prop. 2010/11:89 Ändrade regler om övertid och skyddskommitté. Arbetsmiljöregleringen måste samordnas med andra typer av regleringar för att den ska få genomslagskraft. Miljöbalken – den yttre miljön – liksom regler om kemiska produkter måste samverka med arbetsmiljöregleringen, såväl regelmässigt som organisatoriskt. Lagstiftningen angående el, brand och strålning har också stor anknytning till arbetsmiljöfrågorna och måste samordnas med arbetsmiljöregleringen. Vi kan ta upp ytterligare regleringar som på olika sätt knyter an till arbetsmiljöregleringen men nöjer oss här med att nämna socialförsäkringsbalken eftersom delar av den är så intimt är förknippade med dels arbetsmiljöregleringen, dels syftet med denna bok: att ge en inblick i hur rehabilitering och arbetsmiljöreglering är knutna till varandra samt hur de olika regleringarna samverkar och är beroende av varandra. Det finns vissa delar som inte tagits med i boken av utrymmesskäl. Här ska nämnas arbetsrättslig lagstiftning som medbestämmandelagen (MBL) och förtroendemannalagen (LFF). Vidare har vi inte behandlat minderåriga i arbetslivet. I bokens avsnitt om rehabilitering behandlas lagen om anställningsskydd (LAS) med avseende på rehabiliteringsinriktade frågeställningar såsom uppsägning, medan andra frågor som omplacering och omreglering av anställning respektive vissa procedurregler lämnats utanför vår framställning. Avslutningsvis vill vi peka på att förändringar tillkommer löpande på grund av vårt lands EU-medlemskap.

6

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 6

2011-12-20 13.22


Innehåll Förord .........................................................................................................................

3

Vanliga förkortningar .......................................................................................

4

Introduktion ...........................................................................................................

5

DEL I: ARBETSMILJöRÄTT......................................................................

11

Arbetsmiljöreglering ur ett historiskt perspektiv ..........................

13 13 14 17 20

Tidsperioden 1880–1912 ................................................................................................ Det moderna arbetarskyddets framväxt 1912–1949 ..................................................... Arbetarskydd och arbetsmiljö 1949–2012 ..................................................................... Arbetsmiljörätt och rehabilitering .................................................................................

Arbetsmiljöregleringen.................................................................................... AV:s föreskrifter och råd ................................................................................................. Andra regleringsformer .................................................................................................. Arbetsmiljöreglering relaterad till anknytande reglering .............................................

22 23 27 29

Arbetsmiljölagens ändamål och tillämpningsområde ...............

31

Arbetsmiljöförhållanden och utformning av arbetsmiljön ....

33

Arbetsmiljöansvar för arbetsplatsens olika aktörer .....................

37 39 46 47 49 51 53 55

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar .................................................................................. Arbetstagarens arbetsmiljöansvar .................................................................................. övriga aktörer i arbetslivet med arbetsmiljöansvar ...................................................... Tillsyn av arbetsmiljön.................................................................................................... Inspektion och inspektionsmeddelande ........................................................................ Föreläggande och förbud ................................................................................................ överklagande (9 kap. AML) ...........................................................................................

7

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 7

2011-12-20 13.22


Inne hål l

Rättsligt ansvar för arbetsmiljön – påföljder .................................... Arbetsgivarens rättsliga ansvar ....................................................................................... Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare: skyddsorganisation – arbetsmiljöverksamhet .................................

56 56

Skyddsombud och skyddskommitté .............................................................................. Arbetsmiljöavtal ..............................................................................................................

65 66 70

Företagshälsovård ............................................................................................... Företagshälsovårdsavtal ..................................................................................................

73 74

DEL II: REHABILITERING.........................................................................

77

Rehabiliteringsansvar .......................................................................................

78 78 79 79 81 84 86 89

Rehabilitering .................................................................................................................. Varför rehabilitering? ...................................................................................................... Varför växlar sjukfrånvaron så kraftigt? ......................................................................... Arbetsmiljöns betydelse .................................................................................................. Socialförsäkringsstatistik ................................................................................................ Utslagningsprocessen ...................................................................................................... Är rehabilitering lönsam? ...............................................................................................

Utredningarna ....................................................................................................... Rehabiliteringsberedningen............................................................................................ Arbetsmiljökommissionen ............................................................................................. Sjuk- och arbetsskadeberedningen ................................................................................ AGRA-utredningen ......................................................................................................... Rehabilitering till arbete ................................................................................................. Sjukfrånvaro och sjukskrivning ...................................................................................... Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet .................................................................... 11-punktsprogrammet ................................................................................................... Socialförsäkringsutredningen ........................................................................................

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ..................................................... Arbetsgivarens organisation av rehabiliteringsverksamheten ...................................... Arbetsgivarens utredningsansvar ................................................................................... Arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringsåtgärder.........................................................

92 92 93 94 96 98 100 101 103 105 106 106 108 113

8

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 8

2011-12-20 13.22


Inne hål l

Arbetsgivarens anpassningsansvar .......................................................... Generell arbetsmiljöanpassning ..................................................................................... Individuell arbetsmiljöanpassning ................................................................................ Arbetsmiljöverkets kungörelse med föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering .........................................................................................................

Arbetsgivarens omplaceringsansvar .......................................................

116 116 116 118

Prop. 1973:129 om förslag till lag om anställningsskydd .............................................. Arbetsdomstolen (AD) ...................................................................................................

123 123 124

Individens medverkan .....................................................................................

132

Försäkringskassan ............................................................................................... Samordning av rehabilitering ......................................................................................... Upptäcka rehabiliteringsbehov ...................................................................................... Utreda behov och förutsättningar för samordnad rehabilitering ................................ Rehabiliteringsåtgärder ...................................................................................................

134 135 138 139 144

Försäkringskassans samverkan ..................................................................

148 149 150 151 153 153

FINSAM........................................................................................................................... Arbetsförmedlingen ........................................................................................................ Sjukvården ....................................................................................................................... Socialtjänsten .................................................................................................................. Arbetsmiljöverket............................................................................................................

Ersättningssystemet ........................................................................................... Rätten till sjukpenning.................................................................................................... Förändringar från den 1 juli 2008 ................................................................................. Rehabiliteringsersättning ................................................................................................ Förebyggande sjukpenning............................................................................................. Särskilt högriskskydd ...................................................................................................... Försäkringsmedicinsk rådgivare ....................................................................................

154 154 158 165 167 168 168

Käll- och litteraturförteckning ...................................................................

169

9

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 9

2011-12-20 13.22


Arbetsmiljoratt o rehab.indd 10

2011-12-20 13.22


DEL I

arbEtsmILjörätt

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 11

2011-12-20 13.22


Arbetsmiljoratt o rehab.indd 12

2011-12-20 13.22


arbetsmiljöreglering ur ett historiskt perspektiv Då man ser tillbaka på arbetsmiljöns reglering ur ett hundraårigt perspektiv går det att urskilja i princip tre olika intresseinriktningar, som inte får ses avgränsade tidsmässigt. Med det menas att arbetsolyckor och dödsfall, som i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var det primära arbetsområdet för arbetsmiljöarbetet, fortfarande är mycket aktuella men ur delvis andra aspekter. Samma förhållande gäller de olika arbetssjukdomar som uppstår på grund av damm, gaser och farliga ämnen och som började uppmärksammas i slutet av 1920-talet, då lagen om försäkring för yrkessjukdom (1929) kom till. Arbetssjukdomarna är i dag i högsta grad aktuella, även om det gäller andra eller ”nya” sjukdomar. En tredje intresseinriktning som kanske inte uppmärksammades fullt ut förrän under 1970och 80-talen är den psykosociala påverkan som arbete ger. Grafiskt kan de tre intresseinriktningarna beskrivas på följande sätt: 1880–1930

1930–1970

1970–2012

Arbetarskydd

Arbetsmiljö

Arbetsliv

NUVARANDE ARBETSMILJÖBEGREPP Olycksfall

Fysisk arbetsmiljö Farliga ämnen

Psykosocial arbetsmiljö Motivation Arbetsglädje Socialt innehåll

Olika inriktningar på arbetsmiljöområdet.

tidsperioden 1880–1912 Det industriella genombrottet som brukar förläggas till tiden 1870–1900 kom att skapa arbetsmiljöer som genom fabrikssystem, mekanisering och ångkraft var helt nya för såväl företagare som arbetare. Nya maskiner och oerfaren arbetskraft ledde till att många arbetsolyckor uppkom. Regler på arbetsmiljöområdet förekom nästan inte i någon utsträckning alls. 13

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 13

2011-12-20 13.22


Ar b e tsmiljörätt oc h re hab ilite r ing Efter riksdagsmotioner tillsattes en utredning – arbetareförsäkringskommittén (1884) – som i sitt betänkande (1888) liksom i en följande proposition föreslog skydd mot ohälsa och olycksfall inom industriell verksamhet för de anställda arbetarna. Jordbruket uteslöts. Statliga arbetsmiljöinspektörstjänster (tre till antalet) som hade till uppgift att övervaka att föreskrifterna följdes inrättades, men det var endast länsstyrelserna som kunde ålägga arbetsgivarna att åtgärda de missförhållanden som hade uppstått. Trots lagens vaga utformning fick den principiell betydelse eftersom den statliga inspektionen fick möjlighet att kontrollera att industrin uppfyllde de krav och normer som fanns i yrkesfarelagen från 1889. Kraven under 1890-talet och början av 1900-talet ledde till motioner i riksdagen från huvudsakligen det liberala blocket. Innan regeringen 1905 tillsatte yrkesfarekommittén hade riksdagen fattat beslut om skydd för minderåriga och kvinnor (1900) samt beslutat om ersättning vid olycksfall. Kommittén lade sitt huvudbetänkande 1909 men dess arbete hade redan tidigare, efter ett delbetänkande 1907, utmynnat i förbud mot kvinnligt nattarbete. 1912 års arbetarskyddslag kom att leda till en kraftig förstärkning av det lagstadgade arbetarskyddet. 1912 års arbetarskyddslag innebar en kraftig förstärkning av det lagstadgade arbetarskyddet. För det första utökades lagens tillämpningsområde till att gälla rörelser utanför jordbruket, där anställd arbetskraft användes. För det andra utökades listan med skyddsbestämmelser som arbetsgivarna hade att följa, så att den bringades i överensstämmelse med den tekniska utvecklingen. För det tredje inrättades en chefsmyndighet för arbetsmiljöinspektionen, som också gavs ökade resurser. För det fjärde skärptes bestämmelserna rörande minderåriga. Och för det femte, i lagens paragraf 31, stadgades uttryckligen att arbetarna hade rätt att utse egna ombud att företräda de anställda i arbetarskyddsfrågor. (Lundh och Gunnarsson 1987, s. 51) Perioden fram till 1912 års arbetarskyddslags tillkomst dominerades av enskilda stadsliberalers intressen av att förbättra arbetarnas arbetsförhållanden. Men även arbetsmiljöinspektörer och anställda i försäkringsbolag drev fram förändringarna. För LO:s del var man mest intresserad av att förbättra arbetstiderna, medan arbetsgivarnas intressen huvudsakligen sammanhängde med möjligheterna att begränsa lagliga ingrepp i näringslivets verksamheter.

Det moderna arbetarskyddets framväxt 1912–1949 Under perioden 1912–1949 fick man allt mer upp ögonen för bristande sanitära förhållanden i arbetslivet och den fara som olika yrkessjukdomar utgjorde. Genom utbyggnad av försäkringslagstiftning och Yrkesinspektionen samt arbetsmedicinsk forskning och lokalt

14

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 14

2011-12-20 13.22


Ar b e tsmiljöre g le r ing ur e tt histor iskt p e r sp ekt iv skyddsarbete i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare skedde en gradvis anpassning till förhållandena i arbetslivet. Socialstyrelsen lade på uppdrag av regeringen 1925 fram ett förslag till revidering av 1912 års arbetarskyddslag med önskemål om att – jordbruket skulle omfattas av lagen, – minimiåldern för minderåriga i industri och gruvor skulle höjas till 16 år, – arbetarna skulle få en veckas semester och – lokala skyddsombud skulle utses av arbetarna. LO stödde tankegångarna medan SAF gick emot de flesta av de nya förslagen. Under 1920-talet accentuerades försäkringsfrågorna igen, vilket bl.a. sammanhängde med det ökade antalet arbetsolyckor. 1918 års lag om olycksfallsförsäkring hade lett till stegrade kostnader för industriarbetsgivarna som var obligatoriskt anslutna till försäkringssystemet. Efter internationell påverkan bl.a. i form av ILO-konventioner och rekommendationer fick vi den första yrkessjukdomslagen. Denna försäkring tog upp sjukdomar som ämnen som arsenik, bly, kvicksilver och fosfor kunde leda till, liksom andra arbetsförhållanden som t.ex. strålande värme eller ljus och röntgenstrålning (Lundh och Gunnarsson 1987, s. 69 ff.). Även arbetsmarknadsparterna LO och SAF tog tag i arbetarskyddsfrågorna sedan partsfrågorna på arbetskonfliktområdet lösts genom 1938 års Saltsjöbadsavtal. Efter gemensam utredning kom parterna 1942 fram till en överenskommelse angående den lokala säkerhetstjänstens organisation. SAF fick sin vilja igenom att överenskommelsen skulle ses som rekommendationer till parterna. LO hade helst önskat ett kollektivavtal och antecknade till protokollet att man inte frånsade sig möjligheten att i framtiden agera lagstiftningsvägen. När det gäller reglernas innehåll var SAF och LO däremot eniga. Jämfört med gällande lagstiftning, stärkte överenskommelsen 1942 det lokala arbetarskyddet, genom att stadga att skyddsombud skulle utses på arbetsplatser med minst tio arbetare, genom att säkerhetskommitté skulle utses vid arbetsställen med minst 100 arbetare, genom att regler för säkerhetskommittéernas möten fastställdes, samt genom att skyddsombuden skulle få ersättning från arbetsgivaren för förlorad arbetsinkomst under förrättning. På lokal nivå följdes 1942 års överenskommelse mellan SAF och LO av att representanter för företagsledningarna och de fackliga organisationerna utarbetade lokala säkerhetsföreskrifter, vilka var anpassade till den verksamhet som bedrevs. Föreskrifterna vände sig direkt till arbetarna med förhållningsorder och råd för att förhindra olyckor och ohälsa i arbetet. (Lundh och Gunnarsson 1987, s. 71)

15

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 15

2011-12-20 13.22


Ar b e tsmiljörätt oc h re hab ilite r ing Den socialdemokratiska regeringen hade från sitt tillträde 1936 på flera olika sätt agerat i arbetarskyddsfrågan och bl.a. tillsatt 1938 års arbetarskyddskommitté som skulle revidera 1912 års lag. Förslaget utmynnade i 1949 års arbetarskyddslag och omfattade bl.a. – jordbrukets införande under lagstiftningen, – obligatoriska skyddsombud och säkerhetskommittéer på arbetsplatser med mer än 5 resp. 100 arbetare, – anmälningsplikt vid startande av verksamhet, – obligatorisk granskning av byggnadsförslag och vissa arbetslokaler, – skadeståndsskyldighet vid trakasserier av skyddsombud, – regler om raster och paus, samt – inrättande av arbetarskyddets förvaltning. LO ställde sig i princip positiv och såg lagen som tillfredsställande ur arbetarnas synpunkt medan SAF fruktade att den kunde leda till central detaljreglering och byråkrati och önskade begränsa det nya ämbetsverkets uppgifter och personalresurser. Den nya arbetarskyddslagen avslutade tillsammans med försäkringarna för olycksfall 1916 och 1929 och försäkringarna för yrkessjukdom 1929, 1930, 1936, 1938 och 1944 den reformprocess som tagit sin början med 1912 års arbetsskadelag. Till den avslutade reformperioden bör egentligen också räknas 1951 års revision av överenskommelsen 1942 mellan LO–SAF angående det lokala skyddsarbetets organisation. Landsorganisationen hade strävat efter att utvidga lagens tillämpningsområde, förbättra yrkesinspektionens förhållanden och effektivitet samt skyddsombudsinstitutionens status, medan SAF hade varit restriktiv vad gäller utbyggnad och kostnader i ovan nämnda frågor. Det är dock ingen överdrift att tala om att det rått en grundläggande enighet mellan stat, arbetsgivare och arbetstagare om nödvändigheten av ett arbetarskydd med lagar, föreskrifter och kontrollmyndigheten. (Lundh och Gunnarsson 1987, s. 85) Lohse kommenterar arbetet med arbetarskyddet under 1940-talet, i regler angående 1952 års LO–SAF-överenskommelse, på följande sätt: Nästan allt som tidigare framförts diskussionsvis eller i form av utopiska krav blir under detta arbete aktualiserat, granskat på allvar och till stora delar förverkligat. (Lohse 1963, s. 117)

16

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 16

2011-12-20 13.22


Ar b e tsmiljöre g le r ing ur e tt histor iskt p e r sp ekt iv

arbetarskydd och arbetsmiljö 1949–2012 Fram till mitten av 1970-talet fullföljdes och byggdes skyddsverksamheten ut enligt den mall som lagts fast under 1940-talet. Den offentliga normgivningen och tillsynen förstärktes genom att Arbetarskyddsstyrelsen inrättades. Lokala skyddsorganisationer byggdes ut och skyddsombudens utbildning förbättrades. Företagshälsovården inordnades i företagens skyddsorganisation. SAF och LO slöt 1967 en ny överenskommelse om skyddsorganisation och företagshälsovård som en ersättning för 1951 års överenskommelse. Vid 1960-talets mitt hade parterna på arbetsmarknaden vidgat sitt perspektiv till att inte bara omfatta arbetsolyckor och yrkessjukdomar. Även förebyggande åtgärder när det gäller fysiska arbetsmiljöproblem och i viss mån psykologiska och sociala faktorer som trivsel och stress betonades. LO kom att framstå som den främsta drivande kraften, inte bara i arbetsmiljöarbetet, utan också i strävandena att skapa möjligheter till inflytande i arbetet för de anställda. LO-kongressen 1961 blev startpunkt för såväl strävanden mot inflytande för de anställda i arbetslivet som förbättringar av arbetsmiljön (se rapporten Fackföreningsrörelsen och företagsdemokratin, LO 1961). Den offensiv som LO drog i gång 1961 kännetecknades av tre slags strävanden: – öka kompetensen vad gäller skyddsverksamhetens medicinska och tekniska sidor. – Ompröva principerna för den lokala skyddsverksamheten, bl.a. i form av högre status för skyddsombuden och ökade befogenheter för dem samtidigt som företagshälsovården ges möjlighet till expansion. – Påverka statsmakterna att förbättra arbetarskyddet genom att bl.a. ge tillsynsmyndigheterna läkarexpertis och skapa fristående institut för Arbetarskyddsstyrelsen. (Lundh och Gunnarsson 1987, s. 111 ff. och Nordfors 1985, s. 32 ff.) Under perioden fram till nästa LO-kongress 1966 utvecklade Landsorganisationen sin arbetsmiljöpolitik så att den fick en större bredd, och man kan säga att den moderna synen på arbetsmiljön kom att bekräftas i rapporten Fackföreningsrörelsen och den tekniska utvecklingen. På 1971 års LO-kongress var det bredare synsättet på arbetsmiljö etablerat. En särskild rapport, Fackföreningsrörelsen och arbetsmiljön, lades fram. Några år dessförinnan hade arbetarrörelsens politiska gren lagt fram sitt program om arbetsmiljön i samverkan med LO (1968). Två faktorer har påverkat TCO:s agerande i arbetsmiljödebatten under 1970-talet: framväxten av det bredare arbetsmiljöbegreppet under 1960-talet och som slog igenom vid 1970-talets början samt den tekniska utvecklingen som medförde att gamla arbetsuppgifter kom att ersättas med nya som ofta var monotona och ensidiga. 17

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 17

2011-12-20 13.22


Ar b e tsmiljörätt oc h re hab ilite r ing År 1956 kom SIF och SAF överens om en rekommendation om hur arbetarskyddet på kontor skulle utvecklas. Rekommendationen anslöt i stort till LO–SAF-överenskommelsen 1951. Under 1960-talet agerade TCO huvudsakligen genom remisskrivande. Enskilda förbund som SIF och HTF motionerade till TCO-kongresserna i slutet av 1960-talet och 1970-talet. De fick gehör för sina motioner. I början av 1970-talet tillsattes en arbetsmiljönämnd inom TCO och en medicinsk expert engagerades. År 1974 låg också Gunilla Bradleys rapport ”Arbetsmiljö och tjänstemän” färdig och 1976 presenterades en utredning angående psykosocial arbetsmiljö. Med de nämnda aktiviteterna kan TCO sägas ha etablerat sig tillsammans med LO och SAF i ett arbetsmiljöarbete som bygger på att arbetsmiljön omfattar allt som påverkar människan i arbetet liksom allt individen påverkar i arbetet. (Bradley m.fl., s. 127 ff.) Arbetsmiljöutredningen, som tillsattes 1970 efter krav från bl.a. LO på revidering av 1949 års arbetarskyddslag, byggde sitt arbete till stor del på LO:s och SAF:s överenskommelse om det lokala skyddsarbetet. Redan 1963 hade, genom en lagrevision, all verksamhet där anställda utför arbete för arbetsgivarens räkning intagits inom lagområdet. Den offentliga sektorn kom därvid att omfattas av arbetarskyddslagen. Arbetsmiljöutredningen lade 1972 ett delbetänkande, Bättre arbetsmiljö (SOU 1972: 86). Arbetsmiljöutredningen hade till stora delar byggt sitt betänkande på 1967 års överenskommelse mellan SAF och LO om det lokala arbetarskyddets organisering. Men utredningen gick längre än vad överenskommelsen gjort. Genom lagrevision 1973 ökade skyddsombudets uppgifter och dess ställning stärktes. Ombudet gavs rätt att erhålla upplysning och information i alla frågor som berörde arbetsmiljön, liksom rätt att delta i planering av arbetslokaler och produktionsmetoder. Vidare fick skyddsombudet rätt att stoppa arbeten som bedömdes farliga, i avvaktan på beslut från yrkesinspektionen. För att kunna fullgöra sina uppgifter, garanterades skyddsombudet rätt till ersättning ur produktionen för den tid han/hon bedrev skyddsarbete, liksom rätt till bibehållna anställningsförmåner. Dessutom byggdes systemet med regionala skyddsombud ut, och skyddskommittéernas uppgifter breddades. (Lundh och Gunnarsson 1987, s. 129) Som en följd av den reviderade arbetarskyddslagen slöt LO, SAF och PTK (Privattjänstemannakartellen) arbetsmiljöavtalet 1976, som innehöll regler om partssamverkan, generella regler för arbetsmiljöverksamheten samt riktlinjer för företagshälsovården.

18

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 18

2011-12-20 13.22


Ar b e tsmiljöre g le r ing ur e tt histor iskt p e r sp ekt iv Arbetsmiljöutredningen fortsatte sitt arbete fram till 1976, då slutbetänkandet med förslag till arbetsmiljölag (observera förändringen från begreppet arbetarskydd till arbetsmiljö) lades fram. Efter remissbehandling, lagrådsgranskning och proposition till riksdagen kunde riksdagen utifrån socialutskottets betänkande fatta beslut om att anta en ny arbetsmiljölag. Några ändringar företogs inte i den föreslagna författningstexten. Genom 1978 års arbetsmiljölag hade ett nytt synsätt på arbetsmiljöfrågor stadfästs. Vid riksdagsbehandlingen formulerades synen på arbetsmiljölagstiftningen på följande sätt: Lagstiftningen bör garantera en tillfredsställande standard på arbetsplatser och vara en bas för vidare förbättringar. En av de viktigaste riktlinjerna är att lagstiftningen bör klart spegla att bedömningen av arbetsmiljön skall ske utifrån ett vidare hälsobegrepp; en renodlat teknisk och fysiologisk syn på arbetsplatsens hälsorisker har sålunda efter hand avlösts av en insikt om att man bör sträva efter bästa möjliga arbetsförhållanden också från social och psykologisk synpunkt. Med utgångspunkt i detta betraktelsesätt bör skärpt uppmärksamhet riktas mot såväl fysiska faktorer i arbetsmiljön som omständigheter sammanhängande med arbetets uppläggning och innehåll. Ett krav som också bör ställas är att lagstiftningen måste ge underlag för strävanden att allvarligt tillgodose de arbetandes behov. Med utgående från arbetets centrala betydelse för människans möjligheter till ett fullvärdigt liv bör man med detta krav kunna sikta till att oberoende av skyddssynpunkter skapa betingelser för att arbetet skall främja möjligheterna till arbetstillfredsställelse. Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) kan ses som ett ytterligare instrument för att förverkliga de krav som slås fast i arbetsmiljölagstiftningen. Liksom hittills skall lagstiftningen i första hand vara förebyggande. Som anges i det följande måste arbetsmiljöarbetet också fortsättningsvis grundas på samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare (prop. 1976/77:149). 1986 års företagshälsovårdsreform hade sin grund i främst 1976 års företagshälsovårdsutredning och introducerade driftbidrag, nyanslutningsbidrag och småföretagsbidrag. Ett omfattande utredningsarbete startade i och med att Arbetsmiljökommissionen tillsattes, och ett digert utredningsmaterial avlämnades (SOU 1990:49). Utredningsmaterialet samt rehabiliteringsutredningens material sammanvägdes, varpå omfattande förändringar i arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring genomfördes. Främst nämns här frågorna om internkontroll och rehabilitering. Arbetarskyddsstyrelsen utfärdade sedan föreskrifter på de båda områdena (AFS 1992:6 och 1994:1). Utredningen ”Företagshälsovård i omvandling” lade också fram sitt betänkande (Ds 1990:42), men förslagen om utveckling av företagshälsovården ledde inte fram till föreslagna förändringar. I stället avskaffades de statliga bidragen till företagshälsovården. Regeringen tillsatte hösten 1991 en utredning angående översyn av arbetsmiljölagen. Bl.a. Arbetsmiljökommissionen hade pekat på att flera frågor behövde utredas ytterligare,

19

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 19

2011-12-20 13.22


Ar b e tsmiljörätt oc h re hab ilite r ing såsom de grundläggande bestämmelserna i arbetsmiljölagen, tillträdesrätt för skyddsombud på gemensamt arbetsställe, produktsäkerhet, sanktionerna i AML, överklaganden i arbetsmiljöfrågor till regeringen samt samverkansreglerna i 6 kap. AML. Den sistnämnda typen av fråga skulle avhandlas tillsammans med arbetsrättsutredningen, som bl.a. fått till uppgift att se över samverkansreglerna i MBL och AML. Arbetsmiljöutredningen hade inte lagt fram förslag i frågan utan överlät detta till arbetsrättsutredningen. Sommaren 2004 tillsattes en utredning för att göra en översyn av vissa delar av arbetsmiljölagen (dir. 2005:14). Ett första delbetänkande avgavs 2006 (SOU 2006:44) och året därpå slutbetänkandet (SOU 2007:43). Utredningens första del (2006) tog upp anpassning av samverkansregler, utvidgningen av arbetsmiljölagen till förskola och fritidshem, elevers och studerandes medverkan i arbetsmiljöarbetet, avtal om systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering, arbetsmarknadspolitiska program i arbetsmiljölagen, arbete i arbetsgivarens hushåll och produktion i 3 kap. 8 § AML. I slutbetänkandet (2007) tog utredningen upp – skyddsombudens tillträdesrätt, – samordning – genomförande av EG:s byggplatsdirektiv, – arbetsmiljöansvar för den som beställer en tjänst, – informationsskyldighet för den som hyr in arbetskraft, – tillsyn av utländska företag och företag som byter identitet, – regelförenkling. Utifrån de ovan nämnda arbetsmiljöutredningarna presenterades propositionerna 2008/09:138 Elevers och studerandes medverkan i arbetsmiljöarbetet m.m. och 2010/11:89 Ändrade regler om övertid och skyddskommitté. Fastställandet av propositionerna i riksdagen ledde därefter till flera ändringar i arbetsmiljölagen.

arbetsmiljörätt och rehabilitering Utredningen ”översyn av arbetsmiljölagen” kom att leda fram till revision av arbetsmiljölagen (prop. 1993/94:186). Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet företogs ytterligare förändringar: artonårsgränsen för arbete i arbetsgivarens hushåll (ILO-konventionen), företagshälsovårdens ställning och förebyggande roll samt sammanslagningen (1 januari 2001) av Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen till en gemensam myndighet med namnet Arbetsmiljöverket (AV). De tidigare yrkesinspektörerna kallas arbetsmiljöinspektörer och ingår i Arbetsmiljöverkets regionala organisation (se främst 7, 8 och 9 kap. AML).

20

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 20

2011-12-20 13.22


Arbetsmiljörätt och rehabilitering ISBN 978-91-47-09763-0 © 2008, 2012 Författarna och Liber AB Förläggare: Carin Laurin Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander

Upplaga 3:1 Sättning: LundaText AB Teckensnitt: Brödtext: Minion. Rubriker: Syntax Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Arbetsmiljoratt o rehab.indd 2

2011-12-20 13.22


Arbetsmiljörätt och rehabilitering Arbetsmiljörätten och reglerna om sjukförsäkringen har varit mycket omdiskuterade under 2000-talets första decennium. Det gäller såväl på samhällsnivå som på organisations-, grupp- och individnivå. Ekonomiska kostnader har ställts mot anställdas utslagning från arbetsmarknaden och arbetsmiljöförhållanden i företag, kommunala förvaltningar och statliga myndigheter. Reglerna för arbetsmiljö-, arbetsskade- och rehabiliteringsområdena har ändrats ett flertal gånger under de senaste tio åren. I flera fall – senast under 2009 – har det tillkommit nya regler utifrån olika EU-direktiv, t.ex. inom diskrimineringsområdet och vid byggnationer av olika slag. Arbetsmiljörätt och rehabilitering är en praktisk handbok men också en uppslagsbok. Boken ger en samlad redovisning av de aktuella reglerna i lagar, förordningar, tillämpningsföreskrifter och kollektivavtal (november 2011). Den sätter in reglerna i ett sammanhang, vilket underlättar förståelsen och ger en helhetssyn.

Arbetsmiljörätt och rehabilitering

Författarna är båda sakkunniga och har praktisk erfarenhet av arbetsmiljöarbete, arbetsskador och rehabilitering. Mats Günzel är socionom och har mångårig erfarenhet av rehabiliteringsarbete inom t.ex. försäkringskassa och socialtjänst. Han har bland annat arbetat som försäkringschef och varit ansvarig för extern samverkan inom Försäkringskassan i Blekinge och har skrivit flera skrifter inom rehabiliteringsområdet.

3 upplagan

Lars Zanderin är universitetslektor (em.) och undervisar i arbetsmiljörätt, arbetsrätt, PA- och organisationsfrågor vid Växjö universitet. Han är vidare knuten till Rättssociologiska enheten, Lunds universitet, och har skrivit ett flertal böcker – ensam och tillsammans med andra – i arbetsmiljörätt, arbetsrätt, förvaltningsrätt och diskrimineringsfrågor.

Best.nr 47-09763-0

Tryck.nr 47-09763-0-00

Arbmiljo o rehab - omslag.indd 1

3 upplagan

11-12-22 09.50.36

Profile for Smakprov Media AB

9789147097630  

Arbetsmiljörätt och rehabilitering 3 upplagan 3 uppl Författarna 3 4 5 Introduktion 6 Arbetsmiljöregleringen ..................................

9789147097630  

Arbetsmiljörätt och rehabilitering 3 upplagan 3 uppl Författarna 3 4 5 Introduktion 6 Arbetsmiljöregleringen ..................................

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded