9789147111374 by Smakprov Media AB

REzA AzArIAn, ADEl DAOuD Och B Engt LArSSOn RED)

Ekonomisk sociologi – en introduktion

Ekonomisk sociologi

Bokens redaktörer är alla verksamma forskare i sociologi. Reza Azarian är universitetslektor vid Umeå universitet, Adel Daoud har en postdoc-anställning vid Max Planck-institutet för samhällsforskning i Köln och Bengt Larsson är professor vid Göteborgs universitet. Bland bokens medverkande finns några av Sveriges främsta forskare inom området ekonomisk sociologi.

AzArIAn, DAOuD, LArSSOn  RED)

ad betyder pengar i människors liv? Vilka roller och maktförhållanden präglar våra relationer på anonyma marknader? Hur ska vi förstå relationen mellan stat och ekonomi, och vilken roll spelar arbetstagar- och arbetsgivarparterna respektive de politiska organisationerna för hur denna relation utformas? Hur fungerar den globala kapitalismen och vilken roll spelar konsumismens kultur och motkulturer? Finns det olika vägar till en såväl ekologiskt som ekonomiskt hållbar utveckling? Många är de frågor omkring vårt samhälle som samtidigt är sociologiskt relevanta och ekonomiskt relaterade. Denna bok ger en bred introduktion till olika forskningsriktningar och problemområden inom det snabbt expanderande forskningsfältet ekonomisk sociologi. Som lärobok kan den användas såväl inom undervisning vid kurser i sociologi, som i närliggande discipliner med intresse för samspelet mellan ekonomi och samhälle.

Best.nr 47-11137-4 Tryck.nr 47-11137-4

Azarian_cover.indd 1

24/02/14 11:46 AM

reza azarian, adel daoud och bengt larsson (red.)

Ekonomisk sociologi â&#x20AC;&#x201C; en introduktion

liber

4711137_Azarian_final.indd 1

21/02/14 9:19 AM

Innehåll Inledning 5 reza azarian, adel daoud och bengt larsson

Del 1.

Ekonomisk-sociologiska perspektiv 15

Sociologins klassiker om ekonomi och samhälle 16 erik ljungar

Den nya ekonomiska sociologin 42 adel daoud och bengt larsson

Del 2.

Ekonomins institutioner och aktörer 65

Inledning 66 3.

Pengar 70 anna hedenus

Marknader 89 patrik aspers och petter bengtsson

Entreprenörskap: social och kulturell inbäddning 108 glenn sjöstrand

Nätverk och relationer mellan företag 128 reza azarian

Arbetsmarknadsmodeller 150 ingrid esser och ola sjöberg

4711137_Azarian_final.indd 3

21/02/14 9:19 AM

Del 3.

Ekonomi och samhälle i vår tid 171

Inledning 172 8.

Statens roller 175 daniel larsson

Konsumtion och konsumtionssamhälle 195 bengt larsson

10.

Ekonomi och miljö 214 ylva uggla och linda soneryd

11.

Den (im)materiella och performativa ekonomin 230 lena ewertsson

12.

Skatteparadis och internationella finanscentrum i finansialiseringens tidevarv 255 oskar engdahl

Författarpresentationer 275

4711137_Azarian_final.indd 4

21/02/14 9:19 AM

Inledning q Reza Azarian, Adel Daoud och Bengt Larsson Det råder knappast något tvivel om hur central ekonomin är i dagens moderna samhällen. Den nationella och globala ekonomiska utvecklingen har avsevärda konsekvenser för resten av samhället och påverkar människors vardag på en mängd olika sätt. Den avgör vårt allmänna välstånd och politikens handlingsutrymme, såväl som våra möjligheter till arbete, boende och konsumtion. Detta blir som allra tydligast i tider av konjunkturnedgång och kris, men gäller självklart även i goda tider. Ekonomins betydelse för samhällslivet i stort är det främsta skälet till att forskning om dess aktörer, institutioner, processer och konsekvenser bör ges en framträdande plats också i andra samhällsvetenskaper än ekonomiämnena. Inte minst gäller det disciplinen sociologi, som ju gör anspråk på att vara den generella vetenskapen om det sociala livets förutsättningar och villkor. Givet ekonomins betydelse för människors livsförutsättningar och handlingsalternativ bör alltså sociologer, enligt vår uppfattning, både ha kunskap om och vara delaktiga i utforskandet av hur marknader och ekonomiska institutioner är uppbyggda, hur de fungerar, och vilka utfall de genererar. Ett sådant intresse för ekonomin fanns redan hos den sociologiska disciplinens upphovsmän. De ägnade betydande uppmärksamhet åt ekonomins funktionssätt i det framväxande moderna samhället. Det sena 1800-talets ”klassiker” inom sociologin försökte alla, om än med olika utgångspunkter och perspektiv, analysera de ekonomiska strukturer, institutioner och handlingsmentaliteter som genom industrialismens och kapitalismens intåg hade ersatt mer traditionella produktions- och utbytesformer. De hade också ett stort intresse för de sociala problem som följde med denna utveckling (Carruthers 2005; Daziel och Higgins 2006; Deflem 2003; Swedberg 1998; Steiner 1995). Redan vid tiden för sociologins utveckling till en särskild vetenskap etablerades ett förhållandevis kritiskt förhållningssätt till de allt mer precist formulerade ekonomiska teorierna om moderna marknaders funktionssätt. Kritiken av vissa vanliga Inledning 5

4711137_Azarian_final.indd 5

21/02/14 9:19 AM

grundantaganden inom den ekonomiska teorins begreppsapparat och metodsyn präglade nämligen mycket av det som klassikerna skrev. Så var t.ex. både Karl Marx och Émile Durkheim starkt kritiska mot det individualistiska synsätt som dominerade den samtida ekonomiska teorin, medan Max Weber hade invändningar mot den pågående utvecklingen mot alltför abstrakta ekonomiska begrepp och metoder, vilka tenderade att bortse från de konkreta omständigheter som ekonomiska handlingar och processer sker i (mer om detta i kapitlet av Ljungar i denna bok). Mot denna bakgrund har vissa rent av hävdat att sociologin uppstod som ett svar på de neoklassiska ekonomiska idéerna om att människors handlingar och interaktioner präglas av individuell nyttomaximering – genom att individerna gör rationella val utifrån givna preferenser. När den ekonomiska teorin under slutet av 1800-talet blev allt mer specialiserad och inriktad på att förstå hur knappa resurser fördelas i samhället, försökte de tidiga sociologerna åter föra in frågor om social solidaritet och integration, men även sociala maktförhållanden och konflikter, i analysen av ekonomiska fenomen och processer (Daoud 2011; Joas 1996, s. 34ff.; Turner 1999, s. 278−283). I den äldre traditionen av politisk ekonomi och filosofi som föregick den moderna (neoklassiska) ekonomiska teoribildningen hade dessa frågor om fördelning, solidaritet och maktförhållanden varit tätt sammankopplade, men de kom att separeras från varandra i samband med att den ekonomiska teoribildningen blev allt mer abstrakt och matematiskt sofistikerad under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet (Sandelin m.fl. 2002; Weintraub 2002). Det är inte möjligt för oss att ge annat än en schematisk bild av de ”ortodoxa” neoklassiska nationalekonomiska idéer och begrepp som mycket av den klassiska och samtida ekonomiska sociologin ställt sig kritisk till i denna inledning. Men vi vill ändå peka ut några centrala antaganden som har kommit att ifrågasättas. Mycket förenklat kan man säga att den neoklassiska skolan av ekonomisk teoribildning kom att intressera sig för ”marknadskonsekvenserna av nyttomaximerande individer under knapphet” (Gee 1991, s. 103). Tre centrala antaganden kom att få en stark ställning inom denna ansats: (1) Att ekonomiska aktörer handlar utifrån egenintresse med ambitionen att maximera egennytta. (2) Att de 6

4711137_Azarian_final.indd 6

21/02/14 9:19 AM

ekonomiska aktörerna måste göra val mellan olika alternativ, eftersom både tillgången till egna resurser och nyttigheter präglas av knapphet. (3) Att en marknad bestående av sådana nyttomaximerande och konkurrerande aktörer kommer att nå en effektiv jämvikt, det vill säga skapa en optimal fördelning av resurser i samhället. För att individuell rationell nyttomaximering ska vara möjlig, har denna teoribildning dessutom ofta antagit att ekonomins aktörer besitter perfekt information och har stabila preferenser. Dessa rationella homo economicus antas med ett sådant synsätt göra kakylbaserade val utifrån redan givna preferenser som kan rangordnas, i förhållande till en marknad som genom prissättningen tillhandahåller tillräcklig information för att fatta beslut. Idén om att sådana individuella handlingar också skapar en maximal effektivitet i fördelningen av resurser och nyttigheter är sedan Adam Smith känd genom liknelsen att marknaden koordinerar människors handlingar som vore de styrda av en ”osynlig hand”. Genom prismekanismen antas utbud möta efterfrågan på en stabil jämviktsnivå. Individuellt nyttomaximerande handlingar antas utifrån det synsättet vara de effektivaste både för de enskilda aktörerna och för ekonomin och samhället som helhet. Därmed är detta slags teoribildning inte enbart deskriptiv, utan samtidigt ett normativt uttalande om hur aktörerna bör handla för att skapa maximal effektivitet i fördelningen av resurser och nytta (Beckert 2002, s. 9ff.; Holton 1992, s. 52ff.; Daoud 2011). En av de tydligaste förespråkarna för den rationella valhandlingsteorin (rational choice theory) är Gary Becker, som 1992 belönades med Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap för sina insatser – det så kallade Nobelpriset i ekonomi. Han förespråkade en direkt användning av teorin om rationella val på alla handlingar i samhället, även de som traditionellt inte betraktats som ekonomiska, såsom hur människor väljer partner, använder sin tid, och i vilken mån de ägnar sig åt diskriminering, kriminalitet och missbruk. Detta perspektiv utvecklat av Becker och hans medarbetare har sedan inspirerat till en uppsjö av forskning som går under namnet humankapital-teori (Becker 2007). Kritiken mot att detta synsätt på människors handlingar är alltför förenklat har inte enbart kommit från sociologiskt håll och den har inte Inledning 7

4711137_Azarian_final.indd 7

21/02/14 9:19 AM

heller alltid varit nådig. Så skrev t.ex. 2008 års nobelpristagare i ekonomi, Paul Krugman, följande om risken med att tillämpa en generell och ”elegant” – det vill säga teoretiskt enkel om än matematiskt sofistikerad – teoribildning på makroekonomiska fenomen, med anledning av 2008 års krasch på finansmarknaderna i USA och globalt: Ekonomer, som grupp, misstog skönhet, klädd i en imponerande matematik, för sanning … Olyckligt nog, har denna romantiserade och renodlade föreställning om ekonomin föranlett de flesta ekonomer att ignorera alla saker som kan gå snett. De vände ett blint öga mot de begränsningar i den mänskliga rationaliteten som ofta leder till bubblor och krascher; till problemet med institutioner som löper amok; till marknadernas imperfektion … (Krugman 2009)1

Den rationella valhandlingsteorin är emellertid inte något som enbart ekonomer utvecklat. Den förekommer också inom sociologin, även om den då ofta tar något mer hänsyn till sociala faktorer. I fokus hamnar således inte enbart ekonomiska utan även andra handlingsresurser, t.ex. aktörernas tillgång till utbildning (”utbildningskapital” eller ”humankapital”) och kontakter (”socialt kapital”) och avsikten är att förstå hur handlingsrationaliteten utformas i relation till de sociala rättigheter, nätverk och institutioner som omger aktören (Coleman 1994, s. 169–171). Även om många ekonomiska sociologer ställer sig tvivlande till den rationella handlingsteorin och idén om människan som en homo economicus, så ingår alltså ändå denna handlingsteori som en del av den ekonomiska sociologins tankegods. De sociologiska teoretiker som arbetar med denna form av handlingsteori ställer sig emellertid ofta bakom de mer nyanserade riktningar inom ekonomisk teoribildning som påpekat att rationaliteten är begränsad (”bunden”) på grund av otillräcklig tillgång till information, otillräckliga kunskaper samt oförmåga att kalkylera alla aspekter av handlandet – bland annat utvecklade av nobelpristagarna i ekonomi från 1993, Douglass North, respektive från 1978, Herbert Simon (North 1993a, s. 163, North 1993b, s. 274; Simon 1982, 1986, s. 26ff.). Inom 1 Citat som är hämtade från texter på andra språk än svenska är översatta av respektive kapitelförfattare.

4711137_Azarian_final.indd 8

21/02/14 9:19 AM

ekonomisk sociologi betonas dessutom ofta att aktörerna formas av en bredare uppsättning handlingsmotiv och rationaliteter än de individuellt egennyttiga, och att ekonomiska aktörer är ”inbäddade” i sociala nätverk och sociala institutioner vilka tillhandahåller resurser, regler, konventioner och ett meningssammanhang som påverkar deras handlande (mer om detta i kapitel 2 i denna bok). Såväl inom den samtida som inom den klassiska ekonomiska sociologin finns också ett intresse för att uppmärksamma intressekonflikter och maktrelationer i stället för nyttomaximering, vilket medför att instabilitet och dominansförhållanden på marknader betonas, snarare än jämvikt (Swedberg 2005). Dessutom betonas ofta att marknader inte uppstår spontant eller är givna till sina funktionssätt. Tvärtom skapas och utformas de genom själva interaktionen och nätverken mellan olika aktörer som bildar en marknad. Marknader betraktas med andra ord som en historisk skapelse, eller en ”social konstruktion” (Carruthers 2005; Granovetter 1992; Guillén m.fl. 2002; Hirsch, Michaels och Friedman 1990; Smelser och Swedberg 1994). Begreppet social konstruktion åsyftar i detta sammanhang att sociala och ekonomiska fenomen existerar för att människor upprättar och vidmakthåller strukturer för dess existens genom att skapa regler, konventioner, interaktionsmönster och nätverk av utbyten, samt att de förankrar och stabiliserar dem i form av materiella artefakter, såsom produktionsteknologier och ”kommunikationssystem” – t.ex. pengar, krediter och kontrakt (marknadsbegreppet diskuteras mer ingående i kapitel 4, och en diskussion om ekonomins materialitet förs i kapitel 11 i denna bok). Även om det som framgått ovan finns ett kritiskt förhållningssätt till vissa antaganden i den neoklassiska ekonomins tankegods, så försöker vissa sociologer också nyansera denna kritik och hämta inspiration genom diskussion med ekonomer från olika skolor (se t.ex. Aspers m.fl. 2008; Daoud 2011; Swedberg m.fl. 1990; Beckert 1996; Swedberg 1990). Det är också ett sådant förhållningssätt som vi vill rekommendera läsaren – att ha ett kritiskt förhållningssätt och samtidigt försöka finna fruktbara skärningspunkter och idéutbyten mellan discipliner. Det finns många exempel på hur forskare med olika disciplinär hemvist bidrar till att Inledning 9

4711137_Azarian_final.indd 9

21/02/14 9:19 AM

producera värdefull kunskap om ekonomi och samhälle, såväl bland klassiker som bland nutida forskare. Adam Smith, som traditionellt ses som nationalekonomins fader är ett exempel på detta. Flera av hans arbeten, inte minst The Theory of Moral Sentiments från 1759, innehåller fina illustrationer av ett sociologiskt betraktelsesätt, i vilket samspelet mellan ekonomiska och sociala faktorer analyseras. Ett mer nutida exempel på en disciplinär gränsöverskridare är Amartya Sen, som 1998 fick Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, vars arbeten om svält, fattigdom, och utveckling kombinerar perspektiv från nationalekonomi, statsvetenskap och sociologi. Likt Smith sägs Sen ofta tillhöra den bredare tradition av politisk ekonomi där man som inom sociologin studerar ekonomi och det omgivande samhället. Vissa menar att politisk ekonomi och ekonomisk sociologi är i det närmaste utbytbara termer, medan andra ser ett värde av att kombinera dem just för att de har lite olika inriktning (jfr Beckert och Streeck 2008; Fligstein 2001, s. 6f.). I beskrivningar av den samtida ekonomiska sociologins framväxt sägs ofta att den har en tydlig förankring i de sociologiska klassikernas intresse för ekonomiska frågor. Samtidigt framhålls att det finns en diskontinuitet i denna tradition. Enligt sociologen Richard Swedberg sammanhänger det med att den sociologiska analysen av ekonomi ”mer eller mindre föll i glömska” mellan 1920-talet och mitten av 1980-talet (Swedberg 2010, s. 403). En sådan historieskrivning döljer visserligen några lysande undantag, och en del av dessa beskrivs närmare i kapitel 1 i denna bok. Men den stämmer ändå så tillvida att den subdisciplin som kallar sig ”den nya ekonomiska sociologin” har vuxit sig allt starkare sedan 1980-talets mitt (mer om detta i kapitel 2). Dagens ekonomiska sociologi är ett tvärvetenskapligt forskningsfält som kontinuerligt inkorporerar nya insikter från och för diskussioner med flera olika discipliner, såsom statsvetenskap, socialantropologi, kulturvetenskap, ekonomisk historia, organisationsteori samt olika inriktningar inom nationalekonomi, inklusive den tradition som kallas för transaktionskostnadsekonomi. Det är också värt att understryka att det, även om det går att urskilja vissa teorier och perspektiv som präglat fältet ekonomisk sociologi, inte finns ett enskilt perspektiv som helt dominerar inom detta forskningsfält. Detta bidrar till att det är 10

4711137_Azarian_final.indd 10

21/02/14 9:19 AM

svårt att dra en exakt gräns mellan vad som är ekonomisk sociologi och inte, men det ger också fältet en spännande dynamik. Det övergripande syftet med denna bok är att ge en bred översikt över olika forskningsriktningar och problemområden inom den nya ekonomiska sociologin, samt inom det lite vidare fält av forskning som ibland omtalas som ”ekonomi och samhälle” (Holton 1992; Parsons och Smelser 1956; Smelser 1963; Swedberg 1998). Självklart ska studenter i sociologi kunna förstå och analysera ekonomins betydelse för samhället. Sociologer måste ha kunskaper om sådana ekonomiska eller ekonomiskt relaterade fenomen som samspelar såväl med individers livsval som med övergripande samhällsprocesser. Många är de frågor omkring vårt samhälle som samtidigt är sociologiskt relevanta och ekonomiskt relaterade: Vad betyder pengar i människors liv? Vilka roller och maktförhållanden präglar våra relationer på anonyma marknader? Hur ska vi förstå relationen mellan stat och ekonomi, och vilken roll spelar arbetstagar- och arbetsgivarparterna respektive de politiska organisationerna för hur denna relation utformas? Hur fungerar den globala kapitalismen och vilken roll spelar konsumismens kultur och motkulturer? Finns det olika vägar till en såväl ekologiskt som ekonomiskt hållbar utveckling? Boken har följande pedagogiska och innehållsliga upplägg. Den första delen av boken syftar till att ge en bred överblick över såväl de sociologiska klassikernas perspektiv på relationen mellan ekonomi och samhälle, som över de viktigaste ansatserna inom den nya ekonomiska sociologin. I del två av boken följer sedan en mer detaljerad och fördjupad diskussion av några av ekonomins centrala institutioner och aktörer. Kapitlen i denna del behandlar frågor som berör pengars form, funktion och sociala mening; hur marknader fungerar; vad entreprenörer har för roll i ekonomin; hur företag skapar nätverk mellan sig för att samarbeta inom ramen för marknadens konkurrensutsatthet samt hur partsrelationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare skapat olika arbetsmarknadsmodeller i olika länder. Bokens tredje och sista del vidgar sedan fokus till att också omfatta mer övergripande frågor omkring relationen mellan ekonomi och samhälle i vår tid. Speciellt uppmärksammas statens roll för ekonomin; vilken roll och mening konsumtionen ges i vår tids konsumtionssamhälInledning 11

4711137_Azarian_final.indd 11

21/02/14 9:19 AM

len; hur relationen mellan ekologi och ekonomi kan förstås i förhållande till problemet med att skapa en hållbar utveckling; ekonomins förankring i teknologi och dess relation till ekonomiska vetenskaper; samt, slutligen, hur internationella finansiella relationer öppnar ekonomin för kapitalflöden mellan stater och vilka politiska reaktioner detta föranlett.

referenser Aspers, P., Kohl, S., Roine, J. och Wichardt, R.(2008) ”An Economic Sociological Look at Economics”, Economic Sociology: The European Newsletter, 9(2):5–15. Becker, G. S. (2007) Economic Theory. New Brunswick: Aldine Transaction. Beckert, J. (1996) ”What Is Sociological About Economic Sociology? Uncertainty and the Embeddedness of Economic Action”, Theory and Society 25(6):803–840. Beckert, J. (2002) Beyond the Market : The Social Foundations of Economic Efficiency. Princeton: Princeton University Press. Beckert, J. och Streeck, W. (2008) ”Economic Sociology and Political Economy: A Programmatic Perspective”, MPIfG Working Paper 08/4. Carruthers, B. G. (2005) ”Historical Sociology and the Economy: Actors, Networks, and Context”, i Adams, J., Clemens, E. S. och Orloff, A. S. (red.) Remaking Modernity. Politics, History, and Sociology. Durham: Duke University Press. Coleman, J. S. (1994) ”A Rational Choice Perspective on Economic Sociology”, i Smelser, N. och Swedberg, R. (red.) The Handbook of Economic Sociology. Princeton. Princeton University Press. Daoud, A. (2011) Scarcity, Abundance, and Sufficiency: Contributions to Social and Economic Theory. Göteborg: Göteborgs universitet. Daziel, P. och Higgins, J. (2006) ”Pareto Parsons, and the Boundary Between Economics and Sociology”, American Journal of Economics and Sociology, 65(1):110–126. Deflem, M. (2003) ”The Sociology of the Sociology of Money”, Journal of Classical Sociology, 3(1):67–96. Fligstein, N. (2001) The Architecture of Markets: An Economic Sociology of Twenty-First Century Capitalist Societies. Princeton, N.J.: Princeton University Press.

4711137_Azarian_final.indd 12

21/02/14 9:19 AM

Gee, A. (1991) ”The Neoclassical School”, i Miller, A. G. och Mair, D. (red.) A Modern Guide to Economic Thought: An Introduction to Comparative Schools of Thought in Economics. Aldershot: Elgar. Granovetter, M. (1992) ”Economic Institutions as Social Constructions: a Framework for Analysis”, Acta Sociologica, 35(1):3–11. Guillén, M. F., Collins, R., England, P. och Meyer, M. (2002) The New Economic Sociology: Developments in an Emerging Field. New York: Russell Sage. Hirsch, P., Michaels, S. och Friedman, R. (1990) ”Clean Models Versus Dirty Hands: Why Economics is Different from Sociology”, i Zukin, S. och DiMaggio, P. (red.) Structures of Capital. The Social Organization of the Economy. Cambridge: Cambridge University Press. Holton, R. J. (1992) Economy and Society. London: Routledge. Joas, H. (1996) The Creativity of Action. Chicago: The University of Chicago Press. Krugman, P. (2009) ”How Did Economists Get It So Wrong?”, New York Times, 6/11, 2009. North, D. C. (1993a). Institutionerna, tillväxten och miljön. Stockholm. SNS Förlag. North, D. C. (1993b). ”Economic Performance Through Time”, Nobel Lecture in Economics. Parsons, T. och Smelser, N. J. (1956) Economy and Society: A Study in the Integration of Economic and Social Theory. London: Routledge & Kegan Paul. Sandelin, B., Wundrak, R. och Trautwein, H.-M. (2002) A Short History of Economic Thought. Stockholm: SNS förlag. Simon, H. A. (1982) Models of Bounded Rationality. Cambridge, Massachusetts. MIT Press. Simon, H. A. (1986) ”Rationality in Psychology and Economics”, i Hogart , R. M. och Reder, M. M. (red.) Rational Choice. The Contrast Between Economics and Psychology. Chicago: University of Chicago Press. Smelser, N. J. (1963) The Sociology of Economic Life. Englewood Cliffs, New Jersey: Prentice-Hall. Smelser, N. J. och Swedberg, R. (red.) (1994) The Handbook of Economic Sociology. Princeton, N.J.: Princeton University Press.

Inledning 13

4711137_Azarian_final.indd 13

21/02/14 9:19 AM

Steiner, P. (1995) ”Economic Sociology: A Historical Perspective”, The European Journal of the History of Economic Thought, 2(1):175-195. Swedberg, R. (1990) Economics and Sociology: Redefining Their Boundaries – Conversations with Economists and Sociologists. Princeton, N.J.; Oxford: Princeton University Press. Swedberg, R. (1998) Max Weber and the Idea of Economic Sociology. Princeton: Princeton University Press. Swedberg, R. ( 2005) Interest. Maidenhead: Open University Press. Swedberg, R. (2010) ”Economic Sociology: Its History and Development”, i Croutchers, C. (red.) Historical developments and Theoretical Approaches in Sociology, Vol. 1. Ramsey: EOLSS Publishers Co Ltd. Swedberg, R., Himmelstrand, U. och Brulin, G. (1990) ”The Paradigm of Economic Sociology”, i Zukin, S. och DiMaggio, P. (red.) Structures of Capital. The Social Organization of the Economy. Cambridge: Cambridge University Press. Turner, B. S. (1999) Classical Sociology. London: SAGE. Weintraub, E. R. (2002) How Economics Became a Mathematical Science. Durham: Duke University Press.

4711137_Azarian_final.indd 14

21/02/14 9:19 AM

Del 1.

Ekonomisk-sociologiska perspektiv

4711137_Azarian_final.indd 15

21/02/14 9:19 AM

1. Sociologins klassiker om ekonomi och samhälle q Erik Ljungar Den sociologiska disciplinen utvecklades och etablerades som bekant till ett specialiserat vetenskapligt område under 1800-talet och inledningen av 1900-talet. Den röda tråd som går genom de sociologiska ”klassikernas” arbeten, och därmed också detta kapitel, är en mycket allmän och övergripande fråga, nämligen hur man kan beskriva och förstå det moderna samhällets framväxt, karaktärsdrag och konsekvenser. För att kunna göra detta krävdes enligt de flesta av klassikerna att man också förstod såväl vilka faktorer som orsakat framväxten av moderna ekonomiska system, präglade av industrialism och kapitalism, som hur dessa system fungerar och vilka konsekvenser de har för samhällslivet. I detta kapitel ges en bild av den klassiska sociologins bidrag till analysen av relationen mellan ekonomi och samhälle (Connell 1997; Giddens 1973; Smelser och Swedberg 2005; Turner 1999). Karl Marx, Max Weber, Émile Durkheim och Georg Simmel intresserade sig alla för hur det moderna samhället med dess kapitalistiska eller marknadsekonomiska produktionssätt dramatiskt omformade både arbetslivet och de sociala relationerna mellan människorna. Fenomen som alienation, anomi, rationalisering samt objektiv kultur placerades därmed också i centrum av deras analys. Det som kanske inte alltid framkommer i redogörelser för klassikernas perspektiv är emellertid att de också ofta var intresserade av specifikt ekonomiska fenomen. De ville med hjälp av ett sociologiskt angreppssätt studera både hur ekonomin fungerar, och vilka konsekvenser som ekonomin får för individer, grupper och samhällen. 16

4711137_Azarian_final.indd 16

21/02/14 9:19 AM

Temat för detta kapitel är hur de klassiska sociologerna ansåg att ekonomin bör studeras och förstås, men framför allt hur de såg på relationen mellan ekonomiska och sociologiska faktorer för att kunna förklara olika fenomen i sin samtids samhällen. De reagerade alla mot den samtida nationalekonomiska vetenskapen, som de menade hade ett begränsat synsätt på ekonomiska fenomen. För att förstå ekonomin och dess konsekvenser måste hänsyn tas till sociala och kulturella faktorer, det räcker inte enligt de klassiska sociologerna med att studera ekonomin som ett slutet system. De klassiska sociologerna kan därför ses som de första ekonomiska sociologerna. Utöver de ovan nämnda klassikerna kommer jag inledningsvis säga några ord om Adam Smith, som hade en stor betydelse för både Durkheim och Marx. Avslutningsvis även några ord om tre mer samtida ”klassiker” i analysen av ekonomi och samhälle; ekonomen Joseph Schumpeter, historikern och antropologen Karl Polanyi samt sociologen Talcott Parsons. Dessa försökte alla föra vidare arvet från klassikerna, och har alla också inspirerat den nya ekonomiska sociologins perspektiv.

Adam Smith: Spontan ordning och arbetsdelning Adam Smith (1723–1790) anses vara upphovsmannen till nationalekonomin som vetenskap, där hans verk The Wealth of Nations är centralt (Smith [1776] 1976a; Smith 1994). Kanske inte lika allmänt känt är att han även anses vara en av upphovsmännen eller inspiratörerna till den moderna samhällsvetenskapen i stort, och då även sociologin (Eriksson 1988a; Eriksson 1988b; Hamowy 1987). Det Smith såg var framväxten av vad han kallade ett ”handelssamhälle” där transaktioner mellan fria aktörer på en marknad enligt honom var grunden för välstånd i samhället. Smith vände sig emot en ekonomisk skola som gick under namnet merkantilism, där huvudbudskapet var att ett lands välstånd garanteras av en framgångsrik statsmakt som styr och reglerar ekonomin – ibland också genom militära erövringar av rikedomar. Det Smith framhöll var i stället att det är frånvaron av statlig inblandning 1. Sociologins klassiker om ekonomi och samhälle 17

4711137_Azarian_final.indd 17

21/02/14 9:19 AM

som är en förutsättning för ekonomiskt välstånd. Smith ger som exempel Holland, som genom sin intensiva handel under 1600- och 1700-talet uppnått välstånd tack vare att staten inte lade sig i ekonomin. Enligt Smith ska staten dock upprätthålla ordning i samhället och se till att lagarna följs, även på ekonomins eller handelns område. Vidare har staten till uppgift att skydda medborgarna från yttre hot samt från varandra. Detta är alltså den synliga handen som påverkar den ekonomiska och sociala interaktionen i ett samhälle. Smiths centrala bidrag till nationalekonomin (och samhällsvetenskapen i stort) är teorin om en ”spontan ordning”, där en osynlig hand bidrar till att denna ordning genererar maximalt välstånd för alla människor. Grundtanken är att om individer handlar utifrån egenintresset på en marknad kommer detta leda till att det blir ett positivt utfall för alla aktörer på marknaden och för hela samhället (Smith, 1976a). Denna tanke var dock inte Smiths egen, utan han hade hämtat den från den holländske filosofen Bernard de Mandeville ([1732] 1988). Smith framhöll dock att en marknad inte kan fungera utan att det finns en ”moralisk ordning”, dvs. en uppsättning normer och regler som styr och reglerar handlandet hos de enskilda individerna (Smith [1759] 1976b). Även den moraliska ordningen är något som enligt Smith uppstår spontant, och alltså inte implementeras av staten eller andra aktörer. Vidare framhåller Smith att arbetsdelningen var en förutsättning för uppkomsten av ett handelssamhälle, i vilket de olika arbetsuppgifterna blir allt mer differentierade eller uppdelade. Som en följd av detta menade Smith att individualismen utvecklades, där även en individualistisk moral var nödvändig för att samhället skulle kunna hålla samman. Smith var dock inte odelat positiv till denna utveckling. Eftersom människan enligt Smith är dynamisk till sin natur och eftersträvar aktivitet och förändring, hävdade han att människorna i ett samhälle präglat av långt gående arbetsfördelning riskerar att reduceras till sina arbetsuppgifter, vilket innebär att de inte kan utveckla sin potential eller ”natur” fullt ut (Smith 1976a, s. 106). Här föregår Smith den analys som Marx och Durkheim senare utvecklade kring alienation (främlingskap) och anomi (normlöshet).

4711137_Azarian_final.indd 18

21/02/14 9:19 AM

Karl Marx: Alienation, kapital och klass Karl Marx (1818–1883) var först och främst kapitalismens sociolog och ekonom (Aron 1998; Elster 1985; Schumpeter [1942] 1975). Marx använde inte själv begreppet sociologi, och följaktligen inte heller begreppet ekonomisk sociologi. Däremot använde sig Marx av ett analytiskt förhållningssätt där han integrerade vad som idag faller under sociologiska och ekonomiska faktorer (Schumpeter [1942] 1975, s. 9ff.). Enligt Ingham (2009) är den sociala dimensionen alltid närvarande även i Marx ekonomiska begreppsapparat.

Kapitalismens uppkomst Marx skriver i Kapitalet, Första boken om den ursprungliga ackumulationen (Marx 2013, kap 24). Han visar där hur den moderna kapitalismen har sina rötter i den upplösning av arrendesystemet (ett slags livegenskap) i England som började redan i slutet av 1400-talet. Marx framhåller här att det var en ny lagstiftning som garanterade privat egendomsrätt som var avgörande för vad som senare bidrog till kapitalismens uppkomst. Detta ledde också till uppkomsten av ett ”proletariat” av ”fri” arbetskraft som tvingades ta anställning i den framväxande industriella produktionen; bönderna var inte längre bundna till den jord som de tidigare var tvungna att bruka. Här läggs alltså enligt Marx grunden till den dynamiska relation mellan lönearbete och kapital som utmärker det borgerliga eller kapitalistiska samhället. Trots att Marx ofta förknippas med den historiska materialismen, där det ekonomiska produktionssättet antas vara drivkraften i historien, är det utifrån ett ekonomiskt sociologiskt perspektiv värt att framhålla att det är två sociologiska eller institutionella faktorer som enligt Marx varit avgörande för att förstå kapitalismens uppkomst och dynamik; nämligen privategendom och klass (Marx [1894] 1978, s. 784f.; Marx 2013, s. 669f.). Enligt Marx är det den sociala relationen (läs: klasskampen) mellan dem som äger kapital och dem som endast äger sin arbetskraft eller arbetsförmåga, som är avgörande för hur det kapitalistiska samhället fungerar och utvecklas. Ägandet är alltså grunden för hans klassbegrepp 1. Sociologins klassiker om ekonomi och samhälle 19

4711137_Azarian_final.indd 19

21/02/14 9:19 AM

och för beskrivningen av skillnaden i klassintressen mellan kapitalägare och lönearbetare. Detta sammanhänger med att det enligt Marx är institutionen privategendom som karaktäriserar det borgerliga eller kapitalistiska samhället. Vidare bör det framhållas att klasskampen har både en ekonomisk och en sociologisk dimension. Vad klasskampen kan sägas handla om är att den härskande eller förtryckande klassen exploaterar den förtryckta klassen ekonomiskt, men för att denna exploatering ska vara möjlig finns även en maktdimension. När Marx talar om exploatering sker detta främst i en ekonomisk kontext, men han framhåller att just ägandet av kapital även bidrar till ökad makt, det vill säga ska ses som en social relation mellan arbete och kapital.

Kapitalismens logik Marx inleder sitt huvudverk Kapitalet, Första Boken med en analys av varan (Marx 2013: kap 1). Han skiljer på en varas bruksvärde och dess bytesvärde. Bruksvärdet avser hur användbar en vara är för en människa. Bytesvärdet är det kvantitativa mått eller den proportion av en vara, som kan bytas mot en annan vara. När två varor med identiska bytesvärden byts mot varandra är deras respektive bruksvärden helt ointressanta. Bytesvärdet är resultatet av mänskligt arbete, det vill säga hennes arbetsprodukt. En varas värde bestäms enligt Marx av den mängd ”socialt” nödvändigt arbete som är nedlagt i varan, det vill säga att det i genomsnitt finns en viss arbetstid som antas åtgå för att framställa en vara med ett visst bytesvärde. När två olika varor ska bytas mot varandra på marknaden är det endast den nedlagda arbetstiden i respektive vara som bestämmer bytesrelationen, alltså det antal dagar, timmar, minuter och så vidare som krävs för att framställa den. Bytesvärdet bestäms alltså av hur stor kvantitet av en vara som kan bytas mot en kvantitet av en annan vara. Marx talar i detta sammanhang om att varor i det borgerliga samhället får fetischkaraktär (Marx 2013, s. 62ff.). Det som utmärker det borgerliga eller kapitalistiska samhället är att det inte längre är människors behov som styr vad som produceras. Det är alltså inte intressant vilket bruksvärde en vara har, utan endast hur många andra varor som det går att byta till sig med hjälp av varan. 20

4711137_Azarian_final.indd 20

21/02/14 9:19 AM

Enligt Marx har det uppstått en alldeles speciell form av vara som endast har till uppgift att förmedla byten, nämligen pengar (Marx 2013, s. 82ff.). Det är med hjälp av denna ”vara”, penningen, som varor kan omvandlas till kapital. Vidare är kapital detsamma som bytesvärde, eller arbete som har ansamlats eller koncentrerats på en abstrakt nivå (Marx 2013, s. 127ff.). Marx menar nu att det finns en form av ”varucirkulation”, som är typisk för det borgerliga samhället; nämligen att med hjälp av pengar köpa varor endast för att direkt sälja dessa varor för att få tillgång till mer pengar, vilket han kallar ”köpa för att kunna sälja”. Enligt Marx är det på detta sätt som kapital ackumuleras eller ansamlas i samhället. Marx menar att även arbetet eller arbetskraften är en vara som kan köpas och säljas (Marx 2013, s. 144). I det borgerliga samhället äger inte arbetaren någonting annat än just sitt arbete, och är därför tvungen att sälja detta för att kunna överleva. Här är det av vikt att betona att det är en social relation mellan arbetare och kapitalist som utmärks av makt som gör detta möjligt. Det är alltså inte frågan om ett jämlikt förhållande mellan individer eller aktörer på i detta fall en arbetsmarknad, utan det är den som äger kapital som bestämmer villkoren. Det är denna sociala relation som gör exploatering möjlig. Arbetaren har ingen makt, detta eftersom denne inte har kontroll över någonting annat än sig själv, och saknar därför möjlighet att stå emot kapitalisten. Kapitalisten kan nämligen bestämma hur hög lönen som arbetaren får ut ska vara. Kapitalisten köper arbetskraft genom att helt enkelt låta arbetaren arbeta åt denne, t.ex. i en fabrik. Eftersom arbetskraften är en vara betalas denna i form av lön, eller pengar. Kapitalisten kan sedan sälja resultatet av detta arbete, och därefter få mer pengar än vad denne betalat arbetaren. Skillnaden mellan vad kapitalisten betalat ut i lön för en bestämd arbetsinsats, och den mängd pengar som denne får in efter att ha sålt de varor som arbetaren producerat, kallas mervärde eller vinst.

Kapitalismens konsekvenser Vid sidan av de motsatta klassintressen, den exploatering av lönearbetet detta föranleder och den klasskonflikt som detta enligt Marx skapar en grund för, såg också Marx andra problematiska konsekvenser av ka1. Sociologins klassiker om ekonomi och samhälle 21

4711137_Azarian_final.indd 21

21/02/14 9:19 AM

pitalismen. En av dessa är den inneboende kristendens som finns i den konkurrens som systemet skapar mellan å ena sidan olika kapitalägare (att pressa kostnader och priser för att konkurrera ut varandra) och å den andra mellan lönearbetarna (att bjuda under varandra i lön vid arbetslöshet). Båda dessa sammanhänger också med de konjunkturkriser som följer av att kapitalägarna försöker öka mervärdesproduktionen genom att ersätta lönearbetare med nya maskiner, vilket föranleder en minskad efterfrågan på varor på grund av arbetslöshet. Ytterligare en konsekvens av kapitalismen är alienationen (Marx och Engels 1978, s. 70ff; Marx [1844] 1995). Arbetaren är på sätt och vis det denne producerar, det är genom arbetet som arbetaren blir människa. I det kapitalistiska samhället får arbetaren dock inte hela resultatet av sitt arbete, utan delar av detta tillfaller i stället kapitalisten. Detta innebär då att arbetsprodukten eller resultatet av en människas arbete uppträder som en kraft oberoende av henne själv. Marx talar här om alienation eller ”förfrämligande”, vilket innebär att en människa eller arbetare blir allt ”fattigare” ju mer hon producerar. Eftersom arbetet inte bara är ett medel för människan att producera varor för att överleva, utan även är intimt förknippat med hennes person, leder alienationen till en rad konsekvenser. Arbetaren blir alienerad eller främmande för sitt arbete, sin arbetsprodukt (de varor som hon producerar), sig själv samt gentemot sina medmänniskor. En bidragande faktor till alienationen är att det har skett en långt gående arbetsdelning i det borgerliga eller kapitalistiska samhället (Marx 2013, kap 12; Marx och Engels 1978, s. 388ff.). Arbetaren har förlorat kontrollen över själva produktionsprocessen. Detta innebär bland annat att arbetaren endast blivit ett bihang till främst de produktionsinstrument, det vill säga maskiner, som utmärker det kapitalistiska produktionssättet.

Émile Durkheim: Arbetsdelning och anomi Émile Durkheim (1858–1917) anses vid sidan av Weber vara en av grundarna av den moderna sociologin (Aron 1978; Giddens 1973; Parsons 1968). Durkheim intresserade sig till skillnad från övriga klassiska 22

4711137_Azarian_final.indd 22

21/02/14 9:19 AM

sociologer inte lika mycket för ekonomiska fenomen, men var en av de första som använde sig av begreppet ekonomisk sociologi (Steiner 2010). I början av sin karriär skrev Durkheim några mindre arbeten där han kritiserade den samtida nationalekonomin (Durkheim [1886] 1970; Durkheim [1888] 1978). Det han vände sig emot var den klassiska och neoklassiska nationalekonomins tendens att reducera individen till en ”autonom” aktör som endast handlar utifrån sitt egenintresse. Precis som Marx lyfter Durkheim i stället fram att människor alltid handlar i en social eller institutionell kontext, där även ekonomin måste studeras och förstås utifrån ett sådant sammanhang (Durkheim [1894] 1982; Durkheim [1894] 1991, s. 35ff.).

Arbetsdelning Ett verk som kan anses falla under den ekonomiska sociologin är De la division du travail social (”Arbetsdelningen i samhället”) (Durkheim [1893] 1984). Här presenterar Durkheim en teori om arbetsdelningens orsaker och konsekvenser. Durkheim skiljer på mekanisk och organisk solidaritet. Mekanisk solidaritet innebär att medlemmarna i ett samhälle är lika varandra, och delar samma normer och värderingar, medan organisk solidaritet innebär att medlemmarna i ett samhälle är olika varandra. Enligt Durkheim har arbetsdelningen, som utmärker det moderna samhället, gett upphov till att samhället utvecklas mot organisk solidaritet. Detta innebär att särskilt arbetsuppgifterna differentieras eller delas upp allt mer. Människorna specialiserar sig på att utföra specifika arbetsmoment, vilket haft stor betydelse på ekonomins område. Arbetsdelningen har vidare enligt Durkheim lett till att det utvecklats en ”individualistisk” moral; t.ex. i lagstiftningen garanteras individuella rättigheter. Enligt Durkheim präglas den mekaniska solidariteten av att alla samhällsmedlemmar delar samma värderingar och moraluppfattningar. Detta gäller dock även i ett samhälle som präglas av organisk solidaritet, där alla samhällsmedlemmar delar samma värderingar avseende individuella fri- och rättigheter etcetera. Den moderna individualismen är alltså enligt Durkheim ett socialt eller kollektivt fenomen. Det som är av relevans i detta sammanhang för den ekonomiska sociologin är att dessa individualistiska 1. Sociologins klassiker om ekonomi och samhälle 23

4711137_Azarian_final.indd 23

21/02/14 9:19 AM

värderingar särskilt gett sig till känna på ekonomins och handelns område, vilket bland annat visat sig i en kraftfull ekonomisk utveckling och ökad produktivitet. Ett problem enligt Durkheim är emellertid att det moderna eller individualistiska samhället förändras fort. Även om det har utvecklats en individualistisk moral ”hinner inte” alltid denna följa med och reglera särskilt ekonomin, vilket kan leda till anomi eller normupplösning.

Anomi I boken Självmordet utvecklar Durkheim sina resonemang om anomi (Durkheim [1897] 1983; Durkheim [1897] 1992). Syftet med boken är främst att försöka förklara orsakerna till att människor begår självmord. Durkheim hävdar att självmordstalet varierar mellan olika samhällen och regioner, och att det därför bör betraktas som ett socialt eller kollektivt fenomen. Det är särskilt tre typer av självmord som han menar är av betydelse: egoistiskt självmord, altruistiskt självmord och anomiskt självmord. Utifrån ett ekonomiskt-sociologiskt perspektiv är det emellertid Durkheims analys av det anomiska självmordet som är mest relevant, och då är det anomin eller normlösheten som ett generellt socialt fenomen som är värt att framhålla. Enligt Durkheim är det samhället som bestämmer de gränser inom vilka individen kan agera. Det finns alltså vissa regler eller normer som t.ex. anger vilken levnadsstandard som är acceptabel i ett samhälle. Detta medför att individen anpassar sig efter de villkor som gäller och accepterar t.ex. den ekonomiska nivå som denne befinner sig på. Om nu denna balans mellan de behov en människa har och de möjligheter som denne har att tillfredsställa dessa behov på rubbas, uppstår ett tillstånd av anomi. Individen blir osäker på vilka regler som gäller. Vare sig individen blir mycket rikare eller fattigare, upplever denne att de regler som gällde tidigare inte längre är förenliga med hans eller hennes förändrade villkor. Individen upplever frustration och oro, och därmed ökar också risken för att han eller hon t.ex. ska begå självmord. Anomi innebär alltså att de normer och regler som reglerat individens behov och begär inte längre är giltiga. Samhällets reglering och kontroll av individen har alltså minskat, vilket leder till känslor av frustration och osäkerhet. 24

4711137_Azarian_final.indd 24

21/02/14 9:19 AM

förläggare: Johan Lindgren redaktör: Lars Molin grafisk form: Birgitta Dahlkild ombrytning: Integra Software Services produktion: Jürgen Borchert

Första upplagan 

repro: Integra Software Services tryck: Kina 2014

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

4711137_Azarian_final.indd 2

21/02/14 9:19 AM

REzA AzArIAn, ADEl DAOuD Och B Engt LArSSOn RED)

Ekonomisk sociologi – en introduktion

Ekonomisk sociologi

AzArIAn, DAOuD, LArSSOn  RED)

Best.nr 47-11137-4 Tryck.nr 47-11137-4

Azarian_cover.indd 1

24/02/14 11:46 AM