eva .i.. l l l i Jag vvärld där en
SAMHÄLLE
Lars Binkemo
Innehåll JoBBA MED: analys JoBBA MED: information JoBBA MED: presentation
1. Människors livsvillkor
20
2. Demokrati
32
3. Sveriges statskick
46
4. Påverka – påverkas
56
5. Sverige i världen
70
1.1 Mänskliga rättigheter 1.2 Rättigheternas historia 1.3 Kulturer och grupper 1.4 Rika och fattiga länder
2.1 Vad är demokrati? 2.2 Demokratins problem 2.3 Alternativ till demokratin 2.4 Demokratin och partierna 3.1 Grundlagarna 3.2 Riksdagen 3.3 Regeringen 3.4 Kommuner och landsting 4.1 Folkets makt 4.2 Rösta i val 4.3 Massmedier 4.4 Sprida sitt budskap
5.1 Sverige, Norden och Europa 5.2 Europeiska unionen 5.3 Vem gör vad i EU? 5.4 Förenta Nationerna
4
8 10 15
Hundra år • Samhälle
22 24 26 30
34 38 40 42
48 50 52 54 58 62 66 68
72 76 78 82
6. Ekonomi
86
7. Arbetsmarknad
98
6.1 Planera ekonomin 6.2 Spara och låna 6.3 Köpa och sälja 6.4 Samhällets påverkan
88 90 92 94
7.1 Samhälle och arbetsliv 7.2 Lagar på arbetsmarknaden 7.3 Facket, arbetsgivarna och avtalen 7.4 Villkor vid arbete och arbetslöshet Tema: Globalisering Tema: Patrioter, nationalister och rasister
100 102 106 110
1. Människors livsvillkor 2. Demokrati 3. Sveriges statsskick 4. Påverka – påverkas 5. Sverige i världen 6. Ekonomi 7. Arbetsmarknad Referensmaterial till frågorna och övningarna
130 134 140 144 148 152 156
FRÅGOR & ÖVNINGAR
114 124
160
Bildförteckning 172 Register 174
Bedömningsmatris 184
Hundra år Samhälle •
5
information Vi möter ständigt information från olika källor och ibland söker vi också själva upp information i olika medier. Källor kan vara skrivna texter, muntliga berättelser och intervjuer, men också filmer och bilder. Många gånger kan källor ha tagits fram i syfte att försöka påverka oss i en eller annan riktning. För att kunna förstå om informationen är pålitlig behöver vi därför analysera och granska. Detta kallas att vara källkritisk.
Att granska texter
Det finns några grundläggande frågor som man bör lära sig att ställa om källtexter. De är: Vem? – Vem är det som har skrivit informationen, är det en myndighet, ett företag, en organisation eller en privatperson? Är författaren kunnig inom området? Är författaren beroende av någon eller jobbar författaren på någons uppdrag? Hur? – Hur har författaren fått sin information? Hänvisar för fattaren till andra källor? Går det att kontrollera de påståenden som förs fram? Har författaren själv varit delaktig i att skapa informationen genom sin egen forskning eller sina egna upp levelser? Eller är det någon som bara återger vad någon annan har gjort eller sagt? Varför? – Varför har informationen skrivits? En text kan ha olika syften, exempelvis att informera, övertyga eller att sälja. Därför behöver man ställa sig frågorna: Vill författaren sprida fakta eller åsikter? Vill författaren få sina egna gissningar eller ställningstaganden att se ut som fakta? Finns det något syfte el ler underliggande budskap med informationen? Vill författaren öppet eller dolt få oss att tycka på ett visst sätt? Är texten objek tiv eller kan man spåra kommersiella eller privata motiv?
10
Hundra år • Samhälle
Källor på internet
Det finns lite mer att tänka på när du bedömer källor på inter net, eftersom vem som helst kan lägga ut vad som helst på nätet med vilka motiv som helst. Många sidor innehåller inte heller information om vem som har skrivit dem. I princip kan alla som har tillgång till en dator direkt publicera vad som helst. Det är därför extra viktigt att fundera över de tre allmänna frågorna om vem, hur och varför. Dessutom kan det vara bra att fundera på: När? – Är informationen aktuell? När är sidan senast uppdate rad? Internet är lite speciellt eftersom man där alltid kan hålla information aktuell. Därför blir också denna fråga extra viktig att ställa. Frågan är naturligtvis också viktig för andra typer av källor när man gör en djupare källkritik. Adressen? – Vilken adress har hemsidan? Det händer att någon skaffar en nästan likadan adress som originalsidan för att vilseleda och luras. Det kan vara en enkel felstavning eller användandet av en annan domän. Ett välkänt exempel är www.whitehouse.gov och den falska sidan www.whitehouse.com. Kontrollerar man webbadressen på sin källa kan man ibland ana vad det är för en sorts sida eller hur seriös sidan är. Är man fortfarande osäker på en sidas trovärdighet kan man kolla upp både hur många och vilka andra sidor som länkar till den sidan. Det kan man göra i någon av de vanliga sökmotorerna, till ex empel Google. Om man inte hittar någon uppgift om vem författaren är, något datum för när webbsidan togs fram eller om man anar att in formationen är vinklad åt något håll, bör man jämföra informa tionen med vad som står på andra ställen. Samma sak gäller när man tar del av andrahandsinformation. Det kan ofta vara fallet när man läser ett blogginlägg, ett annat skolarbete eller liknan de.
Hundra år Samhälle •
11
Exempel på analys av en bild USA:s president, Barack Obama, hade tagit initiativ till ett fredssamtal om konflikten mellan Israel och Palestina. Samtalen ägde rum i Washington i september 2010. Där träffades Israels premiärminister B en-
jamin Netanyahu, palestiniernas president Mahmoud Abbas, liksom Egyptens president Hosni Mubarak och Jordaniens Kung Abdullah II. På originalbilden av fotografen Alex Wong ser vi hur Obama, som var initiativtagare till fredsamtalen, gick först. Direkt efter honom följde de två huvudsakliga parterna i förhandlingarna: Netanyahu och Abbas. Längst ut till vänster fanns Mubarak och till höger Abdullah II.
När den egyptiska statskontrollerade tidningen Al-Ahram skulle rapportera om fredsamtalen användes en manipulerad version av samma bild. Här lyftes den dåvarande egna presidentens roll fram genom att placera honom i spetsen för samtalsparterna. Detta räknas dels som ett upphovsrättsbrott enligt Bernkonventionen som skyddar upphovsrätten för litterära och konstnärliga verk, dels är bilden politiskt vilseledande.
Hur skulle man som läsare av tidningen ha kunnat bli misstänksam mot den manipulerade bilden? Vi använder de tre huvudfrågorna vid bildanalys:
presentation information Vem? – Det fanns ingen fotograf angiven. Utan som bildkälla angavs bara tidningens namn. Tidningen ägdes av staten, som också utsåg tidningens redaktörer.
14
Hundra år • Samhälle
Hur? – Man kan misstänka att det inte var särskilt troligt att Egyptens president skulle ha fått inta en så dominerande roll vid samtal i Washington som skedde på initiativ av USA:s president. Varför? – Det såg ut att finnas ett underliggande syfte, nämligen att lyfta fram Mubaraks ställning i världspolitiken.
presentation För att kunna berätta något på ett intresseväckande sätt och för att kunna påverka andra är det viktigt hur ditt budskap presenteras. Ju bättre förberedd du är, desto lättare går det att få andra att förstå vad du vill få fram och då är det också lättare att vara övertygande. Det finns olika sätt att arbeta med en presentation beroende på om den är muntlig eller skriftlig. Men tänk på att själva budskapet alltid är det absolut viktigaste.
Vad är budskapet?
Det du vill få fram, ditt budskap, blir tydligast om du bara tar med de viktigaste punkterna i din presentation. Tänk igenom dina argument, se till att de är hållbara och relevanta och att du har fakta som styrker dem. Försök att ta bort onödig information och att ha en tydlig struktur och en röd tråd i framställningen. Sätt dig in i målgruppens situation och anpassa presentationen till dem. För att lyckas med detta kan du tänka igenom följande: Vilka förkunskaper har de som läser/lyssnar? Vad tror du att de har för åsikter? Vilka argument är viktigast för dem?
Muntlig presentation
När en presentation är muntlig är själva framförandet ofta lika viktig som innehållet. Det finns därför några enkla tips om hur du gör en bra muntlig presentation: Presentationen – Du bör vara väl förberedd. Öva gärna på presentationen i förväg och kontrollera hur lång tid den tar. Förbered dig för de frågor eller synpunkter som de som lyssnar kan ha och tänk igenom vilka dina svar eller motargument är. Uppträd seriöst och tänk på både kroppshållning och språk. Förstärk gärna ditt budskap med till exempel bilder, ljud eller video. Försök att lära dig din presentation så bra att du kan hålla den utan att behöva läsa innantill. I stället kan du skriva ner
Hundra år Samhälle •
15
Block 1
Mänskliga rättigheter
Rättigheternas historia
Människors livsvillkor Rika och fattiga länder
Kulturer och grupper
rk l ur ve Exempe
20
• Samhälle
lighet
en
Olika med lika rätt Den 22 september 2004 vann Iréne Slättengren från Linköping OS-guld i dressyr på hästen Larino och två dagar senare ytterligare ett guld. Det var vid de paralympiska spelen i Aten. Sammanlagt deltog 3 806 deltagare från 136 länder i detta tolfte sommarspel. Totalt tog Sverige åtta guld även om mediebevakningen var liten och namnen bakom prestationerna okända och snart bortglömda. Iréne var sjuk i postpolio, en muskelsjukdom som gjorde henne delvis rullstolsbunden. Två veckor efter sina guld var hon tillbaka på sitt vanliga jobb inom landstinget, där hon tog fram hjälpmedel till hörselskadade.
Det tog 27 år, 6 månader och 6 dagar. Så länge satt sydafrikanen Nelson Mandela fängslad innan han frigavs 1990. Han satt fängslad för sin kamp mot den rasistiska politik som fördes i Sydafrika med namnet apartheid. Människorna delades in i olika grupper efter hudfärg. Politiken gick ut på att inte blanda ihop dessa grupper. Detta gjordes genom att dela upp allt ifrån hela bostadsområden till parkeringsplatser. Skyltar berättade överallt vilka personer som fick vara på vilken plats. Nelson Mandela blev efter frigivningen ledare för partiet ANC. Stödet för apartheid var då ganska litet och efter en folkomröstning bland de vita 1992 avskaffades apartheid. År 1994 fick alla syd afrikaner rösta, ANC vann valet och Nelson Mandela blev landets president.
Människor har olika livsvillkor. Det spelar stor roll var och av vem man föds. Vissa går genom livet med någon funktions nedsättning, vissa går genom livet i förtryck, vissa är födda i Sverige, vissa är kvinnor och vissa är män. Oavsett vilken lott man fått i livet så är vi alla människor – människor som Irene Slättengren, människor som Nelson Mandela och människor som du. Alla människor är värda samma rättighet att så gott det går kunna berika både sitt eget och andras liv.
MÄNNISKORS LIVSVILLKOR
21
Kap 4.1
Folkets makt
Efter andra världskriget och fram till slutet av 1980-talet var det många människor som såg risken för ett storkrig mellan USA och Sovjetunionen som det största hotet mot världen. På båda sidor av den så kallade järnridån fanns tillräckligt med kärnvapen för att utplåna allt liv på jorden. En tydlig symbol för gränsen mellan det kommunistiska östblocket och det kapitalistiska västblocket var muren som delade Berlin. Den hade byggts 1961 i ett försök att stoppa massflykten västerut. Det var knappast någon som vågade hoppas att den muren skulle försvinna under deras livstid. Men efter en period av snabba politiska förändringar, framdrivna av folkliga protester och demonstrationer, började muren rivas år 1989. Risken för ett förödande storkrig har under de senaste årtiondena blivit mycket mindre. Idag ser många människor i stället den globala uppvärmningen som det största hotet mot mänskligheten. Organisationer där ett stort antal människor tillsammans vill driva olika samhällsfrågor brukar kallas för folkrörelser. Miljörörelsen är ett exempel på en folkrörelse som engagerar allt fler människor i takt med att miljöfrågorna blivit allt mer angelägna.
58
Hundra år • Samhälle
Många sätt att påverka
Det finns många olika sätt för en person att påverka samhället. Några föredrar att påverka genom att gå med i ett parti eller en organisation. Andra metoder är att rösta i val, skicka mejl och brev till politiker eller att samla in namnunderskrifter i någon fråga. Vårt demokratiska system gör det också möjligt att överklaga beslut och anmäla när man tycker att någon behandlas fel, att kontakta medier, att skriva insändare och att demonstrera.
Att påverka är även att stå för sina åsikter när man pratar med andra eller när man bloggar. Det kan också handla om att starta ett projekt tillsammans med andra för att lyfta fram en fråga eller att välja vilka varor och tjänster man vill eller inte vill köpa. Några vanliga former av organiserad påverkan är: Svenska folkrörelser – Under 1800-talet uppstod några stora folkrörelser i Sverige. Det var väckelserörelsen som var en kristen rörelse, nykterhetsrörelsen som var emot alkohol- och rusdrycker, arbetarrörelsen som kämpade för arbetarnas strävan att få politiska och fackliga rättigheter samt kvinnorörelsen som arbetade för kvinnors politiska och juridiska rättigheter. För många av folkrörelserna var rösträttsfrågan mycket viktig fram tills att allmän och lika rösträtt infördes. Folkrörelserna var ofta en rörelse mot dem som hade makten i samhället, men detta kom att ändras när demokratin infördes. Senare har ett flertal olika organisationer och rörelser bildats och vuxit sig starka. Som exempel kan nämnas idrottsrörelsen, olika miljörörelser och gayrörelsen. De strävar var och en på sitt sätt efter att sätta press på makthavare och företag. Vissa rörelser lever bara en kort tid när en speciell fråga är aktuell.
Demonstration Så här går det till att demonstrera • Ansök hos polisen om att få demonstrera. Det kostar några hundralappar. • Förbered exempelvis plakat, flygblad eller tal. • Demonstrera vid den tidpunkt och på den plats där ditt tillstånd gäller.
Manifestation mot hatbrott och för allas rätt till kärlek oavsett sexuell läggning.
PÅVERKA-PÅVERKAS
59
Kap 7.2
Lagar på arbetsmarknaden
När Sverige sakta omvandlades från ett jordbruksland till ett industriland blev det vanligt att stora arbetsplatser växte upp nära städerna. I och med att många människor nu blev anställ da uppstod också ett behov av att hitta lagar och regler för hur det skulle fungera i arbetslivet.
Arbetsrätten
Alla de lagar och avtal som behandlar förhållandet mellan arbets givare och arbetstagare kallas med ett gemensamt namn för arbetsrätt. Den svenska arbetsrätten bygger på ett antal viktiga lagar och någonting som kallas för kollektivavtal. Avtalen innebär att repre sentanter för arbetsgivarna och arbetstagarna kommer överens om vilka rättigheter och skyldigheter som ska gälla. Avtalen kan till exempel handla om minimilöner, arbetstid, arbetsmiljö, pensioner och försäkringar. Om någonting står i lagen får man däremot ald rig förhandla bort det i kollektivavtalet.
102
Hundra år • Samhälle
Ibland uppstår det tvister om en arbetsgivare eller arbets tagare bryter mot arbetsrätten. Dessa frågor avgörs vanligen i en specialdomstol som heter Arbetsdomstolen (AD). Om det är en anställd som själv, utan stöd av en facklig organisation, vill pröva ett ärende i domstol måste hon eller han börja i tings rätten. Den domen kan sedan överklagas och då gå till Arbets domstolen. En dom i Arbetsdomstolen kan inte överklagas.
Några viktiga lagar
Förutom kollektivavtalen finns det även många lagar som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Några exempel kan vara arbetstidslagen och semesterlagen. Följande lagar är någ ra av de absolut viktigaste i arbetslivet:
Medbestämmandelagen (MBL) – ger arbetsgivare och arbets tagarorganisation möjlighet att tillsammans skriva bindande kollektivavtal. Lagen säger också att facket ska ha rätt att få information och rätt att förhandla med arbetsgivaren inför viktiga förändringar och beslut, som till exempel försäljning av en del av verksamheten eller tillsättning av en chef. Efter att ha informerat och förhandlat är det arbetsgivaren som fattar beslut. Lagen om anställningsskydd (las) – säger att alla uppsägningar måste vara sakligt motiverade. Vid arbetsbrist är grundregeln att den som är sist anställd ska bli först uppsagd. Det finns möjlighet att göra undantag från den principen i små företag eller om fack och arbetsgivare kommit överens om detta. En annan saklig grund för uppsägning bygger på personliga skäl. Vid väldigt allvarliga hän delser, som exempelvis stöld i tjänsten, har arbetsgivaren rätt att avskeda den anställde omedelbart. Arbetsmiljölagen (aml) – säger att man ska kunna arbeta i en bra arbetsmiljö som anpassas efter människans både fysiska och psykiska behov. Det finns naturligtvis jobb som är farligare än andra, men alla jobb ska göras ”tillfredsställande” säkra. Det betyder att alla jobb ska utföras under bra förutsättningar beträffande skydds utrustning och hjälpmedel och utan skadlig stress. På arbetsstället kan de anställda utse ett skyddsombud, men enligt lagen är det all tid arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön. Samtidigt mås te de som utför arbetet följa de säkerhetsbestämmelser som gäller.
ARBETSMARKNAD
103
Diskrimineringslagen – säger att det är förbjudet att diskriminera någon på grund av kön, könsöverskridande identitet eller ut tryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det gäller vid till exempel anställning, lönesättning, befordran eller uppsägning. Om någon känner sig diskriminerad eller felaktigt behandlad på sin arbetsplats är det viktigt att detta anmäls. En anmälan görs till arbetsgivaren, via ett fackförbund eller direkt till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Dom i AD En kvinna sökte arbete hos en lantbrukare där hon hade praktikplats. Kvinnan drabbades under praktiktiden av missfall och berättade om det för lantbrukaren. Hon nekades sedan anställning. Ärendet gick till Arbetsdomstolen (AD) där lantbrukaren enligt dom nr 2/11 dömdes skyldig till diskriminering på grund av kön och dessutom till att ha missgynnat henne för att hon tänkte fortsätta försöka att bli en mamma. Lantbrukaren dömdes för att ha brutit mot både diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen och fick också betala skadestånd till kvinnan.
104
Hundra år • Samhälle
Hur jämställt är arbetslivet?
Trots att flickor lämnar skolan med högre genomsnittsbetyg än pojkar är männen fortfarande vinnarna på arbetsmarknaden. Kvinnor arbetar oftare i låglöneyrken än män. De tar också ut merparten av föräldraledigheten, är oftare sjukskrivna och den som oftast stannar hemma när barnen blir sjuka. En följd är att kvinnor i genomsnitt bara tjänar 70 procent av vad män tjänar. Om alla arbeten räknas om till heltidslöner blir kvinnors löner ändå inte mer än drygt 80 procent av männens genomsnittliga lön.
Löneskillnader mellan kvinnor och män
Bilden visar medellön per månad för kvinnor och män i 1 000-tal kronor i de tio största yrkesgrupperna 2008. 1 000-tal kronor
Kvinnor
Dataspecialister Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Ingenjörer och tekniker
Övrig kontorspersonal Byggnads- och anläggningsarbetare Fordonsförare Försäljare detaljhandel, demonstratör m.fl. Vård- och omsorgspersonal Byggnadshantverkare
44 43 42 41 40 39 38 37 36 35 34 33 32 31 30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20
Män Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän
Dataspecialister Säljare, inköpare, mäklare m.fl.
Ingenjörer och tekniker
Byggnads- och anläggningsarbetare Övrig kontorspersonal Byggnadshantverkare Försäljare detaljhandel, demonstratör m.fl. Fordonsförare Vård- och omsorgspersonal
0
Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2010. ARBETSMARKNAD
105
Frågor & Övningar
Block 2 Demokrati
ÅTERGE • Analysera • använda Granska källor
32. Granska källorna du använde när du sökte efter mer information till minst två av
frågorna 7, 15, 22 eller 31.
Diskutera orsaker
33. a. Diskutera tänkbara orsaker till varför demokratin har vuxit fram och blivit vanligare i
världen. b. Diskutera tänkbara orsaker till varför några av demokratins problem finns. c. Diskutera tänkbara orsaker till varför vissa människor vill ha anarki och till varför
vissa vill ha diktatur. d. Diskutera tänkbara orsaker till varför Socialdemokraterna var det populäraste
partiet bland arbetslösa vid valet 2010. e. Diskutera tänkbara orsaker till varför Moderaterna var det populäraste partiet
bland företagare vid valet 2010.
Parti i riksdagsvalet 2010
Summa V S MP C FP KD M SD FI PP Öv procent Förvärvsarbeande Arbetslös Sjuk/aktivitetsers. Studerande
7 22 8 39 11 51 11 25
11 10 7 19
9 4 4 7
6 3 3 3
32 23 14 21
3 7 6 3
1 1 0 1
1 1 1 2
0 0 1 0
≈100 ≈100 ≈100 ≈100
Arbetare Tjänstemän Jordbrukare Företagare
9 41 7 20 3 12 5 16
9 5 6 11 8 10 4 40 3 8 12 8
4 7 5 6
19 34 28 40
6 2 5 4
1 1 1 1 0 1 1 0
0 0 1 1
≈100 ≈100 ≈100 ≈100
LO TCO SACO
9 51 8 26 8 18
7 11 16
2 6 7
16 29 28
6 2 2
0 1 1
0 0 0
≈100 ≈100 ≈100
Källa: SVT:s vallokalundersökning, VALU, 2010
136
Hundra år • Samhälle
8 4 3 7
4 4 6 10 9 11
1 1 1
Diskutera konsekvenser
34. a. Diskutera konsekvenser av att allt fler länder i världen blir demokratier. b. Diskutera konsekvenser av att människor inte alltid är så politiskt kunniga eller
intresserade. c. Diskutera konsekvenser av att ett land har diktatur. d. Diskutera konsekvenser av att majoriteten bestämmer över minoriteten.
Jämföra
35. a. Jämför demokrati med diktatur. b. Jämför hur två tänkta samhällen kan se ut. Det ena styrs av ett vänsterblock och
det andra av ett högerblock. c. Jämför hur kvinnor röstade med hur män röstade i valet 2010. d. Jämför hur yngre väljare (18–21 år) röstade med hur medelålders väljare (31–64 år)
röstade i valet 2010.
Parti i riksdagsvalet 2010
Summa V S MP C FP KD M SD FI PP Öv procent Kvinnor Män
8 29 11 8 8 5 26 3 1 0 0 ≈100 7 25 9 6 8 6 32 5 0 1 0 ≈100
18–21
9 28
16
6
7
2 23
6
1
2 0
≈100
22–30
10 24
16
7
8
4 23
5
1
2 0
≈100
31–64
8 27
9
7
8
5
31
4
1
0 0
≈100
65+
5 34
4
8
8
9 28
3
0
0 0
≈100
Källa: SVT:s vallokalundersökning, VALU, 2010
Återge • Analysera • använda
DEMOKRATI
137
Frågor & Övningar
ÅTERGE • Analysera • använda Dra slutsatser
36. a. Vilka slutsatser kan du dra av att främlingsfientliga partier röstas in i olika länders
parlament? b. Dra slutsatser om vilka ståndpunkter Miljöpartiet kan tänkas ha om: skatter, kärnkraften, kameraövervakning, friskolor, delad föräldraledighet mellan mammor och pappor och bistånd. Utgå från partiets ideologi och placering på vänster- högerskalan. Efteråt kan du gärna kontrollera om du hade rätt!
Ge förslag
37. a. Ge förslag på hur människor kan bli mer demokratiska och hänsynsfulla. b. Ge förslag på hur ungdomar kan bli mer intresserade av att engagera sig politiskt. c. Ge förslag på hur demokratin i Sverige kan bli ännu bättre. d. Ge förslag på hur en annan blockpolitik än höger och vänster skulle kunna vara uppdelad.
Argumentera
38. a. Varför tror du att två demokratiska stater aldrig har krigat mot varandra?
Argumentera för din åsikt. b. Tror du att IT och internet kommer att öka inslagen av direkt demokrati i framtidens beslutsfattande? Argumentera för din åsikt. c. Försöka att placera in de svenska riksdagspartierna på vänster- högerskalan. Argumentera för din val av placeringar.
Populism Ekoligism
Demokratisk socialism Kommunism
Socialliberalism
Liberalism Konservatism Nationalism
Vänster
138
Hundra år • Samhälle
Höger
Presentera
39. Hör dödsstraff hemma i en demokrati tycker du? Presentera dina åsikter för någon.
Du ska återge fakta om vad demokrati är och analysera och använda din information för att övertyga.
Handla
40. a. Hur kan du leva och handla för att demokratin ska fungera bra? b. Hur kan dina nya kunskaper komma att förändra ditt sätt att leva och handla? c. Gör en strategi för hur du kan påverka andra att leva och handla som du. d. Genomför någon del i din strategi eller något projekt i syfte att få andra att leva och
handla som du.
Återge • Analysera • använda
DEMOKRATI
139
Bedömningsmatris
Bedömningsmatris ÅTERGE
•
Analysera
+
•
++
använda
+++
REDOGÖRA
Redogör översiktligt för grundläggande kunskaper eller begrepp inom ämnesområdet.
Använder begrepp på ett naturligt sätt i redogörelsen. Redogörelsen är utförlig, formulerad med egna ord samt har struktur och en röd tråd.
Redogörelsen sätter samman fenomen eller detaljer till helhetsbilder. Den innehåller dessutom andra liknande situationer eller exempel. Det kan vara på olika nivåer (t.ex. individ, nationell och internationell nivå) eller ur olika perspektiv (t.ex. miljö, etiskt, genus och historiskt perspektiv).
SÖKA INFORMATION
Söker och väljer ut fakta från olika källor.
Använder olika sorters källor, t.ex. texter, intervjuer, enkäter och filmer. Utnyttjar expertis eller tidigare forskning inom området
Gör ett motiverat val av kvantitativ eller kvalitativ metod till att få information.
184
Hundra år • Samhälle
ÅTERGE
•
Analysera
+
•
++
använda +++
GRANSKA KÄLLOR
Värderar olika källor genom att bland annat svara på frågorna vem, hur och varför. Kan också ange om källorna gav information om det man sökte.
Svarar också på andra frågor om källorna, t.ex. närhet och äkthet, och skiljer på primär- och sekundärkällor. Motiverar vilka källor som är trovärdiga och relevanta för frågan.
Granskar utförligt de enskilda källorna, men även källornas betydelse sett i ett större perspektiv (t.ex. historisk kontext, medieanalys och argumentationsanalys).
DISKUTERA ORSAKER
En företeelse förklaras översiktligt med egna tankar utifrån enkla fakta.
Förklaringen är välgrundad utifrån fakta. Andra tänkbara orsaker och fakta som stödjer dessa diskuteras också.
Omfattande fakta leder fram till en eller flera utförliga och rimliga förklaringar.
DISKUTERA KONSEKVENSER
Diskuterar utifrån fakta översiktligt konsekvenser av en företeelse. Det kan handla om både positiva och negativa konsekvenser för individer, grupper, nationer eller för det globala samhället
Diskuterar även konsekvenser av olika lösningar och visar att de kan skilja sig åt för t.ex. individer, grupper, nationer och det globala samhället.
Diskuterar utförligt utifrån ett brett faktaunderlag konsekvenser av olika val. Beskriver utförligt konsekvenser även utifrån skilda perspektiv t.ex. miljöperspektiv, etiskt perspektiv, genusperspektiv eller historiskt perspektiv.
JÄMFÖRA
Jämförelsen visar på några enkla likheter och skillnader.
Jämförelsen är utförlig och visar på flera likheter och skillnader av mer generell natur.
Jämförelsen visar även på specifika likheter och skillnader beroende på varje enskild situation. Det som jämförs är relevant och viktigt.
ÅTERGE
•
Analysera +
• använda
++
+++
DRA SLUTSATSER
Kan utifrån att kom- Kan visa på olika slutsatbinera fakta dra nåser som kan dras utifrån gon relevant slutsats. samma material eller visa på fakta som skulle kunna tala emot en slutsats.
Kan visa på hur slutsatsen kan hänga samman med perspektivval eller ideologisk ståndpunkt.
GE FÖRSLAG
Ger förslag som motiveras av fakta och egna åsikter.
Ger förslag som tar hänsyn till att människor har olika förutsättningar, men lika värde och samma mänskliga rättigheter.
Ger förslag som även innebär en hållbar utveckling och som tar hänsyn till framtida människors behov.
ARGUMENTERA
Har en åsikt och ger argument för den. Lyssnar även på andras åsikter.
Kan se vad som påverkat de egna åsikterna och argumenten, t.ex. erfarenhet, familj, kultur eller medierna. Är beredd att ompröva eller stärka sina åsikter och argument utifrån fakta och genom att lyssna på andra.
Visar respekt för andras värderingar och kan även argumentera för ståndpunkter som inte är de egna.
PRESENTERA
Presenterar fakta och analys och är förberedd för att argumentera
Presentationen är välplanerad och har en röd tråd. Använder ett eget och tydligt språk och ger exempel för att levandegöra.
Presentationen är också engagerande och övertygande. Allt är tydligt anpassat till mottagaren och mediet som används.
HANDLA
Följer aktivt utveckFörsöker aktivt att pålingen i en särskild verka andra att tycka och fråga. Låter egna handla som dig själv. åsikter och värderingar påverka sina handlingar.
Försöker aktivt att påverka de i samhället som har mycket makt t.ex. politiker, företag, medier och myndigheter.
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order- och läromedelsinformation: Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 03 Författare: Lars Binkemo projektledare/Redaktör: Tove Helander Grafisk form och omslag: Anna Björnström Omslagsfoto: Ulrica Zwenger Illustrationer vid kapitelinledningar: Magdalena W Lavebratt Övriga illustrationer, modeller och kartor: Anna Björnström Jobba med: Samhälle ISBN 978-91-622-9189-1 © 2011, 2012, 2013 Lars Binkemo och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Tredje tryckningen Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland, 2013
Samhälle – för 50-poängskursen i samhällskunskap på gymnasiet. En komplett bok med fakta och uppgifter:
.. Inledande kapitel som beskriver hur man praktiskt kan jobba
med analys, kritisk granskning av information och olika former av presentation.
.. Fakta i sju block, där varje block är indelat i kapitel på vardera ett eller två överskådliga uppslag. Tankekartor, tydliga texter och marginalbilder ger struktur och stöd för minnet.
.. Två temakapitel som ger möjlighet till fördjupning. .. Frågor och uppgifter som handlar om att återge, analysera och använda kunskaperna.
.. Bedömningsmatris som är direkt kopplad till frågorna och uppgifterna.
ISBN 978-91-622-9189-1
(523-2360-1) (523-2360-1)