9789188099723 by Smakprov Media AB

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Klassrummet möter världen Hur kan du som lärare tillsammans med dina elever öppna dörren mot världen med hjälp av digitala verktyg? Vad krävs för att ni ska kunna arbeta ämnesövergripande och tematiskt? Hur kan du öka elevernas motivation? I Klassrummet möter världen presenteras konkreta förslag på hur du organiserar din undervisning för att kunna arbeta tillsammans med kollegor både i den egna skolan och runt om i världen. Sara Bruun beskriver enkelt och lättsamt sina egna erfarenheter av tematiskt arbetssätt. Hon ger dig handfasta råd och förslag på teman så du slipper uppfinna hjulet igen. I boken får du även tips på böcker som fungerar väl i undervisningen och hur de kan knytas till olika teman. Samarbete är den röda tråden. Boken vänder sig till dig som undervisar i engelska och moderna språk, men kan också inspirera lärare i andra ämnen. Sara Bruun är förstelärare i engelska och IKT vid Ringsjöskolan i Höörs kommun. 2015 vann hon och hennes dåvarande nior från Furutorpskolan i Vinslöv tilldelades European S A M LA DWebbstjärnan och S A M LA D Language Label.KUNSKAP 2016 mottog Sara Bruun Kungliga KUNSKAP VitterhetsakaFÖR SKOLAN demiens pris för berömvärd lärargärning.FÖR SKOLAN

Klassrummet möter världen Sara Bruun

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

Engelska och råk M LA Dsp moderS Ana

ISBN 978-91-8809-972-3

789188 099723

P nskap för KAku NSad KU Saml SK OLA N Bokserien FÖR l utför dig som vil skolan är till na ger er ck lärare. Bö vecklas som rktyg ve h piration oc kunskap, ins ag. rd va ndbara i din som är anvä

t e m m u r s s Kla n e d l r ä v r e t ö m matiskt och

Autentiskt, te Sara Bruun

digitalt

Klassrummet mĂśter vĂ¤rlden â&#x20AC;&#x201C; autentiskt, tematiskt och digitalt

sara bruun

© 2016 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-972-3 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Linnéa Isheden Omslag: Tomas Rudström Omslagsfoto: 3alexd/Istockphoto Grafisk form: Roger Johansson Illustrationer: sidan 81 från Scholastic.com och sidorna 86, 87 och 97 från Canva.com Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2016 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehåll Förord 5 Inledning 7 Begrepp 10 QR-koder 12

1. Autentisk, tematisk och digital undervisning – varför då?

2. Att samarbeta online med andra länder

3. Litteratur, Skype och omvärldskoppling

Reflektion 16

Så kan du hitta en samarbetspartner i ett annat land 18 Så kommer du igång med Skype 18 Mystery Skype/Mystery Hangouts 20 Varför spelar jag Mystery Skype med eleverna? 22 Gästföreläsare via Skype in the Classroom 22 Reflektion 24 The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian 26 Once 27 The Call of the Wild 29 Reflektion 30

4. Tematiskt och ämnesövergripande arbetssätt 31 Green or Gone 32 Svenskämnet går först 33 Källkritik 35 Årshjul 37 Planering och publicering 39 Samarbete kollegor emellan 42 Känsliga teman och ledarskap i klassrummet 43 Reflektion 44

5. tematiska och ämnesövergripande arbetssätt – hur gjorde vi? Never Give Up 45 How to Make a Difference 51 Sims auf Deutsch 57 Reflektion 61

6. Storyline

7. Skrivande, genrepedagogik och digitala verktyg

Gone 64 Reflektion 72

Skrivmallar 74 Personligt återgivande text/personal narrative 77 Argumenterande text 85 Fanfiction 91 Dikter 95 Reflektion 99

8. Digital återkoppling

100

9. Digital litteracitet och digital läsförståelse

106

10. Virtual reality

120

11. Men glosor och grammatik, då?

125

Google formulär, Flubaroo och quiz 101 Grammarly och Screencastify 103 Youtube 104 Reflektion 105

Att läsa i bok vs att läsa på skärm 109 Digital läsförståelse – hur gör jag? 112 Källkritik 115 Reflektion 119 Virtual reality – hur gör jag? 123 Reflektion 124 Ordkunskap och grammatik – hur gör jag? 126 Quizizz 127 Quizlet 128 Edpuzzle 130 Reflektion 130

Slutord 132 Tack 134 Referenser 135 Bilagor 139

Förord Klassrummet möter världen – autentiskt, tematiskt och digitalt är en i bästa bemärkelse lättläst och tipsinriktad bok. Rättframt ger Sara Bruun exempel på hur hon arbetar som lärare i engelska och tyska på högstadiet. En stor del av arbetet har utförts tillsammans med kollegor, och exemplen visar hur undervisningen har utgått från elever nas intressen och förutsättningar samtidigt som den förankrats i styrdokumenten. Exemplen är inspirerande och många, och genom de förebildligt tydliga uppgiftsinstruktionerna visar de vikten av att höga förväntningar åtföljs av modellering och ett tydligt kamrat- och lärarstöd. Sara betonar vikten av läraren som ledare. I titeln på Sara Bruuns nya bok placeras ”digitalt” sist, och det markerar att de digitala verktygens kunskaps- och språkutvecklande potential finns i hur de används. De många exempel på verklighetsnära användningar av digitala redskap som Sara beskriver i boken bärs fram av denna grundläggande insikt. Det innebär i sin tur att det inte finns någon motsägelse mellan traditionell läsning och digital läsning eller mellan läsning av skönlitteratur och arbete med digitala samarbetsprojekt. Det centrala är vilken förståelse elever tillägnar sig och vilken språkförmåga de utvecklar. Sara betonar vilka principer hennes undervisning utgår från, särskilt genrepedagogiken. Hon klargör att det rör sig om ett synsätt snarare än om ett antal steg som hon och eleverna arbetar sig igenom. Hennes exempel visar hur det genrepedagogiska tänkandet i kombination med verklighetsnära syften stödjer eleverna då de tillägnar sig de språkhandlingar som rör sig bakom olika texttyper och genrer. Boken utmärks av både entusiasm och kritisk distans. Den innehållsliga bredden bör i kombination med de många praktiska och

tydliga exemplen fungera som inspiration för språklärare oavsett vilket stadium de arbetar på. Limhamn i augusti 2016 Bo Lundahl, universitetslektor i engelska, Malmö högskola

Inledning I planeringsfasen av ett projekt kan jag känna mig som en galopphäst som bara vill iväg ur sin startbox, men jag kan också känna mig väldigt stressad. Hur ska allt i läroplanen hinnas med? Eleverna är delaktiga och hjälper till att utforma hur våra projekt och teman ska se ut, vilket tar en del tid. Jag får tvinga mig själv att inte lägga mig i utan låta eleverna utveckla sina tankar och lösa problemen själva. Trots stressen konstaterar jag att det vi gör under uppstartsfasen i allra högsta grad finns med i läroplanen. På sidan nio i Lgr 11 kan man läsa att skolan ska ”stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem”. Dessutom står det på sidan 15 att läraren ska ”svara för att ele verna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad”. När jag har dessa delar av Lgr 11 i minnet blir jag lugn igen, då jag inser att undervisningen har en tydlig koppling till läroplanen. Mina elever har definitivt inflytande på undervisningens innehåll och visar på en förmåga att lösa problem. Vart ska projekten ta vägen då? Ingen aning faktiskt! Eleverna, mina kollegor och jag gör detta tillsammans och tillsammans avgör vi vart vi ska och vilka slutmål vi har. En annan avgörande faktor är vad som händer i världen under projektets gång. Projektet Never Give Up ägde rum under höstterminen 2015. Det påverkades dels av flyktingsituationen i Europa, dels av dådet på en skola i Trollhättan. Med min filosofi om vikten av autentiska uppgifter är det självklart att projekten ändrar inriktning beroende på vad som händer i världen. Flexibilitet är a och o när jag och mina kollegor planerar. Det genomgående temat i denna bok är hur du på olika sätt skapar meningsfulla uppgifter för dina elever. Uppgifter som är kopplade till 7

verkligheten och som eleverna känner fyller en funktion och har ett syfte. Dessa uppgifter fördjupar elevernas lärande och genom att du lägger till digitala verktyg kan du ge dem upplevelser som endast en text- och arbetsbok inte kan ge dem. Varför i hela friden lägger jag tid på att skapa autentiska, tematiska och digitala teman, då? Jo, det gör jag dels för min egen skull, dels för elevernas. Jag blir snabbt uttråkad av lärobokstexter och då har jag svårt att uppbåda den entusiasm som krävs för att få eleverna engagerade. De flesta av mina elever uttrycker dessutom att de hellre arbetar med autentiska teman och allra helst med digitala inslag. Jag är dock mån om att vi blandar både analoga och digitala arbetssätt, då jag anser att det är viktigt med både och. När du läser boken kan det upplevas som om jag aldrig tar i ett läromedel, men så är det inte. Jag använder också läromedel, men jag tar delar av det och när det passar in i temat. I tyska använder jag läromedel ganska mycket, medan jag i engelska i stort sett endast utgår från skönlitteratur. Den här boken visar alltså hur jag gör då jag inte använder läromedel. När du själv har provat att kombinera ditt läromedel med autentiska uppgifter eller kanske rent av har släppt läroboken helt är du redo att bjuda in kollegor från andra ämnen. Att arbeta tillsammans, tematiskt och ämnesövergripande har gett mig otroligt mycket. Det är stimulerande att diskutera och utvecklas tillsammans med kollegor i den egna skolan, men framförallt med kollegor i andra länder. Min förhoppning är att denna bok ska ge dig inspiration till att komplettera ditt läromedel och kanske också få dig att, virtuellt, ge dig ut utanför klassrummets väggar och prova projekt där du samarbetar dels med dina kollegor på den egna skolan, dels med lärare i andra länder. Du behöver inte börja med att eleverna ska arbeta i realtid och med ett annat land. Jag förstår att det kan kännas läskigt att inte ha kontroll över om och hur det ska fungera. Börja i liten skala med en kollega på den egna skolan för att sedan ge dig ut i vida världen och ta ut svängarna. Jag hoppas också att ni tillsammans använder er av skönlitteratur när ni planerar era teman och arbetar för att få eleverna, oavsett ämne, att 8

läsa. Läsningen ska inte vara begränsad till svenskämnet, det är allas ansvar att hjälpa till att hitta lämplig litteratur och att arbeta utifrån denna. Vi är, som jag ser det, alla språklärare och behöver samarbeta kring läsningen. Att ha god läsförståelse på svenska och även på andra språk öppnar dörren mot världen för eleverna. Genom att eleverna läser mycket och kan göra kopplingar till litteratur anser jag att de blir allmänbildade och kommer att kunna klara sig bättre i samhället. Jag är medveten om att det inte är lätt att få ungdomarna intresserade av att läsa och i det ligger utmaningen. Det finns idag flera olika webbsidor som till exempel Barringtonstoke.co.uk där du kan köpa böcker i lättläst och även dyslexivänligt format. I mitt klassrum läser alla elever skönlitteratur, men böckerna anpassas efter deras intressen och kunskapsnivå. Förhoppningsvis kommer denna bok också att väcka ditt intresse för genrepedagogik och för att använda digitala verktyg. Under juni 2016 har Skolverket dessutom offentliggjort ett förslag på förändring i styrdokumenten för alla skolformer, där skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens ska tydliggöras i läroplanerna. Syftet är att förbereda eleverna för ett allt mer digitaliserat samhälle (Skolverket, 2016, 20 juni). Förslaget förväntas antas under hösten 2016 och innebär, som jag ser det, ganska stora förändringar i flera ämnen som till exempel samhällskunskap och matematik. Det innebär bland annat att alla elever ska ha tillgång till antingen dator eller lärplatta senast 2022. Det medför att vi lärare måste utbildas och veta hur vi ska göra så att eleverna inte sitter ensamma bakom en skärm och arbetar. Jag välkomnar förslaget och när du läser detta hoppas jag att det har antagits av riksdagen. En annan tanke jag har med boken är att du som läst den kan vara initiativtagaren bland dina kollegor för att ni ska arbeta tematiskt och ämnesövergripande med litteratur som bas. Du som språklärare ger eleverna känslor och upplevelser genom litteraturen och väcker deras intresse för att få veta mer och kunna förstå sin omvärld. Denna förståelse får eleverna genom många av skolans andra ämnen. Dra nytta av varandra och hjälps åt för din egen, dina kollegors och framförallt dina elevers skull. 9

Begrepp I denna bok finns en hel del referenser till genrepedagogik och be grepp som hör den till. Om du är obekant med genrepedagogiken eller bara behöver friska upp minnet kommer här några begrepp som kan underlätta din kommande läsning: Genrepedagogik. ”En pedagogisk modell, ursprungligen från Austra lien, för hur man i skolan kan bedriva undervisning på ett sådant sätt att eleverna utvecklar det språk som krävs i alla ämnen” (Wikipedia, 2015, 15 januari). Texttyper. Kan vara ett förvirrande begrepp då det beskrivs olika beroende på var du läser. Språket på väg är ett kartläggningsmaterial från Skolverket för årskurs sju till nio för svenska och svenska som andraspråk. I Språket på väg del 2 (Skolverket, 2011c) framgår det att urtyperna för texttyper är berättande (skönlitteratur/berättande), beskrivande, argumenterande, informerande, utredande och förklarande (sakprosa). En kortfattad beskrivning är att eleverna skriver olika sorters texter. Jag använder den svenska indelningen av texttyper även om jag undervisar i engelska. Detta för att göra det enklare för eleverna. I boken Utmana, utforska, utveckla! (Liberg, af Geijerstam & Folkeryd, 2010) finns en tydlig översikt över de vanligaste text typerna, vad som är karakteristiskt för dem samt exempel på ämnen utöver språk där texttyperna kan skrivas (se nästa sida). Ämnesspecifika begrepp. De särskilda ord som krävs för att kunna tala och skriva om ett specifikt ämne. Många ord har olika betydelser beroende på vilket sammanhang de förekommer i. Tänk till exempel på orden ledare och axel. Inom fysiken betyder de en sak och inom idrotten en annan. Cirkelmodellen. En pedagogisk modell som i fyra faser stöttar elevernas skrivande. Stöttning. Läraren ger eleverna strategier som ger mer hjälp än för stunden. Den visar hur de ska göra. Modellera. Att för eleverna synliggöra slutprodukten, vägen dit och hur det ska göras. 10

Återgivande

Att berätta vad som hänt

Skildring av en händelse i tidsföljd Historia Naturvetenskap (procedurer)

Orientering (vem, var, när) En serie händelser Personlig kommentar/slutsats

Tidsord (först, sedan, däreer, eeråt)

Dåtid, berättar vad som hände Beskrivande ord

Typ av text

Sye

Produkt

Struktur

Sammanlänkande ord

Språkliga drag Dåtid Fler individuella och konkreta deltagare Handlingsverb Beskrivande ord Upprepning, detaljer, dialog och sägeverb

Tidsord (en dag, det var en gång, senare, eeråt, till slut)

Orientering (vem, var, när) En serie händelser Problem Upplösning

Berättelser, sagor, myter, fabler Religion

Att underhålla Att förmedla kunskap Att reflektera

Berättande

Verben ”att vara” och ”att ha” förekommer oa Presens Specifikt ordförråd, tekniska termer Allmänna deltagare

Förekommer vanligen inte

Allmänna upplysningar Karaktäristik (t ex naturlig hemvist, utseende, föda) Kan ha underrubriker

Personbeskrivningar, vetenskapliga rapporter, definitioner, faktatexter No Biologi

Att förmedla information

Beskrivande

Allmänna deltagare Presens Konjunktioner: för att, därför att

som en följd av detta, alltså, på grund av detta, på så sätt, följaktligen

Inledning (identifiera fenomen) Förklaringssekvens Slutsats

Hur och varförförklaringar, faktatexter Fysik Samhällsvetenskap

Reda ut varför saker är som de är

Förklarande

Verb som ger instruktioner (fysiska handlingar, t ex ta, blanda, lägg till, tillsätt, bifoga) Imperativ

för det första, för det andra, för det tredje, till slut

Målinriktat Stegvisa moment

Instruktioner, manualer, recept, vägbeskrivningar Kemi Naturvetenskap

Att förklara hur något görs/ genomförs

Instruerande

Vissa verb: jag anser, jag tycker, vi säger att Förhållningssätt: vi kan, vi måste Uttryck för att övertyga: det är uppenbarligen fel

för det första, för det andra, dessutom, därför, emellertid, å andra sidan Konjunktioner: för att, därför att

Personliga ställningstaganden Tes, argument och bevis Eventuellt motargument och motbevis Slutsats

Diskussioner, argumenterande uppsatser, recensioner, debatter Samhällskunskap

Övertala motparten att acceptera vissa antaganden Att välja sida och komma med argument

Diskuterande/ argumenterande

Modelltext. En text, som någon annan skrivit, som visar hur texttypen kan se ut. Sambandsord. Fraser och ord som binder ihop texten och visar hur den hänger ihop. Skrivmall. Stödmeningar som hjälper eleverna med strukturen i texten. Eleverna fyller själva i orden runt stödmeningarna och bygger ut texten. Förklaringarna ovan är förenklade och förkortade, men inspirerade av boken Språkutvecklande SO-undervisning (Bjerregaard & Kindenberg, 2015). När du nu har fått en förståelse för dessa begrepp kommer du enklare att förstå vad jag menar när jag hänvisar till någon av dem.

QR-koder För att du enkelt ska kunna hitta de webbsidor, appar och projekt jag hänvisar till finns QR-koder i marginalen. Ladda ner en QR-läsare till din telefon eller lärplatta och skanna sedan QR-koderna när du stöter på dem i texten. Jag brukar använda i-nigma som QR-läsare, men det finns många olika. När koden är färdigskannad syns det jag vill visa dig i telefonen eller lärplattan. Du kan då direkt titta på det digitala materialet utan att behöva lägga boken ifrån dig. Om du dessutom har gratisprogrammet/appen Pearltrees i dator, lärplatta eller telefon kan du enkelt spara och kategorisera sidorna. Pearltrees är som ett virtuellt bibliotek där du kan spara egna sidor, bilder och anteckningar samt låna från andra kollegor. Ett mycket praktiskt verktyg som jag knappt kan vara utan. Prova att skanna QR-koden här i kanten. Om du gjort rätt kommer du till min klassrumsblogg (Bruunsklassrum. blogspot.se). Enjoy! Hässleholm i augusti 2016 Sara Bruun 12

1. Autentisk, tematisk och digital undervisning – varför då? När jag planerar min undervisning försöker jag tänka att den ska utgå från något autentiskt och från något ur elevernas verklighet. Jag menar att eleverna får en ökad motivation till att lära sig mer genom att se att de faktiskt har nytta av det de lär sig utanför skolan. Med en ökad motivation ser jag att det ofta följer en högre måluppfyllelse. Detta sätt att tänka passar i de flesta av skolans ämnen och fungerar oavsett årskurs. Verklighetskopplingen är en tanke du bör ha med dig varje gång du planerar ett nytt arbetsområde. I kommentarmaterialet till Lgr 11 och engelska kan du läsa: När man börjar studera språk och språkområden väcker det ofta frågor om det egna samhället jämfört med målspråkets. Syftet att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och in tressen betyder att eleverna ska få reflektera över skillnader och likheter mellan egna erfarenheter och företeelser i och på områ den där engelska används. Forskning om lärande visar att det är viktigt att undervisningen knyts till elevernas förkunskaper, erfa renheter och behov. Man brukar tala om elevens förförståelse. På så vis skapas meningsfulla och funktionella sammanhang. (Skolverket, 2011a, s. 9)

Precis detta tycker jag är en viktig del när jag planerar olika teman. Ju närmre temat ligger eleverna, desto större är sannolikheten att de ska ta sig an ämnet. Hur jag lägger upp arbetet i praktiken kan du läsa mer om senare i boken. Genom att försöka hitta kopplingar till sådant som eleverna känner till eller som är aktuellt just nu upplever jag att de ser en större mening 13

med det vi gör än om vi endast läser om det i en lärobokstext. Med hjälp av dagens teknik är det ganska enkelt att hitta kopplingen, visa för eleverna och komplettera lärobokstexterna. Dagens undervisning behöver inte vara så där svart eller vit som den gärna framstår i debatten. Vissa anser att allt måste vara digitalt medan andra ryser av blotta tanken och menar att elever inte lär sig något om de inte har läst det i en bok. Jag menar att du behöver anpassa din metod till just din klass och dina elever. Några elever lär sig bättre av att ha ett tydligt bildstöd, andra genom att läsa tryckt text i en bok. Det behöver inte vara mer avancerat än att visa ett filmklipp eller att låta eleverna gå ut på skolgården och hitta geometriska former när ni läser geometri i matten. Jag brukar nästan alltid utgå från något som är aktuellt i samhällsdebatten och sedan försöka hitta lämplig skönlitteratur som passar in i temat och som jag tror kommer att engagera eleverna. Genom att temat är aktuellt i samhällsdebatten kan det också hitta samarbets möjligheter med SO- och NO-undervisningen. Även ämnen som bild och musik kan anpassa sig till temat och hitta stöd för det i sina kursplaner. Vid planeringen tänker jag på hur jag ska få in läroplanens första del, som bland annat handlar om skolans värdegrundsuppdrag. Jag menar att denna del ofta hamnar i skymundan i undervisningen och att vi fokuserar för mycket på del tre som handlar om kunskapskraven och det centrala innehållet. Enligt mitt sätt att se på saken ska skolans värdegrundsuppdrag och framförallt del ett i läroplanen genomsyra all vår verksamhet. Det räcker inte att prata om värdegrund i olika öar på en temadag eller 20 minuter i veckan på mentorstiden. Missförstå mig inte nu, självklart tittar jag på vilka kunskapskrav och vilket centralt innehåll jag ska ha med. Det är mycket viktigt. Tänk dig istället att jag ser värdegrunden som ett övergripande paraply i temat där ämnets syftestext, kunskapskrav och centrala innehåll har naturliga och självklara platser. Ett centralt syfte med undervisningen i till exempel engelska, en ligt Lgr 11, är att eleverna ska få kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och 14

i sammanhang där engelska används. Därför måste vi lärare planera teman utifrån detta och ge eleverna dessa förutsättningar. Senare i boken kommer du att kunna läsa mer ingående om tre olika teman med verklighetsanknytning: Never Give Up, How to Make a Difference och Sims auf Deutsch. Det är självklart enklare att ha en autentisk undervisning i svenska eller engelska än i moderna språk. När eleverna börjar i sexan eller sjuan har de oftast inga eller väldigt begränsade förkunskaper i moderna språk. De har ingen naturlig input av att lyssna eller läsa på språket som de har med engelskan som ju finns överallt. Utmaningen att hitta något som dels är ”på riktigt”, dels håller en så pass enkel nivå att eleverna klarar av det är därför större. Det bästa vore om det fanns ett läromedel med dessa ingredienser. Jag har ännu inte hittat något läromedel för moderna språk som matchar mina krav. Det tar tid att hitta autentiskt material och att skapa sitt eget, men med hjälp av till exempel Ur.se och Goethe-Institutet tycker jag att det fungerar bra. Många kommuner runt om i Sverige har också ett avtal med AV Media (Sli.se) där man gratis kan låna böcker och annan media. Här lånar jag alla mina boklådor, och dessa är nästan alltid basen i våra teman. De flesta kommunerna i Skåne har avtal med AV Media Skåne och det är en guldgruva. Har din kommun inte avtal med AV Media, ligg på om att du vill ha det! Många gånger får jag frågan hur jag får idéerna till alla projekt och teman samt hur jag hinner. Genom att delta i olika Facebookgrupper får jag många tips och idéer som jag lånar och gör om så att de passar mina elevgrupper. I dessa Facebookgrupper eller via Twitter är det ganska enkelt att skriva och fråga efter det du söker. Det finns ingen anledning att uppfinna hjulet igen. När du varit med i dessa grupper ett tag lär du dig vilka lärare som har samma undervisningsfilosofi som du, och du kan då enklare sålla i flödet. Man kan tycka vad man vill om att befinna sig i sociala medier, men för mig fungerar det utmärkt. Det gäller dock att begränsa sig och inte känna sig stressad av det enorma flödet. Jag dyker in i grupperna när det passar mig och ut igen när jag känner för det. 15

En sida som jag verkligen kan rekommendera dig som är språklärare och som vill skapa teman är Outi Frisks webbsida (Webenglish.se). På den sidan finns faktiskt allt du behöver. Skanna QR-koden för att komma dit. Vill du hellre läsa en bok tipsar jag mer än gärna om Världen i klassrummet (Estling Vannerstål & Vannerstål, 2013). I den kan du hitta olika teman, förslag på litteratur, filmer och webbsidor samt förslag på hur du kan arbeta med temat. Jag själv använder den ofta och gärna för att hämta inspiration.

Reflektion I det här kapitlet har jag resonerat kring vikten av att ha autentiska uppgifter och varför jag tycker att det är viktigt. När jag planerar utgår jag från skönlitteratur och från sådant som är aktuellt i samhällsdebatten eller i omvärlden. Hur tänker du själv när du planerar, och vilken är din utgångspunkt?

S A M LA D

KUNSKAP FÖR S KOLAN

FÖR S KOLAN

Klassrummet möter världen Sara Bruun

S A M LA D

KUNSKAP

S A M LA D

KU NS KANP FÖR SK OLA

Engelska och råk M LA Dsp moderS Ana

ISBN 978-91-8809-972-3

789188 099723

t e m m u r s s Kla n e d l r ä v r e t ö m matiskt och

Autentiskt, te Sara Bruun

digitalt