Issuu on Google+

Boken Nedslag i historien – att värdera och analysera källor innehåller ett trettiotal övningar som var och en kretsar kring en central historisk händelse. Varje övning har en utförlig text, ett antal dokument och fyra eller fem frågor. Frågorna tränar eleverna i att fundera och reflektera över dokumentens värde och eventuella begränsningar som källor. En färdighet eleverna har nytta av även i t.ex. samhällskunskap och religion. Övningarnas inledande texter kan också läsas som rena fördjupningstexter. Tanken är att boken ska användas parallellt med de kronologiska studierna. Till läraren finns en handledning, Nedslag i historien – kommentarhäfte, med en introduktion till bokens arbetssätt och kommentarer till övningarnas uppgifter. Författaren Sam Olofsson har många års erfarenhet som historielärare i gymnasieskolan i Sverige och skolor på motsvarande nivå i utlandet. I arbetet med boken har han hämtat inspiration från brittiska läromedel som sedan länge betonar ett färdighetsinriktat och elevaktivt arbetssätt.

40663801_Omslag.indd 2

Nedslag i historien – att värdera och analysera källor Sam Olofsson

Nedslag i historien – att värdera och analysera källor

Nedslag i historien – att värdera och analysera källor Sam Olofsson

2010-02-11 10.25


40663801-01_Copy_Hur_ska.indd 2

2010-02-15 09.16


Innehåll

Att arbeta med boken

.....................................................................................................................

Vilka var orsakerna till den franska revolutionen? Varför störtades Gustav IV Adolf?

..............................................................

12

...........................................................................................

20

Varför kastades USA ut i ett inbördeskrig 1861? Var Alexander II en framgångsrik reformator? Varför var borggårdstalet så kontroversiellt?

.................................................................

.....................................................................

Hur viktig var Bismarck för Tysklands enande?

...................................................................

.........................................................................

Varför tvingades den ryska tsaren att abdikera 1917? Varför kollektiviserades det sovjetiska jordbruket? Varför kom fascismen till makten i Italien 1922? Varför var det ingen som stoppade Hitler?

67 83

............................................................................

91

....................................................

..............................

115

........................................................................................

123

Vem var ansvarig för kalla krigets utbrott?

.................................................................

131

..........................................................................

140

Varför blev Berlin en symbol för kalla kriget och dess fall? Vem var ansvarig för missilkrisen på Kuba 1962?

...........................................

151

.............................................................

160

Varför introducerade Mao kulturrevolutionen i Kina? Varför blev Vietnam en amerikansk katastrof? Vem var egentligen ansvarig för IB-affären?

....................................................

..................................................................

178 187

..................................................

Varför inledde president Reagan en konfrontationspolitik mot Sovjet? Varför kollapsade sovjetkommunismen?

...................

213

223

.................................................

...........................................................................................

Var Deng Xiaoping en klok förnyare av Kina?

196

205

..............................................................................

Varför frigav apartheidregimen Nelson Mandela 1990?

40663801_Inlaga.indb 5

170

.......................................................................

Varför kom ayatolla Khomeini till makten i Iran 1979?

Innehåll

99

106

..........................

Varför bildades en judisk stat i Palestina 1948?

..................................................................

231

240

.................................................................................................................................

Bildförteckning

75

..............................................................

Går det att försvara atombomberna över Hiroshima och Nagasaki?

Källförteckning

51

............................................................

Varför tilläts Engelbrechtdivisionen passera genom Sverige 1941?

Personregister

35 43 59

Varför slöt Tyskland och Sovjet en icke-angreppspakt?

Varför försvann Raoul Wallenberg?

28

........................................................

................................................................

Kom Hitler till makten lagligt och demokratiskt?

Varför mördades Benazir Bhutto?

6

.............................................................................................................................

249 251

254

..............................................................................................................................

5

2010-01-27 11.33


Att arbeta med boken

Historia kan ibland uppfattas som en massa årtal, kunganamn och berättelser om avlägsna krig. Man kan förledas att tro att den som kan flest årtal, kunganamn och krig är den duktigaste historikern. Men det är helt andra saker som är svåra, intressanta och viktiga för en historiker. Nämligen att kunna värdera de källor historikerna bygger sina berättelser på korrekt. En historiker delar inte in källor i bra eller dåliga, sanna eller falska. Han eller hon frågar sig istället: Vilka frågor kan jag ställa till denna källa? Vad kan jag utläsa ur denna text och vad kan jag inte utläsa ur texten? Som läsare av denna bok ska du lära dig att bedöma värdet av ett antal källor. Att kunna detta är en viktig färdighet som man har stor användning av inte bara i historia utan också i andra ämnen som t.ex. samhällskunskap. Boken innehåller ett antal övningar. Varje övning kretsar kring en övergripande frågeställning, till exempel ”Varför blev Vietnam en amerikansk katastrof?” Efter en inledande text följer sex olika dokument och efter dessa, fyra eller fem frågor. När du som läsare arbetat igenom dessa frågor ska du förhoppningsvis ha fått tillräcklig kunskap för att kunna besvara den övergripande frågan som övningen handlar om. Till övningarnas frågor fi nns ett häfte med kommentarer. Det handlar inte om ett facit som talar om vad som är rätt och vad som är fel, utan just kommentarer som pekar på rimliga och vettiga slutsatser. Ingen sitter inne med det slutgiltiga svaret, varken lärare eller historiker. Hur man tolkar ett dokument kan ändras över tiden, bero på från vilket land man kommer eller på vilken sida man stått i t.ex. ett krig. I övningen på sidan 99 som handlar om icke-angreppspakten mellan Sovjetunionen och Tyskland, fi nns utdrag från tre mycket kunniga historiker. De drar helt olika slutsatser om Stalins motiv till icke-angreppspakten och det är givetvis en omöjlighet att alla har rätt. Men innan vi tittar närmare på hur man ska gå tillväga för att svara på övningarnas frågor ska vi fördjupa oss i lite källkritik i allmänhet.

6

40663801_Inlaga.indb 6

Nedslag i historien – att värder a och analyser a k ällor

2010-01-27 11.33


Allmänt om källkritik En källas värde, dess möjligheter eller begränsningar påverkas av fyra faktorer. Vi ska också se på hur man kan resonera kring primärkällor och sekundärkällors värde. ÄR KÄLLAN ÄKTA? Äkthetskriteriet är avgörande för en källas värde. Det som står i den introducerande texten i anslutningen till dokumenten, utgår vi ifrån är sant – annars blir boken omöjlig att använda. Om det står att det är ett tal av Hitler från 1933 så ska vi alltid utgå ifrån att så är fallet. NÄR HAR KÄLLAN TILLKOMMIT? Generellt sett är en källas värde högre ju närmare i tiden den nedtecknats från den faktiska händelsen. Tidsfaktorn gör att vi glömmer och på olika sätt omedvetet bearbetar våra minnen. En ögonvittnesskildring upptecknad i direkt anslutning till händelsen har högt värde och är en primärkälla. ÄR KÄLLAN BEROENDE AV ANDRA KÄLLOR? En källas värde minskar om den är beroende av eller bygger på någon annans utsaga. En källa som har sin grund i egna iakttagelser eller omfattande arbete i ex. arkiv, har generellt sett ett högt källvärde. HAR KÄLLAN TENDENS? Att en källa har tendens innebär att den på ett vinklat sätt återspeglar en viss uppfattning. Väldigt många källor i denna bok har tendens av olika slag, vanligen politisk. Man måste kunna se detta och också förstå hur det påverkar källans värde. En källa med tendens, till exempel ett tal, kan dock vara synnerligen värdefull om vi vill studera hur vissa politiker tänker eller vill uppfattas utåt. PRIMÄR- KONTRA SEKUNDÄRKÄLLOR Det är viktigt att framhålla att en primärkälla inte generellt kan sägas ha större värde jämfört med en sekundärkälla för historikern som söker belägg för vad som verkligen hände. Man måste nämligen utvärdera dess begränsningar också. Vi kan exempelvis jämföra två utsagor avseende judarnas betydelse i Berlins teaterliv under 1930-talet. Den ene utsagan är från en SAaktivist, dvs., en samtida primärkälla, och den andre från en historiker, dvs. en icke samtida sekundärkälla. Historikern har gjort ett omfattande arbete i olika arkiv och har inte samma tendens som primärkällan. Vi drar därför rimligen slutsatsen att den icke samtida sekundärkällan har högre värde om vi vill få denna fråga belyst. Däremot resonerar vi annorlunda om vi vill få reda på hur nazister såg på denna fråga i 30-talets Tyskland. En samtida primärkälla eller kvarleva har alltså inte per automatik högre värde än en sekundärkälla om vi vill få ett historiskt förhållande belyst.

Att arbeta med boken

40663801_Inlaga.indb 7

7

2010-01-27 11.33


Något om de vanligaste dokumenten i denna bok Det fi nns vissa dokument som är särskilt vanliga i boken. Hur ska man se på deras värde och begränsningar? Tal av politiker uttrycker politikerns/regeringens officiella hållning vilket kan ha stort värde. Vi kan dock inte ta för givet att det därmed överensstämmer med politikerns egna personliga uppfattning eller hans/hennes regering eller ens vad de planerar att göra. Detta är vanligen begränsningen. Politikern kan av olika anledningar tvingas inta en viss hållning eller ta politisk hänsyn. Memoarer eller liknande av politiker tillhandahåller ofta en unik inblick från en nyckelperson, men vi måste vara försiktiga eftersom de kan vilja rättfärdiga sin politik i efterhand eller för att de även efter karriären tvingas ta politisk hänsyn. Ögonvittnen är samtida och har själva varit på plats. Men det kan vara viktigt att fundera över vem ögonvittnet är och i vilket sammanhang och när han/hon gett sitt vittnesmål? Det kan ha tendens. Utdrag från tidningar återspeglar vanligen en tidsanda eller opinionsläget där det publiceras. Men det kan vara av vikt att fråga vilken tidning det är och om den har en viss politisk hållning. Artikeln kan ibland återspegla tidningsägarens uppfattning eller, vilket var regel i kommunistiska länder, vara en direkt återspegling av regimens hållning i en fråga. Pressen var statskontrollerad i kommunistländer och vanligen privatägd i västländer. Lagar från ett land uttrycker i princip alltid regimens vilja. Men det fi nns undantag även till detta. Författningar från diktaturer kan ofta ge intryck av att vara demokratiska av propagandaskäl. Historikers texter fi nns med i de flesta av övningarna. Historiker är vanligen väl pålästa och har i många fall gjort egen forskning. De är tränade i ett akademiskt författarskap vilket rimligen innebär att fakta är tillförlitliga. Men vilken tillgång har de haft till arkiv? Är de fria att fritt formulera sina resultat? Var historikern kommer ifrån och när han skrev sin bok är därför relevanta frågor. Vilken historiesyn har historikern? En begränsning med historiker är att de ofta driver en tes. Denna tes kan förvisso vara rimlig, men denna del av deras författarskap, analysen, bör vi studera extra noga. Om vi exempelvis studerar orsakerna till kalla krigets uppkomst, kan vi snabbt konstatera att här fi nns vitt skilda tolkningar. Så är ofta fallet när det gäller stora historiska skeenden och samtliga tolkningar kan rimligen inte vara rätt.

8

40663801_Inlaga.indb 8

Nedslag i historien – att värder a och analyser a k ällor

2010-01-27 11.33


Hur ska man besvara frågorna? Till texterna i varje övning fi nns ungefär samma uppsättning frågor. Frågorna kan första gången vara lite knepiga, men så småningom, när man blir bekant med upplägget är de självklara att arbeta med. Första frågan är alltid ganska konkret, därefter ställs krav på att man kan jämföra och sedan tolka olika dokument. Slutligen ska du svara på den övergripande frågan som hela övningen handlar om med hjälp av dokumenten, den introducerande texten, det du lärt dig i din vanliga lärobok och slutligen det du kunde innan. Första frågan Frågan syftar till att du ska förstå en mening eller innebörden av ett dokument. Det kan vara en text, ett foto eller en politisk teckning. Normalt sett räcker det med ett ganska kortfattat svar. Andra frågan Fråga två är vanligen ställd på så vis att du ska peka på likheter och skillnader mellan två dokument som oftast skildrar samma händelse. Vanligen är likheterna färre än skillnaderna. Ibland kan det handla om att se tendens i två dokument eller identifiera en central punkt som gör att dokumentet kan ses ur olika perspektiv. Fokusen ska vara att visa på likheter och skillnader. Tredje frågan Fråga tre syftar till att belysa tre nyckelfrågor kring ett dokument: syfte, värde och begränsning. Med syfte menas varför en politiker håller ett tal, varför en historiker skriver en bok eller varför ett ögonvittne berättar sin historia. Vi menar alltså varför ett dokument tillkommit. Vi kan aldrig vara helt säkra på detta utan måste göra ett antal rimliga antaganden. Vilket värde har ett dokument för en historiker som fi nner det? Med värde menar vi vilken historisk information vi kan fi nna i dokumentet. En politikers tal kan ge oss information om en politisk hållning eller åsikt. Det är sannolikt mycket noga förberett och vi kan därför få viktig information om hur politikern vill uppfattas av dem som talet riktas till. Ytterligare ett annat värde ger en dagbok som berättar om en historisk händelse. Den kan ge oss viktig information om hur en individ eller den grupp individen tillhör, vanligen såg på en historisk händelse i sin samtid. Med begränsning menas de faror, risker eller begränsningar som fi nns med en källa. Texten i en lärobok tillhandahåller information som grundar sig på andras forskning, det är en viss begränsning. En begränsning med en politikers tal är att det mera kan återspegla en

Att arbeta med boken

40663801_Inlaga.indb 9

9

2010-01-27 11.33


politisk hållning och mindre vara ett uttryck för politikerns personliga uppfattning. Kan det vara så att Kennedys reaktion mot sovjetiska missiler på Kuba 1962 inte bara hade att göra med hans lands säkerhetspolitiska intressen, utan också hade att göra med att han skulle få mycket svårt att bli återvald som president 1964, om han inte reagerade mot de sovjetiska vapnen? Och vad vet vi egentligen om dagboksskrivaren eller vad han/hon egentligen representerade? Skrevs dagboken i syfte att bli publicerad? Kan det i så fall ha påverkat innehållet? Vi måste ställa oss dessa frågor för att lära oss att göra så rimliga antaganden som möjligt. Ett dokuments värde eller begränsningar har inte att göra med begreppen sant eller falskt. Även lögnen eller propagandan har ett värde för historikern eftersom det kan ge oss information om hur den som står för budskapet tänker. Låt oss titta på två mycket kända bilder från Sovjetunionen från tiden för den ryska revolutionen, som visar när Lenin håller ett tal med Trotskij vid sin sida:

Lenin i talarstolen och Trotskij strax intill när fotot togs. Men sedan hände något, långt efter att den publicerats första gången.

I den senare bilden saknas Trotskij. Det är ett resultat av att Stalins propagandamaskineri under 1930-talet inte tillät att Trotskij stod vid Lenins sida. Bilden till höger är alltså en förfalskning. Historieförfalskningen ger oss dock värdefull information på två punkter, dels visar den vilka metoder som kunde användas i Stalins Sovjetunionen, dels visar den att Trotskij var politiskt utmanövrerad under Stalintiden. Bilden har alltså ett historiskt värde trots att den är en förfalskning eftersom den ger oss viss historisk information. En text där en politiker säger en osanning har också ett värde eftersom den kan ge oss information om hur politikern vill att vi ska uppfatta

10

40663801_Inlaga.indb 10

Nedslag i historien – att värder a och analyser a k ällor

2010-01-27 11.33


situationen. Man kan säga att förfalskningen från Sovjetunionen ovan är ”äkta” om vi vill studera Stalins propagandametoder under 1930-talet och på så vis blir de slutsatser vi drar historiskt relevanta. Hur ska fjärde frågan (av fem) besvaras? I vissa övningar kan det fi nnas en fråga fyra. I regel handlar den om att man ska kunna peka på hur den som skrivit källan förklarar det som texten handlar om. Pekar författaren till källan på enskilda personers agerande? Var det shahens fel att Irans ekonomi kollapsade, eller lyfter författaren fram strukturella förklaringar, såsom en misslyckad jordreform som förklaring. Tanken är att du som läsare ska reflektera över hur vissa personer bakom källornas texter förklarar det som hänt. Detta återspeglar olika sätt att se på historien. De kan ha olika uppfattning om vilka drivkrafterna är och vad som gör att historien tar ett visst förlopp. Denna fråga 4 finns dock bara med i cirka en tredjedel av övningarna. Hur ska sista frågan besvaras? Den sista frågan anknyter ofta till en bredare men ändå central frågeställning i övningen. För att kunna svara på denna fråga bör rimligen kunskap hämtas från såväl text som dokument. Det kan även vara så att kunskap kan hämtas från egen kunskap som inte fi nns nämnd i text eller dokument.

Jämför denna bild med bilden på omslaget. Vad skiljer dem åt mer än själva formatet? Vilken bild är ursprungsbilden och vilken är den manipulerade?

Att arbeta med boken

40663801-01_Copy_Hur_ska.indd 11

11

2010-02-15 08.18


Det finns få händelser som haft så stor betydelse för vårt samhälle som den franska revolutionen. Vanligen beskrivs revolutionen som det framväxande borgerskapets seger över den jordägande adelns privilegiesamhälle och ett genombrott för ett mera jämlikt samhälle. Men revolutionen representerar för andra laglöshet och våld, och debatten ”för” och ”emot” revolutionen har därför rasat sedan 1789. Vi ska i denna övning beröra några av tolkningarna som finns om revolutionens orsaker, förlopp och resultat.

Vilk a var orsakerna till den fr ansk a revolutionen? Historiker beskriver händelsen som en kombination av ett antal lång- och kortsiktiga faktorer. De kan dock betona betydelsen av dessa faktorer olika. Det är ett vanligt sätt att beskriva en historisk händelse och skulle med lätthet kunna användas för att beskriva exempelvis första världskrigets utbrott eller tsardömets fall 1917.

En bakgrundsbild 1789 beslutade den franske kungen Ludvig XVI att inkalla rikets generalständer, landets riksdag. De hade inte varit samlade på 175 år, dvs. sedan 1614. Anledningen till att kungen tog detta drastiska steg var att statskassan var tom. Orsaken till denna statsfi nansiella kris var att adeln och prästerskapet, som ägde cirka en tredjedel av jorden, var befriade från många skatter. Dessutom hade Frankrike hjälpt de amerikanska kolonierna i dess frihetskrig mot engelsmännen vilket fått till följd att statsskulden stigit drastiskt. När kungen slutligen beslutade sig för att kalla in generalständerna såg borgare och bönder det som en gyllene chans att bryta adelns privilegiesamhälle. Problemet var att de tre stånden, adel, präster och ”tredje ståndet” hade varsin röst. Det innebar att adeln tillsammans med prästerskapet kunde blockera det tredje ståndet. Det tredje ståndet var alla som inte var adel eller präster och de utgjorde

12

40663801_Inlaga.indb 12

Nedslag i historien – att värder a och analyser a k ällor

2010-01-27 11.33


hela 97 procent av befolkningen. Den stora massan av dessa var fattiga bönder och arbetare. Det tredje ståndets representanter var dock rika borgare dvs. köpmän, bankirer eller jurister varav många hade blivit rika under det senaste seklets blomstrande utrikeshandel. Generalständernas sammansättning återspeglade inte den ekonomiska och sociala verklighet som rådde i Frankrike 1789. Borgerligheten som hade tagit del av upplysningsfi losofer som Voltaire och Rosseau accepterade inte att en liten välmående elit kontrollerade generalständerna och upprätthöll privilegier i form av skattebefrielse och monopol på statliga ämbeten. Just adelns monopol på tjänster inom hovet, kyrkan och krigsmakten väckte anstöt hos den framväxande borgarklassen. Generalständernas möte skedde under ekonomiska En satirteckning över det franska orostider. Den franska textilindustrin led svårt av ståndssamhället. Vilka tre stånd finns konkurrensen från Storbritannien vilket skapade stor representerade och vad säger teckningen arbetslöshet. När landet dessutom drabbades av missom relationen mellan dem? växt blev situationen akut. I Paris fanns tiotusentals hungrande och arbetslösa och på landsbygden drog horder av hungrande lantarbetare fram. Missväxten gjorde att brödpriserna sköt i höjden. En arbetare kunde lägga 75 procent av sin lön på bröd. Den samlade riksdagen kunde inte komma överens om röstningsbestämmelserna. Den 20 juni samlades medlemmar i det tredje ståndet i det så kallade bollhuset i Versailles. De hade tre dagar tidigare djärvt förklarat sig vara Frankrikes nationalförsamling. Nu svor de en ed att hålla samman tills Frankrike fått en ny författning. Detta var en revolutionär handling. Kungen ogillade den nya nationalförsamlingen och beslutade sig för att dra samman trupper runt Paris. Det väckte stor upphetsning bland parisarna och de började nu beväpna sig. De kungliga ämbetsmännen kunde inte kontrollera utvecklingen och på kvällen den 14 juli 1789 drog sig en folkmassa ner mot den gamla fästningen Bastiljen på jakt efter vapen. Den upphetsade folkmassan stormade fästningen och den franska revolutionen hade därmed startat. Snart spred sig oroligheterna i städerna till landsbygden. Bönder som plågades av skattetrycket och hungern tog till vapen och stormade adelns gods. De brände de arkiv där deras skatter och skyldigheter fanns antecknade. Den nya folkförsamlingen avskaffade i augusti de adliga privilegierna och tiondet till kyrkan. Samma månad antog nationalförsamlingen deklarationen om de mänskliga rättigheterna. I första paragrafen stod det att läsa: ”Människor föds och förblir fria och med lika rättigheter…”

Vilk a var orsakerna till den Fr ansk a Revolutionen?

40663801_Inlaga.indb 13

13

2010-01-27 11.33


Stormandet av Bastiljen den 14 juli 1789 ses ofta som startskottet för den franska revolutionen.

Historiker betonar olika omständigheter Detta är i korthet de lång- och kortsiktiga faktorerna bakom revolutionen. De betonas olika av olika historiker. Vissa menar att revolutionen var oundviklig och hade den inte inträffat 1789 hade det skett ett annat år. En del historiker betonar de mer kortsiktiga aspekterna och att hade inte en rad olyckliga omständigheter samverkat hade inte revolutionen brutit ut. En del historiker har lyft blicken och ser den franska revolutionen som en del av en samhällsomvandling som pågick i många länder under en längre tid. De amerikanska koloniernas frigörelse från engelsmännen är ett annat exempel på en liknande utveckling. I den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776 skrev Thomas Jefferson ”alla människor är skapade jämlika”. I den franska deklarationen om de mänskliga rättigheterna från augusti 1979 står det ”människor föds och förblir fria och med lika rättigheter…”. Idéer som idag känns naturliga var vid denna tid revolutionära.

14

40663801_Inlaga.indb 14

Nedslag i historien – att värder a och analyser a k ällor

2010-01-27 11.33


Vem var det egentligen som gjorde revolution? Den kanske mest kände franske revolutionshistorikern, Sorbonneprofessorn Georges Lefebvre ansluter sig i princip till idén om borgerskapets revolution. Men han ser fyra olika revolutioner vid fyra olika tidpunkter. Den första inträffade egentligen före 1789 då den gamla aristokratin revolterade mot den enväldige kungamakten som förgäves försökte lösa den fi nansiella krisen. Lefebvre skriver i 1789 ”De amerikanska koloniernas revolt kan faktiskt betraktas som den viktigaste omedelbara orsaken till den franska revolutionen…”. Stödet till kolonierna i kombination med att adeln och prästerskapet var befriade från många skatter skapade krisen. Under 1700-talet hade adeln lyckats flytta fram sina positioner gentemot kungamakten och vägrade styvnackat att ge upp sina privilegier trots fi nanskrisen. Man hävdade bland annat att det endast var generalständerna som hade rätt att ändra skattereglerna. Därför tvingades kungen att slutligen sammankalla rikets ständer. Denna åtgärd blev dock en gigantisk missräkning för adeln. Den aristokratiska revolten mot kungamakten följdes nu av att det tredje ståndet revolterade mot de två övriga stånden genom att själva bilda en nationalförsamling. De inledde borgerskapets revolution som syftade till att avskaffa de högre ståndens privilegier och förverkliga upplysningsfi losofernas ideal. Denna borgerliga revolution hotades dock av den motsträviga adeln och kungen som kallade samman trupper. Detta utlöste en tredje revolution då framförallt arbetare i Paris stormade Bastiljen. Upploppen spred sig snabbt över hela landet då svältande och arbetslösa arbetare stormade olika institutioner Detta framkallade en fjärde revolution där frustrerade bönder och lantarbetare stormade adelns gods för att krossa resterna av det gamla feodalsamhället. Lefebvres uppfattning är förvisso att resultatet av revolutionen kom att innebära en seger för borgarklassen, men han anser att det var böndernas roll i revolutionen som var den avgörande faktorn. Han skriver: ”…idag kan man utan att göra sig skyldig till någon Sommaren 1789 gjorde många bönder uppror mot de lokala överdrift säga att revolutionen knappast adelsmännen och slott sattes i brand över hela Frankrike.

Vilk a var orsakerna till den Fr ansk a Revolutionen?

40663801_Inlaga.indb 15

15

2010-01-27 11.33


skulle ha lyckats utan deras medverkan […] nationalförsamlingen där bönderna inte var representerade ägnade ringa intresse åt deras problem. Men plötsligt tog denna bortglömda samhällsgrupp sin sak i egna händer och reste sig, och det var denna resning som var dödshugget mot de sista resterna av den feodala regimen. Böndernas revolt måste betraktas som ett av de märkligaste dragen i den franska revolutionen”. Det är slående att se hur olika historiker lägger tyngdpunkt på olika gruppers betydelse i sina framställningar. I Lefebvres ögon är den franska revolutionen egentligen fyra revolutioner och det är bönderna som ger det viktigaste bidraget till borgerskapets revolution.

Var revolutionen av godo? Revolutionen utlöste redan i samtiden starka känslor för eller emot i hela Europa. Edmund Burke brukar normalt beskrivas som konservatismens fader. Han formulerade sin ideologi med utgångspunkt från ett starkt ogillande av revolutionen. Redan 1790 gav han ut sitt huvudverk «Refl ektioner om franska revolutionen” där revolutionens mobbvälde attackerades. Den revolutionära anarkin var i grunden destruktiv för det franska samhället enligt Burke. En av hans grundtankar är att samhällen byggs upp av generationer och att förändringar skall ske gradvis. Han ogillade starkt den drastiska förändring som revolutionen skapade och sa följande för att förklara hur ett samhälle bör förändras: ” författningar växer fram, de görs inte”. Marxistiskt influerade historiker, av tradition mycket inflytelserika även i Västeuropa, har beskrivit revolutionen som borgerskapets revolution. Marxismen analyserar samhället utifrån hur produktionen organiseras och att de grupper som äger produktionsmedlen, exempelvis en borgare som äger en fabrik, blir rika genom att lägga beslag på det överskott som arbetarna producerar. För en marxist innebar revolutionen att en ny härskarklass kom till makten, dvs. adeln ersattes av borgarklassen. Detta var i sig inte positivt eftersom den stora massan av människor även fortsättningsvis exploaterades av en härskande klass. Men många andra har dock velat se revolutionens bärande idéer med gillande och som ett genombrott för de idéer som i stort präglar vårt demokratiska samhälle idag. Den franska revolutionen och den föregående upplysningstiden, innebar ett genombrott för förnuftet och ett självständigt kritiskt tänkande. Idéer om alla människors lika värde, en av de absoluta grundbultarna i revolutionen, är lika aktuella idag som 1789.

16

40663801_Inlaga.indb 16

Nedslag i historien – att värder a och analyser a k ällor

2010-01-27 11.33


Dokument A Utdrag ur text med krav framförda av högadeln till kungen i december 1788. ”Staten är i fara [...] man förbereder sig på att revolutionera principerna för regeringen […] snart kommer man att attackera äganderätten, olikheterna i förmögenhet kommer att framställas som ett objekt för reformer. Man har redan föreslagit upphävandet av de feodala rättigheterna […] Kan Ers Majestät verkligen förmå sig att offra sin tappra, urgamla och aktningsvärda adel? […] Måtte det tredje ståndet upphöra med sina attacker mot de två högre ståndens rättigheter […] måtte de inskränka sig till att föreslå en minskning av de skatter som möjligen kunde utgöra en alltför stor börda. I så fall skulle de två högre stånden i det tredje se medborgare som är dem kära…”

Dokument B Krav från bönder i en by utanför Paris till ständerförsamlingens möte 1789. ”Vi fordrar: Att alla skatter betalas av de tre stånden efter var och ens förmåga utan några som helst undantag. Att samma lag och rätt skall gälla i hela riket. Att specialskatter och saltskatten helt avskaffas. Att alla slags av tionden av lantbruksprodukter avskaffas. Att alla dagsverken, av vad slag de må vara avskaffas. Att alla utskrivningar till krigstjänst endast sker i nödfall och att alla städer utan undantag eller befrielse ger sitt bidrag därtill. Att alla präster skall vara förpliktade att uppfylla sina ämbetsåligganden utan att fordra någon betalning därför.”

Vilk a var orsakerna till den Fr ansk a Revolutionen?

40663801_Inlaga.indb 17

17

2010-01-27 11.33


Dokument C Utdrag ur Etienne–Joseph Barbiers, Chronique de la regence et du regne de Louis XV ou journal de Barbier, med en ögonvittnesskildring av ett brödupplopp 1725. ”Uppenbarligen försökte en bagare i förorten Saint-Antoine […] sälja bröd för 34 sous [fransk valuta] som samma morgon hade kostat 30 sous. Kvinnan som råkade ut för detta ställde till en scen och kallade på sina grannar. Folk i allmänhet var ursinniga på bagarna. Snart fanns där 1 800 människor och de plundrade bagarens hus i förorten på allt sitt innehåll och kastade både deg och mjöl i rännstenen […] när vakterna som fi nns på stadens gator under dagtid anlände, drevs de tillbaka av en skur av stenar […] De kallade in en beväpnad patrull, som tvingade sig fram med hjälp av svärd till folkhopens mitt och avfyrade tre skott som ledde till allmän skingring […] Helt nyligen tvingades vi betala två nya skatter och bröd har blivit extremt dyrt […] Pengarna har förlorat en tredjedel av sitt värde under det här året […] och lag och ordning kan bara upprätthållas med stor möda […] Det är tydligt att dessa människor från de lägre klasserna organiserar sig. I Paris fi nns det ungefär 4 000 vävare på strumpfabriker. När valutan förlorade i värde första gången så krävde de fyra sous mer för varje par strumpor. När så valutan förlorade ännu mer i värde krävde de fem sous mer för varje strumppar […] arbetsgivarna ville dock ta bort denna ökning av fem sous [men] arbetarna revolterade...”

Dokument D Utdrag ur George Lefebvres Franska Revolutionen utgiven i Frankrike 1939. ”Men i och med att det allmänna välståndet tilltog, ökade också borgarnas antal och ambitioner. De stora uppoffringar som de påtog sig för att deras söner skulle få en utbildning fick emellertid inte lätt sin belöning […] ”Vägen är spärrad överallt” skrev den unge Barnave. […] I och med att portarna stängdes, uppstod tanken att slå in dem. I och med att adeln hävdade att de borde bilda en kast och att de offentliga ämbetena borde förbehållas börden, syntes den enda utvägen vara att avskaffa bördsprivilegierna för att ”ge plats åt förtjänsten”. Självkänslan spelade givetvis en viktig roll i denna tankegång, och bitterheten ökade av att den obetydligaste knapadelsman så tydligt markerade ståndsskillnaden. Mellan borgare av de mest olika levnadsvillkor smiddes ett band som ingenting kunde slita sönder: det gemensamma hatet mot aristokratin.”

18

40663801_Inlaga.indb 18

Nedslag i historien – att värder a och analyser a k ällor

2010-01-27 11.33


Dokument E Ett brev från blivande drottning Marie-Antoinette från 1773, till sin mor Maria Teresia, kejsarinna av Österrike. ”Kära mor. ”… Vi gjorde entré i Paris. Under timmar mottog vi allt man kan önska sig […] Vad som verkligen rörde mig var de fattiga människornas ömhet och innerlighet och de var trots de tunga skatterna fyllda av glädje över att se oss. När vi gick igenom Tuilerierna var där så mycket folk att vi inte kunde röra oss varken framåt eller bakåt under 45 minuter. Kronprisen och jag gav hela tiden order till vakterna att inte slå någon, vilket hade god effekt. Det var verkligen god ordning hela dagen och trots den stora folkmassan skadades inte någon på hela dagen […] Jag kan inte till fullo beskriva för dig kära mamma den glädje och de känslor som alla visade gentemot oss. Innan vi drog oss tillbaka gjorde vi en slängkyss till folket vilket gav dem stor glädje. Vilken underbar sak för människor i vår ställning att få folkets kärlek med så enkla medel. Trots det fi nns det inget fi nare och jag kände det så starkt och skall aldrig glömma det.” En annan omständighet som skänkte mig stor glädje denna dag var kronprinsens agerande. Han svarade på ett imponerande sätt på alla frågor och kommenterade allt det som gjordes till hans ära och speciellt då innerligheten och sympatin från folket, mot vilka han visade stor vänlighet…”

1 a Vilken punkt tror du var viktigast för bönderna i Dokument B? b Varför hatade borgarklassen aristokratin enligt Dokument D? 2 Vilka skillnader ser du mellan Dokument A och B i dess syn på det franska samhället? 3 Förklara varför dokument A och E tillkommit. Vilket värde och vilka begränsningar ser du i dessa dokument för en historiker som studerar den franska revolutionen? 4 Genom att studera dessa dokument och använda din egen kunskap, diskutera på vilka sätt de olika samhällsklasserna bidrog till revolutionen?

Vilk a var orsakerna till den Fr ansk a Revolutionen?

40663801_Inlaga.indb 19

19

2010-01-27 11.33


Boken Nedslag i historien – att värdera och analysera källor innehåller ett trettiotal övningar som var och en kretsar kring en central historisk händelse. Varje övning har en utförlig text, ett antal dokument och fyra eller fem frågor. Frågorna tränar eleverna i att fundera och reflektera över dokumentens värde och eventuella begränsningar som källor. En färdighet eleverna har nytta av även i t.ex. samhällskunskap och religion. Övningarnas inledande texter kan också läsas som rena fördjupningstexter. Tanken är att boken ska användas parallellt med de kronologiska studierna. Till läraren finns en handledning, Nedslag i historien – kommentarhäfte, med en introduktion till bokens arbetssätt och kommentarer till övningarnas uppgifter. Författaren Sam Olofsson har många års erfarenhet som historielärare i gymnasieskolan i Sverige och skolor på motsvarande nivå i utlandet. I arbetet med boken har han hämtat inspiration från brittiska läromedel som sedan länge betonar ett färdighetsinriktat och elevaktivt arbetssätt.

40663801_Omslag.indd 2

Nedslag i historien – att värdera och analysera källor Sam Olofsson

Nedslag i historien – att värdera och analysera källor

Nedslag i historien – att värdera och analysera källor Sam Olofsson

2010-02-11 10.25


9789140663801