Foto från boken/ny bild A
Koll på Geografi
Koll på Geografi Varför blir det vulkanutbrott? Varför är Östersjön ett smutsigt hav? Vad är en energikälla? Det här och mycket mer får eleverna svar på i Koll på Geografi 5. Boken ger eleverna basen i geografi med utgångspunkt i natur- och kulturgeografin.
5
Till varje årskurs finns en grundbok, en aktivitetsbok och en lärarguide. Serien består av Koll på Geografi 4 Koll på Geografi 5 Koll på Geografi 6
ISBN 978-91-523-4022-6
(523-4022-6)
Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin
Geografi
5
Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin
Geografi
5
Sanoma Utbildning
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör: Maria Renck Grafisk form: Tomas Widlund, AB Typoform Layout och produktion: AB Typoform Illustrationer: AB Typoform Bildredaktör: Martina Mälarstedt samt AB Typoform Koll på Geografi 5 ISBN 978-91-523-4022-6 © 2017 Kjell Haraldsson, Hanna Karlsson, Lena Molin och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2017
Innehåll Vad är geografi?
6
1 Kartor
8
3 Naturlandskapet
I det här kapitlet får du läsa om hur naturen i Europa ser ut.
Kartor har ritats i hundratals år. I det här kapitlet får du läsa om olika sätt att rita kartor och om vad olika kartor kan visa. Kartprojektoner
10
Olika kartor
12
Geografiska informationssystem
14
2 Jorden och jordytan
16
Vår jord formas på olika sätt. I det här kapitlet får du läsa om de krafter som påverkar jordytan.
4
32
Bergsområden
34
Skog och tundra
36
Låglandsområden
38
Kuster
40
Polarområdena
42
4 Hav
44
Större delen av vår planet täcks av vatten. Det här kapitlet handlar om havet och varför det är så viktiga för allt levande på jorden.
Jordens uppbyggnad
18
Jordens plattor rör sig
20
När marken skakar
22
Östersjön
46
Vulkaner
24
Medelhavet
48
Vulkanutbrott
26
Nederländerna – kampen mot havet
50
Nedbrytande krafter
28
Tidvatten
52
Vad gömmer sig under lava och is?
30
Havet måste skyddas
54
Havets botten
56
5 Gränser och regioner
58
7 Energi
Världen delas in på olika sätt. I det här kapitlet får du läsa om Europas gränser och regioner och om EU. Europa
60
Europakartan har förändrats
62
Regioner
64
Europeiska unionen
66
Européerna ger sig ut i världen
70
6 Befolkning
72
82
Energi behövs till allt vi gör. Det här kapitlet handlar om olika sorters energikällor och om hur vi använder energi. Icke förnybara energikällor
84
Förnybara energikällor
86
Var används energin?
88
Två kärnkraftsolyckor
90
Plattformar i Nordsjön
91
Tabeller
92
Register
94
Det här kapitlet handlar om var vi människor bor och varför vi bor just där. Europas befolkningsfördelning
74
Nordens befolkning
76
Varför flyttar människor?
78
Språk i Europa
80
5
Olika kartor Kartor kan se olika ut och innehålla olika typer av information. Vissa kartor har ett särskilt tema. Sådana tematiska kartor kan till exempel visa vilka grödor som odlas i ett område eller hur stor del av befolkningen som kan läsa och skriva. Om vi jämför olika tematiska kartor går det att upptäcka samband, till exempel mellan klimat och vad som odlas i ett område eller mellan fattigdom och läskunnighet. För att förstå en tematisk karta är det viktigt att läsa kartans teckenförklaring.
Mer än 0,9 0,8–0,9 0,7–0,8 0,4–0,7 Under 0,4 Inga uppgifter
Det här är en karta som visar ländernas HDI (Human Development Index). HDI är ett mått för att visa välståndet i ett land. I länder med högt HDI är inte så många människor fattiga. Där har människorna bra möjligheter att utbilda sig och de lever länge. Sverige har ett högt HDI. Här är det få människor som räknas som fattiga jämfört med i en del andra länder. Här får också både flickor och pojkar gå i skolan. Det är ovanligt att människor dör när de är unga, vilket är en förklaring till att medellivslängden är hög – lite över 80 år.
12
INDIEN MALI ETIOPIEN
AUSTRALIEN
Icke läs- och skrivkunniga i procent av respektive lands totalbefolkning över 15 år 0–5
5 – 20
20 – 40
40 – 60
60 – 80
80 – 100
Uppgift saknas
Den här kartan visar hur stor andel av ländernas befolkning som inte kan läsa och skriva. I Sverige kan i stort sett hela befolkningen läsa och skriva. I Indien, som ligger i Asien, är det däremot bara hälften av befolkningen som kan läsa och skriva. När vi jämför de båda kartorna kan vi se olika samband. Australien har ett högt HDI och där kan nästan hela befolkningen läsa och skriva. Flera länder i Afrika, till exempel Mali och Etiopien, har ett lågt HDI och få kan läsa och skriva. Det finns även länder där sambandet inte är lika tydligt.
Analfabet = Kan inte läsa och skriva Ungefär 16 % av världens vuxna befolkning är analfabeter. Norge är ett av de länder som har högst HDI i världen. Niger är ett av de länder som har lägst HDI.
KARTOR
13
Jordens plattor rör sig Frutiger 55 (roman) 8,5/10
Jordskorpans plattor rör sig åt olika håll med flera centimeter varje år. På vissa ställen krockar de med varandra, på andra ställen glider de isär. De kan även röra sig längs med varandra.
Plattor som kolliderar På vissa ställen kolliderar två plattor med varandra. Om det sker på land pressas jordskorpan uppåt och bergskedjor bildas. Detta pågår i många miljoner år och det går väldigt långsamt. Skanderna och Alperna är två bergskedjor i Europa som har bildats på detta sätt. Även världens högsta bergskedja, Himalaya, har bildats där plattor kolliderar. Eftersom plattorna fortsätter att röra sig mot varandra, höjer sig Himalaya fortfarande med ett par millimeter om året.
Plattor som glider isär Där plattorna glider isär blir det stora sprickor i jordskorpan. Längs sprickorna kan vulkaner bildas. Ett exempel på en sådan plattgräns är Mittatlantiska ryggen som finns på havsbotten i Atlanten. Här ligger Island som har bildats av lava från flera av de vulkaner som finns här.
Plattor som glider längs med varandra På vissa ställen glider plattorna längs med varandra men åt var sitt håll. Ibland hakar de tag i varandra och fastnar. Då uppstår stora spänningar i jordskorpan. När spänningarna släpper kan marken börja skaka och spricka. Detta kallas för jordskalv eller jordbävning.
20 12
På Island finns Almanngjá-förkastningen. Här går det faktiskt att se kanterna på jordskorpans plattor. Klippväggen är kanten av den Nordamerikanska plattan.
tsunamivågor
jordskalv
Tsunamier Om en jordbävning sker på havsbotten kan den skapa jättelika vågor, tsunamier. Jordbävningen gör att stora mängder vatten sätts i rörelse. Vattnet, som rusar fram i hög fart, når till slut kusterna. Där havet blir grundare byggs en jättelik våg upp som sveper in över land.
Berg bildas när jordskorpan pressas uppåt eller vid vulkanutbrott. Därför kallas detta för uppbyggande krafter.
JORDEN OCH JORDYTAN
21
Nedbrytande krafter Allt berg som har byggts upp på jorden bryts också sakta ner. Ett annat ord för nedbrytande krafter är erosion. Olika krafter omvandlar berg till sten, sand och grus. Det här sker så långsamt att vi inte ser det. Det finns flera olika nedbrytande krafter. Glaciärer som nöter på berget kan forma hela dalar. Det här är Lapporten i Abisko nationalpark.
Vind, vatten och is Vind, vatten och glaciärer är krafter som nöter ner och förändrar jordytan. Vinden kan förflytta sand och jord från en plats till en annan. Sanden som följer med vinden kan också nöta på berg så att formen förändras, men det går förstås väldigt långsamt. Vattendrag med strömmande vatten förändrar landskapet. Det nöter bort delar av marken så att det bildas djupa fåror. Vattnet för med sig det bortnötta materialet till flodens mynning. Glaciärer kan skapa hela dalgångar. De stora och tunga ismassorna formar landskapet genom att nöta och slipa ner berget.
28
En kanjon är en stor och mycket djup dalgång. Grand Canyon i USA är nog världens mest kända kanjon. I botten av Grand Canyon rinner Coloradofloden. Det strömmande vattnet har under lång tid grävt sig ner i berget och format denna enorma dalgång.
Vittring Om vatten fryser till is i sprickor i berggrunden kan berget sprängas sönder. Det är vanligt i fjälloch bergsområden där det är kallt. Berg kan även splittras sönder då växtrötter tränger ner i sprickor och vidgar dem. Det här kallas för att berget vittrar sönder. En annan form av vittring kan uppstå där berggrunden innehåller kalksten. Kalkstenen kan lösas upp om den utsätts för vatten som innehåller syror. Då bildas sprickor och hålrum i berget. Den här typen av vittring har skapat fantastiska grottor med vackra droppstensbildningar.
Rotsprängning
Jordskred Områden som är branta och har lösa jordlager kan drabbas av jordskred. Då sätts stora mängder jord i rörelse. Det kan hända när det regnar kraftigt eller vid jordbävningar. Ett jordskred kan förändra ett område väldigt snabbt. Stora jordskred kan dra med sig hela hus och vägar.
JORDEN OCH JORDYTAN
295
Havet måste skyddas För inte så länge sedan ansågs havet ha oändliga möjligheter att ta hand om allt skräp som vi människor ville bli av med. Eftersom soporna sjönk till botten och inte syntes, trodde många att de helt enkelt försvann. Det fanns också en tro på att havets resurser aldrig skulle ta slut. I dag vet vi att det var fel att tänka så. Sopor och miljögifter försvinner inte och flera av havets djur och växter håller på att utrotas. Havssköldpaddor, valar och hajar är på väg att försvinna helt. Andra exempel på fiskar som är hotade är tonfisk, ål och torsk. Därför måste vi människor göra något åt problemen och skydda havet. Eftersom alla hav på jorden hänger ihop i ett stort världshav måste alla länder hjälpas åt att minska olika föroreningar. Det som släpps ut vid ett lands kust kommer inte att stanna där. Det sprids i stället vidare till andra länder. Utsläpp i floder och älvar hamnar alltid så småningom i havet.
Organisationer hjälper till Det finns flera olika organisationer som arbetar för en hållbar utveckling av våra havsmiljöer. Organisationerna arbetar bland annat med att hålla stränderna rena från skräp och få fartyg att inte släppa ut olja och avfall i havet. De vill också stoppa överfiske. Överfiske innebär att det fångas så mycket fisk att vissa arter riskerar att försvinna helt. Det är också viktigt att vi tänker på att inte köpa fisk och skaldjur som håller på att ta slut.
I dag är skräp i havet ett stort miljöproblem. Skräpet består till största delen av plastpåsar, plastbitar och frigolit. Plasten delar sig i mindre och mindre bitar men försvinner inte på många hundra år. Den försvinner kanske inte alls. De djur som lever i havet äter plasten och blir sjuka eller dör.
42 54
WWF vill stoppa överfiske och minska utsläpp från fiskodlingar. De arbetar också med att miljömärka fisk och informerar om vilka fiskar och skaldjur som vi inte ska köpa.
Eftersom det mesta av skräpet i haven kommer från land, arbetar Håll Sverige Rent med att ingen ska skräpa ner så att både städer, stränder och kustområden ska bli rena.
Greenpeace arbetar för att hålla haven rena och ge havens invånare en chans att överleva.
Mangroveskogen En mangroveskog består av olika träd och buskar som klarar av att växa i saltvatten. Typiskt för en mangroveskog är labyrinterna av rötter. Det är i detta virrvarr av rötter, grenar och trädstammar som olika skaldjur, fiskyngel och andra smådjur trivs. Många mangroveskogar huggs ner och får lämna plats åt stora odlingar av jätteräkor som exporteras till rika länder. Räkorna odlas i Asien och Latinamerika men även i Afrika och Mellanöstern. I dag har mer än hälften av jordens mangroveskogar försvunnit. När skogarna huggs ner går det inte längre att fiska där. Miljoner människor som hämtat mat, ved, byggmaterial och medicin från skogen tvingas flytta. Mangroveskogarna är viktiga på flera olika sätt. Förutom att vara hem åt havets olika djur, skyddar de kusterna och de människor som bor där mot erosion, översvämningar och tsunamier. Detta märktes tydligt vid den tsunami som drabbade kusterna runt Indiska oceanen år 2004. De sträckor där mangroveskogarna fanns kvar klarade sig lindrigare än andra områden.
Delar av mangroveskogen har blivit dammar där räkor odlas.
Ett virrvarr av rötter.
Om vi slutar äta jätteräkor kommer efterfrågan på räkorna att minska. Naturskyddsföreningen i Sverige har därför infört Anti Scampidagen. Den är till för att sprida information om att räkodlingar i mangroverskogar är skadliga för miljön.
Har du koll på …? • Jätteräkor har börjat odlas miljövänligt i Sverige. De föds upp i bassänger och utfodras med matrester. • Det skräp som du kastar i från en brygga i Sverige kan spolas upp på en strand i Venezuela.
HAV
55
Regioner Olika områden och länder i Europa hör ihop på olika sätt. Ett geografiskt område som hör ihop av någon anledning brukar kallas för en region. I Europa finns både stora och små regioner. Medelhavsområdet är en stor region i södra Europa medan Mälardalen är en region i Sverige som bara består av området runt sjön Mälaren.
Norden – en region i Europa Vi bor i en region som kallas Norden. I Norden ingår Norge, Sverige, Finland, Danmark och Island. Färöarna, Grönland och Svalbard ingår också i Norden. Lofoten i nordvästra Norge.
R eykja vik
ISLAND
FÄRÖARNA NORGE
O s lo
FINLAND
H el s i n g f or s
SVERIGE Stock hol m
DANMARK Kö p en ha mn
64
Nordens historia Norge, Sverige och Danmark bildades under 1000-talet och sedan dess har de nordiska ländernas historia varit sammanflätad. Under 1400-talet var till exempel Sverige, Norge och Danmark förenade i en union som hette Kalmarunionen. Då styrdes länderna av en och samma regent och målet var att de skulle hålla fred och samarbeta. Vid andra tidpunkter har länderna krigat mot varandra, till exempel under stormaktstiden då Sverige erövrade delar av Danmark och Norge. Finland har varit en del av Sverige och Island en del av Danmark. Andra regioner i Europa Skandinavien är ett namn på länderna Sverige, Norge och Danmark. Ibland räknas också Finland hit. Ofta säger man Skandinavien om Skandinaviska halvön.
Skandinavien Baltikum Balkanhalvön
Drottning Margareta bildade Kalmarunionen. Unionen varade i över 120 år.
Baltikum ligger vid Östersjöns ostkust. Estland, Lettland och Litauen ingår i Baltikum.
Östeuropa
Länderna som ligger i den västra delen av Europa brukar kallas Västeuropa. De länder som var demokratier efter andra världskriget räknades till Västeuropa, till exempel Frankrike, Italien och Nederländerna.
Balkanhalvön i sydöstra Europa kallas även för Balkan. Albanien, Bulgarien, Kosovo och Makedonien är några av länderna som ligger i denna region.
Östra delen av Europa brukar kallas Östeuropa. De länder som hade kommunistisk diktatur efter andra världskriget räknades till Östeuropa, till exempel Sovjetunionen, Ungern och Bulgarien. Gränsen mellan Väst- och Östeuropa gick alltså mellan länder med demokrati och diktatur. I dag finns inte diktaturerna kvar men regionerna kallas fortfarande Öst- och Västeuropa.
GRÄNSER OCH REGIONER
65
Nordens befolkning Trots att det bor nästan 27 miljoner människor i Norden är det en glest befolkad region. Av de nordiska länderna har Sverige den största befolkningen. De flesta nordbor bor i de sydliga delarna av Norden där tre av Nordens huvudstäder ligger på ungefär samma breddgrad. Den största staden är Stockholm som har drygt 900 000 invånare.
Aker brygge i Oslo.
Öresundsregionen Öresundsregionen är ett tätbefolkat område som sträcker sig runt Köpenhamn och Malmö. Här bor nästan 4 miljoner människor. Varje dag reser danskar och svenskar över Öresundsbron mellan Köpenhamn och Malmö eller med färjan som går mellan Helsingör och Helsingborg. Många bor i ett land men arbetar eller studerar i ett annat.
Nordens invånarantal år 2016: Sverige 9 967 300 Danmark 5 745 500 Finland 5 503 300 (varav Åland cirka 29 000) Norge 5 252 200 Island 332 500 Grönland 56 000 (tillhör Danmark) Färöarna 49 800 (tillhör Danmark)
76
0–25 invånare per km2 26–75 invånare per km2 75–250 invånare per km2
Samarbete De nordiska länderna samarbetar på flera olika sätt. I Nordiska rådet träffas politiker från de nordiska länderna för att diskutera och förhandla om frågor som är gemensamma för Norden, till exempel om miljö, forskning, ekonomi och kultur. De nordiska länderna har dessutom bestämt att det ska vara enkelt för människor att flytta till ett annat nordiskt land för att arbeta eller studera där.
Klimatet påverkar befolkningen Norden ligger nära Nordpolen och har därför ett kallt klimat. Men Golfströmmen gör att klimatet är betydligt mildare än på många andra platser lika långt norrut. Eftersom Norden är så stort till ytan, skiljer sig klimatet åt mellan olika delar. De södra delarna har ett mildare klimat än de norra delarna. Därför bor större delen av Nordens befolkning i de södra delarna och det är där de tätbefolkade områdena finns. Sanddyner i Danmark. Öresundsbron
Har du koll på …? • Sedan invigningen den första juli år 2000 har mer än 230 miljoner personer passerat över Öresundsbron. • För att förbinda Skandinavien med kontinenten byggs Fehmarn Bält-tunneln. Det är en tunnel mellan Danmark och Tyskland som beräknas öppna för trafik år 2021.
BEFOLKNING
77
Var används energin? Förbrukningen av energi skiljer sig åt både mellan världsdelar och mellan länder. De rika länderna förbrukar mycket energi. Här använder industrier och städer stora mängder icke förnybar energi. I fattigare länder ser det annorlunda ut. Där finns färre bilar, industrier och produkter av olja och där konsumeras därför betydligt mindre energi.
Hållbar utveckling Hållbar utveckling innebär att vi som lever på jorden måste hushålla med jordens resurser så att även kommande generationer kan ha nytta av dem. Alla måste tänka på att vattnet och luften inte smutsas ner och att skogen och jordbruksmarken inte förstörs. Det är framför allt människorna i de rika länderna som behöver ändra sitt sätt att leva, eftersom de gör av med mest resurser. Samtidigt måste de fattiga länderna få det bättre, utan att deras sätt att leva påverkar miljön negativt. Det är en svår uppgift och regeringarna i världens länder måste samarbeta för att hitta en bra lösning.
88
Bilden visar jordens energiförbrukning. Det gula ljuset kommer från städer och det röda ljuset visar områden där det utvinns olja. Utanför Japans kust syns ett grönblått ljus. Det kommer från fartyg som fiskar bläckfisk. Det svagt rosa ljuset är stora skogsbränder och det blå bandet över Grönland och Nordamerika är norrsken. (Bilden är ett fotomontage – i verkligheten är det aldrig natt på hela jorden samtidigt.)
Hur använder vi resurserna på ett hållbart sätt? Förr trodde man att jordens resurser var oändliga och att utsläpp från industrier och bilar bara försvann utan att orsaka några problem. I dag vet vi att olja, bensin och kol inte kommer att räcka i all framtid. Dessutom smutsar de ner miljön. Det räcker inte med att vi försöker använda mindre av de energikällor som inte är förnybara. Vi måste också bli bättre på att hitta alternativ till dem. Det betyder bland annat att vi måste komma på ännu bättre sätt att använda energin från solen, vinden och vattnet. Ett annat sätt att använda jordens resurser på ett mer hållbart sätt är att återanvända det vi redan använt. Det kan till exempel handla om att återvinna papper, metaller och glas. Vi måste också fundera över vad vi köper och hur långt olika varor behöver transporteras. Kanske är det klokare att köpa äpplen från Sverige än från länder på andra sidan jordklotet.
Har du koll på …? • Om solen lyser en timme över Sverige i maj ger den lika mycket energi som vi förbrukar under ett helt år. • Det går att bygga hus som bara värms upp av kroppsvärmen från de som bor där och från de elektriska apparaterna i huset. • Världens tillgångar på olja kommer troligen att räcka i 40 till 60 år med dagens förbrukning.
Det kan vara så enkelt som att ta cykeln i stället för bilen.
Allt fler bilar drivs numera av batterier som laddas med el. Men fortfarande körs de flesta på bensin eller diesel.
ENERGI
89
Foto från boken/ny bild A
Koll på Geografi
Koll på Geografi Varför blir det vulkanutbrott? Varför är Östersjön ett smutsigt hav? Vad är en energikälla? Det här och mycket mer får eleverna svar på i Koll på Geografi 5. Boken ger eleverna basen i geografi med utgångspunkt i natur- och kulturgeografin.
5
Till varje årskurs finns en grundbok, en aktivitetsbok och en lärarguide. Serien består av Koll på Geografi 4 Koll på Geografi 5 Koll på Geografi 6
ISBN 978-91-523-4022-6
(523-4022-6)
Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin
Geografi
5