9789147111923 by Smakprov Media AB

Boken inleds med ett avsnitt om vad ett socialpsykologiskt synsätt står för. Sedan följer en genomgång av olika socialpsykologiska forskningsområden, bland annat identitet, social påverkan, attityder, kommunikation, hjälpande beteende, makt, konﬂikter och nära relationer. Här får läsaren vägledning för handling i olika konkreta sociala situationer i mötet med andra människor. Boken kan användas tillsammans med Socialpsykologi – bakgrund och utveckling, som mer ingående beskriver hur socialpsykologin har utvecklats under de senaste 120 åren, och som presenterar alla de viktiga teoretiker och forskare som bidragit till att forma dagens socialpsykologi.

BJÖRN NILSSON är lektor i socialpsykologi och har skrivit ett drygt

tjugotal böcker – förutom fem andra verk om socialpsykologi även om kommunikation, utveckling, grupper och ledarskap. Han är internationellt verksam i Europa, Asien och Amerika med olika utbildningar som har socialpsykologi som grund.

SOCIALPSYKOLOGI – teorier och tillämpning

Den här boken ger en översiktlig bild av ett antal forskningsområden och teorier inom socialpsykologi. Syftet är att förmedla en grundläggande introduktion till socialpsykologin som ämne och hur man kan använda sig av de lärdomar som ämnet rymmer.

BJÖRN NILSSON

SOCIALPSYKOLOGI – teorier och tillämpning

SOCIALPSYKOLOGI Teorier och tillämpning

Best.nr 47-11192-3 Tryck.nr 47-11192-3

Björn Nilsson

9789147111923c1c.indd All Pages

27/05/15 7:50 pm

Socialpsykologi Teorier och tillämpning ISBN 978-91-47-11192-3 © 2015 Björn Nilsson och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå Omslag och graﬁsk form: Nette Lövgren Omslagsfoto: Thinkstock Ombrytning och repro: OKS Prepress Services, Indien Produktionsledare: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2015

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147111923b1-276c.indd 2

27/05/15 9:04 pm

Innehåll

1 Det socialpsykologiska synsättet

Vad är socialpsykologi? 9 Psykologisk och sociologisk socialpsykologi 14 Individ – samhälle 16

2 Personlig och social identitet

Självet och identiteten 24 Självets innehåll och hur det utvecklas 26 Självtilltro, inlärd hjälplöshet och kontrollfokus 33 Självpresentation 35 Social identitet 35 Teoretiska infallsvinklar 37

3 Social kognition och attribution

Social varseblivning: upplevelse och tolkning 42 Social kognition 44 Attribution 49 Självuppfyllande profetia 53

4 Samtal och kommunikation

Varför studera samtal? 55 Samtalsnivåer 56 Regler i samtal 58 Kommunikation 61

9789147111923b1-276c.indd 3

02/06/15 11:11 am

5 Grupper – struktur och förändring

Vad är en grupp? 68 Gruppens struktur 71 Gruppers förändring 77

6 Social påverkan och konformitet

Vad innebär konformitet? 82 Andras närvaro 83 Snålskjuts och ”fripassagerare” 84 Attityder och värderingar 85 Normbildning 86 Gruppbeslut och grupptryck 87 Olika slags påverkan 91 Minoritetens inﬂytande över majoriteten 92 Beslut och problem 93

7 Makt, lydnad och auktoritet

Makt i form av övertalning 97 Följsamhet och foglighet (eftergivenhet) 98 Makt som inﬂytande och krav på lydnad 99 Källor till makt 102 Maktens tre ansikten 104

8 Hjälpande beteende

107

Faktorer som påverkar ett hjälpande beteende 108 Åskådaringripande (”bystander intervention”) 113 En ny syn på varför människor hjälper (eller låter bli att göra det) 117 Vem hjälper var? 118

9 Konﬂikter och konﬂikthantering

121

Sociala dilemman 121 Vad är en konflikt och hur hanterar man den? 124 Konflikter mellan grupper 130 Konsekvenser av konflikter mellan grupper 134 Orsaker till konflikter mellan grupper 135 Åtgärder 137

9789147111923b1-276c.indd 4

02/06/15 11:11 am

10 Kollektivt beteende

139

Sociala rörelser 139 Massbeteende 140 Viktiga faktorer i samband med kollektivt beteende 142 Teorier om kollektivt beteende och masshändelser 145

11 Attityder, fördomar och diskriminering

154

Attityder 154 Kognitiv dissonans 160 Fördomar, stereotyper och diskriminering 162

12 Aggression

166

Vad är aggression? 167 Teoretiska förklaringar 168 Övriga faktorer 176 Vad utlöser aggression? 177 Aggressionsteorierna idag 180

13 Kultur som tankar, värderingar och handlingar

182

Kulturbegreppet 182 Kultur som värderingar 187 Kultur som handlingar 191 Kultur, genus och språk 193

14 Nära relationer – attraktion, vänskap och kärlek

197

Vad innebär en relation? 197 Attraktion 200 Vänskap 203 Kärlek och förälskelse 207

15 Välbeﬁnnande och hälsa

214

Deﬁnition 215 Det hedonistiska ekorrhjulet 218 Vad leder till välbeﬁnnande? 219

9789147111923b1-276c.indd 5

02/06/15 11:11 am

16 Försäljning och kundrelationer

225

Försäljning 225 Köpanalys 228 Samtal 230 Social påverkan i samband med försäljning 232 Marknadsföring genom kundmöten 236

17 Teoretiska perspektiv inom socialpsykologin

238

Sex teoretiska synsätt 238 Social biologi 239 Sociala motiv – psykodynamisk socialpsykologi 240 Social inlärning 242 Socialt utbyte och social rättvisa 244 Socialt samspel – interaktionism 246 Social konstruktionism 250

18 Metodiska synpunkter

252

Grunder 252 Vetenskapsbegrepp 253 Forskningsstrategier 254 Vetenskapliga krav 255 Exempel på forskningsmetoder 257 Etiska krav 260 Referenser 262 Register 271

9789147111923b1-276c.indd 6

02/06/15 11:11 am

Förord

Den här boken har som mål att ge en översiktlig bild av ett antal socialpsykologiska forskningsområden. Syftet är också att förmedla en grundläggande introduktion till socialpsykologin som ämne och hur man kan använda sig av de lärdomar som ämnet rymmer – en viktig aspekt av en vetenskaplig teori borde vara hur den står sig i praktiken – därför är det viktigt hur teorin kan användas i vardagen. Inom socialpsykologin har det sedan lång tid funnits en sådan tillämpningsaspekt. Genom att studera ämnet ska man kunna få med sig handgripliga kunskaper som vägledning för handling i konkreta sociala situationer, till exempel då man möter människor i olika situationer och sammanhang. Av utrymmesskäl blir framställningen förhållandevis kortfattad när det gäller de teman som de olika kapitlen behandlar, och det handlar därför om en introduktion till dessa teman och inte en fullständig genomgång av vad som under årens gång har utforskats inom respektive tema. Med hjälp av de förslag till fördjupningslitteratur som följer efter de flesta kapitel finns det dock möjligheter att få en mer ingående bild av olika teman. Bokens olika kapitel ska kunna läsas förhållandevis oberoende av varandra och det gör att vissa begrepp och tankegångar, med något olika infallsvinklar, återkommer i flera av kapitlen. En mer ingående bild av socialpsykologins historiska bakgrund och ämnets teoretiska och metodiska utveckling finns i ett annat verk som är utgiven på Liber med koppling till denna innevarande bok, nämligen Socialpsykologi – bakgrund och utveckling (Nilsson 2015). Boken Socialpsykologi – teorier och tillämpning inleds med ett kapitel om vad ett socialpsykologiskt synsätt står för och därefter följer 15 både traditionella och nyare socialpsykologiska teman eller forskningsområden (”topics”, som de kallas på engelska); de står för det som många anser vara socialpsykologins kärna och rymmer både psykologiska och sociologiska aspekter av ämnesområdet: 7

9789147111923b1-276c.indd 7

27/05/15 9:04 pm

• • • • • • • • • • • • • • •

Personlig och social identitet Social kognition och attribution Samtal och kommunikation Grupper – struktur och förändring Social påverkan och konformitet Makt, lydnad och auktoritet Hjälpande beteende Konflikter och konflikthantering Kollektivt beteende Attityder, fördomar och diskriminering Aggression Kultur som tankar, värderingar och handlingar Nära relationer – attraktion, vänskap och kärlek Hälsa och välbefinnande Försäljning och kundrelationer1

Boken avslutas med två kapitel som ger en översiktlig beskrivning, dels av teoretiska perspektiv som kan tillämpas inom socialpsykologin, dels av några metodiska infallsvinklar av socialpsykologisk teori och socialpsykologisk metod. * Boken vänder sig till studenter på grundnivå på exempelvis lärarutbildningar, utbildningar i sociologi, psykologi och socialt arbete samt på vårdutbildningar. Boken är också intressant för alla som yrkesmässigt eller till vardags funderar över sociala skeenden och hur dessa påverkar människors sätt att tänka, känna och handla – både när de är på egen hand och när de är tillsammans med andra i grupper och organisationer. Göteborg i april 2015 Björn Nilsson

Elin Svärd är författare till detta kapitel om försäljning.

9789147111923b1-276c.indd 8

27/05/15 9:04 pm

Det socialpsykologiska synsättet

Vad är socialpsykologi? Myers (2015) menar att alla människor i grunden fungerar som socialpsykologer i den bemärkelsen att det över hela världen är mycket vanligt att man tittar på och intresserar sig för såväl bekanta som obekanta människor. Man undrar vilka de är, vad de har varit med om, vad de tänker på, vilka relationer de har till varandra och vart de är på väg. Professionella socialpsykologer gör detsamma men på ett betydligt mer systematiskt och vetenskapligt sätt. Socialpsykologin har drygt 100 år på nacken, de första experimenten och teorierna tillkom under 1890-talet (även om termen ”socialpsykologi” omnämns redan år 1864; se Jahoda, 2007), men först på 1930- och 1940talen fick ämnet en form; den utveckling och den omfattning som ämnet har idag blev tydlig först under decennierna efter andra världskriget (se Nilsson 2015). Socialpsykologin har på så sätt expanderat starkt sedan slutet av 1800talet och idag finns det så mycket kunskap om människans socialitet och om exempelvis grupprocesser, påverkan, kommunikation och ledarskap att ämnesområdet har blivit attraktivt även för andra än akademiker. Det har sedan lång tid funnits en tillämpningsaspekt i socialpsykologin, det vill säga att man genom att studera ämnet ska få kunskaper som är användbara i vardagliga situationer. Socialpsykologin har på så sätt blivit allt mer eftersökt som kunskapsområde och har idag vunnit insteg inom områden som hälsa, idrott, ledarskap, organisationsutveckling, utbildning och behandling. Socialpsykologi är utifrån det ett ämnesområde som syftar till att ge en vetenskaplig förklaring och förståelse av människors handlingar (både när de är ensamma och när de är tillsammans med andra) och av den mening som tillskrivs dessa handlingar. Människors sociala beteende är därmed beroende av såväl psykologiska som sociala processer – det är därför det handlar om en social psykologi. 9

9789147111923b1-276c.indd 9

27/05/15 9:04 pm

1 Det socialpsykologiska synsättet

En grundläggande socialpsykologisk utgångspunkt är att våra tolkningar fungerar styrande på de handlingar vi riktar till andra människor. Ett exempel på det är den amerikanske sociologen William Thomas, som menade att om vi uppfattar en situation som verklig så blir den också verklig i sina konsekvenser. Kurt Lewin (1951) avsåg ungefär samma sak i sin fältteori; han menade att om vi ska åtgärda en persons flygrädsla, är det bättre att ta reda på vad personen i fråga tänker och känner om det som kan komma att hända än att diskutera flygsäkerhet och hållfasthetslära. För att förstå våld, fördomar och invandrarfientlighet är det på liknande sätt viktigt att få en förståelse av hur människor uppfattar och skapar ordning i sin sociala omgivning. Det handlar om Lewins utgångspunkt som innebär att vi, för att förstå en människa, måste ta hänsyn till både person- och situationsfaktorer. Ur en annan aspekt studerar socialpsykologin i vid bemärkelse socialt beteende och socialt tänkande – en utgångspunkt för ett studium av socialt beteende är att människor bär på en bild eller tolkning av sin sociala omgivning som fungerar som ett rättesnöre för hur de ska handla och förhålla sig i olika situationer. Socialpsykologin studerar även sociala relationer, det vill säga de band som skapas mellan människor i olika situationer och i olika faser av livet. Att socialpsykologin studerar beteende, tolkningar, tänkande, känslor och relationer kan sammanfattas med att socialpsykologins område är social påverkan mellan människor och mellan individ och samhälle. Utifrån detta står den amerikanske socialpsykologen Gordon Allport för den kanske vanligaste definitionen av socialpsykologi (Allport, 1954a, s. 3): Med få undantag uppfattar socialpsykologer sitt ämne som en strävan att förstå och förklara hur individers tankar, känslor och beteende påverkas av den faktiska eller inbillade närvaron av andra.

Allport menar också att denna förståelse ska bygga på vetenskapliga metoder och, som han fortsätter med, att denna faktiska eller inbillade närvaro av andra handlar om de aktiviteter individerna står för som ”en följd av deras position eller roll i en komplex social struktur och av deras medlemskap i en viss kulturell grupp” (a.a., s. 3). Det är intressant att notera att Allport säger ”faktisk eller inbillad närvaro” – man kan således påverkas om man tror sig vara iakttagen utan att det objektivt sett behöver finnas någon betraktare. Man kan också agera som man tror att andra förväntar sig att man ska göra, även då man vet att de inte är närvarande. Andras närvaro och inverkan på egna 10

9789147111923b1-276c.indd 10

27/05/15 9:04 pm

1 Det socialpsykologiska synsättet

tankar, känslor och handlingar är därför genomgripande. Det märks till exempel på hur självmedveten och osäker man kan bli, när man känner sig iakttagen eller då man sträcker upp sig och ordnar anletsdragen när man tittar sig i spegeln. Det är ett exempel på den starka inverkan som den ”skapade” eller tolkade verkligheten har – det är människors uppfattning om verkligheten och inte verkligheten i sig som utgör grund för tolkningar, avsikter och handlingar. Tyvärr kan ett antal individers bild av en och samma verkliga situation skilja sig starkt åt, samtidigt som de uppfattar sin egen bild som självklar och därmed riktig, vilket utgör en grund för många missförstånd och konflikter. Verkligheten för en individ är därmed alltid dennes bild av verkligheten, en bild som passerar många filter, från intryck till tolkning (till exempel behov, tidigare erfarenheter, förväntningar och kulturella värderingar). Den amerikanske sociologen C. Wright Mills (1971) ger en något annorlunda och kanske också ovanlig bild av vad bland annat socialpsykologin ska inriktas på i sin bok Den sociologiska visionen. Samhällsvetenskap handlar enligt Wright Mills om ”den mänskliga mångfald som utgörs av alla de världar där människor har levt, lever och kanske kommer att leva” (a.a., s. 146) och denna mångfald ska förstås på ”ett ordnat sätt”, vilket innebär att ämnesområdet ska studeras på ett systematiskt och vetenskapligt sätt. Wright Mills skiljer också mellan personliga bekymmer (individuell nivå) och sociala problem (samhällelig nivå) – eller mellan individuella liv och sociala världar. Det betyder att socialpsykologin har till uppgift att beskriva psykologiska processer hos individer som innehar positioner i olika sociala strukturer samt hur bland annat språk och makt kommer till uttryck i dessa. Socialpsykologi inbegriper således både individuella faktorer och sociala faktorer och en ”bra” socialpsykologi kan sägas kräva kunskaper om både personlighet och social struktur – det behövs både en ”psyko-analys” och en ”socio-analys”. Som ämnesområde återfinns socialpsykologi i spänningsfältet mellan sociologi och psykologi, och det går knappast att tänka sig socialpsykologi utan att samtidigt göra en koppling till båda dessa ämnen. Sven Wermlund (1965, s. 12) tar i sin klassiska bok Människan som samhällsvarelse upp frågan om socialpsykologins hemvist: Socialpsykologin som psykologisk vetenskap studerar hur individen reagerar på stimuli, som kommer till stånd i sociala eller kollektiva situationer. Den sociologiska socialpsykologin däremot, vill utforska själva de kollektiva reaktionerna – dess föremål är gruppernas, inte de enskilda individernas beteenden.

9789147111923b1-276c.indd 11

27/05/15 9:04 pm

1 Det socialpsykologiska synsättet

Detta citat är belysande för debatten inom socialpsykologin vid den tiden (runt 1960) och visar på ett slående sätt de slags kontroverser som fortfarande återfinns inom ämnets domäner. Ambitionen att slå fast vad som utgör den ena eller andra varianten av socialpsykologi och hur man bäst ger uttryck för dessa är således något som har upprepat sig under det dryga halvsekel som har gått sedan dess (se avsnittet om psykologisk respektive sociologisk socialpsykologi längre fram i detta kapitel). Principer

Det finns också ett antal principer med vars hjälp vi kan ringa in socialpsykologins väsen eller innebörd (Myers 2013). Den första innebär att vi konstruerar vår sociala verklighet och får den att se ordnad, förutsägbar och kontrollerbar ut. En och samma händelse tolkas ofta på skilda sätt av olika individer på grund av deras tidigare värderingar och förväntningar. Det finns förstås en objektiv verklighet, men när vi uppfattar verkligheten är det genom den lins som våra åsikter och erfarenheter utgör. En andra princip är att vårt tänkande försiggår på två nivåer – ett intuitivt, direkt och omedvetet samt ett avsiktligt och medvetet sätt, eller med Daniel Kahnemans (2013) ord, att vi tänker snabbt och vi tänker långsamt (System 1 och System 2, som han kallar det för). Det intuitiva, automatiska och snabba fungerar ofta bra, men inte alltid. Ibland drar vi fel slutsatser (många tror till exempel att det är farligare att flyga än att köra bil), vi litar mer på våra minnesbilder än vad vi borde göra och vi tror att vi är bättre på olika färdigheter än vad som faktiskt är fallet. Socialt beteende har också sin grund i vår biologi – allt beteende, alla tankar och alla känslor har en biologisk grund och därmed blir den neurobiologi som ligger till grund för socialt beteende också något att undersöka. Social neurovetenskap studerar till exempel vilka områden i hjärnan som är aktiva vid olika känsloupplevelser, åsikter och uppfattningar. Detta innebär inte någon form av reduktionism – hjälpande beteende eller attityder är inte ”bara” nervreaktioner, de är också upplevelser som utmynnar i avsikter och beteenden och relationer. Människor är på så sätt bio-psyko-sociala varelser. Är socialpsykologi bara en fråga om sunt förnuft?

Vi skulle inte klara av vanliga sociala möten med andra människor om vi inte kunde tolka, förstå och förutsäga följderna av egna och andras handlingar. Vi har lärt oss att handskas med en mängd situationer, relationer och händelser som vi möter i vardagen. Vi har åsikter och uppfattningar om det vi möter och hör talas om. Det innebär att vi har mängder med erfarenheter och idéer om det sociala och det psykologiska. 12

9789147111923b1-276c.indd 12

27/05/15 9:04 pm

1 Det socialpsykologiska synsättet

Mycket av det som står i de kommande kapitlen kan ur en viss aspekt te sig självklart eller föranleda kommentaren ”Det där visste vi ju redan”. Problemet är att det som påstås vara uppenbart är något som man tar ställning till efteråt – och då är saker och ting mer ”uppenbara” och förutsägbara än tidigare. Sören Kierkegaard menade att ”livet levs framåt men förstås bakåt” och i den förståelsen är det mycket som läggs till rätta. Efter börskraschen 2008 var det lätt att se att de amerikanska bankerna inte kunde fortsätta med sina osäkra lån, men före kraschen trodde de allra flesta på stabilitet i ekonomin. Ett annat exempel är terrorattacken på World Trade Center i New York 2001; den analys som gjordes efteråt visade att det fanns tydliga tecken på och till och med varningar för att al-Qaida skulle genomföra en attack i USA. Men underrättelseorganisationerna i USA var överhopade med information, oftast i form av meningslöst och falskt ”brus”. FBI hade till exempel 68 000 ledtrådar som skulle följas upp – det fåtal som var uppenbara är det idag bara med facit i hand (Myers, 2013). Olika försök kan också visa på detta. Om man låter en grupp läsa ett ordspråk, till exempel ”lika barn leka bäst”, och en annan grupp läsa ett annat, till exempel ”motsatserna dras till varandra”, och påstår att forskningen har visat att antingen det första eller det andra talesättet stämmer för hur man väljer vänner eller partners. Praktiskt taget alla i de båda grupperna svarar nekande på frågan om påståendet och uppgiften att det stämde var överraskande. Detta kan upprepas med andra ordspråk som motsäger varandra (”man är aldrig för gammal för att lära sig nytt” och ”man kan inte lära gamla hundar sitta”) och få samma resultat – båda grupperna tycker att respektive påstående är självklart och inte överraskande – ändå är de motsägande. ”Nomotetiskt – ideograﬁskt”

Ytterligare en infallsvinkel på socialpsykologins ämnesområde handlar om att människan hör till både naturen och samhället. Hon är bunden av sitt genetiska arv och av det faktum att hon tillhör naturen och en lång biologisk utvecklingskedja – det finns till exempel vissa fysiska gränser för vad människan kan göra och uppnå; hon kan inte styra över exempelvis det fysiska åldrandet och inte undvika döden. Hon har också ett språk, tillhör en kultur och är därmed på ett ofrånkomligt sätt inlemmad i en social värld med en lika ofrånkomlig livssyn och världsbild – en för individen ”tolkad” eller social verklighet. Människan präglas såväl av att olika kulturer och samhällen skiljer sig åt som av att hon är personlighetsmässigt unik och individuell. Varje män13

9789147111923b1-276c.indd 13

27/05/15 9:04 pm

1 Det socialpsykologiska synsättet

niska har speciella erfarenheter, en egen identitet och specifika personliga behov och mål. Varje människa är något för sig, och därför kan man ur denna aspekt inte säga något med säkerhet utan att ha kunskap om en speciell individ. Man kan gissa sig fram, men inte ingripa i en människas liv och veta konsekvenserna, på samma sätt som man kan ingripa i hennes kropp och förutsäga vad som då kommer att hända. Människan är på så sätt både lik och olik, både förutsägbar och obestämbar; hon är en skärningspunkt mellan likhet–olikhet och kontrollerbarhet–oförutsägbarhet eller mellan det som ibland kallas ett nomotetiskt respektive ett idiografiskt synsätt, det vill säga en lagbunden, naturvetenskaplig syn kontra en individuell, subjektivistisk syn (se även kapitel 5). Individen i samhället kan alltså studeras både på ett objektivt och på ett subjektivt sätt. Det objektiva är inriktat på det observerbara beteendet och är mer generellt, medan det subjektiva är individuellt inriktat och tar upplevelser, tolkningar och avsikter med i beräkningen. Det finns på så sätt en spänning inom socialpsykologin mellan mikro och makro, mellan samhället som struktur och den roll som enskilda människors upplevelser har i denna struktur. Anser man att samhället är något objektivt, blir människornas enskildhet ointressant och man har då som mål att formulera generella förklaringar. Om man studerar samhället på ett subjektivt sätt vill man i stället komma fram till en förståelse av handlingar och upplevelser. Ett uttryck för denna skärningspunkt mellan subjektivt och objektivt, mellan social värld och personligt liv (eller mellan makro och mikro) beskrev Björn Afzelius i en text: ”Vi är en sekund i epokernas ström, men vårt liv är en oersättlighet.” En människa är blott en i mängden, men för sig själv och sina närstående är hon något som ingen annan kan vara. I ett makroperspektiv saknar en enskild människa betydelse, men ur ett mikroperspektiv är hon just oersättlig.

Psykologisk och sociologisk socialpsykologi Jaspars (1983) åsikt om att socialpsykologin återfinns på både psykologins makronivå och sociologins mikronivå innebär att det har uppstått en psykologisk socialpsykologi (som startar med individen) och en sociologisk socialpsykologi (som startar med samhället). De har mycket gemensamt, men de skiljer sig också åt i vissa avseenden. När socialpsykologin uppstod var förhållandet mellan individ och samhälle en viktig fråga. Det utformades efter hand två mer eller mindre tydliga uppfattningar. Den ena hade sin grund i en syn på samhället som något i sig – en helhet som är något annat än dess delar – och den andra uppfattade individen som grunden 14

9789147111923b1-276c.indd 14

27/05/15 9:04 pm

1 Det socialpsykologiska synsättet

för det sociala systemet. Därmed började det redan under 1800-talet att utformas olika intellektuella traditioner, vilka sedermera ledde fram till skillnader mellan en psykologisk och en sociologisk socialpsykologi (Kruglanski & Stroebe 2012). Dessa två former eller varianter av socialpsykologi handlar emellertid inte om artskilda inriktningar utan de överlappar i flera avseenden varandra och har ibland olika fokus (mikro–makro), ibland olikartad metodologi (kvantitativ–kvalitativ) och bygger ibland på olika vetenskapsteoretiska ståndpunkter (positivism–fenomenologi); se även kapitel 18. Likheterna kan dock sägas dominera och de två formerna berikar varandra, inte minst för att ämnet har utvecklats på det sättet under mer än ett och ett kvarts sekel (se Nilsson 2015). Den socialpsykologiska traditionen inom psykologin behandlar individuella processer (till exempel perception, motivation, opinionsbildning, attityder och känslouttryck) och hur dessa faktorer påverkas av och påverkar sociala stimuli och sociala situationer. Man fokuserar således på mentala eller kognitiva medvetandestrukturer hos individer och den metod som kommer till användning är oftast experimentell. Den psykologiska socialpsykologin rymmer därmed ofta ett mikroperspektiv på sociala företeelser; man nalkas som sagt det sociala utifrån individen och använder ofta individuella egenskaper för att förklara det sociala. En typisk sociologisk socialpsykologi fokuserar å sin sida på mer makroinriktade relationer och egenskaper i samhället, till exempel klass och modernitet. Inom den sociologiska varianten av socialpsykologin använder man sig ofta av kvalitativa metoder och fäster stor vikt vid extern validitet, det vill säga att forskningsresultat ska hålla streck i vardagliga situationer; se även kapital 18. Inom den sociologiska socialpsykologin är ömsesidigheten mellan individ och samhälle av central betydelse och målet är ofta att förklara socialt samspel både inom och mellan grupper. Det är också vanligt att man anlägger ett historiskt perspektiv på individ och samhälle. Med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ forskning vill man se hur sociala strukturer påverkar personlighet och självbild och hur passformen mellan individuella behov och strukturella krav påverkar individens och samhällets funktionssätt (Myers 2013). Detta innebär som sagt ingen oöverstiglig klyfta mellan de två formerna – många sociologiska socialpsykologer använder experiment, och det är inte alla psykologiska socialpsykologer som har experimentet som huvudsaklig metod. Det ska som alltid vara forskningsfrågorna som styr metodvalet, inte tvärtom.

9789147111923b1-276c.indd 15

27/05/15 9:04 pm

1 Det socialpsykologiska synsättet

När det gäller Sverige är socialpsykologins plats inom sociologin mer markerad och differentierad jämfört med hur området placeras inom psykologin. Sociologiska socialpsykologer har ägnat sig åt studier av generella kultur- och livsmönster, vardagsliv, utbildningsfrågor samt hälsa och välbefinnande. Under den senare delen av 1900-talet har särskilt den postmoderna teoribildningen i form av social konstruktionism, feministisk teori och kritisk teori vuxit sig stark. Skillnaderna mellan de två varianterna av socialpsykologi handlar i grunden alltså mer om fokus än om oförenlighet – få psykologer torde förneka att människan är en social varelse, och få sociologer förnekar att människan är en psykologisk och biologisk varelse. Man har trots allt oftast en förhållandevis gemensam modell av människan som i huvudsak rationell, och man har fokus på samspel, upplevelser och situation, något som avgränsar socialpsykologi från andra samhällsvetenskaper. Innehållet i denna bok kommer att ha ett något starkare fokus på psykologisk än på sociologisk socialpsykologi, i den mån det nu går att skilja dessa åt på ett något så när tydligt sätt.

Individ – samhälle Det finns även många olika uppfattningar om vad socialpsykologi egentligen är och vilken den ”rätta” socialpsykologin är – därmed finns det också en tendens att ta avstånd från eller till och med fördöma de inriktningar som inte passar in i en viss ideologisk ram. Det handlar då om en tämligen inskränkt uppfattning som egentligen går stick i stäv mot ämnets inneboende mening att vara brett och att ha en grund i ”det sociala” och beskriva vad detta sociala är. Detta uttrycks ofta som förhållandet mellan individ och samhälle – det vill säga att ämnet är såväl konkret och begripligt (”individ”) som abstrakt och diffust (”samhälle”). Dessa två begrepp är närmast oupplösligt sammankopplade med varandra, en individ utan samhälle eller ett samhälle utan individer är otänkbart. Det är lätt att inse att människan är en samhällsvarelse men för att upptäcka ”samhället i människan” bör relationen uppfattas som problematisk, det vill säga att saker och ting inte längre är som de brukar vara och att samhällsförändringarna har börjat bli så snabba att de blivit tydliga över en generation, något som skedde under 1800-talet. Det är alltid individer som tänker, känner och handlar – därmed måste socialpsykologin vara inriktad på individer och på de situationer dessa befinner sig i. Men det får inte enbart bli en psykologi, prefixet ”social” i socialpsykologi står för något viktigt. Fokus ligger alltså oftast på hur 16

9789147111923b1-276c.indd 16

27/05/15 9:04 pm

1 Det socialpsykologiska synsättet

individens tankar och handlingar påverkas av andras närvaro och av sociala strukturer. Det är dessutom inte enstaka människor som socialpsykologin ska beskriva och förstå utan flera människor, det vill säga generella tendenser och inte speciella, även om socialpsykologiska kunskaper också ska kunna tillämpas på en enstaka individs handlande – men då hur det generella påverkar det specifika. Utifrån detta kan det alltså påstås att det råder ett ömsesidigt beroende mellan den enskilde individen och det större sociala sammanhanget. Samhället består av normer och föreställningar som via uppfostran och socialisation överförs till de enskilda individerna. Det sociala systemet och kulturen skapar på så sätt en gemensam världsbild, ett likartat beteendemönster och delade uppfattningar om vad som är rätt och riktigt. Socialpsykologin har därmed kommit att bli både människovetenskap och samhällsvetenskap. Doise (2011) menar utifrån en sådan uppdelning att mänskligt beteende kan tolkas utifrån olika nivåer: förutom den biologiska nivån också en psykisk nivå, en gruppnivå och en sociokulturell nivå. Socialpsykologins studieobjekt är i så fall relationerna mellan dessa nivåer eller – i förkortad form – ”individer i grupper i organisationer i samhällen”. Förklaringsnivåer

När det gäller människan som individ kan vi skilja mellan fyra nivåer eller dimensioner. • Den första nivån är kroppen med dess olika biologiska system. Utsidan av kroppen är egentligen det enda man kan iaktta, men det viktiga är förstås det som sker på insidan, komplicerade skeenden som gör människan till en svårbegriplig varelse. Det som händer i kroppen påverkar också de övriga nivåerna. Fungerar inte kroppen som den ska, påverkas upplevelser och hur man fungerar tillsammans med andra; även det omvända är fallet – destruktiva relationer och ångest påverkar kroppens funktionssätt. • Den andra nivån är den individuella nivån, psyket med andra ord. Begrepp som identitet, fantasi, minnen, behov, mål och kunskaper är relevanta vid förklaringar på denna nivå. Självet, jaget och personligheten står i centrum för det som händer på denna nivå. Tanke, känsla och handling utgör en enhet som strukturerar upplevelserna till meningsfulla helheter. Denna psykiska nivå är inte synlig på samma sätt som kroppen; man kan till exempel inte se en tanke eller en längtan, men utifrån en annan persons 17

9789147111923b1-276c.indd 17

27/05/15 9:04 pm

1 Det socialpsykologiska synsättet

beteende och handlingar drar man slutsatser om avsikter och därmed om dennes tankar och känslor, men inte alltid på ett korrekt eller objektivt sätt. • En tredje nivå utgörs av grupper och relationer – människan är också en relationsvarelse – psykiska skeenden påverkar och påverkas av grupptillhörighet och relationer till andra. De grupper människan ingår i leder till en social identitet, förutom den personliga eller individuella identiteten (se kapitel 2). Vanliga förklaringsbegrepp är samspel, relationer, kommunikation och tolkningar. • Samhällsnivån är den fjärde nivån och inbegriper samhällsstruktur, stat, institutioner och normer, det vill säga regelbundenheter i människornas liv. Institutioner handlar om hur människor styrs inifrån via identifikationer och internaliseringar (hur yttre regler blir inre normer) och utifrån makt och tvång. Samhället kan betraktas som en övergripande värderam som enar och förenar människor och som förmedlar normer och traditioner över tid. Att människan fungerar på olika nivåer är egentligen ganska självklart. Men i stället för att se helheten, finns det en risk att man enbart fokuserar på en enda nivå när man ska beskriva, förklara och förutsäga människors handlande – men det är ett enögt betraktelsesätt och gör i grunden människan enklare än vad hon är.

Exempel Henslin (2012, s. 7) har omformulerat berättelsen om de fem blinda männen som rör vid olika delar av en elefant och tolkar det de känner på mycket olika sätt. I Henslins version handlar det om forskare med olika inriktning och med bindlar för ögonen. Den första är en antropolog som har kontakt med elefantens betar och menar att dessa är det viktiga, ”det är något primitivt, det är mitt område”. Den andra är ekonom och känner på munnen och säger: ”Det här är det avgörande, vad som kommer in här distribueras i hela kroppen.” Den tredje är statsvetare som känner på öronen och menar att ”detta är ett kontrollorgan, det som kommer in här styr varelsen och det ska vi koncentrera oss på”. Den fjärde forskaren är psykolog som vidrör elefantens huvud och säger att ”det som sker här styr djuret, det måste vara vårt fokus”. Sist kommer samhällsvetaren (socialpsykologen?) och känner på hela elefantens kropp och menar att ”vi kan

9789147111923b1-276c.indd 18

27/05/15 9:04 pm

1 Det socialpsykologiska synsättet

inte förstå djuret om vi inte har en helhetssyn, delarna är alla viktiga men de utgör tillsammans en helhet. Vi får ta av oss ögonbindlarna för att se denna helhet”. Men de andra håller då ännu hårdare fast vid sina uppfattningar och blir än mer inriktade på ”sina” respektive kroppsdelar.

Så kan det ibland upplevas när olika vetenskaper ska studera och förklara en och samma företeelse. Människan fungerar alltså på alla dessa nivåer – hon är på en och samma gång biologisk organism, psykologisk individ, gruppmedlem och samhällsvarelse – och socialpsykologins uppgift är således att studera hur faktorer på dessa olika nivåer ömsesidigt påverkar varandra. Dessa förklaringsnivåer gör att man på respektive nivå uppmärksammar olika faktorer och hittar skilda orsaker till upplevelser och beteenden. När olika nivåer kombineras med varandra, kan ny förståelse skapas. Ett exempel på det är Damasio (2003), som genom att föra samman neurologi och psykologi i sitt sökande efter vad självet och medvetenheten är för något försöker konkretisera vad dessa begrepp innebär. För en lärare eller en ledare är det på samma sätt viktigt att förena individ- och gruppnivå för att kunna styra grupprocesser som ofta är osynliga (konsekvenserna av dem är däremot påtagliga) och som kan få individer att agera irrationellt och ansvarslöst. Människan – en utsatt varelse?

Det finns flera saker som skiljer människor från andra djur. Som några viktiga skillnader brukas nämnas den upprätta gången, parallellseendet, storhjärnan, det komplexa språket och att tumme och pekfinger är motställda. I jämförelse med djuren, om man ser det ur ett historiskt perspektiv, saknar människan i väsentlig grad skydd mot faror i form av exempelvis rovdjur. Hon syns på långt håll (går ju på två ben), har inget kroppspansar och dåligt utvecklade muskler. Hon ser förhållandevis dåligt, hörseln är inte så bra (utom när det gäller att uppfatta mänskliga röster), luktsinnet är svagt utvecklat och hon är dessutom ganska långsam. En fördel är dock att hon klarar av att springa långsamt under lång tid, vilket få djurarter kan och det är en klar fördel vid jakt. Hennes möjligheter att överleva minskas dessutom av hennes långa barndom, flera år av hjälplöshet då hon är mycket skyddslös och beroende av andra. Trots detta har människan funnits under lång tid. Man skulle kunna tro att det är hennes hjärna, det vill säga förmågan att uppfatta och tolka 19

9789147111923b1-276c.indd 19

27/05/15 9:04 pm

1 Det socialpsykologiska synsättet

verkligheten och därmed kunna handla på ett anpassat sätt, som har skyddat henne. Men tänkande i sig skyddar inte mot alla faror, utan det är först när man tänker tillsammans som det kan bli något substantiellt av tankar, nämligen samarbete. Det är samhället med dess normer, relationer och kultur som har utgjort det skyddet för människan. Samhälleliga behov

Det finns vissa grundläggande samhälleliga behov som måste uppfyllas för att människan ska kunna överleva som art, generation efter generation (Klausen 2006). Det första är att det gäller att uppehålla livet, vilket handlar om att skaffa mat och vatten för dagen. För att säkerställa detta krävs en omfattande kunskap och uppfinningsrikedom, och det sätt man löser detta på brukar kallas ekonomi (ett grekiskt ord som betyder hushållning). Det vanligaste sättet att uppfylla detta behov var förr i tiden att samla in föda, i kombination med jakt och fiske. För drygt tiotusen år sedan hade människan samlat på sig så mycket kunskaper och erfarenheter (sannolikt tvingad av yttre omständigheter) att hon systematiskt kunde börja odla jorden och därmed bli bofast. Därmed löstes överlevnadsproblemen med hjälp av en jordbruksekonomi, med allt vad detta förde med sig i form av produktionsöverskott, ojämn fördelning av detta överskott och därmed en klassindelning av samhället. Man kan påstå att vi fortfarande lever i efterdyningarna av denna agrara revolution, som medfört så omfattande förändringar när det gäller kunskaper, teknik och levnadssätt. För bara några hundra år sedan utformades också en industriell ekonomi, där den viktigaste hushållningen blev att ta anställning i industrier med speciellt utformade lokaler och att där arbeta med att tillverka saker som man själv inte skulle använda. Mängder av nya yrken skapades men paradoxalt nog även arbetslöshet. Ett andra problem som alla samhällen måste lösa är behovet att föra livet vidare, vilket innebär en social organisation i form av familj, äktenskap och släktskap, något som har funnits i alla samhällen och som uppfyller ekonomiska, sexuella och fostrande funktioner och som skapar solidaritet mellan individer och grupper. Den sociala organisationen är beroende av ekonomin – i ett jägar- och samlarsamhälle är man inte bofast utan på rörlig fot, vilket innebar att familjen måste vara liten och att det gick lång tid mellan graviditeterna. I ett jordbrukssamhälle är man bofast och produktionen arbetsintensiv och därmed måste familjen omfatta många medlemmar.

9789147111923b1-276c.indd 20

27/05/15 9:04 pm

1 Det socialpsykologiska synsättet

Ett tredje behov är att skydda livet, det vill säga att det måste finnas olika institutioner som kan skydda samhällsmedlemmarna mot vilda djur och mot fiender Detta kräver ledarskap och regler för beslutsfattande, exempelvis hur ett överskott i produktionen ska fördelas och hur det legala våldet ska utföras, det vill säga det accepterade våld som samhällets institutioner får stå för i form av polis och militär. Ett fjärde behov är att veta något om världen och livet. Människan är av naturen nyfiken och måste ha kunskaper som förs över mellan generationerna och som handlar om överlevnad och hur världen fungerar. Det gäller även existentiella frågor som meningen med livet och döden, varför man drömmer och vad stjärnorna gör på himlen. En stor del av den mänskliga variationen ligger i hur olika samhällen har löst dessa former av behov, något som har skapat olika kulturer med skilda världsbilder, värderingar och beteendemönster. Exempel på det är matvanor – i vissa asiatiska kulturer anses feta hundar vara en delikatess, i Thailand kan man beställa skorpioner på en restaurang och i Sudan är rå lever från en kamelkalv något eftertraktat (Henslin 2012). Frågor om vad människan egentligen är har en lång tradition bakom sig och frågar man olika personer, resulterar detta vanligtvis i någon form av svar. Men om man ställer frågor om samhällets natur, blir det betydligt mer svävande reaktioner, kanske inte något svar alls, men ändå rör frågan något som ständigt är närvarande i människors liv. Det kan vara vanskligt att skriva ”samhälle”, det är snarare ”stat” som man till vardags avser då det är tal om människans sociala ordning (”samhället borde gripa in”, kan man säga när det har uppstått olika sociala problem). Samhället är det osynliga kitt som håller människor samman, medan staten kan betraktas som samhällets administration. Staten består av institutioner och myndigheter som familj, skola, polis, rättsväsende, kyrka och regering. När man förr undersökte människor i större sammanhang, såg man egentligen bara olika kollektiv, men något egentligt samhällsbegrepp som samhällsvetenskapen idag beskriver det förekom mycket sällan – det var först med 1800-talets sociala oro som samhällsbegreppet kom mer allmänt i bruk; förändringarna hade då blivit så snabba att de möjliggjorde att samhället kunde ”upptäckas”. Samhället kan utifrån detta betraktas som en organisation som hjälper individer att tillfredsställa sina behov och uppnå sina mål och som binder samman individerna i ett nätverk av normer och relationer. Under samhällsvetenskapens historia har man tolkat påverkanslinjerna mellan individen och samhället på olika sätt. Man har ibland menat att samhället är ett resultat av enskilda människors sammantagna handlingar 21

9789147111923b1-276c.indd 21

27/05/15 9:04 pm

1 Det socialpsykologiska synsättet

och att det alltså är individerna som skapar och formar sitt samhälle. En annan uppfattning går ut på att beroendeförhållandet är det omvända – människan är helt bestämd och formad av det sociala systemet med dess strukturer och historiska lagar. Ett tredje synsätt, som stämmer bättre med det socialpsykologiska betraktelsesättet, är att det råder ett ömsesidigt beroende mellan den enskilde individen och det större sociala sammanhanget, alltså mellan individ och samhälle. Samhället består av normer och föreställningar som via uppfostran överförs till de enskilda individerna. Det sociala systemet skapar på så sätt en gemensam världsbild, en gemensam moral och delade uppfattningar om vad som är viktigt och riktigt. Men människor gör också något med dessa kunskaper och uppfattningar – de försöker påverka, övertyga och förändra varandra via sociala handlingar och summan av dessa handlingar påverkar det sociala systemet. På så sätt upprätthålls systemet genom handlingar som återskapar eller reproducerar människor i deras sociala sammanhang. Ett viktigt drag i samhället är att det består av strukturer – det vill säga ett nätverk av upprepade mönster för upplevelser och handlingar som rör makt och relationer i det vardagliga samspelet. På det sättet har samtal en struktur, eftersom det är en regelstyrd och därmed förutsägbar verksamhet. Ett gräl har en bestämd struktur, ett klassrum likaså. Det som försiggår på en buss, på ett café eller i en familj speglar andra och större delar av samhället. Varje institution utgör kort sagt ett förutsägbart mönster människor använder sig av för att styra handlingar, förstå vad som händer och uppnå sina mål i olika situationer. Idéer om samhället

En bild av samhället stod den grekiske filosofen Aristoteles för. Han såg samhället (staten) som en helhet och som en organism, där delarna eller individerna var beroende av helheten. Samhällets grundläggande element var inte individer utan grupper som utifrån egendom och funktion bildade samhällets struktur. Samhället/staten krävdes för att människans lustar och egoistiska begär skulle kunna kanaliseras, och balansen eller jämvikten i samhället sågs som ett idealtillstånd. Många antika filosofer menade också att det fanns krafter som såg till att varje förändring motverkades och upphävdes genom homeostatiska principer, ungefär på samma sätt som de fysiologiska processerna i kroppen fungerar utifrån ett balanstänkande. Det var först under renässansen som den förhållandevis statiska bilden av samhället blev ifrågasatt; då framfördes tanken att samhället hade ett ursprung och en historia och det formulerades teorier om att grunden 22

9789147111923b1-276c.indd 22

27/05/15 9:04 pm

1 Det socialpsykologiska synsättet

för samhället var ett kontrakt eller en överenskommelse mellan människor. Gemensamt för kontraktsteorierna var att de betraktade samhället som skapat av människorna genom en viljeakt; det är ett exempel på en individualistisk samhällssyn och att allt samhälleligt kan återföras till människans natur. Via samhällskontraktet lämnade individen över sin autonomi till en suverän stat som skulle garantera lag och ordning. Utan ett sådant kontrakt skulle kaos råda och den enda rätt som skulle finnas var den starkes eller den mest hänsynslöses rätt. En organisk syn utvecklades under 1900-talet till det som kallas funktionalism och strukturfunktionalism, en inriktning som uppfattar samhället ungefär som en organism där förhållandet mellan samhällets delar (institutioner) är det viktiga. Man frågade sig hur samhället kunde fortleva och föras vidare trots att varje generation och alla individer efter hand åldras och dör. Svaret ligger i att samhället skapar de strukturer och funktioner som krävs för att det ska överleva. Varje samhällelig företeelse blir begriplig när man frågar efter dess funktion, det vill säga den betydelse företeelsen i fråga har för samhällets överlevnad. Den franske sociologen Emile Durkheim kunde till exempel visa vilken funktion olika ritualer fyllde för samhällets integritet. Den starkaste kritiken mot funktionalismen och en jämviktsmodell av samhället kommer från dem som menar att samhället bäst kan beskrivas som ett konflikttillstånd. Det rör sig ofta om politiskt radikala tänkare, som menar att det i alla samhällen finns en brist på och därmed också en kamp om resurser. Därigenom finns det också konflikter mellan olika intressen i samhället som förkroppsligas av olika grupper eller klasser. Man menar också att det är olikhet och oenighet som är det normala i ett samhälle, inte enighet och jämvikt. Kampen om de otillräckliga resurserna är det som utgör grunden för samhället och som driver det framåt. * På det här sättet kan en kortfattad syn på socialpsykologin och dess studieobjekt (i huvudsak förhållandet mellan individ och samhälle) beskrivas. Det är en bild som kommer att konkretiseras, utvecklas och fördjupas i de kommande kapitlen. Att läsa Lindblom, J. & Stier, J., red. (2011): Det socialpsykologiska perspektivet. Lund: Studentlitteratur. McGarty & Haslam, A.A., red. (2003): The Message of Social Psychology. Perspectives on Mind in Society. Oxford: Blackwell.

Nilsson, B. (2015): Socialpsykologi. Bakgrund och utveckling. Stockholm: Liber. Sampson, E.E. (1991): Social Worlds – Personal Lives. An Introduction to Social Psychology. New York: Harcourt Brace Jovanovich.

9789147111923b1-276c.indd 23

27/05/15 9:04 pm

Personlig och social identitet

Självet och identiteten Gordon Allport har beskrivit ett tankeexperiment som kan fungera som en inledning till begreppet identitet (citerat i Hewstone, Stroebe & Jonas 2012, s. 89): Normalt har vi saliv i munnen och sväljer ganska ofta. Om vi nu gör detta medvetet, det vill säga inte svälja den saliv som finns i munnen utan spotta ut den i ett glas, titta på den, vänta en sekund eller två och sedan tänka oss att vi dricker upp det som finns i glaset.

Allport menade att det som först var helt naturligt och en del av en själv ganska snabbt blir något yttre och främmande, kanske till och med äckligt. Det är ett exempel på hur en upplevelse av sig själv och vad som är ”jag” bland annat handlar om det inre och det yttre, vad som är en självklar del av ”mig” och vad som inte (längre) är det. Identitet är ett viktigt begrepp för att förstå hur upplevelser påverkas av tankar, känslor och minnesbilder, hur saker och ting kategoriseras som bra eller dåliga, tilltalande eller frånstötande. Identiteten kan sägas vara den instans eller funktion i psyket som skapar upplevelsen av ett sammanhållet själv, det vill säga att man kan minnas olika saker som har ägt rum i livet och veta att man varit närvarande i dessa situationer samt att man själv är densamme trots att så mycket har förändrats med en själv. Ordet ”identitet” kommer också från latin (”idem”) som betyder densamma, det vill säga den röda tråd som gör livet till en helhet och ser till att självet inte fragmentiseras. Identitet är att veta att man finns och att ha en någorlunda korrekt bild av vem man är (Jenkins 2008). När man vaknar på morgonen och tittar sig i spegeln, är man praktiskt taget alltid övertygad om att det är samma person som man såg där igår, förra månaden eller för tio och tjugo år sedan. Man upplever sig som en kontinuerlig 24

9789147111923b1-276c.indd 24

27/05/15 9:04 pm

2 Personlig och social identitet

helhet (som sällan förändras), trots att så mycket kan förändras under en månad, ett år eller ett liv. Självet är en del av ens agens eller handlingsförmåga och utgör ett viktigt tema inom socialpsykologin genom att självet bland annat styr vårt tänkande, våra tolkningar av omvärlden och vårt sociala beteende. Den sociala verkligheten påverkar också självet i flera avseenden – bland annat genom kultur, roller, social identitet och de jämförelser som görs med andra människor och andras reaktioner i ett möte. Om vi använder en bild och jämför självet med en lök, där man kan ta av lager efter lager, ligger vanor och beteendemönster ytterst, därefter kommer roller som vi har tillägnat oss, sedan personlighet och själv, och identiteten utgör då det innersta lagret. Detta ger en bild av självet och identiteten som något strukturellt, men begreppen kan också uppfattas som processer. Vi kan betrakta självet och identiteten ur två synvinklar – den ena är individualistisk och står för det som kallas personlig identitet och som har sin grund i personligheten och i de nära relationerna – en upplevelse av att vara en unik individ. Den andra infallsvinkeln står för en social identitet som innebär att synen på vem man är också påverkas av de grupper man är (eller vill bli) medlemmar av; självet eller identiteten rymmer därmed en social och kulturell komponent (Jenkins 2008). Något som skiljer människor från djur är förmågan till medvetenhet eller reflexivt tänkande, att kunna tänka på sitt eget tänkande, vilket också innebär att man kan fundera över vem man är, vad man vill bli och hur andra uppfattar en själv. ”Vem är jag?” och ”Hur kommer mitt liv att bli?” är därför vanliga frågor för människor i dagens värld. Det är svårt att svara på sådana frågor, men det viktigaste är kanske att de ställs, eftersom de hör ihop med meningen med livet. De flesta har i varje fall någon form av svar på dessa frågor, även om de inte är uttömmande eller ens sanna. Detta kräver som sagt reflektion och att vi kan vara både subjekt och objekt för vår varseblivning. Det var den tyske filosofen Immanuel Kant som runt sekelskiftet 1800 skilde mellan ett ”rent” och ett empiriskt själv, något som bland annat William James, Charles H. Cooley och George Herbert Mead utvecklade i sin syn på förhållandet mellan individ och samhälle (se Nilsson 2015). Mead skilde mellan subjektsjaget eller det upplevande jaget och ett objektsjag eller det som upplevs. James använde liknelsen att detta är som att försöka skilja mellan floden och vattnet som den består av. Andras bedömningar eller bilder av oss som vi avläser genom deras reaktioner på oss var grunden för Cooleys (1902) idé om ett spegeljag (”looking-glass self”), som innebär att hur vi tror att andra uppfattar oss 25

9789147111923b1-276c.indd 25

27/05/15 9:04 pm

2 Personlig och social identitet

och tänker om oss fungerar som en spegel för hur vi uppfattar oss själva. Mead vidareutvecklade detta till att det inte är hur andra faktiskt sett uppfattar oss utan hur vi föreställer oss hur de uppfattar oss. Genom att andra människor oftare friar än fäller, hellre berömmer än kritiserar och oftare ger oss komplimanger än hånar oss, får vi lätt en mer positiv bild av oss än vi egentligen förtjänar; vi förstorar bilden av oss själva, vilket är vanligast i individualistiska kulturer (se även kapitel 13). Om man växer upp i ett stabilt samhälle och en stabil familj/släktskapsgrupp, vilket merparten av mänskligheten alltid har gjort under större delen av människans historia, blir frågan om vem man är inte speciellt viktig – man vet det nämligen, eftersom man kommer att göra och vara ungefär samma sak som ens föräldrar gjort och har varit. Rollen i samhället är entydig, valen inför framtiden är få och det gör att man inte behöver fundera över existentiella frågor som meningen med livet. Om man till skillnad från det lever i ett stort och oöverskådligt samhälle där man mycket ofta möter främlingar, förhållandevis ofta flyttar, inte riktigt vet vem det är som bestämmer i samhället och då det finns motstridiga budskap om hur man ska vara, vilken partner man bör ha, vilka värderingar man ska ha och vilken livsväg man ska välja – då är det svårt att få en klar bild av vem man i grunden är och var man passar in. Damasio (2003) menar till exempel att då Shakespeares Hamlet ställer sig frågan ”Vem där?” i mörkret på borggården, så riktar han egentligen inte frågan utåt till omgivningen utan inåt, in i sig själv och menar ”Vem är jag, egentligen?” Det är en frågeställning som blev allt vanligare i det samhälle som höll på att utvecklas från renässansen och framåt i samband med individualisering, sekularisering och industrialisering.

Självets innehåll och hur det utvecklas Vi kan skilja mellan olika aspekter av identiteten (se Nilsson & Waldemarson 2007): • den vi uppfattar oss vara (självbild) • värderingen av självbilden (självkänsla eller upplevelsen av att vi duger som vi är) • den vi borde eller skulle vilja vara (jagideal) • i relation till förmågor (självförtroende) • i förhållande till inre trygghet och mognad (självtillit) • vad vi tror att vi kan klara av och även vågar oss på att prova på (självtilltro) 26

9789147111923b1-276c.indd 26

27/05/15 9:04 pm

2 Personlig och social identitet

De samlade ”svaren” på dessa uppfattningar utgör en helhetsbild som är uppdelad på olika dimensioner som personlighet, tankar, känslor, beteendemönster och relationer. Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om uppfattningar – vad vi tror och hur det faktiskt är behöver inte stämma överens. Det finns också något som kallas för rollidentitet, det vill säga att de roller vi efter hand går in i under livet bidrar till identitet och självbild. För varje ny roll får vi en ny aspekt av oss själva, och andra betraktar oss också på ett delvis nytt sätt. Människor är aktiva då de utformar de rollstrukturer som de antar. Alla har på så sätt en rad olika delidentiteter som är kopplade till sociala roller och positioner (”the situated self”), något som skulle kunna utgöra en ständig källa till störningar och oklarheter i medvetandet (Rosenberg 1979). Men det är uppenbarligen inte på det viset, det verkar till och med förhålla sig tvärtom. Ju mer komplext självet är och ju fler roller och relationer vi har, desto mindre stress och påfrestning verkar detta innebära. Det är snarare ensamhet och frånvaro av relationer eller om relationerna enbart är ytliga och formella som fungerar destruktivt. Ju fler aspekter av självet som har en social förankring, desto större är motståndskraften och bufferten mot motgångar och förluster av olika slag. Självinsikt

Kunskap om oss själva och den självinsikt vi förhoppningsvis har går ut på att vi kan betrakta oss själva och dra slutsatser om vad vi då uppfattar; det kallas för introspektion. Vi får emellertid inte helt korrekt information, eftersom vi brukar undvika negativa bildar och gärna upplever det som är acceptabelt. Vi är därmed inte helt tillförlitliga observatörer av oss själva genom att vi ofta har illusioner om oss själva. Vi är också till förhållandevis stor del omedvetna om vad som pågår i medvetandet. Vi är också mer medvetna om resultatet av vårt tänkande än om själva den process som ligger till grund för detta resultat. De mentala processer som kontrollerar vårt sociala beteende skiljer sig från de processer med vars hjälp vi förklarar beteendet. Våra rationella förklaringar kan därför utesluta de omedvetna attityder som faktiskt styr tankar och beteende (Myers 2015). Detta gör att vi inte helt kan lita på våra egna beskrivningar av vad som händer i tankevärlden, även om vi själva är mycket säkra på att vi beskriver tankar och upplevelser korrekt. Bem (1972) menade att en bättre källa till självinsikt än introspektion är att observera hur vi beter oss i olika situationer. Om vi gärna träffar andra människor och har lätt för att umgås med många olika individer, kan vi dra slutsatsen att vi är sociala eller till och med extroverta. En 27

9789147111923b1-276c.indd 27

27/05/15 9:04 pm

BJÖRN NILSSON är lektor i socialpsykologi och har skrivit ett drygt

SOCIALPSYKOLOGI – teorier och tillämpning

BJÖRN NILSSON

SOCIALPSYKOLOGI – teorier och tillämpning

SOCIALPSYKOLOGI Teorier och tillämpning

Best.nr 47-11192-3 Tryck.nr 47-11192-3

Björn Nilsson

9789147111923c1c.indd All Pages

27/05/15 7:50 pm