Bokföring och bokslut i enskild firma Förenklat årsbokslut enligt K1-reglerna av Anette Broberg och Cecilia Stuart Bouvin
Sjätte upplagan
Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken. Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se. Copyright Björn Lundén Information AB. Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnitten är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel. Denna upplaga av boken är tryckt i 1 200 exemplar hos Elanders Sverige AB. Tidigare upplagor av boken är tryckt i 25 500 ex.
Den här boken är en klimatneutral trycksak. Läs mer på www.klimatneutral.se. Sjätte upplagan, april 2016 ISBN 978-91-7695-019-7
Innehåll Om boken......................................................................................... 7
Del 1 – Bokföringens grunder mm
9
Bokföringsskyldighet....................................................................... 10 Löpande bokföring.......................................................................... 21 Vad ska bokföras?.......................................................................... 33 Bokföringens grunder...................................................................... 47 Öppningsbalansräkning................................................................... 57 Moms............................................................................................ 66
Del 2 – Löpande bokföring
73
Kontantförsäljning............................................................................74 Försäljning mot faktura.................................................................... 79 Likvida medel................................................................................. 92 Varulager och inköp....................................................................... 103 Representation............................................................................. 112 Redovisning av moms.................................................................... 115 Försäkringar................................................................................. 126 Bokföring av eget kapital .............................................................. 130 Stöld............................................................................................ 138 Ägarens transaktioner med företaget............................................. 140 Ägarens resor i t jänsten................................................................ 152 Skatter och a vgifter ...................................................................... 158 Maskiner och inventarier............................................................... 161 Bilen.............................................................................................175 Leasing & a vbetalningsköp.............................................................179 Fastigheter .................................................................................. 184 Hyrda lokaler samt lokal i egen bostad........................................... 194 Rättigheter, patent, licenser mm ................................................... 199 Andelar........................................................................................ 204
Anställda...................................................................................... 206 Personalförmåner.......................................................................... 217 Anställdas resor och traktamenten................................................. 225 Övriga transaktioner...................................................................... 229
Del 3 – Det förenklade årsbokslutet
235
Förenklat årsbokslut...................................................................... 236 Förteckning över a nläggningstillgångar............................................ 245 Anläggningstillgångar – Rättigheter, patent, licenser mm (B1)....................................... 247 – Byggnader och markanläggningar (B2)...................................... 256 – Mark mm (B3)......................................................................... 265 – Maskiner och inventarier (B4).................................................. 268 – Övriga anläggningstillgångar (B5)............................................. 281 Omsättningstillgångar – Varulager B6........................................................................... 284 – Kundfordringar B7................................................................... 293 – Övriga fordringar B8................................................................ 298 – Kassa och bank B9................................................................. 303 Skulder – Låneskulder B13 .................................................................... 305 – Skatteskulder B14.................................................................. 307 – Leverantörsskulder B15........................................................... 311 – Övriga skulder B16.................................................................. 314 Eget kapital (B10)......................................................................... 318 Intäkter – Försäljning, bilförmån mm (R1–R4)........................................... 320 Kostnader – Varor, material, avskrivningar mm (R5–R10).............................. 328 Upplysningar U1–U4 – Periodiseringsfond, expansionsfond mm................................... 336 Praktikfall – ett förenklat årsbokslut............................................... 338
Del 4 – Kontoplan
363
BAS 2016 – Förenklat årsbokslut................................................... 364 Sökordsregister............................................................................. 377
Om boken Alla företag – även de minsta – ska upprätta ett årsbokslut. Den som har en nettoomsättning på högst tre miljoner kronor får dock välja att göra ett förenklat årsbokslut. Den här boken riktar sig till dig som väljer att upprätta ett förenklat årsbokslut. Bokens upplägg Boken består av fyra avdelningar: • Bokföringens grunder mm • Löpande bokföring • Det förenklade årsbokslutet • Kontoplan Du bör inleda med att läsa bokens inledande kapitel för att få en sammanfattning av vad redovisningsreglerna innebär. I bokens första avdelning, Del 1 Bokföringens grunder mm, går vi detaljerat igenom enligt vilka metoder du kan bokföra, hur en verifikation ska se ut, mm. I avdelningen Del 2 Löpande bokföring är kapitlen grupperade ämnesvis. Ett kapitel handlar t ex om bilen. Där kan du läsa om hur du bokför löpande bilkostnader, hur du behandlar momsen vid köp och hur du bokför inköp och försäljning. En affärstransaktion som berör flera ämnesområden kan finnas beskriven på flera ställen i boken. I våra exempel använder vi kontoplanen BAS 2016 Förenklat årsbokslut. I avdelningen Del 3 Det förenklade årsbokslutet går vi igenom hur de olika posterna i det förenklade årsbokslutet ska hanteras. Till varje post finns utförliga exempel med konteringar. Sist i avdelningen finns ett praktiskt exempel på hur du upprättar ett förenklat årsbokslut. I avdelningen Del 4 Kontoplan hittar du den fullständiga baskontoplanen BAS 2016 Förenklat årsbokslut.
| 7
Om boken
Bokens webbplats med uppdateringar mm På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. Där finns även de aktuella lagtexterna på området. Gå till vår startsida www.blinfo.se, välj fliken Böcker och boktiteln Bokföring och bokslut i enskild firma. På bokens sida väljer du fliken BokPlus. Förbättringar till nästa upplaga Detta är den femte upplagan av boken. Vi på förlaget tar tacksamt emot tips och förslag till förbättringar inför nästa upplaga. Vi är också glada om du vill tycka till om boken på www.blinfo.se. Gå till bokens sida under fliken Böcker och välj fliken Recensioner. Näsviken, april 2016 Anette Broberg och Cecilia Stuart Bouvin
8 |
Del 1 Bokföringens grunder mm
| 9
Bokföringsskyldighet I princip alla juridiska personer är bokföringsskyldiga, oavsett om de bedriver näringsverksamhet eller inte. Människor (fysiska personer) och dödsbon är bokföringsskyldiga endast om de bedriver närings verksamhet. God redovisningssed Bokföringsskyldigheten ska fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. God redovisningssed är ett begrepp som man ofta stöter på i redovisningssammanhang. Man kan säga att god redovisningssed helt enkelt är den praxis som utarbetats av organisationer inom redovisningsområdet och som ska fungera som ett komplement till lagstiftningen. Bokföringsnämnden är den organisation som har till uppgift att utveckla god redovisningssed för de allra flesta företag (dock ej de riktigt stora). Vägledning För enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut är det god redovisningssed att följa Bokföringsnämndens vägledningar ”Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut” och ”Bokföring”. I vägledningarna finns instruktioner för vad som ska bokf öras i företaget samt alla de redovisningsregler som gäller enligt bokf öringslagen. När bokföringsskyldigheten upphör ska rådet ”Bokf öringsskyldighetens upphörande i enskild näringsverksamhet” följas. Bokföring i enskild firma Enskilda näringsidkare ska som huvudregel upprätta en samlad bokföring för alla sina verksamheter. Du får dock ha en bokföring för varje enskild verksamhet om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. Ett särskilt skäl kan vara att du som bokföringsskyldig bedriver en verksamhet på egen hand och en annan tillsammans med någon där en gemensam bokföring upprättas eller om du bedriver flera egna verksamheter som är fristående från varandra. Ett annat skäl är att en verksamhet bedrivs i filialform. Filialen anses då vara en egen verksamhet. 10 |
Bokföringsskyldighet
Om företaget har bokföring för varje enskild verksamhet ska de förvaras på en gemensam plats. Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga Har flera företag en gemensam verksamhet får de ha en gemensam bokföring för verksamheten om det är förenligt med god redovis ningssed. Tanken är dock att var och en som är bokföringsskyldig ska upprätta en bokföring för den verksamhet som han eller hon driver själv eller tillsammans med någon annan. Man har dock insett att det finns fall där det är ändamålsenligt för de som driver verksamhet tillsam mans att ha en gemensam bokföring. Detta gäller främst enskilda näringsidkare som bedriver gemensam verksamhet i form av ett enkelt bolag. Man anser även att man bör kunna ha gemensam bokföring i andra fall när man bedriver gemensam verksamhet och då särskilt när det finns samägd egendom, t ex när två personer äger en lantbruks enhet tillsammans utan att ett bolagsavtal har upprättats. ■■
BFL 4 kap Bokföringsskyldighetens innebörd
Avsluta räkenskapsåret med ett årsbokslut Alla enskilda näringsidkare ska avsluta sina räkenskaper med ett årsbokslut. Enskilda näringsidkare med en nettoomsättning som normalt uppgår till högst 3 milj kr (och som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning) får upprätta ett förenklat årsbokslut. De som väljer att upprätta ett förenklat årsbokslut ska följa Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2006:1 vid upprättandet av det förenklade årsbokslutet. Det är dessa regler som vi beskriver i denna bok. Flera verksamheter Omsättningsgränsen för att få upprätta ett förenklat årsbokslut gäller per person. En person som driver flera verksamheter får upprätta ett förenklat årsbokslut om nettoomsättningen totalt för samtliga verk samheter är högst 3 milj kr. Är nettoomsättningen högre måste ett vanligt årsbokslut upprättas för samtliga verksamheter. Även då flera personer driver en verksamhet gemensamt (enkelt bolag) räknas omsättningsgränsen per person (vi förutsätter att delägarna är enskilda näringsidkare), dvs för respektive delägare i bolaget. Driver två personer en verksamhet i ett enkelt bolag (se även avsnittet nedan) som omsätter 5 milj kr och delägarna har rätt till hälften av | 11
Bokföringsskyldighet
resultatet vardera, får delägarna upprätta förenklat årsbokslut eftersom var och en av dem har en nettoomsättning som inte över stiger 3 milj kr. Följer man reglerna om förenklat årsbokslut i en verksamhet måste samma regler också tillämpas för de övriga verksamheterna. Gemensam bokföring i enkelt bolag Ett enkelt bolag uppstår när flera fysiska eller juridiska personer gemensamt driver en verksamhet. I ett enkelt bolag ansvarar varje delägare endast för sin del av skulderna och äger sin del av till gångarna. Det enkla bolaget är inte bokföringsskyldigt utan den skyldigheten vilar på respektive delägare. Huvudregeln är att varje näringsidkare ska ha en egen bokföring. Det är dock tillåtet att ha en gemensam bokföring för det enkla bolaget om bokföringen är ordnad så att det utan svårighet går att bedöma ställningen i varje enskilt företag, t ex genom att det i bokf öringen går att se varje företags andel av det egna kapitalet. Den gemensamma bokföringen får avslutas med ett gemensamt årsbokslut. Om en eller flera av delägarna passerar omsättningsgränsen på 3 miljoner kr måste ett vanligt årsbokslut upprättas för det enkla bolaget även om det finns delägare som inte passerar denna gräns. Delägare som inte passerar 3-miljonersgränsen kan dock göra ett förenklat årsbokslut på sin del av verksamheten trots att ett års bokslut görs enligt de allmänna reglerna för den gemensamma verksamheten. Pelle driver en bokföringsfirma och nettoomsättningen i verksamheten är 2,5 milj kr. Dessutom äger han tillsammans med sin syster Lisa ett lantbruk som har en nettoomsättning på 2 milj kr (1 milj kr vardera för Pelle och Lisa). Detta innebär att Pelle måste göra ett bokslut enligt de allmänna reglerna eftersom Pelles sammanlagda nettoomsättning överstiger 3 milj kr. Finns det en gemensam bokföring för lantbruket måste ett årsbokslut enligt de allmänna reglerna upprättas för lantbruket trots att Lisa har en sammanlagd nettoomsättning som inte överstiger 3 milj kr. Lisa kan dock välja att upprätta ett förenklat årsbokslut för sin del av lantbruksverksamheten. Detta kommer att resultera i att det finns tre årsbokslut: • Ett årsbokslut för hela lantbruket • Ett årsbokslut för Pelles bokföringsbyrå • Ett förenklat årsbokslut för Lisas andel i lantbruket.
12 |
Bokföringsskyldighet
5 000-kronorsgränsen I det allmänna rådet för enskilda näringsidkare som ska upprätta ett förenklat årsbokslut återkommer beloppet 5 000 kr som en gräns, t ex för när ett varulager ska tas upp som en tillgång eller när ett förskott från kund ska tas upp som en övrig skuld. Denna g räns gäller för en enskild näringsidkares samtliga verksamheter. Kalle har ett litet måleri som har ett lager på 3 000 kr. Dessutom äger han en lantbruksfastighet där det finns ett lager på 3 500 kr. Sammanlagt för båda verksamheterna finns det alltså ett lager på 6 500 kr (3 000 + 3 500). Verksamheterna har separat bokföring. Eftersom den sammanlagda nettoomsättningen för verksamheterna inte överstiger 3 milj kr väljer Kalle att avsluta bokföringen med ett förenklat årsbokslut, ett för måleriet och ett för lantbruket. Eftersom gränsen, 5 000 kr, för att vara tvungen att ta upp lager i bokslutet gäller sammanlagt för samtliga verksamheter måste Kalle ta upp lager i båda verksamheterna. Han redovisar därför lager på 3 000 kr i måleriet och 3 500 kr i lantbruket.
Redovisningen i praktiken Redovisning innebär bl a att registrera, bearbeta och rapportera information som ska underlätta beslut i ekonomiska frågor. Begreppen redovisning och bokföring används ofta synonymt, vilket inte är korrekt. Bokföringen är den del av redovisningen som du utför när du registrerar uppgifterna i ett b okföringsprogram (eller för in dem i en dagbok). Arkiveringen, uppläggningen av redovis ningssystemet, avstämningen och framtagandet av månadsrapporter hör också till bokföringen. Redovisningen innebär även annat än bokföring, t ex analys av rapporter, budgetering, mm. En bra redovisning är en förutsättning för att kunna ha bra kontroll över sin verksamhet. Den är också viktig som beslutsunderlag i stora och små frågor. Att sköta redovisningen i ett företag innebär flera saker. Alla dokument som rör ekonomin ska sparas och ordnas så att du lätt kan h itta allt. Det är t ex • verifikationer • kontrakt • pantbrev • saldobesked • brev/mail. | 13
Bokföringsskyldighet
Du bör också upprätta en systemdokumentationen, dvs beskriva hur bokföringssystemet är uppbyggt. Det är en beskrivning av hur bokföringen är organiserad i just ditt företag. ■■
BFL 5 kap 11§
Verifikationer För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation. Med en verifikation menas de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller en justering i bokföringen, t ex en bokslutstransaktion eller en rättelse. Verifikationerna kan se ut på olika sätt och är t ex • kvitton • fakturor • kreditnotor • reverser • köpeavtal • kontoutdrag • räntebesked • bokföringsorder • lönebesked • avräkningsnotor. Dessa ska bokföras uppdelade på olika konton. Bokföringslagen reglerar hur den löpande bokföringen ska läggas upp och skötas. Om företaget inte har fått något underlag om en affärshändelse ska du själv sammanställa en verifikation, t ex om du inte har fått något underlag vid inköp av en vara eller en tjänst. Andra fall när du måste upprätta en egen verifikation är vid egna uttag och insätt ningar i företaget. Uppgifter som ska finnas med Grunden för en verifikation är kvittot eller fakturan som du ställt ut eller tagit emot. På verifikationen ska det finnas uppgifter om • när verifikationen upprättats (vanligen fakturadatum) • när affärshändelsen inträffat • vad affärshändelsen avser • vilket belopp det gäller • vilka köpare och säljare som är inblandade • vilka dokument som ligger till grund för affärshändelsen och var originalhandlingen förvaras (om den inte finns bland verifikation erna). Offerter eller avtal vill du kanske inte ha i original i veri fikationspärmarna.
14 |
Bokföringsskyldighet
Enligt bokföringslagen får uppgifter utelämnas om det är förenat med svårighet att få fram dem. Normalt är det uppgiften om mot part som det kan vara svårt att få fram. Den uppgiften får ute lämnas om företaget får betalt direkt i samband med att en vara levereras eller en tjänst utförs och • kundkretsen i huvudsak är anonym och motparten normalt inte identifieras, eller • kundkretsen i huvudsak inte är anonym men uppgiften om motpart inte registreras i företagets kassaregister eller ingår i företagets kassarapport. Skriv verifikationsnummer Du ska numrera dina underlag, dvs varje verifikation ska ha ett verifikationsnummer. Numreringen ska göras i den ordning verif ika tioneras registreras (bokförs). Serien ska föras i en följd utan att mellanliggande nummer hoppas över. Det är tillåtet att använda flera verifikationsserier. Syftet med verifikationsnummer är att du ska kunna samman koppla verifikationen med den bokförda händelsen. ■■
BFL 5 kap 6–10§§
Kontering på verifikation Det finns inget generellt krav att du skriva ned konteringen (ange på vilka konton affärshändelsen ska bokföras) på verifika tionen utan det räcker normalt att den framgår av bokföringsposten. Du måste dock skriva konteringen på verifikationen om det behövs för att säkerställa sambandet mellan verifikationen och bokförings posten, t ex om en verifikation innehåller flera delposter och det inte är tydligt hur de olika delposterna ska klassificeras. Gemensam verifikation vid likartade affärshändelser Huvudregeln är att det för varje affärshändelse ska finnas en verif ikation. I vissa fall skulle detta dock leda till orimligt många verifikationer. Företaget får därför i vissa fall dokumentera flera likartade affärshändelser i en gemensam verifikation, dvs dokumen tera flera affärshändelser i samma verifikation. En stor livsmedelsbutik kan ha 1 000 kunder varje dag. Om butiken skulle vara tvungen att göra en verifikation för varje försäljning skulle det bli ungefär 300 000 verifikationer per år bara för kassaförsäljningen.
| 15
Bokföringsskyldighet
Likartade affärshändelser som får dokumenteras genom en gemen sam verifikation är: • återkommande affärshändelser som av praktiska skäl sammanförs i en samlingsfaktura som avser högst en månad (t ex leveranser till dagligvaruhandeln och tjänster som utförs återkommande såsom städning), • affärshändelser som genereras automatiskt (genom periodisk databearbetning, t ex hyror och räntor), eller • andra likartade affärshändelser hör till en och samma dag och som av praktiska skäl är lämpliga att sammanföra (t ex löner som sammanställs till en lönelista). För att företaget ska få använda en gemensam verifikation krävs det att företaget har ett system för intern kontroll av levererade varor och utförda tjänster. Gemensam verifikation vid kontantförsäljning Vid kontantförsäljning av varor och tjänster får inbetalningarna under en dags försäljning under vissa förutsättningar dokumenteras genom en gemensam verifikation. Det gäller om • försäljningen registreras i ett kassaregister (krävs inte att registret är certifierat), eller • försäljningen avser mindre belopp. Med kassaregister menas kassaapparat, kassaterminal, kassasystem och liknande apparater för registrering av varor och tjänster. Försäljning mot kontokort (eller andra elektroniska betalningsmedel såsom sms och elektroniska presentkort) får ingå i en gemensam verifikation som avser försäljning mot kontant betalning eller redovisas i separata gemensamma verifikationer för varje slag av betalningsmedel. Observera att försäljning mot faktura som regi streras i företagets kassaregister inte får ingå i en gemensam verifikation som avser försäljning mot kontant betalning. ■■
BFL 5 kap 6 §
När företaget använder ett kassaregister ska den gemensamma verifikationen bestå av ett tömningskvitto (ofta kallat Z-dagrapport) plus kontrollremsor eller journalminne. Kontrollremsorna och jour nalminnet innehåller uppgifter om de affärshändelser som har skett under dagen.
16 |
Bokföringsskyldighet Pia driver en klädbutik och registrerar försäljningen i ett kassaregister. Det var 40 kunder som handlade under dagen. Pia får i detta fall upprätta en gemensam verifikation över dagens försäljning. Hon skriver ut en Z-dagrapport från kassaregistret. TIll rapporten lägger hon kontrollremsorna som visar dagens försäljningar. Den totala försäljningen (kontant) uppgick till 30 000 kr plus moms. DEBET Konto [1910] Kassaförsäljning 26/2
KREDIT Belopp
Konto
37 500 [3000] Försäljning [2611] Utgående moms
Belopp 30 000 7 500
Sker försäljningen från en myntautomat med kassaregister ska den gemensamma verifikationen bestå av uppgifter om den löpande registreringen och en sammanställning av de registrerade affärs händelserna. Om företaget inte använder ett kassaregister ska den gemensamma verifikationen bestå av en kassarapport per kassa. Av rapporten ska det framgå • vilken dag den gäller • på vilken/vilka orter försäljningen har gjorts, och • dagens försäljningssumma. Den som upprättar kassarapporten ska datera och underteckna kassarapporten. Om du väljer att dokumentera försäljningen i en gemensam verifika tion ska försäljningen delas upp på kontant försäljning och försälj ning mot kontokort eller andra elektroniska betalningsmedel såsom sms samt försäljning mot faktura. Även en sammanställning över försäljningen mot kontokort, andra elektroniska betalningsmedel eller faktura ska ingå i den gemensamma verifikationen. Eftersom sammanställningen normalt inte innehåller all relevant information ska även köpnotor (pappersform eller elektronisk form) ingå i den gemensamma verifikationen. Sammanställningen vid försäljning mot kontokort motsvaras av de uppgifter du skickar till kontokortsföretaget. När det gäller försälj ning mot elektroniska betalningsmedel såsom elektroniska present kort eller sms kan det krävas att du hämtar en sammanställning från inlösenföretagets/operatörens webbplats.
| 17
Bokföringsskyldighet
Krav på kassaregister Certifierat kassaregister Om du har en kontantförsäljning på minst 4 prisbasbelopp, dvs 177 200 kr år 2016, måste du normalt ha ett certifierat kassaregis ter. Förutom betalning med sedlar och mynt räknas även betalning med kontokort (t ex betalkort och kreditkort) som kontant betalning. Följande verksamheter behöver inget kassaregister: • Taxi • Distans- och hemförsäljning, t ex postorderförsäljning, internet försäljning och telefonförsäljning. • Försäljning med hjälp av varuautomat eller annan liknande automat eller i en automatiserad affärslokal. • Automatspel enligt lotterilagen. • Obemannad försäljning (när ett företag säljer varor eller tjänster mot kontant betalning där köparen själv sköter betalningen genom att betala med kort eller lägga betalningen i ett fack, en låda eller liknande). • Bingospel (tillstånd enligt lotterilagen). • Försäljning som registreras i vissa terminalsystem, t ex terminal system som används av ombud för ATG och Svenska Spel. Kontantfakturor i stället Om ett företag upprättar en faktura och samtidigt tar kontant betalt (en så kallad kontantfaktura) räknas detta inte som kontant försälj ning om fakturan uppfyller vissa krav. Förutsättningen för att den ska räknas som fakturerad försäljning (och inte som kontant försälj ning) är att fakturan innehåller följande uppgifter: • När verifikationen har sammanställts. • När affärshändelsen har inträffat. • Vad den avser. • Vilket belopp den gäller. • Vilken motpart den berör (namn och adress). En kontantfaktura utgör en fullständig enskild verifikation – den kan inte ingå i en gemensam verifikation. Det är dock tillåtet att komprimera uppgifter från fakturorna i listor och använda dessa listor (fakturajournaler) i bokföringen. Även denna lista räknas då som en verifikation. Varje faktura ska vara försedd med faktura nummer och listan får bara avse en dags fakturering. Observera att den kontanta betalningen av kontantfakturan ska bokföras senast påföljande arbetsdag.
18 |
Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BETALNINGAR BOKFÖRING BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K3 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DRIVA FÖRETAG SOM PENSIONÄR EGET AKTIEBOLAG EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FISSIONER FUSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL – REDOVISNING FÄLLOR OCH FEL – SKATT & MOMS FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄKRINGAR – SKATT OCH REDOVISNING GOD MAN & FÖRVALTARE – EN VÄGLEDNING GOD MAN & FÖRVALTARE – PROBLEM OCH LÖSNINGAR GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR
IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK K2 ELLER K3 I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN MAKAR MARKNADSFÖR DIG SJÄLV MARKNADSFÖRING MIN BOSTADSRÄTT MOMS PENNINGTVÄTTSLAGEN PENSIONSPLANERING FÖR FÖRETAGARE PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING PROJEKTARBETE I FÖRETAG REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTEFÖRFARANDET SKATTENYHETER SKATTEPLANERING I AKTIEBOLAG SKATTEPLANERING I ENSKILD FIRMA SKOGSÄGARBOKEN STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR TESTAMENTSHANDBOKEN TRAKTAMENTE VD-BOKEN WORKING CAPITAL MANAGEMENT VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG
www.blinfo.se