9789188099358 by Smakprov Media AB

11001 00101 00101 101 01001 10101 1101 001 1 0001 11 00001 1 1101 11001 0111 Helena Kvarnsell är lärare i matematik, NO och teknik och har lång erfarenhet från undervisning med digitala verktyg.

ISBN 978-91-8809-935-8

789188 099358

10011 10100 10010 101 10100 11 1000 1 100 1011 10101 1110 10011 1011 1 10000

Håkan Fleischer är fil. dr i pedagogik och disputerade 2013 med avhandlingen En elev – En dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan.

DIGITALISERING SOM LYFTER SKOLAN TEORI MÖTER PRAKTIK FLEISCHER · KVARNSELL

För att utveckla elevernas kunskaper med hjälp av digitala verktyg måste vi utgå från pedagogik snarare än teknik. Den här boken innehåller inte ett enda apptips, men däremot finns strategier och förhållningssätt för hur digitala verktyg kan användas för att skapa fördjupad kunskap. Författarna tar sin utgångspunkt i forskning inom skola och IT. De visar vilka fallgropar som finns med tekniken och hur du kan undvika dem. Här finns också konkreta metoder för att utnyttja de fördelar som digitaliseringen för med sig. Boken ger en gedigen grund för att arbeta med digitala verktyg i skolan och sätter in ämnet i ett sammanhang.

DIGITALISERING SOM LYFTER SKOLAN TEORI MÖTER PRAKTIK HÅKAN FLEISCHER HELENA KVARNSELL

© Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-935-8 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Omslag: Catharina Ekström Grafisk form: Roger Johansson Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2015 Gothia Fortbildning AB Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehåll

Inledning

1. Ett förändrat samhälle

2. IT i svensk skola – en tillbakablick

3. Möjligheter och risker

4. Yta och djup

5. Stretchad kunskap

6. Motivation

7. Målorientering

113

8. Reflektion

129

9. Socialt lärande

141

10. En förändrad yrkesroll?

156

Referenser

171

Inledning

Den här boken handlar om ett förhållningssätt i skolan när det gäller användning av IT. Det är en bok om IT utan apptips, en bok som tar avstamp i forskning för att sedan gå över till en mer praktiknära del och till sist avslutas med ett kapitel om yrkesrollen. Vi har blandat och försökt gifta ihop våra erfarenheter och vi hoppas att den ska ge dig en gedigen grund att stå på när det gäller att fördjupa kunskapsbildningen hos eleverna med hjälp av IT. Det är alltså vår förhoppning att vår bok är annorlunda. Å ena sidan finns det en mängd teoretiska böcker om pedagogik och lärande. Å andra sidan finns också en uppsjö av böcker för den som vill få tips om enskilda appar och program att använda i sitt klassrum, helt oberoende av teoretiska perspektiv. Bokens mål är att väva samman teori med praktik, forskning med det beprövade. Som grund för boken ligger dels den avhandling Håkan Fleischer har skrivit, dels den lärarerfarenhet som Helena Kvarnsell har samlat på sig. De praktiska exemplen springer ur direkta erfarenheter, testade i Helenas och i många andra klassrum. Med boken vill vi ge möjligheter att skapa goda förutsättningar för fördjupad kunskapsbildning hos elever med hjälp av IT. Vi är övertygade om att det är möjligt! En sak tror vi dock stenhårt på: för att det ska vara möjligt krävs att frågan om IT handlar om pedagogik och inte om teknik som ett självändamål. Därför finns heller inte ett enda apptips i denna bok. Däremot finns idéer om hur IT kan användas för att skapa ett fördjupat lärande. Vi kallar denna kunskapsbildning ”stretchad kunskap” efter det begrepp som myntades i Håkans avhandling. Det handlar kort och gott om att 5

undvika de fallgropar eller risker som forskningen visar att IT för med sig och att ta vara på några grundläggande pedagogiska strategier. Boken är disponerad på följande sätt: I kapitlet Ett förändrat samhälle vill vi ge dig som läsare grunden till varför vi ska använda digital teknik i skolan. Det finns nämligen framförallt två anledningar: att eleverna förväntas kunna hantera en dator för att vara en aktiv samhällsmedborgare och arbetstagare i framtiden och att datorn, rätt använd i klassrummet, ger eleven möjlighet till en fördjupad kunskapsbildning. Vi tror också det är viktigt att ge en kort historisk bakgrund till var vi står med IT i svensk skola just nu. Denna beskrivs i kapitlet IT i svensk skola. Därefter följer ett kapitel med titeln Möjligheter och risker som pekar ut vad forskningen säger om hur datorn påverkar skolarbetet. Efter detta följer vår syn på kunskapsbegreppet i kapitlet Yta och djup, vilket sedan följs av en beskrivning av de vägar till fördjupad kunskapsbildning vi har identifierat i kapitlet Stretchad kunskap. Dessa kapitel är förberedande. I förhållningssättet som görs gällande i frågan om stretchad kunskap har vi gjort en indelning i fyra komponenter: Motivation, målorientering, reflektion och socialt lärande som har fått var sitt efterföljande kapitel. Vi är dock medvetna om att dessa komponenter nästan alltid går i varandra och förmodligen också i många fall stärker varandra. I kapitlet som rör motivation behandlas vikten av att ta vara på den digitala teknikens möjligheter för att skapa motivation, både yttre och inre sådan, och att verka för ett arbetssätt som lockar eleven till en djupare kunskapsbildning genom olika sätt att använda digital teknik som katalysator. I kapitlet om målorientering berättar vi varför det är viktigt med ett tydligt målfokus då man jobbar mer fritt, projektinriktat och tar olika vägar mot ett gemensamt mål för eleverna, men också hur man kan använda digital teknik i strävan efter en effektiv formativ bedömning, planering och kamratbedömning. Kapitlet om reflektion behandlar reflektionens betydelse för 6

djup kunskapsbildning samt hur lärare och elever kan använda digitala verktyg för att öka chansen till reflektion istället för tvärtom. Kapitlet om socialt lärande kretsar kring att ta tillvara elevernas egna nätverk för att öva samarbetsförmågan, få input av experter och samverka med organisationer utanför skolan. Vi har valt att avsluta boken med ett lärarorienterat kapitel med titeln En förändrad yrkesroll? som vänder sig till den som faktiskt ska genomföra detta med eleverna, läraren i klassrummet. Syftet är att ge läraren några råd på vägen om hur man lyckas i ett stretchat klassrum. Det handlar om förhållningssätt gentemot elever. Dessutom har vi tagit oss friheten att testa de olika komponenterna av stretchad kunskap på lärarrollen. Vårt mål med boken är ju att du som läsare ska hitta strategier att hantera digitaliseringen av skolan oavsett vilka verktyg du väljer. Det innebär i sin tur att vi inte kommer beskriva exakta handhavanden utan snarare övergripande handlingsmönster. Vi återkommer hela tiden till orden förhållningssätt just för att vi tror att det är förhållningssättet som ska förändras för att lyckas med digitaliseringen av skolan. Vi känner oss övertygade i vår tro att digitaliseringen, rätt använd, ger fantastiska möjligheter för elever att lyckas i skolan. Alla elever har rätt till rätt använd teknik och vi vill med denna bok ge fler elever chansen till det genom att deras lärare läser den.

Vilka är vi? Håkan Fleischer är filosofie doktor i pedagogik med en bakgrund inom medie- och kommunikationsvetenskap. Redan som student under senare delen av 1990-talet intresserade han sig för relationen mellan kommunikation och pedagogik och skrev sina uppsatser om lärares och lärarstudenters uppfattningar av vad användning av internet skulle betyda för skolan. Under början av 2000-talet arbetade han som kommunikationsansvarig i nationellt kompetens7

centrum för vuxnas lärande och fick där bland annat möjligheten att utarbeta grunderna till ett forskningsprogram om e-learning, som på den tiden mest kom att handla om distributionsformer. Det akademiska intresset har alltjämt varit inriktat mot frågor om digitalisering av skolan, och mot slutet av 2013 disputerade Håkan och blev doktor i pedagogik med avhandlingen En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan (Fleischer, 2013). Helena Kvarnsell är lärare i matematik, NO (biologi, kemi, fysik) och teknik sedan 1999. Från och med hösten 2009 har alla hennes elever haft tillgång till varsin dator. Då, år 2009, var det fortfarande relativt ovanligt att elever hade var sin dator i grundskolan och det fanns inte så många att prata med, ta efter och planera tillsammans med som hade erfarenhet av att undervisa i ett tekniktätt klassrum. Tack vare en uppmuntrande IT-chef på skolan och en stöttande skolledning fanns det ett stort förtroende och friutrymme för Helenaatt testa nya program och webbtjänster ihop med sina elever och med blogg och sociala medier som ett sätt att sprida exempel på lektionsupplägg skapades nya tankar om hur undervisning kunde planeras och genomföras med datorn som stöd. Under åren har Helena skrivit, läst och pratat om skola och IT och i princip kastat sig över allt som skrivits om en-till-en, i synnerhet forskning.

Ett möte som blev en bok Den här boken är egentligen ett samtal om digitalisering som lyfter skolan. Som alla samtal startade även den här boken som ett möte. Vi – Håkan och Helena – möttes första gången i maj 2014. Håkan var inbjuden av Norrtälje kommun för att prata om sin forskning för lärarna där och Helena satt i publiken. Föreläsningen visade kort sagt att det finns ett betydande glapp mellan vad som kan åstadkommas med hjälp av datorn och vad som faktiskt sker i klassrummen. Forskningen visar på ett antal risker (som vi kommer 8

berätta om i den här boken) och Håkan har formulerat ett antal sätt att bygga bort riskerna och ta vara på möjligheterna som datorn ger. I ett efterföljande samtal insåg vi ganska snabbt att det sätt som Helena arbetade på i klassrummet hade starka kopplingar till de sätten att arbeta som Håkan föreslog i avhandlingen. På den vägen är det. Vi betraktar den här boken som ett samtal mellan forskning och praktik och som två sätt att belysa en och samma fråga, nämligen den om hur digitalisering kan bidra till att lyfta skolan. Det har varit en fantastisk process att skriva tillsammans med många timmars samtal om skola och IT. I boken tar vi omväxlande utgångspunkt i forskning och i erfarenhet och belyser hur du kan arbeta med IT på ett sätt som gör kunskaperna djupare hos eleverna. Samtalet om IT i skolan bör inte ta slut genom denna bok. Tvärtom vill vi se den som en början. Därför finns också webbsidan www.stretchadkunskap.se. Webben utvidgar bokens innehåll och håller den ständigt uppdaterad. Välkommen dit!

1. Ett förändrat samhälle

Håller du med om att samhället har förändrats de senaste åren? Alldeles sannolikt gör du det. Frågan är om skolan behöver bry sig om samhällets förändring. Vår utgångspunkt är givetvis ett rungande ja. För att kunna hänga med och skapa en skola som är förberedd för det förändrade samhället krävs en förståelse för vad det bygger på och hur det har växt fram. Därför beskriver vi i det här kapitlet hur ett kunskapssamhälle har vuxit fram i snabb takt de senaste årtiondena. Det är viktigt att förstå att det förändrade samhället har påverkat den svenska skolutvecklingen på många sätt. I den här boken tar vi fasta på två viktiga förändringar i skolan som vi menar är ett direkt resultat av det förändrade samhället. Den ena är framväxten av en-till-en-projekt, det vill säga en dator per elev och lärare. Det andra är idén om den digitala kompetensen som en av flera identifierade nyckelkompetenser för att bygga ett starkt och uthålligt samhälle. Båda två beskrivs utförligt i kapitlet. Allra först ska vi dock översiktligt undersöka vad det förändrade samhället kännetecknas av och hur det har kommit till.

Kunskapssamhället Relationen mellan skola och samhälle kan betraktas på olika sätt. I den här boken utgår vi från att skolan är en funktion av samhället. Det vill säga, det samhälle vi lever i har skapat behov av en skola som också speglar samhällsstrukturen. Problemet för skolan är förstås att det inte räcker att spegla den nuvarande samhällsstrukturen: 10

Eleverna som i år börjar skolan ska vara yrkesverksamma i hela två generationer framöver. En viss känslighet för hur samhället kommer att utvecklas behöver därför prägla skolan. Det innebär inte att skolan ska vara som en populistisk vindflöjel och följa varje trend till punkt och pricka. En sådan skola skulle troligen inte vara till gagn för vare sig elever eller lärare på längre sikt. Däremot innebär utgångspunkten att skolan måste ligga i framkant när det gäller vad som sker i samhället idag och också ha blicken riktad på hur samhället kommer att utvecklas i framtiden. Utgångspunkten är alltså att skolan ska betraktas som dynamisk och föränderlig snarare än som en konservativ institution.

Skolan måste ligga i samhällsutvecklingens framkant. I bänkarna sitter vår framtid. Det samhälle som ligger till grund för skolan kan naturligtvis beskrivas på en rad olika sätt vilket i sin tur innebär att olika fokus kan anläggas. För den här boken finner vi att kunskapssamhället är en bra beskrivning. Anledningen är att vi menar att vi nu gått in i en epok där kunskapen har fått en ny dominans. En allmän trend visar att det manuella arbetet har minskat alltsedan 1960-talet och så även arbete som involverar enklare kognitiva arbetsuppgifter. Mängden arbete som involverar bearbetning av information har däremot ökat i motsvarande omfattning. Skolans förutsättningar är därmed i grunden förändrad, men från vilket samhälle har den förändrats? Samhället som växte fram genom den industriella revolutionen medförde stora och betydande förändringar i samhällets grundläggande strukturer. Som en följd av detta formades också skolan till det system av normer och regler som kommit att påverka skolans struktur och organisation. I huvudsak var skolans uppgift under denna epok att forma medborgare vars rörlighet på arbetsmark11

naden i allmänhet var låg. Tradition, social klass och härkomst var avgörande faktorer för det framtida yrkeslivet. När livsbanan väl var utstakad, fanns få alternativ att tillgå. I ett sådant system har skolan i mångt och mycket präglats av att eleverna ska reproducera kunskap, det vill säga lära sig innantill och förväntas leverera färdiga svar. När så har skett har eleven belönats. En sådan kunskapssyn leder lätt till en föreläsningspraktik där läraren från sin fixerade position bakom katedern föreläser för elever som är stillasittande i bänkarna, vilket förmodligen är något du känner igen från din egen skolgång om du är lite äldre eller åtminstone från dina föräldrars. En mycket tydlig konsekvens av en sådan kunskapssyn är att klasserna lätt blir stora och uppdelade på enheter som är lätta att hantera ur logistisk synvinkel. Denna skolform har varit tämligen stabil över lång tid, men är alltså nu utmanad som ett resultat av en samhällsförändring i riktning mot ett kunskapssamhälle. Det var under senare delen av 1970-talet som ett förändrat samhälle på allvar började diskuteras i vetenskapliga kretsar. Forskare uppmärksammade att mängden utvecklings- och forskningsrelaterade aktiviteter började öka och att samhället alltmer kom att präglas av en stark tillväxt när det gällde intellektuell teknik, det vill säga teknik som hanterar och bearbetar information (D. Bell, 1976). Maskindominansen var nu bruten till förmån för en intellektuell dominans. Med en sådan omvälvande samhällsförändring är det som sagt självklart att villkoren för kunskapsbildning också förändras.

En så omvälvande samhällsförändring som digitalisering innebär förändrar villkoren för kunskapsbildning.

Nya möjligheter för lärarna Många slutsatser kan naturligtvis dras utifrån beskrivningen ovan. En rimlig och viktig slutsats är att det skapas en större rörlighet och därmed också en större osäkerhet och ett större risktagande i samhället som skolan har att förhålla sig till. Mycket av de grundläggande mekanismer som styr arbetslivet i kunskapssamhället ligger alltmer i det fördolda i expertsystem, långt från den verksamhet de egentligen berör. Detta har gett nya möjligheter för läraren i den digitaliserade skolan! Låt oss beskriva det hela med ett exempel. Förr – vilket inte är alltför länge sedan – krävdes djupa kunskaper i programmering för att över huvud taget kunna få datorn att göra någonting. Den som ägnade sig åt att förstå datorns innersta väsen var också den som genomförde programmeringen och som stod för det slutliga resultatet. Det sistnämnda är alltså satt i stark förändring. Experten som programmerar datorn och som ser till att ett finurligt bloggverktyg faktiskt fungerar är helt frikopplad från läraren som gör inlägg på klassens blogg. Föremålen för lärande (det vill säga att hantera en blogg i det här fallet) blir då mer flytande och inte lika fast förankrade i gedigen kunskap. Läraren (och visst finns en fördel i detta) kan gå ifrån bloggverktyget för att sedan istället ägna sig åt någon annan publikationsform utan att bedriva år av studier däremellan. Samma yrkesverklighet som läraren som nämns ovan har ska alltså skolan förbereda eleverna för. Hargreaves uttrycker det på ett träffande sätt: I detta konstant föränderliga och självskapande, informationella samhälle är kunskapen en flexibel, flytande, ständigt expanderande och ideligen skiftande resurs. I kunskapsekonomin utnyttjar män niskor inte bara ”expertkunskap” från universitet och andra ställen. Kunskap, kreativitet och uppfinningar ligger i allt människorgör. Kunskapen är inte bara ett stöd för arbete och produktion, som Bell först hävdade, utan blir den centrala formen av arbete och pro

duktion allteftersom fler och fler utbildade personer arbetar med idéer, kommunikation, försäljning, marknadsföring, rådgivning, konsultverksamhet, turism, eventorganisation osv (Hargreaves, 2004, s. 37).

Orsaken till en sådan omvälvande samhällsförändring som Hargreaves beskriver anses av flera framstående tänkare vara datoriseringens snabba utbredning. Gustavsson (2002) menar i sin analys av vad kunskap egentligen är att det är just utvecklingen av datorchipset som gör att vi nu måste betrakta kunskap på ett nytt sätt. Castells pekar mot samma sak, men i termer av att det är det globaliserade utbytet av information som driver samhället framåt: I det nya, informationella utvecklingssättet är källan till produktivi tet kunskapsalstringens, informationsbehandlingens och sym bolkommunikationens teknik […] Det för det informationella utvecklingssättet specifika är emellertid kunskapens handlande mot kunskapen själv som källa till produktivitet […] i en god cirkel av samspel (Castells, 1999, s. 18–19).

Att samhällslandskapet så kraftigt förändras innebär att skolan ovillkorligen blir utsatt för ett omfattande förändringstryck. Den oro som många lärare ger uttryck för i och med en sådan förändring som datorn innebär är lätt att förstå. Faktiskt är det naturligt med oro vid omfattande förändringar. Redan de klassiska grekiska filosoferna uttryckte oro vid omfattande skolförändringar. Platon menade exempelvis att skrivkonsten skulle leda till ett helt annat sätt att använda minnet – nämligen att inte alls använda sig av det. På samma sätt har införandet av teknik påverkat vårt sätt att tänka kring och värdera vad vi egentligen ska lära oss. Säljö (2010) exemplifierar med införandet av miniräknaren som lagrade algoritmer som användaren inte längre behövde tillägna sig. Idag är den gängse kunskapsformen, bestående i repetition och återgivande av det redan kända, utmanad också i de områden där miniräknaren 14

används. Istället får en kunskapsform som fokuserar på att förvandla och förädla till något som är nytt, intressant och framförallt till något som har en praktisk användningsbarhet ett större utrymme. En sådan kunskap brukar kallas performativ.

Konsekvenserna av performativ kunskap En konsekvens av den performativa kunskapsformen och villkoren för dess produktion är att innehållet frigörs från sin förpackning. Kanske det låter konstigt men det innebär att samma information förväntas återfinnas på en mängd platser uttryckt i en mängd olika former. Det är en naturlig konsekvens av att det blir allt lättare att sprida information och göra den så tillgänglig som möjligt i en mängd olika sammanhang. Vi menar att kunskaper om medias funktion och roll därför blir viktig i ett kunskapssamhälle. En central kompetens för eleverna blir därmed att kunna urskilja vad som kännetecknar ett kärnbudskap och att kritiskt kunna granska det. Samma innehåll antar ett flertal olika former. Det krävs med andra ord en större följsamhet för uttryckets karaktär i kunskapssamhället. Det stannar dock inte där. En tydlig trend både i forskning och i det praktiska arbetet är att eleverna förutsätts också själva bli producenter av material i allt högre utsträckning när lärprocesserna förändras. En rimlig följd av detta är att IT i skolan alltmer kommit att handla om att behärska och förstå användningsområden av uttryck och inte bara passivt tolka dem. Att kunna kommunicera på ett sätt som passar det sammanhang budskapet ska framföras i, såväl till form som till innehåll, tycks bli allt viktigare. I en analys av skolans förändring pekar Hylén (2011) på att det också skett en förändring av tidsliga och rumsliga begränsningar vilket har fått tydliga genomslag i skolan. Att ta till sig av skolans kunskapsstoff är inte längre begränsat till att hanteras inom ramen för skolans fysiska ram eller utsatta tid utan sträcker sig ut i vardagslivet, inte minst med hjälp av smarta telefoner och datorer. Vi vill gärna också peka på att det omvända förhållandet gäller: 15

De aktiviteter och intresseområden som tidigare inte gällt skolans domäner har nu möjligheter att användas även i skolarbetet, något som kan verka motiverande. Totalt menar vi att betydelsen av det informella lärandet ökar med hjälp av internet, mycket till följd av att eleverna har möjlighet att söka sig bortom det som är omedelbart tillgängligt i tid och rum.

Skolans uppgift är att lära eleven att orientera sig i det samhälle hen verkar nu och i framtiden. Skolans uppgift är enligt vår uppfattning att lära eleverna att orientera sig i det samhälle som de verkar inom och kan förväntas verka inom i framtiden. I det samhälle vi tecknat ovan, med en allt större globalisering och i en allt rörligare tid, är det rimligt att anta att eleverna finner allt färre självklara, kollektiva fixpunkter att orientera sig mot. Däremot ökar de temporära, individuella och emellanåt också motsägelsefulla fixpunkterna i antal och omfattning. Vi menar alltså att detta är något som skolan behöver förhålla sig till, då det inte bara skapar möjligheter utan också utmaningar. Bauman (2002) pekar på att i ett individualiserat samhälle blir vi enade i en slags olikhet och att samhällsordningen håller på att förloras på grund av en generell och allmän avreglering av det gemensamma till förmån för individualisering: Efter ett halvt århundrade av klara skiljelinjer och tydliga syften, kommer en värld utan synbar struktur, och utan någon som helst logik […] den oförbehållsamma prioritet som ges åt marknadskon kurrensens irrationalitet och moraliska blindhet, den gränslösa fri het som beviljas kapitalet och finansvärlden på bekostnad av alla andra friheter, sönderslitningen av de samhälleligt bevarade säker hetsnäten och åsidosättandet av alla hänsyn utom de ekonomiska har gett en ny knuff åt den obevekliga polariseringsprocessen både inom och mellan samhällen (Bauman, 2002, s. 106–107). 16

Baumans påpekande ovan är viktigt. Tillvaron har globaliserats och vi har ökade möjligheter, vilket paradoxalt nog leder till att vi lever i en individualiseringens tid där vi blir alltmer fjärmade från varandra. Bauman menar också att eftersom antalet valmöjligheter har ökat blir inte yrkesvalen längre lika statiska som tidigare. Vid val av framtida yrke hade de unga tämligen begränsade alternativ förr. Den klart starkaste påverkansfaktorn var föräldrarnas yrkesval. Idag ligger många fler möjligheter öppna för dagens unga. Valfriheten gäller val av yrken men också konsumtion av medier och möjligheter att identifiera sig med kulturyttringar som skiljer sig från varandra. Med det som bas påstår vi att den globala kommunikationen och de ökade personliga möjligheterna i hög grad påverkar innehållet både i kunskaperna hos elever och villkoren för kunskapens produktion. Men vad betyder då detta för skolans uppgifter? Vår utgångspunkt, utifrån såväl forskning som erfarenhet, är att skolan därmed står inför dubbla uppgifter. Å ena sidan ska den vara en katalysator för kunskapssamhället och alla de möjligheter och framgångar som nu är möjliga att erövra. Det är då av största vikt att lära elever att navigera i för läraren okända vatten och att snarare finna och anpassa information snarare än att återge den. Å andra sidan ska skolan också vara en motvikt till kunskapssamhället, vars konsekvenser är ett samhälle med ökad risk för utanförskap (genom att inte tillägna sig samhällets nya normer, exempelvis möjligheten till ständig anpassning) och otrygghet som en konsekvens av en alltför långt driven individualisering. Det är naturligtvis också skolans uppgift att verka för en utveckling av trygga, självständiga och samhällsdelaktiga individer. Vi menar att sådana dubbla uppdrag är möjliga i en datoriserad skola.