Page 1

Ny i förskolan – med ett interkulturellt förhållningssätt Maria Letzén


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39342 ISBN 978-91-44-11466-8 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Paul Bradbury/Matton Printed by Lapaprint, Valmiera, Latvia 2017


INNEHÅLL

Författarpresentation 7 Förord 9 Inledning 13

1  Interkulturell och normkritisk  17 Inledning 17 Interkulturell 18 Normkritisk 22 2  Ny i förskolan – sociala relationer  25 Inledning 25 Barnets rättigheter  26 Relationer 27 Trygghet i verksamheten  28 Mottagandet 28 Pedagogens roll i relationsskapande sammanhang  30 Ny som barn och vårdnadshavare i förskolan  31 Inskolning 32 Kartläggning – en djupintervju med vårdnadshavare  32 Hembesök 34 Förskolans betydelse för barn  36 Att skapa sociala relationer   37 Anknytning 38 Reflektion 41 ©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

3


Innehåll

3  Förskolans uppdrag utifrån ett interkulturellt förhållningssätt  43 Inledning 43 Förskolan som mötesplats  44 Reflektion 61 4  Kommunikation  63 Inledning 63 Språk och identitetsutveckling  64 Att kommunicera med hjälp av språk  65 Kommunikation och flerspråkighet  67 Barn som inte vill prata sitt modersmål  71 Flerspråkiga pedagoger  72 Reflektion 73 5  Att bevara goda relationer  75 Inledning 75 Att arbeta med social kompetens  78 Emotik och social kompetens  82 Barn och känslor  84 Grundkänslor och förvärvade känslor  85 Att bearbeta känslor  87 Impulskontroll   92 Reflektion 96 6  Samverkan med vårdnadshavare   99 Inledning 99 Vad behöver vårdnadshavare och deras barn när de är nya i förskolan?  100 Att använda tolk  105 Den egna berättelsen – ”Min egen bok”  106 Vilka mötesplatser är bra att värna om?  107 Tamburen eller hallen  107 Sammankomster skapade av barnen  108

4

©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur


Innehåll

Sammankomster bara för vårdnadshavare – utan barn  109 Inskolning förknippas ofta med känslor  111 Reflektion 113 7  Miljön som verktyg  115 Inledning 115 Det får ta tid att hitta i miljön och gruppen  116 Superstruktur 117 Tredje pedagogen  118 I läshörnan eller ”biblioteket” på avdelningen  118 Förskolans väggar  118 Den fysiska miljön  119 Leken 120 Arbetet i vardagen  120 Reflektion 122 8  Traditioner  123 Inledning 123 Födelsedag 126 Advent 127 Lucia 128 Nyår 130 Påsk 131 Midsommar 132 De fyra årstiderna  133 Vintern   133 Våren   134 Sommaren   134 Hösten   134 Reflektion 135 Summering 137 Referenser 139 Person- och sakregister 141

©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

5


KAPITEL 3

Förskolans uppdrag utifrån ett interkulturellt förhållningssätt

I detta kapitel ligger fokus på det första kapitlet i läroplan för förskolan, enligt mig grunden för att lyckas i det livslånga lärandet, med en tydlig koppling till en verksamhet med ett interkulturellt förhållningssätt.

Inledning Detta kapitel handlar om vad läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016) tar upp i sitt första kapitel ”Förskolans värdegrund och uppdrag”. Block­citaten utgör utdrag ur läroplanen, medan texten i övrigt speglar hur det som läroplanen beskriver kan te sig i förskolan med utgångspunkt i mina egna erfaren­heter. Det framgår hur svårt det kan vara att tolka texten i läroplanen. Till exempel hur ska texten med att föra ett kulturarv vidare till nästa generation tolkas när det finns en mångfald av kulturarv i förskolan? Vilka kulturarv ska rent praktiskt föras vidare, och hur? Det finns inget rätt eller fel här. Syftet med kapitlet är i stället att påvisa vikten av att ha regelbundna pedagogiska diskussioner om hur undervisningen på respektive förskola ska bedrivas. Att pedagogerna verkligen för diskussioner som leder till samsyn på mål och syfte inom de olika om­rådena och med en förankring i skollagens nationella mål, så att utbildningen i förskolan blir likvärdig var den än sker. Förhoppningsvis ger kapitlet dig som läsare tankar om och funderingar kring hur verksamheten och undervisningen ser ut där just du är verksam; fungerar allt bra eller kan något bli ännu bättre?

©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

43


3  Förskolans uppdrag utifrån ett interkulturellt …

Förskolan som mötesplats Förskolan av i dag är en mötesplats för många olika människor och kulturer, varför verksamhet och undervisning också bör spegla detta och därmed vara en del av samhällets mångkulturella vardag. I verksamhetens uppdrag ingår att utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande. Detta innebär att överföra kulturarv, normer och värden, traditioner, historia, språk och kunskap med hänsyn till barngruppens sammansättning. Verksamheten speglas av barnens olika kulturer, språk, värdegrunder, förväntningar, uppfattningar och kunskaper. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att alla barn bär på olika kunskaper och erfarenheter. Barnen är inte tomma blad som pedagogerna ska fylla, utan det är pedagogerna som ska hjälpa barnen att lyfta fram deras erfarenheter och kunskaper så att barnen blir nyfikna och får lust att öka sina kunskaper, sitt lärande och få fler erfarenheter. Andelen förskolebarn som är utlandsfödda har ökat mycket i Sverige, under 2015 ökade den lavinartat, vilket medförde att inskolningarna på förskolan också ökade. Introduktionen till hur det är att leva i Sverige sker i praktiken på förskolan för de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare. Forskning visar att många flyktingbarn klarar sig bra i det svenska samhället och att mottagandet under den första tiden får en avgörande betydelse för hur barnens framtid blir, det påverkar möjligheterna till positiv utveckling och god hälsa. En del flyktingbarn kan uppvisa koncentrations‑ och sömnsvårigheter, precis som alla barn som har varit med om något traumatiskt. Dessa problem behöver inte vara märkbara under den första tiden, utan kan komma först efter ett tag.

44

©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur


3  Förskolans uppdrag utifrån ett interkulturellt …

På förskolan Gladan där Hanah går finns det nio olika nationaliteter representerade bland barnen och fyra bland pedagogerna. Det betyder att alla barn inte vid alla tidpunkter kan få hjälp med att tolka det som sker och sägs på förskolan. Pedagoger och barn kommunicerar på alla möjliga och omöjliga sätt, såsom med bilder, med kroppsspråk och med hjälp av vårdnadshavare och andra barn. En dag leker Hanah med vattnet i handfatet på toaletten. Hanah har inte hört att man inte får leka på toaletten. Hemma får Hanah bara leka med vatten på toaletten. En pedagog kommer in och ser vad Hanah gör och säger strängt till Hanah ”så får du ju inte göra, hur många gånger ska jag behöva säga det?!” Hanah ser skamsen ut och tittar ner i golvet och är alldeles tyst. Pedagogen säger ”titta på mig när jag pratar med dig!” men Hanah fortsätter att titta ner i golvet. Pedagogen vet inte att i Hanahs kultur ska barn inte titta vuxna i ögonen, utan visa sig undergivna genom att titta i golvet eller vid sidan om den vuxna. I pedagogens kultur däremot ska barn se de vuxna i ögonen när de blir tillsagda, så att man vet att de lyssnar. Till deras hjälp kommer en pedagog från grannavdelningen som talar samma språk som Hanah. Grannpedagogen tolkar, och Hanah och pedagogen förstår nu varför deras kommunikation blev så fel. De har lärt sig av varandras kulturer att det kan vara olika hur man bemöter varandra som barn och vuxna.

Det pedagogiska arbetet i förskolan bör vila på ett interkulturellt förhållningssätt för att sträva mot förskolans mål. Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik med inriktning mot interkulturell pedagogik, har skrivit ett flertal böcker inom ämnet och i flera av sina skrifter på nätet och i sina böcker beskriver hon hur behovet av ett interkulturellt förhållningssätt har vuxit fram över tid. Lahdenperä beskriver hur behovet av en ny pedagogik har vuxit fram i takt med att samhället har förändrats. Hon menar att det finns olika förklaringar till den förändring av samhället och skolan som skett de senaste trettio åren. En av förklaringarna är att såväl dagens samhälle som dagens skola har blivit mångkulturella. Det finns en mångfald av elever med olika kulturer, språk, värdesystem, föreställningar och uppfattningar. Synen på skolans sätt att lära ut har också förändrats över tid och ser olika ut i olika länder.

©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

45


3  Förskolans uppdrag utifrån ett interkulturellt …

Varje land har utifrån sin historia, sina ideologier och praktiker utvecklat en etnocentrisk syn på skola, pedagogik, undervisning och lärande. Detta präglar även synen på hur lärare ska undervisa och leda arbetet i klassen. Vissa ideal, värden och sätt anses vara bättre och mer rätta, andra felaktiga och mindre önskvärda, som exempelvis ett mer auktoritärt, disciplinerande eller instruerande ledarskap. Lahdenperä & Lorentz 2014 s. 33

I läroplan för förskolan står: Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på männi­ skors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Lpfö 98 rev. 2016 s. 6

Förskolan ska alltså förmedla flera kulturarv med hjälp av den mångfald som finns i verksamheten. Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva i samhället av i dag. Barnen ska således med hjälp av förskolans verksamhet och med iakttagande av sina respektive kulturarv kunna möta och mötas samtidigt som de ska ges en förståelse för de olikheter som finns. Detta innebär att pedagoger ska ge barnen en mångfacetterad uppfattning om vad kulturarv är för att kunna hjälpa barnen att få en förståelse för den mångfald som finns runt omkring dem i förskolan och i samhället i övrigt. Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna erfarenheterna som grund söker förstå och skapa sammanhang och mening. De vuxna ska ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner

46

©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur


3  Förskolans uppdrag utifrån ett interkulturellt …

och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på männi­ skors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationellt samhälle. Lpfö 98 rev. 2016 s. 6

Förskolan ska alltså i sin verksamhet sörja för att överföra kulturarv från en generation till nästa. Vad menas med detta? Betyder det att förskolan ska överföra ett kulturarv? Vilket kulturarv är det i sådana fall som ska överföras? Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Lpfö 98 rev. 2016 s. 6

Som sägs i läroplanen är det inte bara ett kulturarv som förskolan ska förmedla, utan verksamheten ska spegla hela gruppens kulturarv, så att en flerkulturell tillhörighet utvecklas för alla barnen oavsett nationalitet. Alla barn behöver få ta del av ett flerkulturellt arv oavsett om man är född i S­ verige eller inte; det är dagens samhälles mångkulturalitet som ska återspeglas i förskolans verksamhet. Ett kulturarv kan beskrivas som att det består av det som skapats av vad tidigare generationer har gjort, byggt och berättat med utgångspunkt i de traditioner som då fanns. Därefter gör varje tidsepok sin egen tolkning av vad som är kulturarv och vad ett kulturarv innehåller och för detta vidare till nästa generation. Ett kulturarv är således inte konstant, utan förändras över tid.

©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

47


3  Förskolans uppdrag utifrån ett interkulturellt …

TIPS

För att kunna se de olika arven som finns på förskolan kan pedagogerna ta kartläggningen som gjordes med respektive barns vårdnadshavare till hjälp. Till exempel kan sådana frågor som de följande ställas: – Vilka kulturarv har de? – Finns det något speciellt som de kan berätta om i det land eller det ställe de kommer från? – Vad är det som symboliserar det landet eller den stad eller ort som de kommer ifrån? och – Vilka traditioner firar de och hur? (Ta reda på vad som för barnet är normalt att fira och vad som är kännetecknande för de traditionernas historia.) – Vad är det som de tycker är viktigt för dem att föra vidare från generation till generation? Diskutera också och reflektera över hur ni gör på just er förskola: vilka kulturarv, traditioner och värden är det som förs vidare till barnen och varför är det just dessa kulturarv som förs vidare? – Vad är det som är viktigt i era egna kulturarv? Vad är det som för er är viktigt att föra vidare mot bakgrund av vad ni ser hos barnen och hos er själva? Hur ska ni föra detta vidare så det blir ett gemensamt flerkulturellt arv?

Skollagen föreskriver att utbildningen i förskolan ska, varhelst den anordnas, vara likvärdig. Lpfö 98 rev. 2016 s. 5

Politiker har länge talat om en förskola för alla, och skollagen föreskriver att förskolan ska vara likvärdig. Hur ser en förskola för alla ut? Kan man bedriva likvärdig förskola? Beroende av hur ordet likvärdig tolkas, så kan man nog det. Men likvärdig är inte liktydigt med att alla förskolor ska bedrivas lika och på samma sätt, utan likvärdig betyder att målen i läroplanen ska kunna nås av alla barn och speglas av det samhälle som finns runt om barnen på förskolan. Samtidigt som det ingår i pedagogernas uppdrag att föra fram 48

©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur


3  Förskolans uppdrag utifrån ett interkulturellt …

ett svenskt kulturarv, ska de också tillsammans med de andra skapa en gemensam kultur. [V]ar och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla männi­ skors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållnings­sätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldig­heter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet. Lpfö 98 rev. 2016 s. 4

Detta innebär att om de grundläggande värdena ska kunna hävdas såsom det står i läroplanen, så krävs det att pedagoger och övrig personal på förskolan i den dagliga verksamheten är tydliga med vilka de grundläggande värdena är. Pedagogerna måste först för sig själva tydliggöra dessa värden för att sedan kunna föra dem vidare till barn och vårdnadshavare. Varje enskild förskola måste ha en samsyn på vad de olika värdena står för innan dessa kan läggas till en grund för verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet. Lpfö 98 rev. 2016 s. 4

Vad menar läroplanen med ”demokratiska former”? Menar pedagogerna samma sak som läroplanen? Det är de värden som pedagogen signalerar med sitt språk, sitt kroppsspråk och sin mimik som ger barnen en uppfattning ©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

49


3  Förskolans uppdrag utifrån ett interkulturellt …

om vad demokrati är. Om pedagogerna uttrycker demokrati på olika sätt, förmedlar olika sätt att se på demokrati, får barnen olika tolkningar och blir troligen oförstående och osäkra på vad som gäller. Även om pedagogerna säger en sak men gör på ett annat sätt sinsemellan eller tillsammans med barnen, märker barnen det och gör som pedagogen gör, och inte som de säger. Barnen får då svårt att förhålla sig till de gemensamma värdena och får svårt att vara demokratiska. Följden blir att de får svårt att ta ansvar för sina handlingar eftersom de sett pedagogerna göra på olika sätt. Troligen kommer barnen att göra som den pedagog som gör mest likt det som de är vana vid, eller också gör de som de själva vill, för de tolkar att det är fritt fram att göra så. Sådan otydlighet skapar otrygghet i gruppen. Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Lpfö 98 rev. 2016 s. 4

Även här är det viktigt att lyfta fram de olika begreppen. Det kan ju finnas olika tolkningar bland pedagogerna eftersom de kan komma från olika kulturer med olika värdegrund. Vad står till exempel ”ansvarskänsla och social handlingsberedskap” för om pedagogen kommer från Iran, Grekland, Sverige eller något annat land? Kan det stå för olika saker om personen kommer från Norrland eller Skåne? Menar vi samma saker med att kunna klä på sig själv och att kunna ta mat själv? Tycker vi att det är okej att slåss eller tycker vi att det är beteenden som ska undvikas? Detta är några exempel på att olika tolkningar kan finnas representerade i pedagoggruppen.

50

©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur


3  Förskolans uppdrag utifrån ett interkulturellt …

TIPS

Det är alltid bra att kommunicera pedagoger emellan. En pedagog eller förskolechef kan också skriva ner fallbeskrivningar. Sådana kan vara kopplade till den egna vardagen i förskolan, så att alla känner igen sig men beskrivningarna får inte kränka någon. Fallbeskrivningarna diskuteras av pedagogerna i grupper och de enas sedan om ett gemensamt förhållningssätt. Här följer ett exempel på en sådan fallbeskrivning: En dag ska vi gå ut på gården. Den enda tid som måste passas är mat kl. 11.15. Förskolan har som regel att om barnen klarar det med hänsyn till mognad ska de klä på sig själva. Alla barnen samlas samtidigt i kapphallen och tar ner sina kläder. Är det höst och blött ute, ska också galonbyxor tas på. Pedagog 1 börjar med en gång hjälpa barnen som kommer fram. Pedagog 2 försöker i stället lirka och locka barnen som kommer fram genom att säga att ”om du tar ena strumpan, så hjälper jag dig med den andra” och liknande. Pedagog 3 ställer sig och tittar på, nonchalerar de barn som kommer fram, de ska ju klä på sig själva, tänker hen. Fråga att diskutera: Hur resonerar ni, och hur skulle ni vilja göra i en sådan situation?

Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Lpfö 98 rev. 2016 s. 4

Pedagogerna ska stödja barnens utveckling av tillit och självförtroende. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras, och deras vilja och lust att lära stimuleras. För att gemensamt kunna nå målen behöver pedagogerna återigen diskutera och vara eniga i personalgruppen, så att barnen både känner och ser det som de har att förhålla sig till. Pedagogerna ska vara normkritiska, det vill säga undvika att ifrågasätta språkliga och sociala normer som gör att människor kategoriseras som normala och avvikande personer. För att ©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

51


3  Förskolans uppdrag utifrån ett interkulturellt …

kunna vara normkritiska måste pedagogerna vända och vrida på sina egna normer och värden. Inom verksamheten måste pedagogerna komma till någon form av konsensus för att kunna hjälpa barnen att förstå förskolans normer och värden. De måste bli tydliga med de gemensamma normer, värden och regler som de ska föra vidare till barnen. Förskolan ska främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande. Lpfö 98 rev. 2016 s. 6

Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Lpfö 98 rev. 2016 s. 6–7

Undervisningen på förskolan ska baseras på samspel mellan både vuxna och barn samt på samspelet mellan barnen, så att dessa får möjlighet att lära av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i verksamhetens utveckling och lärande. Med hjälp av samspelet som grund kan pedagogerna ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva, en tillit till det egna lärandet som ger dem möjlighet att utforska, att lära genom leken och att skapa utifrån sin egen förmåga och kunskap. Barnen behöver hjälp av intresserade och närvarande pedagoger för att lära sig att ha tilltro till sin egen förmåga. De ska få förmågan att tänka, handla, röra sig och lära sig i grupp respektive som enskilda individer, de ska lära sig att tro på sig själva. Deras förmågor ska utvecklas, och de ska ges möjlighet till lärande med hänsyn till olika aspekter såsom intellektuella, känslomässiga, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Detta ingår i förskolans uppdrag. Undervisningen ska därför vara stimulerande och vägledande och ges av pedagoger som utgår från barnens intressen och tidigare kunskaper. Barnen ska ges tillfälle att genom egen och gemensam aktivitet få möjlighet att öka sin kompetens, utveckla nya kunskaper och få nya insikter. Detta kräver ett tydligt förhållningssätt från pedagogerna vilket samtidigt förutsätter att olika språk‑ och kunskapsformer erbjuds barnen, så att olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet i undervisningen. 52

©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur


3  Förskolans uppdrag utifrån ett interkulturellt …

Förskolans verksamhet ska erbjuda barnen en miljö som står i förhållande till deras ålder och vistelsetid med en väl avvägd dagsrytm som stimulerar till lärande genom lek och aktivitet. Verksamheten ska också ge barnen omvårdnad och omsorg som ger stunder för återhämtning och vila. Dessa två områden ska gemensamt ge barnen en balans och harmoni som alla barn kan känna sig välkomna till och bekväma med. Miljön ska bjuda in och inspirera till lek och lärande, men också erbjuda möjlighet till lugn och avskildhet, så att barnen kan få omväxling under hela dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barns egna planer, fantasier och kreativitet i lek och lärande samt ges inspiration av pedagogens planerade aktiviteter, såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen ska ge möjlighet till lek och planerade aktiviteter tillsammans med pedagog på samma villkor som inomhus. Det står också i förskolans läroplan att [f]örskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Lpfö 98 rev. 2016 s. 4

Är välbefinnande och utveckling lika viktigt eller är utveckling viktigare för att det kopplas till lärandet? Lärande i många kulturer är kopplat till att kunna saker, att lära sig som i skolan. Inget är viktigare än det andra, det behöver finnas en balans i verksamheten för att barnen ska orka dagen. Barn lär ju hela tiden, allt de gör ger möjlighet till utveckling och lärande under förutsättning att förskolan ger dem tillgång till en varierad och lärorik miljö. I undervisningen i dagens förskola arbetas det ofta med att ge barnen möjligheter till att utforska med utgångspunkt utifrån egna teorier och erfaren­heter. För att barnen ska må bra och våga utgå från de egna teorierna och samtidigt utforska och utöka sina kunskaper måste pedagogen lyssna på barnens tankar och funderingar utan att värdera. När jag lyssnade på barnen och försökte följa deras tankar i stället för att förmedla min egen kunskap såg jag hur det satte glöd i barnens ögon och de blev mycket mer engagerade. Åberg 2005 s. 35

©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

53


3  Förskolans uppdrag utifrån ett interkulturellt …

Det är nu tio år sedan Ann Åberg skrev detta, men det är lika aktuellt i dag. Ges barn tillfälle att analysera och utforska utifrån sina funderingar kring olika fenomen, så kan pedagogen få tillgång till och vetskap om nya synsätt och möjligheter i stället för att sitta fast i gamla tankar och förmedla dessa redan färdiga kunskaper. Pedagogens kunskap är givetvis också viktig i undervisningen, men om pedagogen undersöker och utforskar tillsammans med barnen med utgångspunkt från deras tankar och funderingar, så lär sig alla något på vägen och förståelsen blir djupare och intressantare för både barnen och pedagogerna. Pedagogen behöver se att allt som görs i förskolan såväl i projekt som i lek är förskolans undervisning, under förutsättning att de hela tiden är medvetna om strävansmålen och det övriga som sägs i förskolans läroplan. Lek och samspel är bra verktyg att använda sig av i förskolans undervisning. För att möta barnen i deras utforskande är det bra –– att ställa frågor till barnet/barnen –– att lyssna in barnet/barnen utan att ifrågasätta innebörden. Kom här ihåg att det inte finns några dumma frågor i barnets lärprocess. Ställ sedan följdfrågor till barnet som fördjupar barnets tankeförmåga av typen: –– Vad hände när du gjorde så? –– Om du skulle göra på något annat/flera sätt, hur skulle du göra då? –– Vad tror du händer om du skulle …? –– Är du nöjd eller vill du prova mer? Om ja, hur vill/kan du göra då? Frågorna öppnar upp för ett vidare tänk utan att en färdig lösning ges – det kan finnas flera sätt att nå målet på, lösningar som pedagogen kanske inte har tänkt på. Att var nyfiken på barnens lösningar, tankar och funderingar gör undervisningen intressant för både barn och pedagoger. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Lpfö 98 rev. 2016 s. 4

54

©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur


3  Förskolans uppdrag utifrån ett interkulturellt …

Alla förskoleverksamheter är skyldiga att göra en likabehandlingsplan som ska följa Skolverkets rekommendationer. Detta uttrycks på Skolverkets webbsida under fliken ”Skolutveckling”, ”Likabehandling” och där under ”Likabehandlingsplan” på följande sätt: Som stöd för arbetet med likabehandling, och mot diskriminering och kränkningar, ska verksamheten utarbeta en plan mot diskriminering och kränkande behandling, likabehandlingsplan, eller vad man väljer att kalla den. Planen kan ses som en dokumentation av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet och är det systematiska kvalitetsarbetet inom området. Skolverkets webbsida

Planen ska göras årligen för varje verksamhet, och den ska utgå från de kartläggningar som har gjorts på respektive förskola. I planen ska det ställas upp mål för det kommande årets främjande och förebyggande arbete respektive insatser som kommer att genomföras. Målen för det kommande främjande och förebyggande arbetet ska grunda sig på de undersökningar och analyser som gjorts utifrån kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete som gemensamt gjorts av alla pedagoger i verksamheten. I planen ska det finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. Den ska också beskriva hur barn och pedagoger medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Planen ska vara känd hos alla i verksamheten och hos barnens vårdnadshavare.

©  F ö rfattar e n och S tud e ntlitt e ratur

55


Maria Letzén är utbildad förskollärare med lång erfarenhet som förskolechef och pedagogisk ledare. Maria värnar särskilt om barnens sociala kompetens där fokus ligger på emotionell kunskap i samspel med interkulturell verksamhet. Hon arbetar i dag i ett mångkulturellt område och föreläser inom ämnet.

Ny i förskolan – med ett interkulturellt förhållningssätt Inflyttningen till Sverige är omfattande och för många barn och deras vårdnadshavare sker den första kontakten med det nya samhället via förskolan. En verksamhet med interkulturell inriktning och ett främjande förhållningssätt som passar alla barn, oavsett härkomst och livserfarenheter, ligger i tiden. Förskolan bör spegla samhället som det ser ut i dag där pedagogerna blir tydliga förebilder för en mångkulturell samhörighet. Pedagoger och barn skapar en ny gemensam kultur i stöd av läroplanen och i nära samarbete med vårdnadshavare. I boken får du följa Hanah, ett barn på fyra år, som nyligen kommit till Sverige och går på förskolan Gladan. Inslagen med Hanah blandas med teori och förslag på hur en verksamhet med interkulturell inriktning kan se ut. Boken vänder sig till alla som verkar inom förskolan eller på annat sätt kommer i kontakt med barn och familjer med olika kulturell bakgrund.

Art.nr 39342

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144114668  

9789144114668  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded