9789147098279

SVERIGES MEST HYLLADE BOK OM CSR OCH HÅLLBARHET

Corporate Social Responsibility

I PRAKTI KE N Hur företag jobbar med hållbarhet för att tjäna pengar LJAR E! BÄSTSÄ E RAD NY R EVID A U PPLAG E R 160 M E D ÖV L EXE M PE

P E R G RAN KVI ST

CSR i praktiken – Hur företag jobbar med hållbarhet för att tjäna pengar ISBN 978-91-47-09827-9 Copyright © 2009 & 2012 Per Grankvist och Liber AB Förläggare: Sten Lindquist Redaktörer: Emily Wigelius (första upplagan) och Åsa Sterner (andra upplagan) Omslag och formgivning: Fredrik Elvander Layout: Gyllene Snittet Upplaga 2:1 För att hålla dig uppdaterad om det senaste inom CSR och hållbarhet, följ boken på Facebook (facebook.com/csripraktikenboken), Twitter (twitter.com/csrboken) eller Google+ (sök efter CSR i praktiken). På bokens kanal på YouTube (YouTube.com/csripraktikenboken) finns videomaterial kopplat till boken.

För att ladda hem extramaterial, gå till csripraktikenboken.se/extramaterial.

Följ även författaren på Twitter (twitter.com/pergrankvist).

Boken är tryckt på ett papper som är FSC-certifierat.

Tryck: Graphycems, Spanien 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Innehåll Författarens tack .....................................................................................................................................................................5 Inledning...............................................................................................................................................................................................9 Del 1. Vad är CSR? .............................................................................................................................................................. 15 Begreppsorientering ........................................................................................................................................................................17 Dialog med grannar ...........................................................................................................................................................................21 Den etiska dimensionen ............................................................................................................................................................24 Del 2. Ekonomiskt ansvarstagande ....................................................................................................... 27 Samhällets uppdelning av ansvar – en politisk återblick ....................................................29 Nya demonstrationer, samma frustration ......................................................................................................35 Akademikerna får sista ordet .............................................................................................................................................38 Del 3. Miljömässigt ansvarstagande ..................................................................................................... 41 Livscykelanalys ger helhetsbild .....................................................................................................................................44 Smart resursanvändning sparar pengar ...........................................................................................................48 Hälsosamma produkter skadar inte hälsan ................................................................................................60 Effektiva transporter .........................................................................................................................................................................66 Återvinning och återanvändning som strategi........................................................................................73 Kommunikation – att inte berätta hur bra man är, det är också slöseri med resurser .........................................................................................................................80 Perspektiv: Med ett grönt öga för lönsamhet på General Electric ...........................83

Del 4. Socialt ansvarstagande ......................................................................................................................... 91 Nöjda medarbetare ..............................................................................................................................................................................96 Mångfald och integration .....................................................................................................................................................106 Lönsamt lösa samhällsproblem ..................................................................................................................................113 Perspektiv: Product Red tillämpar startup-mentalitet i insamlingsvärlden ................................................................................................................................................................127 Donationer bortom att skriva checkar ...........................................................................................................132 Resurser att hjälpa i katastrofsituationer ....................................................................................................144 Del 5. Etiskt ansvarstagande ........................................................................................................................ 149 Värderingar måste levas ..........................................................................................................................................................154 Vikten av relevanta värderingar i vardagen ...........................................................................................160 Uppföljning av uppförandekoder ...........................................................................................................................164 Perspektiv: Transparens stärker trovärdigheten och ökar produktkvaliteten hos HP................................................................................................................................................172 Produktansvar i praktiken ..................................................................................................................................................176 Krishantering avslöjar bolagets etik ...................................................................................................................180 Efterord ......................................................................................................................................................................................... 183 Samhällsansvar i framtiden ...............................................................................................................................................185 Vikten av enkelhet.............................................................................................................................................................................187 Ett smartare sätt att göra affärer förändrar allt...................................................................................189 Kom igång!

Tio steg på vägen ...............................................................................................................................................................................195 Tips för omvärldsbevakning..............................................................................................................................................199 Noter och litteratur ..........................................................................................................................................................................205 Register.................................................................................................................................................................................................................217

Författarens tack Idén att visa på hur företag jobbar med hållbarhet i praktiken, inte bara för att ta samhällsansvar utan också för att tjäna pengar, kom efter en av mina föreläsningar på ett ledarskapsprogram vid Handelshögskolan i Stockholm. En bokare av föreläsare berättade en gång för mig att den vanligaste kritiken mot föreläsare, alldeles oavsett ämne, är att de har för få konkreta exempel. Insikten stämde väl överens med min egen erfarenhet från att ha arbetat som rådgivare till stora företag. För i verkligheten, i ledningsrummen på Coca-Cola, Vattenfall och Tele2, var det konkreta exempel på hur andra tjänat pengar som gav bäst gehör när mina klienter ville genomföra en förändring.

Som praktiker, utan egna akademiska meriter, tilltalades jag också av tanken på att låta föreläsningen utgöras av ett pärlband av konkreta exempel på hur företag som jobbat med hållbarhet också tjänat pengar.

På så sätt kunde jag säkerställa att jag höll mig på min egen kommersiella hemmaplan, snarare än att behöva utgå från empiriska slutsatser på en akademisk bortaplan. Snart märkte jag att de konkreta exemplen tycktes bidra till att mitt budskap gick fram, och med tiden kom min föreläsning att innehålla allt fler exempel och allt färre modeller. I stället för långrandiga fallstudier av företag gick jag nu direkt på kärnan. Med tiden lyckades jag inkludera någonstans mellan tjugo och trettio konkreta exempel under en dryg timmes föreläsning.

Efter en av dessa kom en herre fram till mig, tackade och föreslog att jag skulle skriva en bok. Dels skulle det ge honom möjlighet att tränga in djupare i ämnet, dels skulle det minska trycket på mig att försöka nämna alla konkreta exempel i en och samma föreläsning, som han så diplomatiskt uttryckte saken. Jag slog först bort tanken, men min hustru fick mig på bättre tankar genom att krasst konstatera att jag ju faktiskt kunde skriva den där boken lika gärna som någon annan. Dessutom hade jag ju redan en massa exempel att utgå från.

Det enda förlaget hade att gå på i sitt beslut att ge ut boken var en grov synopsis, några texter jag skrivit tidigare och min försäkran om att jag hade konkreta och intressanta exempel. Först när det positiva utgivningsbeskedet kom insåg jag att exemplen inte skulle räcka utan att jag var tvungen att göra omfattande efterforskningar för att hitta fler. Under det år jag arbetade med den första upplagan av boken studerade jag fler än femhundra företag och vad de gjort, och när jag lämnade sista versionen av manus till förlaget innehöll det massor av konkreta exempel,

5

C S R i p r a k t i k e n – h u r f ö r e ta g j o b b a r m e d h å l l b a r h e t f ö r at t tj ä n a p e n g a r

hämtade från företag från hela världen av mycket varierande storlek och verksamma i vitt skilda branscher.

Så här i efterhand kan jag konstatera att det tydligen är fler än jag som gillar konkreta exempel. Boken har blivit en av de mest uppskattade i sin genre i Sverige och har fått en självklar status som referenslitteratur för dem som vill sätta sig in i ämnet. Den finns därför med i litteraturlistorna på många av de universitet och högskolor som ger kurser i ämnet. Boken har glädjande nog även blivit utgångspunkt för en ledarskapsutbildning om hållbarhet och innovation, och i skrivande stund närmar sig datumet för en utländsk utgåva.

Till denna andra upplaga har boken uppdaterats med nya resonemang och referenser till nya rön, och den har också kompletterats med ett efterord. Det innehåller några av mina reflektioner över de senaste årens konjunktursvängningar, hur detta påverkat företagens sätt att arbeta med hållbarhet och vad det kan innebära i framtiden.

Mitt första tack går till alla på de företag som så generöst delat med sig av sin tid, sina tankar och sina erfarenheter. Genom att låta mig använda deras erfarenheter som exempel i boken har de bidragit till att många andra kunnat följa i deras fotspår.

Jag vill också rikta ett stort tack till alla som under arbetet med den första upplagan bidrog med insikter och åsikter och till dem som inför denna andra upplaga uppmärksammat brister eller saker som kunnat förklaras på ett annat sätt. Dessa personer har vänligt men bestämt tvingat mig till förtydliganden, förenklingar och förbättringar. Det är deras förtjänst att den här boken är så mycket bättre än något jag kunnat åstadkomma på egen hand. Ett varmt tack vill jag därför rikta till Helena Anderberg, Katarina Bergegård, Filippa Norman Bergin, Stina Billinger, Marianne Bogle, Hanna Broberg, Johan Eriksson, Denise MacDonald, Göran Pettersson, Maj-La Pizelli, Carolina Sachs, Amelie Silfverstolpe och Malin Sparf-Rydberg. Ett varmt tack också till mina lika kloka som tålmodiga förläggare Lars Abramson (första upplagan) och Sten Lindquist (andra upplagan), samt de noggranna och språkbegåvade redaktörerna Åsa Sterner och Emily Wigelius. I den mån några konstigheter och felaktigheter återstår är det helt och hållet mitt eget fel.

Jag vill även tacka Joen Bonnier, Hong Fan, Jakob Lönnborg och Anna Sternbeck för att på olika sätt ha hjälpt mig att förstå hur företagens samhällsansvar ska ses i en kinesisk kontext. För att förstå den amerikanska kontexten har jag fått hjälp av Tomas Conradi, Megan Miller, Alex Mcin-

6

F ö r f at ta r e n s ta c k

tosh och Sara Öhrvall. Peder Michael Pruzan-Jørgensen är också värd ett omnämnande, då han bidragit till att jag fått en ibland välbehövlig di­stans till det svenska sättet att betrakta företagens samhällsansvar.

Ett tack går också till Pontus Schultz, som under många år varit drivande i att göra CSR-frågorna och deras påverkan på företags konkurrenskraft till en självklar del av Veckans Affärers rapportering. Det har bidragit till att CSR inte längre betraktas som en perifer fråga utan något som näringslivet bör ta på samma allvar som frågan om talangförsörjning eller innovationskraft.

Ibland krävs det mer än fakta och exempel för att förmedla ett budskap. När det gäller att tala om hållbarhet ur ett lönsamhetsperspektiv utan att det upplevs som cyniskt har jag Robert Nobel att tacka för mycket. För att förmedla mitt budskap inför andra har Alexander Tolstoy varit ovärderlig för att säkerställa att mitt kroppsspråk såväl uttrycker som förstärker det jag vill förmedla. Slutligen är jag oerhört tacksam för all den hjälp som min dåvarande assistent Signe Mörner bidrog med under lanseringen av den första upplagan av boken. Hon lade grunden till att boken redan vid lanseringen uppfattades som lika viktig som jag hoppats på när jag började skriva den.

Jag vill också tacka min familj och mina vänner för löpande stöd och uppmuntran, samt för att ni stått ut med mitt tidvis osociala beteende under den process det varit att skriva denna bok. Utan den förståelse och den tillgivenhet som ni visar skulle jag inte kunna fortsätta skriva.

Denna bok tillägnas min hustru och mina barn. Det är er värld jag vill bidra till att göra bättre.

Per Grankvist Stockholm, mars 2012

7

No society can surely be flourishing and happy, of which the far greater part of the members are poor and miserable.

Adam Smith

Inledning Den frosttäckta gräsmattan gnistrar och glimmar i morgonsolen. Trots att det står april i almanackan sedan några veckor tillbaka omfamnar snö och frost fortfarande trädgården. De nakna trädgrenarna är täckta av rimfrost, liksom de torra bladen i bokhäcken och de kvarlämnade rosorna i rabatterna på slottets baksida.

Näringslivskommittén i Vara kommun har bjudit in till frukostföreläsning på Bjertorp slott för att traktens företagare ska få lära sig vad CSR står för och höra en författare förklara om det verkligen kan bidra till att man tjänar mer pengar.

Ett trettiotal personer sitter på moderna stolar i den vackra matsalen med hög ekboasering från 1900-talets början. Det vårkalla solljuset strömmar in genom fönstren och får en av organisatörerna att oroa sig över om det kommer att vara möjligt att se något av powerpointbilderna. Jag går fram till fönstret och samlar tankarna genom att titta ut i trädgården. Himlen är alldeles klar och känns högre än vanliga dagar. Så slår klockan åtta och det är dags att börja.

När jag avslutar får jag en burk sylt från trakten och en bok om slottet.

Jag tackar, och medan jag packar ihop mina grejer kommer en man fram till mig och undrar om han får ställa några frågor.

Han presenterar sig som bagaren i Vara innan han förklarar sitt ärende. Han säger att han vill försäkra sig om att han förstått mig rätt och gör en kort rekapitulering av det jag sagt:

9

C S R i p r a k t i k e n – h u r f ö r e ta g e t k a n j o b b a m e d h å l l b a r h e t f ö r at t tj ä n a p e n g a r

”CSR och hållbarhet, eller vad man nu väljer att kalla det, handlar alltså till syvende och sist om att använda resurser på ett så klokt sätt som möjligt, oavsett om det gäller vatten, råvaror, människor eller energi?”

Jag nickar. ”Jag försöker översätta alla de här fina exemplen till min egen verksamhet …” Han tvekar kort innan han fortsätter. ”Jag bakar ju på nätterna, och är det så att du menar att jag borde försöka fylla bakplåtarna på ett sådant sätt att jag bara skulle behöva ugnen tre i stället för fyra gånger per natt?”

Jag nickar igen. ”Så man kan alltså säga att CSR eller hållbarhet egentligen handlar om att fylla bakugnen till max varje gång?”

Nu nickar jag inte längre. I stället försöker jag febrilt tänka efter om man verkligen kan reducera frågan så mycket.

Bagaren ser min tvekan och fyller i: ”Alltså, helt enkelt för att det är dumt att inte göra det?”

Vi inser svaret samtidigt och nickar åt varandra.

Innan jag träffade bagaren i Vara den där morgonen i april hade jag inte insett att resonemanget för hur vi använder våra resurser faktiskt går att förenkla till att det bara finns två sätt att agera: ett sätt som är smart och ett sätt som är dumt.

För småföretagare kommer insikten naturligt. Att baka bröd utan att fylla plåtarna ordentligt är faktiskt bara dumt. Det är ju egentligen bara sunt förnuft!

Som författare och som redaktör för hållbarhetsfrågor på Sveriges största affärstidning Veckans Affärer har jag förmånen att få äta lunch eller middag med personer med sinsemellan väldigt olika horisonter. Ämnet brukar vara hur hållbarhet påverkar deras organisationer och vilken roll de tror att företag kommer att spela i framtiden. Trots helt olika utgångspunkter hos dem jag träffat senaste året, och trots att dessa möten skett på olika platser i tre världsdelar, är det som om de talade med en och samma röst.

Slutsatsen är denna: Allt tyder på att hållbarhet kommer att ha större påverkan på näringslivets sätt att göra affärer de kommande tio åren än vad internet haft de senaste tio åren.

En gång i tiden var synen att företag bara hade ansvar inför sina aktieägare. Filantropi var något som bara rika industrialister ägnade sig åt.

Under det senaste decenniet har de flesta insiktsfulla företag insett att

10

i n le dn i ng

deras framgång påverkas av hur väl de kan utveckla ansvarsfulla relationer med samhället som omger dem. Det har gått så långt att hur man interagerar med samhället har blivit en del av det sätt man gör affärer, och något som måste beaktas i alla större beslut man tar.

På knappt två decennier har världen gått från att bestå av olika regioner till att kopplas samman med det globala blodsystem som är internet.

Det har förändrat vårt sätt att arbeta, vårt sätt att tänka och den hastighet med vilken förändringar kan ske. Medan den privata och den ideella sektorn anpassat sig har denna nyordning inneburit problem för den offentliga sektorn, och särskilt för den politiska sfären. Politik har historiskt sett främst varit en lokal och nationell angelägenhet. Dagens politiker har därför i allmänhet svårt att hantera de komplexa utmaningar vi står inför och som inte är isolerade till ett ämnesområde eller ett land.

I en global värld måste de nationella prioriteringarna ligga i linje med de globala. Svårigheten att anpassa sig till denna nya politiska realitet är roten till den friktion vi i dag upplever i många multilaterala relationer, från problemen att enas om en gemensam ekonomisk strategi för länderna i eurozonen eller de återkommande nederlagen i klimattoppmötena, till de uppenbara problem att hitta politiska kompromisser för att lösa den långvariga budgetkris som präglat och plågat amerikansk inrikespolitik i alltför många år.

Det innebär att såväl ekonomisk tillväxt som samhällets utveckling i allt högre grad är beroende av att samhällsledare, företagsledare och individer arbetar tillsammans för att forma globala system med målet att skapa hälsa, rikedom och hållbarhet för helheten, snarare än för enskilda delar.

I en sammankopplad värld har vi förlorat privilegiet att kunna definiera vad som ingår och inte ingår i vår omvärld. Samhällsansvar kan inte längre ses som något separat. Det är en del av verksamheten och dessutom något som är nödvändig för företagets överlevnad. När allt kommer omkring – vilka problem ska företag lösa om inte dem som påverkar deras kunder?

IBM:s förre vd Sam Palmisano har sammanfattat näringslivets nya förutsättningar så här: ”Att möta de utmaningar som världen står inför nu – från rent vatten, bättre hälsovård, grön energi och bättre skolor, till hållbara och levande städer, engagerad personal och ett engagerat samhälle – innebär inte ett val mellan affärsstrategi och ansvarsstrategi. Snarare representerar det en fusion av de båda.”1

11

C S R i p r a k t i k e n – h u r f ö r e ta g e t k a n j o b b a m e d h å l l b a r h e t f ö r at t tj ä n a p e n g a r

Det innebär att systemen på en planet, inklusive företagen, agerar på en arena för det gemensamma goda. Det moderna företaget engagerar sig inte i samhället bara för att göra gott utan för att dess ledare inser att det är så världen fungerar i dag.

På en middag i Peking träffade jag CSR-chefen för Lenovo. Hon berättade att de ändrat designen på förpackningarna till de populära ThinkPad-datorerna och att de då passat på att göra några andra förändringar.

Numera innehåller de mer återvunnet material än tidigare, och storleken på lådorna har minskats, vilket både minskat materialåtgången och gjort att man kunnat öka antalet ThinkPads i varje sändning med 33 procent.

När jag berömde initiativet log hon blygt och sa att egentligen handlade det ju bara om att sätta stopp för ett dumt sätt att arbeta och tänka lite extra när man ändå gjorde om förpackningarna.

Att jobba på ett smartare sätt har alltid tilltalat kinesiska företag, oavsett om orsakerna varit ideologiska eller kommersiella. Konstnären Ai Weiwei har anmärkt att ”den kinesiska kulturens avsaknad av ideologisk och religiös överbyggnad gör den väldigt pragmatisk. Men också visionslös”.

Kanske beror det senare på att så många kinesiska företagsledare är ingenjörer. Därmed vet de väldigt lite om kommunikation, men desto mer om hur man skapar smarta konstruktioner. De kan inte likt västerländska bolag marknadsföra vad de gör inom hållbarhet. Brittiska och amerikanska bolag är bäst i denna gren – att sälja sin bild till världen.

Men så är det också de som har längst erfarenhet av spin, det vill säga att anlägga ett perspektiv som gör att det egna budskapet framstår i bästa möjliga positiva dager.

Allt mindre av det CSR-arbete som förs fram är dock spin. Behovet av det var större för några år sedan när CSR av många sågs som en perifer aktivitet som man ägnade sig åt på grund av skuldkänslor, riskminimering eller altruism. De senaste årens diskussioner om företagens etik och vilket ansvar de egentligen har, och bör ta, i samhället har satt spår.

I dag manifesterar många ledare CSR som integrerat i företagens aktiviteter och något som är nödvändigt för att uppnå framgång, tankar som summerats av Al Gore och David Blood i ett omtalat ”manifest för hållbar kapitalism” i Wall Street Journal.2 Denna förändrade hållning ändrar inte bara synen på företagen utan också på vad företagande innebär. ”Vi har en möjlighet att skapa en värderingsbaserad kapitalism som sätter strävan efter att göra skillnad i världen i centrum av hur företag fungerar”, som Rosabeth Moss Kanter, för-

12

i n le dn i ng

fattare och professor vid Harvard Business School, uttryckt det.3 Och det är om just detta boken handlar – i praktiken.

Den andra upplagan Sedan den första upplagan av den här boken kom ut har många av dem som då uttryckte skepsis i debattartiklar och tv-soffor tystnat. Det visade sig att det de sa var mer dumt än smart.

Som bekant skramlar tomma tunnor högst, och det är lätt att dras med och låta dessa definiera slagfältet. När jag i dag bläddrar i den förs­ ta upplagan slås jag av att den med dagens ögon sett fokuserar lite väl mycket på hur man med konkreta argument som vapen kan underminera skeptikernas argument. Kanske är det med hållbarhet som med införandet av rösträtt för kvinnor i början av 1900-talet? Ett drygt decennium av argumentation är det som krävs för att förändra en bred allmänhets uppfattning i frågan.

Av egen erfarenhet vet jag samtidigt att så länge man är skeptisk till något är det lätt att hänvisa till olika namnkunniga experter för att ge den egna åsikten tyngd. Så snart man förstått det nya sättet att resonera är det i stället lätt att omedelbart se det som sunt förnuft och därmed glömma hur det var innan man själv fått insikt.

I denna andra upplaga har redovisningen av skeptikernas argument fått ge plats för utökade resonemang om CSR-begreppen och deras uppkomst. Den andra delen, om det ekonomiska ansvarstagandet, är helt omarbetad och inkluderar nu även ett avsnitt som ger den politiska bakgrunden till hur samhället sett på samhällsansvar under hela 1900-talet och fram till i dag. Nytt är också ett efterord med tankar om hur utvecklingen kan komma att se ut det kommande decenniet.

Det finns få saker som är så slagkraftiga när det gäller att övertyga någon om nyttan med en teori som att använda ett konkret exempel som illustration. När jag skrev den första upplagan undersökte jag över femhundra företag och valde ut många exempel på hur företag jobbar med hållbarhet för att tjäna pengar. I den andra upplagan har några av dessa försvunnit och helt nya har tillkommit, inte sällan med hänvisningar till den senaste utvecklingen i världen.

De fler än hundrasextio exemplen i boken du har framför dig kommer från stora och små företag, från Sverige och många andra länder,

13

C S R i p r a k t i k e n – h u r f ö r e ta g e t k a n j o b b a m e d h å l l b a r h e t f ö r at t tj ä n a p e n g a r

och målet är att du – oavsett storlek på företag eller bransch – ska kunna hitta en handfull exempel att kopiera rakt av.

Lärdomen från frukostföreläsningen på Bjertorp slott – att det i grund och botten handlar om att välja om man vill använda resurser på ett smart eller dumt sätt – är kärnan i den här boken. Resten är på sätt och vis bara utfyllnad i form av en massa andra företagare som tänkt som bagaren i Vara.

14

Older people sit down and ask, ”What is it?” but the boy asks, ”What can I do with it?”

Steve Jobs

Del 1. Vad är CSR? Nackdelen med att arbeta med något som sammanfattas med en förkortning är att det är svårt att få omvärlden att förstå vad man gör. Googla ”CSR” och chansen är stor att svaret blir Customer Service Representative, någon som jobbar på kundtjänstavdelningen. Om du tycker att personer som jobbar med CSR verkar ta sig själva på lite väl stort allvar när de påstår att de jobbar med något som direkt går att koppla till ett bättre samhälle och ökad lönsamhet, är det förmodligen så att de jobbar med något annat, som också förkortas CSR. I grund och botten handlar Corporate Social Responsibility om företagens ansvar i samhället, indelat i tre områden: ekonomiskt ansvarstagande, miljömässigt ansvarstagande och socialt ansvarstagande.

• Ekonomiskt ansvarstagande handlar om att driva en verksamhet så att man tjänar så mycket pengar som möjligt och därmed tar ansvar inför aktieägarna för att både trygga företagets finansiella ställning och ge dem avkastning på investerat kapital.

• Miljömässigt ansvarstagande handlar om att driva en verksamhet på ett sätt som inte påverkar planeten och våra naturresurser på ett långsiktigt negativt sätt.

• Socialt ansvarstagande handlar om att driva sin verksamhet på ett sätt som kännetecknar en god samhällsmedborgare, det vill säga med hänsyn till andra medborgares hälsa och välbefinnande, oavsett om de är anställda, jobbar hos underleverantörer, är affärspartners eller konsumenter.

15

C S R i p r a k t i k e n – h u r f ö r e ta g j o b b a r m e d h å l l b a r h e t f ö r at t tj ä n a p e n g a r

Dessa tre områden, som innehåller exempel på saker vi kan göra, omfamnas av en etisk dimension som är det som i grund och botten styr hur vi gör saker och som hjälper oss att prioritera när vi tvingas väga ett initiativ mot ett annat. Men mer om denna dimension i slutet av den här delen.

För att ha en långsiktigt hållbar verksamhet gäller det alltså att balansera dessa tre områden på ett optimalt sätt. Det går inte att fokusera på ett eller två av dem och ignorera det/de andra. Ett företag som bara fokuserar på att optimera sin egen vinst utan hänsyn till omvärlden riskerar att uppfattas som girigt och kommer att se sin och sina produkters attraktionskraft minska över tid. Ett företag som bara fokuserar på att vara miljövänligt riskerar att glömma bort att säkerställa att deras anställda trivs på jobbet. Ett företag som bara fokuserar på sitt sociala ansvarstagande riskerar att förlora fokus på att produkterna också ska gå att sälja.

Utifrån förståelsen om denna balans kan vi dra en viktig slutsats: Det spelar ingen roll hur mycket ansvar man tar – om man inte tjänar pengar kan man inte ta ansvar. Det omvända gäller också. Om man inte tar ansvar kommer man inte kunna tjäna pengar i en värld där omvärlden förväntar sig att man tänker på dem. Då har man ingen hållbar affärsmodell.

Nyckelordet är hållbarhet. I slutet av 1980-talet skapade FN en kommission för miljö och utveckling, ledd av den förre norske statsministern Gro Harlem Brundtland och därför ofta kallad Brundtlandkommissionen, med uppdraget att ena världen kring en definition av tillväxt som inte sker på bekostnad av planetens hälsa. Resultatet blev bland annat följande definition av hållbar utveckling: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Frågan är naturligtvis hur den eleganta formuleringen omsätts i praktiken. Stiftelsen Det Naturliga Steget, grundad av svensken Karl-Henrik Robèrt, fick världsrykte för arbetet med att ena forskare från många olika läger kring fyra vetenskapligt grundade systemvillkor som måste vara uppfyllda för att uppnå en hållbar värld:

16

DEL 1 . V a d ä r C S R ?

1. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen. Att använda förnyelsebar energi i stället för fossila bränslen är ett sätt att förhindra den ökade koncentration av koldioxid i atmosfären som blir effekten när vi eldar olja som vi pumpat upp ur marken.

2. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion i naturen. Genom att använda alternativ till antibiotika kan vi förhindra att läkemedelsrester når våra vattendrag och påverkar fiskarnas immunförsvar.

3. Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska metoder. Om vi fäller skog för att göra plats för ett köpcentrum tränger vi undan flora och fauna. Bättre då att använda mark som tidigare varit bebyggd eller att bygga om en nedlagd fabrik som inte längre används.

4. Inte hindra människor att tillgodose sina behov. Om vi pressar våra underleverantörer till den grad att de som arbetar hos dem inte kan överleva på sin lön, medverkar vi till att skapa en negativ situation. Att säkerställa att alla som bidrar till att producera våra produkter eller tjänster har en levnadslön som är skälig är en självklarhet.

Begreppsorientering Även om enigheten är stor om vad hållbar utveckling innebär, råder tyvärr inte samma enighet om vilket begrepp som ska användas. Olika företag, konsulter och forskare föredrar olika begrepp, ofta beroende på vilken utgångspunkt de själva har, vilket gör att kommunikationen mellan olika grupper lätt blir lite förvirrad. En förklaring av de mest förekommande begreppen och deras kontext är därför på sin plats.

Corporate Social Responsibility är förmodligen det mest spridda och mest använda begreppet. Såväl betydelsen av att ordet ”corporate” ingår i begreppet som att det låter sig förkortas till en trebokstavskombination ska inte underskattas när man söker förklaringar till begreppets snabba spridning.

Begreppet lär ha uppkommit i USA, och eftersom det engelska ordet social kan betyda både ”social” och något som har med samhället att

17

C S R i p r a k t i k e n – h u r f ö r e ta g j o b b a r m e d h å l l b a r h e t f ö r at t tj ä n a p e n g a r

göra uppstod en viss begreppsförvirring, som än i dag plågar ämnesområdet. Detta gör att många felaktigt drar slutsatsen att ämnet bara handlar om socialt ansvar, inte miljöansvar.

En del företag har därför valt att eliminera ordet ”social” och kallar kort och gott området Corporate Responsibility, förkortat CR. Andra har fortsatt att använda begreppet CSR, väl medvetna om dess brister och därför noga med att förklara såväl begreppet som problematiken så snart tillfälle ges.

Corporate Citizenship är ett begrepp som framför allt används av bolag med hemvist i Nordamerika. Begreppet har sin grund i en dom från 1886 i den amerikanska högsta domstolen som slog fast att juridiska personer (företag) hade samma rättigheter som fysiska personer (medborgare) i enlighet med det fjortonde tillägget i Förenta staternas konstitution.

Domslutet handlade i första hand om att markera att företag inte längre var en del av staten, men gav även upphov till nya frågor. Om företag hade samma rättigheter som medborgarna, skulle då också samma moraliska och samhälleliga skyldigheter åläggas dem?

Det tog några decennier innan den tanken fick fäste i näringslivet. På IBM införde Thomas Watson progressiva principer som medförde ökat ansvar för de anställdas välbefinnande. Genom att fördubbla lönerna insåg Henry Ford att det blev lättare att attrahera och behålla de bästa ingenjörerna och arbetarna i bilfabriken, samtidigt som han skapade förutsättningar för de anställda att köpa sina egna bilar.1 Sedan dess har begreppet markerat att företagen har mer än profit i sikte, att man försöker agera som goda medborgare genom att ta hänsyn till andra och inte agera på ett sätt som kränker deras valmöjligheter.

Kopplingen till den egna historien är en trolig orsak till att det främst är amerikanska bolag som använt begreppet.

Environmental and Social Governance (förkortat ESG) är ett relativt ovanligt begrepp utanför finansbranschen där det använts flitigt, om än med lite annan innebörd. Fritt översatt betyder begreppet ”miljömässig och social styrning”, vilket skvallrar om ett släktskap med begreppet bolagsstyrning, som handlar om principer för hur ett bolag ska styras.

För att kunna bedöma ett företags förmåga att hantera nuvarande och kommande risker, och deras inverkan på företagets framtida förmåga att generera överskott till sina aktieägare, måste analytiker kunna bedöma vilka mekanismer som finns för att hantera dessa risker.

18

DEL 1 . V a d ä r C S R ?

Som den uppmärksamme läsaren redan insett innebär detta att ESGperspektivet medför en defensiv syn på området där riskminimering, snarare än möjlighetsmaximering, står i fokus. Detta brukar inte minst märkas i diskussioner med finansfolk. Genom att förstå kontexten för begreppet är det lättare att förstå när aktieanalytiker försöker säga att de anser att det är viktigt att ett bolag tar minst så mycket ansvar som deras omvärld anser att de behöver ta. I samma analytikers ögon är detta viktigt för att försäkra sig om att både bolaget och deras produkter eller tjänster ska betraktas som attraktiva på en marknad som förväntar sig att företag ska ta ett visst mått av samhällsansvar.

Triple Bottom Line (även TBL eller 3BL) är ett begrepp som myntats av den brittiske hållbarhetsexperten John Elkington för att beskriva synsättet att företag tillsammans med det finansiella resultatet på sista raden i bokslutet också bör redovisa det sociala och miljömässiga resultat verksamheten fått under året. Tillsammans ger de tre sista raderna (summerade som people, planet, profit) en betydligt bredare bild och därmed förståelse för företaget.

Sedan den första upplagan av denna bok har acceptansen för det här synsättet fått betydligt starkare fäste på finansmarknaderna. En bidragande orsak har bland annat varit olyckor med efterföljande kostsamma saneringar och oöverblickbara förluster av förtroendekapital hos allmänheten.

Ett exempel är BP:s oljeplattform Deepwater Horizon som exploderade och sjönk i Mexikanska golfen, vilket resulterade i det största utsläppet av olja någonsin och en rekordstor sanering av över åttio mil kust. BP tvingades upprätta en skadeståndsfond på 20 miljarder dollar.2 Kanske hade olyckor som denna kunnat undvikas om de risker som var förknippade med verksamheten hade redovisats i en miljöredovisning som tillmätts samma tyngd som den ekonomiska redovisningen?

I en önskan om att identifiera och minimera risker har allt fler investerare ställt krav på att de bolag man investerat i ska tillämpa triple bottom line-principen i sin redovisning samt göra det i enlighet med erkända redovisningsstandarder som underlättar jämförelse mellan olika företag.

Den vanligaste standarden är Global Reporting Initiative (förkortat GRI).

En logisk följd av principen blir därför att redovisa det ekonomiska resultatet tillsammans med det man gör på miljöområdet och i samhället i en och samma årsredovisning, snarare än uppdelat i en finansiell årsredovisning och en separat hållbarhetsredovisning.

19

C S R i p r a k t i k e n – h u r f ö r e ta g j o b b a r m e d h å l l b a r h e t f ö r at t tj ä n a p e n g a r

Sådan integrerad rapportering är dock fortfarande relativt ovanlig, vilket i huvudsak beror på att många företag fortfarande känner ett behov av att genom en separat rapport kunna manifestera med vilket allvar de arbetar med hållbarhetsfrågan. Många av de företag som har integrerade rapporter har ursprung i Sydafrika, ett resultat av kravet på att företag som är noterade på börsen i Johannesburg inte får separatredovisa sina resultat. Två nordiska föregångare när det gäller denna typ av integrerad rapportering är läkemedelsföretaget NovoNordisk och pensionsbolaget Storebrand.

Sustainability (eller hållbarhet) är det begrepp som är på väg att ta över som det mest använda och mest spridda begreppet. Förutom att begreppet, till skillnad från CSR, saknar komponenter som kan missförstås har det också fördelen att det inkluderar alla tre delar av ansvarstagande: ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Dessutom har begreppet en inneboende tidsdimension, något samtliga andra begrepp saknar.

Om man funderar på att köpa ett skrivbord förväntar man sig att det ska vara konstruerat på ett så bärkraftigt sätt så att det inte går sönder efter bara några månader. Om man är en medveten konsument förväntar man sig förmodligen också att det inte ska vara tillverkat av regnskogsträ, att det inte förekommit barnarbete under tillverkningen och att det transporterats på ett sätt som minimerar miljöpåverkan.

Genom att använda begreppet hållbarhet signalerar man alltså att personen som sitter vid skrivbordet och jobbar med denna typ av frågor har en längre tidshorisont än bara några månader. Det är talande att många av de företag som använder begreppet hållbarhet har arbetat med frågan i många år.

För att undvika förvirring inom det område som den här boken behandlar är hållbarhet därför det klokaste begreppet att använda för att beskriva ett företags strävan att agera på ett långsiktigt ansvarsfullt sätt.

Med några få undantag har hållbarhet därför blivit det ord som används av de flesta av de bolag som lyfts fram som föregångare inom området: Coca-Cola, Henkel, Interface, Nike, Starbucks, Toyota, Unilever och Whole Foods, för att nämna några. Detsamma gäller även många av de skandinaviska förebilderna på området: Electrolux, H&M, Max Hamburgare, SCA, Scandic, Statkraft och Stora Enso. Många av dessa företag följer dessutom Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor för att uppnå hållbarhet.

20

DEL 1 . V a d ä r C S R ?

Trots detta har vi behållit ”CSR” i titeln på den här boken. Det kan verka underligt, men orsaken är faktiskt den kommersiella aspekten. Tillsammans med min redaktör har jag gjort bedömningen att ”CSR” fortfarande är det begrepp som flest människor känner till. Genom att använda det i titeln ökar chansen att boken också blir ett exempel på hur hållbarhet och lönsamhet går hand i hand. Genomgående i boken används dock begreppet hållbarhet, även om CSR ibland används för att tydliggöra vissa resonemang.

Dialog med grannar I dag är det vanligt att man beskriver hur företag lever i symbios med sin omvärld och hur sammankopplat företagets framgång är med omgivningens framgångar. Men det har inte alltid varit så.

Under 1900-talets första hälft agerade näringslivet, den offentliga sektorn och den ideella sektorn som tre parallella solsystem med relativt begränsad överlappning när det gällde ansvarstagande.

Men under hotet av ännu ett världskrig började de närma sig varandra. Ett av de mer kända exemplen på samarbeten mellan de tre sektorerna är The Manhattan Project i USA, som syftade till att utveckla den första atombomben. Några decennier senare hade bland annat införandet av ett socialförsäkringssystem och försvarsmaktens ökade behov av avancerad teknik skapat tätare kopplingar mellan tidigare separata delar av samhället.

I mitten på 1960-talet definierade forskaren Eric Rhenman de olika grupper som är beroende av företaget och som företaget samtidigt är beroende av. I boken Företagsdemokrati och företagsorganisation3 etablerade Rhenman begreppet intressentgrupper och beskrev de olika grupperna. Definitionen gäller än i dag – en intressentgrupp är en grupp som påverkas av företagets verksamhet och samtidigt påverkar företaget.

(En genomgång av intressentmodellen och dess påverkan på företag ur ett svenskt perspektiv finns även i boken CSR: Företagsansvar i förändring av Maria Grafström, Pauline Göthberg och Karolina Windell.4) Under det första decenniet av 2000-talet har vi blivit vittne till hur olika kriser drabbat oss och fått såväl ekonomiska som samhälleliga effekter. Nu när marknaden, miljön och mänskligheten är alltmer globalt sammankopplad finns inte längre möjligheten att bara bry sig om den egna verksamheten – oavsett om det handlar om klimat, mat, säkerhet, energi

21

C S R i p r a k t i k e n – h u r f ö r e ta g j o b b a r m e d h å l l b a r h e t f ö r at t tj ä n a p e n g a r

eller ekonomi. Det är både fördelen och nackdelen med den globalisering som nu är en realitet.

Varje villaägare vet att man måste ta hänsyn till grannarna för att bli omtyckt i grannskapet, och att man måste samverka för att lösa problem i den egna byn. På samma sätt måste företagsledare säkerställa att den egna organisationen interagerar med grannarna – intressenterna – och löser de problem invånarna i den globala byn står inför.

Tommy Borglund, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, konstaterar i sin bok Värdeskapande CSR: Hur företag tar socialt ansvar att de viktigaste intressenterna är kunder, aktieägare, anställda, leverantörer och lokalsamhällets representanter. Därutöver räknas även konkurrenter, kreditgivare och media som intressentgrupper.

När gränserna mellan media och mottagare suddas ut blir också skiljelinjerna mellan olika intressentgrupper mer svårdefinierade. En anställd som bloggar kan definieras som både ”anställd”, ”media” och kanske även ”kund”. Om hon dessutom bor nära fabriken eller är engagerad i en förening i lokalsamhället tillhör hon än fler intressentgrupper.

För att veta vilka intressentgrupper som är ”viktigast” rekommenderar Borglund att man gör en intressentanalys där man väljer ut dem som verkar ha större påverkan än andra. Därefter försöker man kartlägga hur dessa påverkanskedjor ser ut samt om det finns några personer eller organisationer inom gruppen som är viktigare än andra. Målet med den efterföljande dialogen bör vara att hålla den dubbelriktad. Förutom att lyssna på synpunkter är det också ett tillfälle att förmedla egna tankar och i synnerhet vad man gör konkret i de frågor som är viktiga för de olika intressentgrupperna och på så sätt skapa förtroende för företagets verksamhet.

Som en av världens största datortillverkare befinner sig Hewlett-Packard (HP) i en utsatt situation där aktivistorganisationer regelbundet gör utspel för att försöka påverka hur företaget agerar i samhället. För några år sedan tog företaget ett steg tillbaka för att utvärdera arbetet, med målet att bli mer proaktiva och strategiska. ”Vi började med att kartlägga våra intressentgrupper och bedömde dem därefter utifrån hur starka och inflytelserika de var, men också utifrån hur villiga de var att samarbeta och lösa problem tillsammans med oss”, förklarade Mark Heintz, dåvarande ansvarig för HP:s intressentrelationer, när jag intervjuade honom i juni 2008.

22

DEL 1 . V a d ä r C S R ?

I dialogerna med intressenterna ser HP det som lika viktigt att lyssna på åsikter och önskemål som att berätta om vilka steg man tar för att förbättra sitt samhällsansvar. Man informerar också om varför företaget i dagsläget inte kan tillgodose omvärldens önskemål på alla punkter, och att på detta sätt våga blotta de svagheter och problem man har är ett sätt att skapa ett långsiktigt förtroende. ”Det känns först som att klä av sig naken, men det kan ju ha sina fördelar när man har målet att hitta en partner”, sa Heintz med ett snett leende.

HP ordnar även träffar mellan bolagsledningen och intressentorganisationer som ett sätt att bekanta sig med varandra men också för att använda aktivisterna som värdefulla rådgivare. När diskussionerna rasade som värst i bolaget om huruvida HP skulle offentliggöra listan med samtliga underleverantörer, bjöd man in organisationer som propagerade för schyssta arbetsförhållanden i fabrikerna. HP bjöd samtidigt in personer från Levi Strauss & Co och Nike, som båda publicerat sina leverantörslistor, för att dela med sig av sina erfarenheter. ”I efterhand berättade många av våra chefer att de gick till dessa möten och tänkte att ’Varför i all världen ska vi offentliggöra våra leverantörer?’ men att de lämnade mötena lika oförstående, men nu inför tanken på att inte göra det”, berättade Heintz.

I dag bygger HP:s strategi för intressentdialoger på tre P:n: prioritering, proaktivitet och partnerskap. Man prioriterar sina intressentgrupper, är proaktiv i att söka upp dem så att de inte behöver komma till HP och har ambitionen att hitta partnerskap som kan leda till lösningar som båda parter är tillfredsställda med.

För företag som vill bli långsiktigt hållbara är det alltså viktigt att ha en bra relation med intressenterna, men det är också viktigt att på olika sätt manifestera att man är intresserad av vad de tycker. Österrikiska bensinkedjan OMV publicerar varje år på sin webbplats en lista över alla organisationer man haft dialog med under året. Man redovisar även vad samtalen handlat om, och omvärlden kan också ta del av bilder och videor som summerar OMV:s årligen återkommande forum för intressentgrupper.

Klädföretaget Timberland använder av samma anledning sociala medier för att rapportera sina framsteg och få omvärldens kommentarer på dessa. Flera av kommentarerna, även de negativa, inkluderas dessutom i hållbarhetsredovisningen för att sätta dem i en kontext som består av samhällets reaktioner på aktiviteterna.

23

C S R i p r a k t i k e n – h u r f ö r e ta g j o b b a r m e d h å l l b a r h e t f ö r at t tj ä n a p e n g a r

Det är en bra idé att formalisera kontakterna och diskussionerna för att kunna hänvisa till dem i senare sammanhang och för att kunna följa upp vilka resultat de fått. Det kan handla om nya idéer som intressent­ dialogerna bidragit till men också i vilken utsträckning man framgångsrikt kunnat använda dessa forum som ett sätt för företaget att dela med sig av sina åsikter till omvärlden. ”Med bra staket får man goda grannar”, skrev poeten Robert Frost.

Men staketet måste också inkludera grindar och får inte vara så högt att grannarna misstänker att det pågår något fuffens där bakom.

Att uppträda som en god granne är ett av de uttalade målen på Toyotas fabriker i Nordamerika. ”Vi vill inte ge upphov till några klagomål från grannarna – de är ju trots allt våra grannar”, menar miljöchefen Kevin Butt.

Fabriken i Georgetown, Kentucky, är biltillverkarens största utanför hemmamarknaden Japan. Här producerar sjutusen anställda över en halv miljon fordon årligen. Men det är inte allt som produceras. Allt matavfall från personalmatsalen blir kompost som används i fabrikens köksträdgård, där det växer bland annat kål, broccoli, blomkål, bönor och zucchini. Grönsakerna – motsvarande över femtonhundra mål mat årligen – skänks sedan till behövande familjer i området. Lägg därtill ett och ett halvt ton frukt från träden på området, och över tiotusen ettåriga blommor som två heltidsanställda trädgårdsmästare driver fram i ett växthus på fabriksområdet.

Att ett företag som blivit känt för sitt sätt att optimera sin produktion väljer att satsa på något så långt från kärnverksamheten som att producera grönsaker, frukt och blommor är inte fullt så märkligt som det först kan verka. Komposterandet av sådant man tidigare slängde bidrar till att Toyota i Georgetown årligen sparar minst en och en halv miljon dollar i minskade sopavgifter. Man har helt enkelt funnit ett sätt att göra grannarna lika glada som ekonomiavdelningen.

Den etiska dimensionen Ett företag kan bara bli långsiktigt hållbart genom att säkerställa att alla aktiviteter för att ta miljömässigt och socialt ansvar har en koppling till det ekonomiska ansvarstagandet. Men ibland kolliderar dessa tre dimensioner och avslöjar att det också finns en fjärde dimension att ta hänsyn till: det etiska ansvarstagandet.

24

DEL 1 . V a d ä r C S R ?

Tänk dig att du ska ta ställning till om du är för eller emot genmodifierade grödor. Med tanke på att det finns allt fler munnar att mätta på jorden är det lätt att se fördelarna med genmodifierade grödor. Genom att modifiera generna kan växterna göras mer resistenta mot sjukdomar – vilket minskar behovet av bekämpningsmedel – och de kan dessutom göras mer högavkastande än traditionella grödor – vilket stärker bondens ekonomi och gör att fler kan äta sig mätta.

Anta att ett bolag som vill minska sin miljöpåverkan och ta mer ansvar för samhället väljer att satsa på ekologisk odling av genmodifierat vete där man skänker överproduktionen, i jämförelse med konventionellt vete, till FN:s matlager för katastrofhjälp.

Det är tydligt att en sådan affärsmodell har både ekonomiska och sociala fördelar och vid en första anblick därför kan betecknas som hållbar.

Sett ur ett miljömässigt perspektiv är det däremot inte säkert att den är hållbar, då vi i dag inte kan överblicka de konsekvenser som resistenta supergrödor kan få för den biologiska mångfalden i naturen. Därmed är det också omöjligt att säga om, eller i vilken utsträckning, det skulle kunna hämma våra barns möjligheter att göra egna val i framtiden.

Här är det alltså en fråga om etiska överväganden – vi vet inte om verksamheten får negativa konsekvenser för miljön, men vi måste besluta hur vi ska förhålla oss till möjligheten att så är fallet.

Ibland är det lätt att definiera var olika ämnen inom hållbarhetsområdet hör hemma. Frågan om biologisk mångfald är en del av det miljömässiga ansvarstagandet, mänsklig mångfald är en del av det sociala ansvarstagandet.

Men hur man investerar sitt kapital eller hur man beter sig när man gör upphandlingar är spörsmål som inte riktigt tycks passa in någonstans, men som är en viktig del av företagens ansvar i samhället.

Problemet med dessa kategoriseringar är ett tecken på att företagens hållbarhetsarbete också ofta måste betraktas ur ett etiskt perspektiv som påverkar både det ekonomiska, det sociala och det miljömässiga ansvarstagandet. Det bör ses som ett eget område, inte minst för tydlighetens skull. Detta är orsaken till att ansvarstagande när det gäller exempelvis investeringsstrategier, mänskliga rättigheter, uppförandekoder och produktansvar i den här boken har fått utgöra en egen separat del.

25

Allt tyder på att hållbarhet kommer att ha större påverkan på näringslivets sätt att göra affärer de kommande tio åren än vad internet haft de senaste tio åren.

Drivkraften är inte längre moral, men mammon. Insikten om att företag genom att bidra till att lösa samhällsproblem kan öka sin innovationsförmåga, konkurrenskraft och lönsamhet märks i allt fler organisationer, i allt fler branscher, i allt fler länder.

I CSR i praktiken – hur företag jobbar med hållbarhet för att tjäna pengar visar Per Grankvist, hållbarhetsredaktör på Veckans Affärer, genom mer än 160 konkreta exempel hur innovativa företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera för att öka sin lönsamhet. I denna reviderade och utökade upplaga av bästsäljaren ges både nya exempel och förklaringar till fler vanliga begrepp. Dessutom har en helt ny del adderats om den politiska bakgrunden till hur samhället sett på ansvarstagande under 1900-talet. I boken ingår nu även ett efterord med tankar om en tänkbar utveckling framåt, i skenet av bland annat Kinas ökade aptit på råvaror, det växande intresset för samhällsentreprenörskap och Occupy Wall Street-rörelsen.

LJAR E! BÄSTSÄ E RAD NY R EVID A U PPLAG E R 160 M E D ÖV L EXE M PE

Den som bara tänker läsa en bok om hållbarhet gör klokt i att välja CSR i praktiken – AFFÄRSVÄRLDEN

Den mest omfattande och matnyttiga boken om CSR – CHEFSTIDNINGEN

En ögonöppnare – PERSONAL & LEDARSKAP

En bra och användbar bok för alla som behöver bra tips och stöd i det egna hållbarhetsarbetet – MILJÖAKTUELLT

Best.nr 47-09827-9

Tryck.nr 47-09827-9-00