Page 1

I Synpunkt-serien ingår även kursboken Synpunkt 1a1 (50 p) för yrkesförberedande program samt en webbtjänst till båda kursböckerna. Läs mer på www.gleerups.se.

Anders Henriksson

Anders Henriksson har undervisat i naturkunskap, biologi och kemi på gymnasieskolan i ca 20 år. Nu arbetar Anders bl.a. som läromedelsförfattare och har samarbetat med Gleerups sedan 1994. Detta har resulterat i flera läroböcker i naturkunskap, biologi och kemi. Många av dessa tillhör de ledande på marknaden och de har fått välkända smeknamn som syftar på omslagen, t.ex. ”Grodan”, ”Strutsen” och ”Solrosen”.

Naturkunskap 100 p

Boken har följande kapitelindelning: 1 Naturkunskap för dig 2 Livets mångfald 3 I atomernas värld 4 Ekologi 5 Människan och miljön 6 Du och din kropp 7 Det gåtfulla arvet 8 Skadligt beroende 9 Sex och samliv

Synpunkt 1b

Synpunkt 1b (100 p) är en kursbok i naturkunskap anpassad till Gy11:s studieförberedande program. Boken presenterar grundläggande naturvetenskap och hjälper läsaren att kunna diskutera och ta ställning till aktuella samhällsfrågor med naturvetenskaplig anknytning.

Synpunkt

1b

Naturkunskap 100 p

Anders Henriksson


Människan och miljön

Människans energikrävande livsstil påverkar klimatet och miljön.

100


Syfte och mål Syften i ämnesplanen Utveckla förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ. Utveckla kunskaper om naturvetenskapens roll i olika samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling.

Mål i kapitlet Kunna beskriva olika energikällor samt deras klimat- och ekosystempåverkan. Kunna beskriva exempel på hur livsstil och konsumtion påverkar såväl närmiljön som miljön i ett globalt perspektiv. Känna till hur natur- och miljövård organiseras samt åtgärder för att bevara biologisk mångfald. Känna till hur man själv kan sträva mot hållbar utveckling så att vi kan tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Allmänt om energi Energi behövs för att celler ska leva, för att föremål ska kunna lyftas, för att sätta fordon i rörelse, för att vatten ska koka osv. Energi behövs med andra ord för att få något att hända. Förenklat kan vi beskriva energi som förmåga att kunna utföra arbete. Det finns olika former av energi. Vi ska kortfattat kommentera lägesenergi, rörelseenergi, värme, kärnenergi, elektrisk energi, kemiskt bunden energi och strålningsenergi.

sten 0,1 kg

höjd (m)

läges- rörelseenergi energi (Nm) (Nm)

2

2

0

1

1

1

0

0

ca 2

Lägesenergi och rörelseenergi Antag att du ska knäcka en nöt som ligger på marken genom att släppa en sten på den. Chansen för att nöten ska knäckas ökar med höjden som stenen släpps från. Ju högre upp du lyfter stenen desto mer lägesenergi får den. När stenen faller mot marken övergår lägesenergin till rörelseenergi (och lite värmeenergi pga. av friktion mot luften). Stenens fart ökar under fallet och rör sig som fortast just innan den når markytan. Ett föremål med mycket rörelseenergi kan uträtta ett större arbete (t.ex. knäcka en hårdare nöt) än ett föremål med lite rörelseenergi. Den ursprungliga lägesenergin bestämmer alltså den slutliga rörelseenergin och denna är i sin tur avgörande för hur ”knäckt” nöten blir.

Bilden visar en sten som väger 0,1 kg och som faller från 2 meters höjd. Under fallet omvandlas stenens lägesenergi till rörelseenergi. Energivärdena anges i enheten newtonmeter som förkortas Nm. (Figuren bortser från luftmotståndet.)

101


Biologisk mångfald Det finns ca 7 miljarder människor på jorden och vi blir allt fler i mycket snabb takt. Vårt behov av utrymme, mat, energi och andra resurser påverkar i hög grad miljön. Detta drabbar naturligtvis även andra arter än människan. Tusentals växt- och djurarter har försvunnit för alltid och utrotningen fortsätter skrämmande fort. Att bevara biologisk mångfald innebär att skydda arter, genetisk variation (t.ex. raser av husdjur) och naturtyper. Detta hör ihop. Vi måste t.ex. bevara urskogar, ängar och kärr för att inte arter ska utrotas. Varje art är ju anpassad till att leva i en viss miljö.

De fyra E-skälen

Biologisk mångfald handlar både om arter och om att bevara olika naturtyper.

Vitkindade gäss som bjuder på skådespel när de lyfter i gryningen.

152

De flesta av oss tycker det är fel att utrota växter och djur, bl.a. därför att även kommande generationer har rätt att få uppleva en mångfald av arter. Dessutom vet vi att balansen i ett helt ekosystem kan störas om nyckelarter försvinner. En annan anledning till att skydda arter är att vi inte vet vilka växter och djur som kan behövas för produktion av mat och mediciner i framtiden. Att bevara arter och naturtyper är också viktigt för rekreation, svampplockning, jakt, fiske, turistnäring m.m. Vi får inte heller glömma naturens skönhetsvärde. Upplevelser av blommande växter, fågelsång, vattenspeglar och lövträdens höstfärger är bara några exempel på naturliga livskvaliteter som vi ska vara rädda om. Nu har vi nämnt etiska, ekologiska, ekonomiska och estetiska skäl till att bevara biologisk mångfald. Dessa kallas för de fyra E-skälen.

5 – Människan och miljön


Skydd av arter och naturtyper Vi ska nu kommentera människans ansvar i naturen samt exempel på hur växter, djur och värdefull natur kan skyddas.

Allemansrätt och växtskydd I Sverige har vi något som är ovanligt i världen, nämligen allemansrätt. Den ger oss rätt att ströva fritt i naturen utan att fråga markägarna om lov. Det är dock inte tillåtet att beträda odlad mark eller tomter runt hus och ska man campa mer än en natt på samma ställe krävs markägarens tillstånd. Allemansrätten förutsätter att vi vistas i naturen på ett ansvarsfullt sätt. Vi får t.ex. inte bryta grenar från träd och buskar. Det är även förbjudet att ta löv, bark och kåda från levande träd. Man får plocka svampar, bär och ”vilda blommor” som inte är fridlysta. Den som plockar växter är dock skyldig att veta vilka arter som är fridlysta. Man kan alltså inte skylla på att att man inte kände till fridlysningen eller att man inte kunde artbestämma växten.

Djurskydd Alla vilda fåglar (inklusive fågelägg) och däggdjur är fredade enligt svensk jaktlagstiftning. De får alltså inte fångas eller dödas. Undantagna är vissa arter som man har bestämt allmän jakttid för. Det gäller t.ex. hare, rådjur och älg som får jagas under viss tid på året. Det är dock bara markägarna (eller de som får tillstånd av markägarna) som har rätt att jaga. Precis som växter kan andra djur än fåglar och däggdjur fridlysas enligt Miljöbalken. Så kallas den samling av lagtexter som ska skydda vår miljö. Som exempel kan nämnas att alla groddjur, ödlor och ormar är fridlysta i Sverige. Man får inte medvetet störa vilda djur. För att skydda häckande fåglar finns speciella fågelskyddsområden, där det är förbjudet att vara under häckningstiden. Med hänsyn till bl.a. häckande fåglar är det även förbjudet att låta hundar springa lösa i naturen under tiden 1 mars – 20 augusti. Fisket i sjöar och vattendrag tillhör markägarna. Man kan få tillstånd att fiska i sådant enskilt vatten genom att lösa fiskekort. Man får dock fiska fritt med spö och andra handredskap i våra fem största sjöar (Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön) samt i havet. Undantaget är laxfiske vid Norrlandskusten.

5 – Människan och miljön

Jungfru Marie nycklar är en orkidé. I Sverige är alla orkidéer fridlysta.

Igelkotten är ett däggdjur och skyddad enligt jaktlagstiftningen.

153


Rödlistade arter

Småtärnan är en av fågelarterna som är rödlistad i Sverige. Den häckar på sandstränder och boet består av en liten grop i marken. Arten hotas bl.a. av den alltmer utbredda badturismen.

Det är viktigt att veta vilka arter som ingår i naturen och vilka av dessa som är hotade. Därför finns ArtDatabanken som har till uppgift att arbeta med kunskapen om den biologiska mångfalden i Sverige. ArtDatabankens experter ska samla in, utvärdera och lagra information om hotade och missgynnade arter samt bedöma på vilka sätt arterna är hotade. Det är också ArtDatabankens uppgift att sammanställa den så kallade rödlistan. Det är en redovisning av hur det går för Sveriges växter, djur och svampar. I rödlistan kan du se vilka arter som är hotade och varför. Du kan också hitta uppgifter om arters utbredning och i vilka landskapstyper de finns. Dessutom har rödlistan information om vilka arter som har dött ut från Sverige.

Skyddsvärd natur

År 1909 blev Sarek nationalpark. Tidigare fanns inga nationalparker i Europa.

154

En växt- eller djurart är anpassad till en bestämd miljö. Därför hotas arter när vi förändrar landskapet så att vissa naturtyper försvinner. Som exempel kan nämnas att groddjur drabbas då våtmarker torrläggs. Växter som trivs på öppna betesmarker hotas när man upphör med betande djur som hindrar buskar och träd att växa upp osv. Ett sätt att skydda värdefulla naturområden är att klassa dem som nationalparker. Det är fredade områden som ägs av staten och som bildas efter beslut av regeringen. Av Sveriges ca 30 nationalparker finns de största i norra Sverige, där Sarek är en av de mest kända. Både länsstyrelser och kommuner kan bilda naturreservat. Det finns ca 3500 naturreservat i Sverige och tillsammans utgör dessa den största andelen skyddad natur i landet. Naturreservat kan finnas på privatägd mark. Man inför speciella regler och skötselplaner för varje reservat. Markägarna kan få ersättning om de hindras att bedriva t.ex. jord- eller skogsbruk inom reservaten. I Sverige finns även ett växande antal marina naturreservat som ska skydda värdefulla och känsliga områden i havet.

5 – Människan och miljön


Ansvar för miljön Om man ska mäta hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön i världen, kan detta göras ur antingen ett produktionseller konsumtionsperspektiv. I produktionsperspektivet beräknas t.ex. utsläpp av växthusgaser eller miljögifter för det land där varorna och tjänsterna produceras. Miljöpåverkan från produktionen av en vara tillskrivs då produktionslandet, även om varan exporteras och används i ett annat land. Konsumtionsperspektivet innebär däremot att varors och tjänsters totala miljöpåverkan alltid tillskrivs konsumenterna. Det innebär att om du köper och använder en vara som har tillverkats i t.ex. Kina, räknas all miljöpåverkan från varans produktion, frakt och framtida återvinning på dig. På så sätt blir ditt ansvar tydligt. Produktionsperspektivet används ofta i internationella förhandlingar som syftar till att begränsa utsläpp av gifter och växthusgaser. Det beror på att ett land i första hand kan påverka utsläppen inom det egna landets gränser. Konsumentperspektivet ger dock den mest rättvisa bilden av ansvarsfördelningen. Den innebär att rika länder med hög konsumtion inte kan framstå som mer miljövänliga genom att låta miljöfarlig verksamhet ske i andra länder.

Kläder av bomull som säljs i t.ex. Sverige omsätter energi, gödning, bekämpningsmedel och tusentals liter vatten (till främst konstbevattning) i produktionsländerna.

Ekologiskt fotavtryck Sett ur ett konsumtionsperspektiv lämnar du ekologiska fotavtryck i hela världen. Här kan vi bara ge några exempel på detta. Regnskog kan ha avverkats för att ge plats åt odlingen av palmoljan som ingår i chipsen, glassen eller sminket du konsumerar. Samtidigt behövs mer skog i världen för att fånga upp koldioxiden från de fossila bränslen som du medverkar till att förbränna. Sverige importerar mycket sojaprotein från bl.a. Brasilien. Sojaproteinet blir huvudsakligen foder åt kor, grisar och höns. Svenskarnas köttkonsumtion ”lånar” på så sätt mark som motsvarar 300000 fotbollsplaner för odling av soja i t.ex. Brasilien (enligt Världsnaturfonden år 2010). Det blir 220 kvadratmeter mark per svensk. Bomull odlas i varmt klimat och kräver riklig bevattning. I en enda T-tröja kan det finnas bomull som har omsatt 7000 liter vatten. Bomullsodlingen i Pakistan påverkar landets vattentillgångar och medverkar till att Indusfloden saknar ett stabilt flöde. Detta drabbar miljontals människor som är beroende av floden. Det påverkar även flodens djur, t.ex. den utrotningshotade floddelfinen.

5 – Människan och miljön

I takt med att tillgångarna på fisk har minskat i havet utanför Europa, har EU-länder ökat sitt storskaliga fiske utanför Afrikas västkust. Därmed har det blivit svårare för Västafrikas lokala fiskare att försörja sig. Våra ekologiska fotavtryck syns även i havet.

155


Mått på ekologiskt fotavtryck

koldioxidyta skogsyta betesmark åkeryta yta med vägar och byggnader

del av produktivt hav

Ditt ekologiska fotavtryck är summan av alla de ytor i världen som du gör anspråk på genom din konsumtion av varor och tjänster.

Så här många jordklot behövs om alla människor i världen har ett lika stort ekologiskt fotavtryck som genomsnittet i USA, Sverige respektive Pakistan.

USA

156

Det finns mått på människors ekologiska fotavtryck. Dessa visar hur stor del av jordens produktiva yta som krävs för att upprätthålla konsumtionen av varor och tjänster. I ytan ingår mängden hav, åker och betesmark som behövs för matförsörjningen. Ytan omfattar även skog och annan mark som krävs för att utvinna råvaror till byggnader och alla föremål vi konsumerar. Mark som täcks av vägar, hus och andra anläggningar som vi använder är också medräknad. I det ekologiska fotavtrycket ingår dessutom den produktiva yta som krävs för att ta hand om vårt avfall och våra utsläpp av växthusgaser. Globalt fotavtryck brukar anges i enheten globala hektar som förkortas gba. (En hektar motsvarar knappt två fotbollsplaner.) Om man delar upp jordens produktiva yta på antalet människor på jorden, skulle var och en av oss få knappt 2 globala hektar till sitt förfogande. Det kan jämföras med Sveriges globala fotavtryck som är knappt 6 gba/person och USA:s som är nästan 10 gba/person. Denna överkonsumtion i de rikare delarna av världen vägs delvis upp av underkonsumtion och fattigdom i andra delar av världen. Som exempel kan vi nämna att Etiopien och Pakistan har ekologiska fotavtryck på ca 1,5 respektive ca 1 gba/person. Man kan även illustrera globala fotavtryck med antalet jordklot som krävs för att upprätthålla en viss livsstil. Om alla människor på jorden skulle ha ett lika stort ekologiskt fotavtryck som genomsnittet i Sverige, skulle det behövas tre jordklot. Det har vi inte och därför måste vi hitta metoder att fördela jordens resurser rättvist utan att överkonsumera. Det krävs med andra ord omställningar för att vi ska uppnå en hållbar utveckling. Detta uttryck står för att vi måste tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Sverige

Pakistan

5 – Människan och miljön


Utblick Osynligt vatten

Sjön som nästan försvann

När du duschar, tvättar och diskar använder du vatten som du ser och du kan enkelt mäta mängden vatten som går åt. Detta är dock inte det enda vattnet du omsätter. Det mesta vattnet du konsumerar är faktiskt osynligt för dig. Det är så kallat virtuellt vatten. Vi kan starta med en kopp kaffe för att förklara detta. Koppen innehåller 2 dl ”synligt vatten”, men den har dessutom förbrukat 140 liter virtuellt vatten. Det är vatten som behövdes för att odla koppens kaffebönor. Bomullsplantor kräver mycket vatten, samtidigt som de ofta odlas i torra områden där konstbevattning är nödvändig. Det gör att produktionen av en enda bomullsskjorta kan ha krävt närmare 3000 liter vatten. När du köper ett par jeans förbrukar du av samma anledning ca 10000 liter virtuellt vatten. Detta påverkar miljön i produktionsländerna. På sidan 155 nämns att floden Indus i det folkrika Pakistan numera saknar ett stabilt flöde.

Förändringen av Aralsjön i Centralasien är det kanske mest påtagliga exemplet på negativa effekter till följd av konstbevattning. Aralsjön var tidigare världens fjärde största insjö, men nu har ca 80 % av sjön torkat ut. Den främsta orsaken till detta är massiv konstbevattning av bomullsfält i regionen. Tidigare bidrog fisket i Aralsjön till en stark ekonomi, men nu står fiskebåtarna strandade och övergivna. Avdunstningen har dessutom lämnat tjocka saltlager på marken. Detta ger lokalbefolkningen hälsoproblem eftersom vinden sprider saltet som dessutom innehåller bekämpningsmedel från bomullsodlingarna. Aralsjön ligger på gränsen mellan Kazakstan och Uzbekistan, men utvecklingen påverkas även av andra länder som tar vatten från sjöns tillflöden. Här finns en källa till konflikter som kan bli hetare om dessutom befolkningsökningen och den globala uppvärmningen minskar vattnets tillgänglighet.

Produktion av 1 kg nötkött förbrukar 16 000 liter vatten 1 kg hönskött förbrukar 3 900 liter vatten 1 kg ris förbrukar 2 700 liter vatten 1 kg vete förbrukar 1 200 liter vatten 1 kopp kaffe förbrukar 140 liter vatten

5 mil

I Sverige använder vi nästan 6000 liter vatten per person och dag, inklusive vårt virtuella vatten från t.ex. livsmedel. Volymen motsvarar 74 badkar.

5 – Människan och miljön

Satellitbild av Aralsjön år 2010. Sjön omges av ökenlandskap. Den vita linjen visar sjöns storlek innan vattnet började sina omkring år 1960.

157


Turism och miljö

Det är positivt om valskådning kan ersätta valjakt.

158

Resor och turism omsätter mycket pengar. Många u-länders ekonomi baseras i väsentlig grad på turism. Det är bl.a. unika naturupplevelser som lockar turisterna till dessa länder. Turismen har även stor betydelse för svensk glesbygd, inte minst för många fjällkommuner. Där kan ofta turistverksamhet kompensera förlust av arbetstillfällen i samband med att andra näringsverksamheter försvinner. I vissa fall bidrar turismen till förbättrat miljöskydd. Det kan t.ex. vara lätt att motivera införandet av nationalparker om dessa lockar turister som ger lokalbefolkningar förbättrade inkomster. I bl.a. Norge finns före detta valjägare som utnyttjar sina båtar och sitt kunnande till att visa Atlantens valar för turister och naturfotografer. Där har turistpengar ersatt jaktinkomster.

5 – Människan och miljön


Turister som reser utomlands är huvudsakligen människor från rika länder som besöker fattiga länder. I detta finns en risk. Turisternas krav på bekvämlighet och service kan locka beslutshavare att anlägga vägar, flygplatser och hotell i miljöer som är känsliga ur naturvårdssynpunkt. I bl.a. Östafrikas kända nationalparker finns täta nätverk av bilvägar. Trots det kör många turister utanför vägarna för att kunna fotografera lejon, antiloper och annat storvilt. Detta stör naturligtvis djurlivet och det innebär ett stort slitage på naturen. Med turismen följer ofta en livlig handel med exotiska djur och växter. Det kan röra sig om papegojfjädrar, kammar av sköldpaddsskal, elfenbensfigurer, korallsmycken m.m. Den olagliga handeln med vilda djur omsätter mycket mer pengar än den lagliga. Det innebär att handeln är okontrollerad och att arter riskerar att utrotas. Ekoturism är ett begrepp som används alltmer av researrangörer. Med begreppet vill man locka turister som anser att miljöansvar ska prägla resornas upplägg. Ekoturisten kan t.ex. avstå från traditionella krav som hotellkedjor med swimmingpooler, tillgång till icke-lokal mat och handel med olämpliga souvenirer. Den omfattande turismen bidrar naturligtvis till spridning av växthusgasen koldioxid. Detta gäller speciellt flygresor till avlägsna mål. Se sidan 123.

5 – Människan och miljön

På populära turistmål som t.ex. den Östafrikanska savannen måste turisternas rörelsefrihet begränsas för att inte slitaget i naturen ska bli alltför stort.

159


Skogen lockar till äventyr. Den kan även erbjuda avkoppling och få oss att må bra. Dessutom förser skogen oss med bränsle, virke, viltkött, svampar och bär. Skogen är också bra för klimatet och den renar luften. Allt detta är exempel på värdefulla ekosystemtjänster.

Ekosystemtjänster I detta och i det föregående kapitlet om ekologi beskrivs flera exempel på ekosystemtjänster. Så kallas de funktioner hos ett ekosystem som på något sätt gynnar människan. Det är tjänster som vi får gratis av naturen och som vi ofta tar för givna. De är dock sårbara och förutsätter att vi agerar inom ramarna för en hållbar utveckling. Utgångspunkten är att ekosystemtjänsterna är tillgängliga för oss alla, men i praktiken är många av dem mycket ojämnt fördelade mellan människorna på jorden. Bland ekosystemtjänsterna finns reglerande tjänster, produkter och kulturtjänster.

Reglerande tjänster Växters upptag av koldioxid är exempel på en tjänst som hjälper till att reglera atmosfärens kemiska sammansättning. Denna påverkar

160

5 – Människan och miljön


bl.a. klimatet. Pollinering är en viktig tjänst som ökar tillgången på mat i form av frukter, bär och annan växtföda. Ett tredje exempel på reglerande tjänster är vattenrening i våtmarker. Nedbrytning av döda växter och djur är en reglerande tjänst som krävs för att ämnen ska kunna återanvändas i ett ekosystem. Nedbrytningen påverkar hur bördig marken är och den gör det möjligt att kompostera.

Havet erbjuder bl.a. fisk, salt, rekreation och biologisk mångfald. Det tar upp koldioxid från luften och dess vattenströmmar hjälper till att fördela värmen på jorden. Värdet av havets många tjänster överstiger kostnaderna för att bevara dem.

Produkter Tack vare växternas fotosyntes får vi olika produkter som t.ex. syre, mat, bränsle samt byggmaterial i form av virke. En annan produkt som ”friska” ekosystem bjuder på är rent dricksvatten.

Kulturtjänster Till gruppen kulturtjänster räknas bl.a. rekreation samt vackra och spännande upplevelser. Dessa tjänster utgör en viktig del av människors kultur och de har positiva effekter på hälsan.

5 – Människan och miljön

161


Hur miljövård organiseras Natur och miljö skyddas bl.a. genom lagstiftning. Den lagtext som reglerar natur- och miljöärenden i Sverige heter miljöbalken. Den inleds med följande övergripande mål: • Människans hälsa och miljön ska skyddas mot störningar. • Natur- och kulturområden ska skyddas och vårdas. • Den biologiska mångfalden ska bevaras. • En god hushållning av mark och vatten ska bevaras. • Återanvändning och återvinning ska främjas.

Den som driver en verksamhet eller gör något annat som påverkar miljön ska själv kontrollera och visa att miljöbalken följs. Det kallas för egenkontroll. Vid behov kan en verksamhet även kontrolleras av en myndighet, t.ex. av kommunens miljökontor. Så kallas ofta den kommunala miljönämndens tjänstemannaorganisation.

Den som vill anlägga en industri eller bedriva annan verksamhet som kan påverka miljön måste söka tillstånd. Då görs en miljökonsekvensbeskrivning, dvs. en bedömning av verksamhetens miljöpåverkan. Om det gäller tillverkning av en produkt bedöms inte enbart produktionen. Man tar också hänsyn till hur miljön påverkas av att produkten senare används och hur materialet i produkten kan återvinnas. Planeras mindre omfattande anläggningar och miljöingrepp anmäls detta till kommunen eller till länsstyrelsen. I kommunen finns en miljönämnd som har det politiska ansvaret för naturen och miljön på lokal nivå. Stora industrianläggningar och omfattande utbyggnader av t.ex. vägar ska däremot prövas av regeringen. Dessa ärenden brukar hamna på Naturvårdsverket. Så heter den statliga myndighet som har det huvudsakliga ansvaret för landets natur- och miljövård. Det är Naturvårdsverket som ser till att miljöpolitiska beslut genomförs.

Vi måste följa EU-rätten Som medlem i EU måste Sverige anpassa sin lagstiftning så att den inte strider mot EU-rätten, dvs. EU:s samlade lagar och regler. Dessa gäller före nationell lag, även när det handlar om miljöfrågor. EU:s miljöskyddsregler är minimiregler som sätter en lägsta standard för medlemsländerna. Dessa har rätt att anta strängare miljöskyddskrav än vad EU föreskriver, men det är inte tillåtet för medlemsländerna att ha mindre stränga miljöskyddskrav än EU:s minimikrav. EU:s miljöpolitik bygger på försiktighetsprincipen och på förorenaren betalar-principen. Försiktighetsprincipen innebär att myndigheterna kan sätta in åtgärder för en verksamhet om det finns skäl att misstänka att den kan skada miljö eller hälsa, även om det saknas vetenskapliga bevis. Förorenaren betalar-principen, eller Polluters

162

5 – Människan och miljön


Pay Principle (PPP) som den kallas internationellt, innebär att den som orsakar en miljöskada ska betala kostnaden för att reparera den. Denna princip ligger till grund för handel med utsläppsrätter, koldioxidskatt, elcertifikat och andra ekonomiska styrmedel som beskrivs på sidorna 122 – 123.

Internationella konventioner Svensk natur- och miljövård påverkas även av internationella miljökonventioner. Det är internationella avtal som syftar till att skydda miljön och naturresurserna. Ett exempel är klimatkonventionen som arbetats fram inom FN. Klimatkonventionen är inte bindande, utan uppmanar till förändringar hos de länder som har undertecknat och därmed godkänt den. Länderna som har undertecknat klimatkonventionen träffas varje år för vidare förhandlingar. Under dessa försöker man bl.a. enas om bindande protokoll som begränsar utsläpp av koldioxid m.m. Bland övriga miljökonventioner som Sverige har undertecknat kan nämnas • Konventionen om miljön i Östersjön (Helsingforskonventionen) • Konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljöer (Bernkonventionen) • Konventionen om biologisk mångfald (Mångfaldskonventionen) De två senare konventionerna har bl.a. lett fram till införandet av Natura 2000. Det innebär att EU-länderna bygger ett nätverk av skyddsvärda naturområden. Dessa områden ska ha bevarandeplaner som pekar ut naturvärdena och beskriver vad som krävs för att värdena ska bevaras. I Sverige är Natura 2000-områdena skyddade enligt miljöbalken.

Miljövårdsorganisationer Svenska Naturskyddsföreningen är Sveriges största natur- och miljövårdsorganisation. Tack vare sitt stora medlemstal har föreningen kraft att påverka beslut som rör miljö- och naturvård. Föreningen arbetar även med information om miljövänlig konsumtion och gör konkreta naturvårdsinsatser. Världsnaturfonden som förkortas WWF (World Wildlife Found) är exempel på en internationell organisation som man kan stödja ekonomiskt för att rädda hotade växter, djur och miljöer.

5 – Människan och miljön

Här är fågelskådare ute tillsammans. Medlemmar i en naturförening kan lära av varandra. Dessutom har ofta föreningar större chans att påverka naturvårdsärenden än enskilda personer.

163


Sammanfattning Människan och miljön del 3 Ozon finns på hög höjd i atmosfären och minskar mängden farlig UV-strålning som når jordytan. Freoner (CFC-gaser) är exempel på ämnen som förstör ozon. Bland annat bilavgaser underlättar bildning av marknära ozon. Detta är skadligt för oss. DDT, PCB och dioxiner är exempel på klorerade kolväten. Dessa fettlösliga gifter bryts ner mycket långsamt i naturen. DDT och PCB har bl.a. stört reproduktionen hos sälar och rovfåglar. Flamskyddsmedel kan vara giftiga och har påvisats i bröstmjölk och blod hos människan. Läkemedel är biologiskt aktiva ämnen och kan därför göra skada i naturen. Bekämpningsmedel som ”läcker” ut i naturen kan förgifta t.ex. vattenlevande organismer. Kadmium, bly och kvicksilver är giftiga tungmetaller. De är grundämnen och kan inte brytas ner. Miljögifter som är svåra att bryta ner och som lagras i vävnader, koncentreras uppåt i näringskedjorna. Därför drabbas ofta rovdjuren värst. Bra miljöval, Svanen och KRAV-märket är exempel på miljömärken som vägleder konsumenter. Jordbruk, trafik och rationellt skogsbruk bidrar till övergödning av sjöar och hav. Tillskottet av närsalter ökar mängden planktonalger. När dessa dör blir de ”mat” åt bottenlevande bakterier som förökar sig och förbrukar allt mer syre. Det leder till syrebrist på djupet, vilket bl.a. drabbat Östersjöns torskar. Slingrande vattendrag och våtmarker minskar utsläpp av närsalter i havet.

Det finns fyra E-skäl (etiska, ekologiska, ekonomiska och estetiska) till att bevara biologisk mångfald, dvs. till att bevara en mångfald av arter, gener och naturtyper. Sverige är ett av få länder som har allemansrätt. Den ger oss rätt att under ansvar vistas i naturen utan att fråga markägarna om lov. Alla fåglar och däggdjur är fredade enligt svensk jaktlagstiftning. Vid behov kan övriga djur samt växter fridlysas. Rödlistan är en förteckning över hotade arter. Nationalparker och naturreservat är bl.a. till för att bevara natur och arter med speciella krav. Miljöpåverkan av varor och tjänster kan tillskrivas producenterna eller konsumenterna. Man kan med andra ord mäta miljöpåverkan ur ett produktionseller konsumtionsperspektiv. Ditt ekologiska fotavtryck är summan av alla de ”produktiva ytor” i världen som du gör anspråk på genom din konsumtion. Det skulle behövas tre jordklot om alla människor i världen hade ett lika stort ekologiskt fotavtryck som vi svenskar har. Om turistresor präglas av miljöansvar talar man om ekoturism. Värdet av ekosystemtjänster överstiger ofta kostnaderna för att bevara dem. Sveriges samlade lagtext om natur och miljö heter miljöbalken. Vi måste dessutom rätta oss efter EUrätten och internationella miljökonventioner. Testa dig själv på sidan 167.

164

5 – Människan och miljön


Testa dig själv Del 1 (sidorna 101 – 113)

Tänk ut

5.1 Vilka energiomvandlingar sker när en sten faller ner mot golvet?

5.12 Det behövs energi i form av värme för att du ska kunna koka eller steka mat. Antag att denna energi kommer från solen. Beskriv energins väg och olika energiomvandlingar från solen till din spisplatta.

5.2 Förklara följande begrepp. b elektrisk energi

a värme

c kemisk bunden energi

d kärnenergi

5.3 Ge exempel på olika typer av strålning som kan beskrivas som vågrörelser. Räkna upp exemplen i ordning från den mest energirika strålningen till den minst energirika. 5.4 Enligt energiprincipen kan energi varken förintas eller nyskapas. Varför behöver vi minska vår energianvändning om energi inte kan förintas? 5.5 Vad menas med att t.ex. en bil har verkningsgraden 30 %? 5.6 Ett land vid ekvatorn tar emot mer energi från solen per år och kvadratmeter än vad Sverige gör. Varför är det så?

5.13 LED-lampor innehåller lysdioder som omvandlar elektrisk energi till en större andel ljus och en mindre andel värme än t.ex. glödlampor. Därför kan en LED-lampa med låg effekt lysa lika starkt som en glödlampa med högre effekt. Tänk dig en lampa som ska lysa 1000 timmar. Hur mycket energi sparas om lampan är en LED-lampa med effekten 3 W istället för en glödlampa med effekten 30 W?

Argumentera 5.14 Vad anser du om följande synpunkt? Vattenkraft är en ren och förnyelsebar energikälla. Därför bör vi anlägga vattenkraftverk i de svenska älvar som ännu är outnyttjade.

5.7 Ge exempel på var solceller används. 5.8 Beskriv hur en solfångare kan fungera. 5.9 Beskriv hur jordvärme kan utnyttjas till att värma en bostad. 5.10 a Beskriv hur ett vattenkraftverk fungerar?

b På vilka sätt påverkas miljön av att man utnyttjar vattenkraft för att framställa el?

5.11 a Beskriv fördelar med vindenergi.

b Beskriv nackdelar med vindenergi.

5 – Människan och miljön

Del 2 (sidorna 114 – 139) 5.15 Vad är torv? 5.16 Rita en bild som visar förekomst av naturgas och olja nere i berggrunden. Sätt namn på olika bergarter som ingår i din bild och förklara vilken betydelse dessa har för att oljan och gasen ska kunna bevaras i berggrunden. 5.17 Ge exempel på produkter som man utvinner i ett oljeraffinaderi.

165


Testa dig själv 5.18 Ge exempel på skador som ett utsläpp av olja i havet kan orsaka.

5.30 Förklara hur ökad produktion av biobränslen i Afrika skulle kunna leda till ökad urbanisering.

5.19 Vad menar en forskare som påstår att vi nu står inför ”Peak Oil”?

5.31 Förklara vad isotoper är.

5.20 Vad menas med miljöns bärkraft? 5.21 a Rita och förklara vad som menas med växthuseffekten.

b Vilken gas i atmosfären har störst betydelse för växthuseffekten?

5.22 Ge två orsaker till varför havsytans nivå höjs till följd av global uppvärmning. 5.23 Beskriv negativa effekter av att Arktis sommaris får minskad utbredning. 5.24 Beskriv ekonomiska styrmedel som används för att stimulera till minskad spridning av växthusgaser. 5.25 Ge exempel på vad du kan göra för att motverka global uppvärmning. 5.26 Ge två exempel på föroreningar som medverkar till försurning av miljön. 5.27 a Varför har försurade sjöar ofta klart vatten?

5.33 Varför måste man anrika uran innan det kan användas i ett kärnkraftverk? 5.34 Vad händer med bränsleavfallet från våra svenska kärnkraftverk?

Ta reda på 5.35 a Vad är fjärrvärme och hur utnyttjas den till uppvärmning av bostäder?.

b Ge exempel på energikällor/bränslen som används till fjärrvärme i Sverige.

Tänk ut 5.36 Tänk på kolets kretslopp i naturen och beskriv kolatomernas väg från koldioxid i luft till molekyler i olja. 5.37 År 1950 fanns det ca 2,5 miljarder människor på jorden. Med hur många procent har jordens befolkning ökat sedan dess?

5.28 Hur kan ökad halt av koldioxid i atmosfären leda till sänkt pH i havet?

Argumentera

5.29 a Förklara vad biobränsle är.

5.38 Vad anser du om följande påstående? Vi bör bygga ut kärnkraften för att göra oss mindre beroende av fossila bränslen.

166

b När en sjö håller på att bli försurad kan änder som t.ex. knipor gynnas medan fisktärnor missgynnas. Förklara varför.

5.32 I genomsnitt får varje människa i Sverige en stråldos på 5 mSv per år. Varifrån kommer det mesta av denna strålning?

b Ge exempel på två biobränslen.

5 – Människan och miljön


Testa dig själv Del 3 (sidorna 140 – 160)

5.47 a Vad är ett ekologiskt fotavtryck? b Ge exempel på vad du kan göra för att minska ditt ekologiska fotavtryck.

5.39 a Vad är ozon? b Varför är ”ozonskiktet” på hög höjd i atmosfären tunnare än normalt? c Hur kan människan påverkas av att ”ozonskiktet” förtunnas? d Ge exempel på hur marknära ozon bildas.

5.48 Ge exempel på hur natur och miljö kan a påverkas positivt av turism

b påverkas negativt av turism

5.49 Ge exempel på skogens ekosystemtjänster. 5.40 a Vad är DDT? b Ge exempel på hur DDT påverkar fåglar.

c Ge exempel på produkter som innehåller flamskyddsmedel. d Ge exempel på hur läkemedel kan påverka liv i ett ekosystem. e Vad heter den myndighet i Sverige som avgör om ett bekämpningsmedel får användas?

5.41 a Ge exempel på tungmetaller. b Varför lagras tungmetaller i kroppen utan att brytas ner? 5.42 Varför drabbas ofta rovdjur värst av miljögifter? 5.43 Beskriv sambandet mellan övergödning och syrefattiga bottnar i t.ex. Östersjön. 5.44 Varför är det bra att återskapa våtmarker? 5.45 a Vad menas med att bevara biologisk mångfald? b Nämn olika skäl till att bevara biologisk mångfald. 5.46 Miljöpåverkan kan beskrivas ur ett produktionseller konsumtionsperspektiv. Beskriv skillnaden.

5.50 Vad är ett Natura 2000-område?

Ta reda på 5.51 Beskriv vattenflödet genom staden du bor i eller som finns närmast din bostad. Varifrån kommer vattnet som används i hushållen? Hur transporteras vattnet? Var renas avloppsvattnet och var hamnar det efter reningen? 5.52 Nästan alla hushåll och mindre industrier är anslutna till kommunala reningsverk för avloppsvatten. Större industrier har som regel egna reningsanläggningar. I de kommunala reningsverken brukar följande tre reningssteg ingå • mekanisk rening • kemisk rening • biologisk rening Beskriv vad dessa tre reningssteg innebär.

Argumentera 5.53 Vad anser du om följande påståenden? a Vi i Sverige ska inte lägga oss i miljön i andra länder. Vi har nog med att sopa rent utanför vår egen dörr?

b Det är bra att den som köper bensin får betala koldioxidavgift och energiskatt.

WEBBSTÖD:

5 – Människan och miljön

www.gleerups.se

167


I Synpunkt-serien ingår även kursboken Synpunkt 1a1 (50 p) för yrkesförberedande program samt en webbtjänst till båda kursböckerna. Läs mer på www.gleerups.se.

Anders Henriksson

Anders Henriksson har undervisat i naturkunskap, biologi och kemi på gymnasieskolan i ca 20 år. Nu arbetar Anders bl.a. som läromedelsförfattare och har samarbetat med Gleerups sedan 1994. Detta har resulterat i flera läroböcker i naturkunskap, biologi och kemi. Många av dessa tillhör de ledande på marknaden och de har fått välkända smeknamn som syftar på omslagen, t.ex. ”Grodan”, ”Strutsen” och ”Solrosen”.

Naturkunskap 100 p

Boken har följande kapitelindelning: 1 Naturkunskap för dig 2 Livets mångfald 3 I atomernas värld 4 Ekologi 5 Människan och miljön 6 Du och din kropp 7 Det gåtfulla arvet 8 Skadligt beroende 9 Sex och samliv

Synpunkt 1b

Synpunkt 1b (100 p) är en kursbok i naturkunskap anpassad till Gy11:s studieförberedande program. Boken presenterar grundläggande naturvetenskap och hjälper läsaren att kunna diskutera och ta ställning till aktuella samhällsfrågor med naturvetenskaplig anknytning.

Synpunkt

1b

Naturkunskap 100 p

Anders Henriksson

Profile for Smakprov Media AB

9789140673596  

Anders Henriksson Naturkunskap 100 p 100 Människans energikrävande livsstil påverkar klimatet och miljön. 1 1 Mål i kapitlet Utveckla förmåg...

9789140673596  

Anders Henriksson Naturkunskap 100 p 100 Människans energikrävande livsstil påverkar klimatet och miljön. 1 1 Mål i kapitlet Utveckla förmåg...

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded