–Det blir nog bra, om vi bara låter honom vara ifred en stund, sa Tomtemor och gick tillbaka till sysslorna i köket. Tomtefar nickade, men gick ändå fram till Lill-Nisse och klappade honom vänligt på huvudet. Som om han vore en hund. –Det blir nog bra snart, ska du se, sa han också. Om det är något som bekymrar dig, då kan du alltid komma till mig och prata. Lill-Nisse nickade men sa ingenting. Jo, han visste att han alltid kunde prata med Tomtefar om det var något som bekymrade honom, eller om han behövde hjälp med något. Tomtefar var alltid snäll och trygg. Men den här gången skulle det inte fungera. Tomtefar skulle inte förstå.
10