Koll på Geografi
Koll på Geografi Hur fungerar en karta? Hur ser Sverige ut? Hur använder vi våra naturtillgångar? Det här och mycket mer får eleverna svar på i Koll på Geografi 4. Boken ger eleverna basen i geografi med utgångspunkt i natur- och kulturgeografin.
Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin
Geografi
4
4
Till varje årskurs finns en grundbok, en aktivitetsbok och en lärarguide. Serien består av Koll på Geografi 4 Koll på Geografi 5 Koll på Geografi 6
ISBN 978-91-523-3300-6
(523-3300-6)
KollpaGeo_4_omslag.indd 3
2017-01-19 16:47
Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin
Geografi
4
Sanoma Utbildning
5750_Geo4_Framvagn.indd 1
2017-01-19 16:26
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör: Kristina Holm Grafisk form: Tomas Widlund, AB Typoform Layout och produktion: AB Typoform Illustrationer: AB Typoform Bildredaktör: Margareta Söderberg samt AB Typoform Koll på Geografi 4 ISBN 978-91-523-3300-6 © 2016 Kjell Haraldsson, Hanna Karlsson, Lena Molin och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonus-avtalet) är detta verk att se som ett engångsmaterial. Engångsmaterial får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Kopiering för undervisningsändamål av denna bok är således helt förbjuden. Utan tillstånd av förlaget kommer kopiering utöver avtalet att innebära ett otillåtet mångfaldigande. Ett sådant intrång medför straffansvar och kommer att ge upphov till skadeståndsskyldighet enligt 53 och 54 §§ lagen om upphovsrätt. Tryck: Livonia Print, Lettland 2017
5750_Geo4_Framvagn.indd 2
2017-01-19 16:26
Innehåll Vad är geografi?
6
1 Kartan
8
Kartan är det viktigaste hjälpmedlet inom geografin. I det här kapitlet får du bland annat lära dig att känna igen och använda olika slags kartor. Från verklighet till karta
10
Kartans tecken och färger
12
Hitta rätt!
14
Olika kartor
16
Sveriges indelning
18
Historiska kartor
20
2 Så formades Sverige
22
Att Sverige ser ut som det gör är ingen slump. I det här kapitlet får du några förklaringar till varför Sverige ser ut som det gör. Bergen
24
Isen
26
Spår efter isen
28
Människan och landskapet
30
Plötsliga förändringar i landskapet
32
3 Sveriges natur
34
I det här kapitlet får du läsa om hur naturen och landskapet ser ut i olika delar av Sverige. Olika landskapstyper
35
Fjällen
36
Skogen
38
Odlingsmarken
40
Kusten
42
Våtmarker
44
Sveriges yttersta punkter
45
Naturreservat och nationalparker
46
4 Sveriges naturresurser 48 Sverige har gott om vatten, skog, järnmalm och odlingsbar mark. I det här kapitlet får du lära dig mer om våra naturresurser. Vatten
50
Vattenkraft
52
Rent vatten
54
Skogsbruk
56
Jordbruk
58
Malm
60
Svenska uppfinningar
64
4
5750_Geo4_Framvagn.indd 4
2017-01-19 16:26
5 Vatten
66
Norden omges av hav och det finns gott om sötvatten i de många sjöarna och vattendragen. I det här kapitlet får du lära dig mer om det viktiga vattnet. Vattnets kretslopp
68
Vatten som omger Norden
70
Sjöar
72
Vattendrag
74
I havets djup
76
6 Väder och klimat
78
Att förstå sig på vädret är en viktig del av ämnet geografi. Här får du läsa om väder och klimat och hur en väderprognos kommer till. Från satellitbild till väderkarta
80
Från väder till klimat
82
Väderfenomen
84
7 Sveriges befolkning
86
Det sista kapitlet i boken handlar om människorna i Sverige, bland annat om vilka vi är och var vi bor. Befolkningen ökar
88
Var bor vi?
90
Städer
92
Den hållbara staden
94
Migration
96
Samerna
98
Språk, dialekter och ortnamn
100
Tabeller
102
Register
104
5750_Geo4_Framvagn.indd 5
5
2017-01-19 16:26
Olika kartor En tematisk karta visar ett speciellt tema, till exempel var det bor många människor eller hur djup snön är på olika platser. Informationen visas med hjälp av färger, punkter, figurer eller linjer. Det är därför viktigt att studera teckenförklaringen när man använder en tematisk karta.
Snödjup >75 cm 50 – 75 cm 30 – 50 cm
Den här kartan visar hur djup snön var på olika platser i Sverige i januari.
10 – 30 cm 0 – 10 cm barmark
Den här kartan visar vilka länder i världen som har vänstertrafik.
vänstertrafik högertrafik
16
5750_Geo4_kap1.indd 16
2017-01-19 16:28
Sjökort En annan typ av karta är sjökortet. Det är en karta över hav, sjöar och andra vattenvägar. Sjökortet visar vattendjupet och var det finns farliga grund. Fyrar och andra sjömärken är utsatta på sjökortet. De som styr båtar och fartyg måste hålla reda på var de befinner sig och vart de är på väg. Det kallas för att navigera. Sjökortet är ett hjälpmedel för att kunna navigera.
Har du koll på …? • Fåglar navigerar sannolikt genom att använda sig av jordens magnetfält, solen och stjärnorna. Flyttfåglar som flyttat över hundra mil på hösten kan hitta tillbaka till exakt samma plats på våren.
Navigation förr För länge sedan navigerade man med hjälp av solen och stjärnorna. Med en sextant kunde sjömännen mäta solens och stjärnornas höjd över horisonten och räkna ut var de befann sig.
KARTAN
5750_Geo4_kap1.indd 17
17
2017-01-19 16:28
Människan och landskapet De första människorna i Sverige kom hit under stenåldern. Det var för ungefär 12 000 år sedan. Då var landskapet helt orört av människan. Ett sådant landskap brukar kallas för naturlandskap. När människorna kom till Sverige började de förändra landskapet. I dag är nästan all natur mer eller mindre påverkad av oss människor. När människorna förändrat naturlandskapet kallas det kulturlandskap.
Forntiden Med tiden blev människorna mer bofasta. De högg ner skog för att ge utrymme åt boplatser och små åkerplättar. Virket från skogen användes till att bygga hus och att elda med. Människorna jagade djur för att få mat och pälsar. En del djur tämjdes till husdjur, till exempel vildsvin och vargar.
Medeltiden Under medeltiden blev jordbruket vanligare och människorna blev allt fler. Boplatser och byar växte till mindre städer. Människorna började också handla mer med varandra och vägarna blev fler. Vid vattendragen byggdes vattenhjul och längs kusterna byggdes hamnar. I bergen började man bryta malm.
30
5750_Geo4_kap2.indd 30
2017-01-19 16:29
Slutet av 1800-talet I slutet av 1800-talet fanns det flera stora städer i Sverige. I städerna fanns många fabriker och det blev smutsigt och bullrigt. Mängder av skog höggs ner och användes i fabrikerna. På många ställen bröts järnmalm och gruvindustrin blev viktig. Vid den här tiden byggdes järnvägar över hela Sverige.
Nutid Under de senaste 100 åren har städerna blivit större och större. I en stad har allting formats av oss människor. Till och med marken under staden är förändrad. Där finns avloppsrör, ledningar och biltunnlar. Utanför städerna finns stora motorvägar och jordbruken har blivit allt färre. En person från medeltiden skulle inte känna igen sig i dagens Sverige.
SÅ FORMADES SVERIGE
5750_Geo4_kap2.indd 31
31
2017-01-19 16:29
Kusten Mer än halva Sverige omges av hav. Det gör att Sverige har en lång kust. Kusten kan se ut på olika sätt. Den kan vara klippig, stenig eller bestå av långa sandstränder. Ibland är havet öppet så att horisonten syns. På andra platser skyms horisonten av små och stora öar. Längs Sveriges kust ligger flera hamnstäder dit fartyg kommer med sina varor. Den långa kustremsan är därför något som Sverige har stor nytta av.
vik
udde
bukt
skär
halvö
sund
ö
42
5750_Geo4_kap3.indd 42
2017-01-19 16:30
Norrlandskusten Norrlandskusten sträcker sig från Gävle i söder till Haparanda i norr. En del av Norrlandskusten är mycket bergig. På många ställen stupar berget rakt ner i havet. Den brantaste delen ligger i södra Ångermanland och kallas Höga kusten. Vid Höga kusten har landhöjningen varit mycket stor, ungefär 300 meter. Det bor fler människor längs Norrlandskusten än i Norrlands inland. Där de stora älvarna rinner ut i Östersjön ligger flera städer, till exempel Luleå, Umeå och Sundsvall.
Västkusten Västkusten sträcker sig från södra Halland till norra Bohuslän. Det som är typiskt för Västkusten är de släta klipporna i norr och de långa sandstränderna i söder. De fina klipporna och stränderna lockar många turister till västkusten. Två kända badorter är Marstrand och Varberg. Det växer inte så mycket skog på västkusten. Det beror bland annat på att den huggits ner för att ge plats för betesmark. Havet har stor betydelse för människorna på västkusten. Fisket har sedan länge varit mycket viktigt och många samhällen har vuxit upp vid gamla fiskelägen. Öland och Gotland är Sveriges största öar. De ligger i Östersjön. Färjor går dagligen mellan Gotland och fastlandet. Till Öland går det att ta sig utan färja. Den 6 km långa Ölandsbron förbinder Öland med fastlandet. Öland och Gotland har ofta soliga och varma somrar. Det soliga vädret, de långa badstränderna och den speciella naturen gör att många turister gärna åker hit på somrarna.
Har du koll på …? • V isby på Gotland är en av Sveriges äldsta handelsstäder. • Om hela världens befolkning trängde ihop sig, skulle alla kunna få plats på en yta lika stor som Gotland.
SVERIGES NATUR
5750_Geo4_kap3.indd 43
43
2017-01-19 16:30
Vattenkraft I de stora älvarna forsar vattnet fram med väldig kraft. Den kraften kan användas för att göra elektricitet. Därför har man byggt vattenkraftverk i nästan alla Sveriges älvar. Det finns inte lika mycket vatten i älven hela året. För att alltid ha tillgång till forsande vatten samlar man upp vattnet i en stor, konstgjord damm intill kraftverket. Därifrån får lagom mycket vatten forsa genom turbinerna i kraftverket.
Bålforsens kraftverk i Umeälven.
Det finns nästan 2 000 vattenkraftverk i Sverige. Mest elektricitet får vi från vattenkraftverken i Norrland. Det vattenkraftverk som producerar mest elektricitet i Sverige är Harsprånget i Lule älv.
Vattenkraften ger inga farliga utsläpp i luften och vattnet tar aldrig slut. Men vattenkraften förändrar älvarna på ett sätt som kan vara skadligt för de växter och djur som lever där. Därför har riksdagen utsett Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven till nationalälvar. Det innebär att inga kraftverk får byggas där. I Piteälven finns sedan gammalt ett kraftverk.
52
5750_Geo4_kap4.indd 52
2017-01-19 16:31
Så här fungerar ett vattenkraftverk:
1 Vattnet som rinner
5 Från kraftverket går
fram i älven samlas upp i en konstgjord damm, ett vattenmagasin.
långa kraftledningar som leder elektriciteten ut i landet.
3 De snurrande turbinerna driver
en generator. Generatorn omvandlar energin från det forsande vattnet till elektricitet.
4 I transformatorn anpassas elektriciteten så att den kan gå fram i ledningarna.
2 När vattnet släpps
ut från vattenmagasinet genom kraftverkets turbiner börjar de att snurra. En turbin är ett slags modernt vattenhjul.
Vattenhjulet Sedan lång tid tillbaka har människan använt kraften i rinnande. Vattenhjulet är en gammal uppfinning. Det rinnande vattnet får hjulet att snurra. Vattenhjulets kraft har använts i kvarnar för att mala säd, vid sågverk för att såga timmer och vid järnbruk för att driva maskiner.
5750_Geo4_kap4.indd 53
53
2017-01-19 16:31
Städer Flera av Sveriges största städer ligger nära vatten. Det beror på att kuster och vattendrag har varit viktiga för transport av både varor och människor. Många städer har vuxit fram vid handelsplatser där människor möttes för att köpa och sälja varor. Kartan visar Sveriges största städer räknat i antal invånare. Stockholm, Göteborg och Malmö är störst. I storstädernas centrum finns butiker, restauranger och annan service. Många affärer har öppet länge och trafiken är i ständig rörelse. Man brukar därför säga att storstaden aldrig sover.
Umeå
Sundsvall
Stockholm – vår huvudstad Sveriges huvudstad är Stockholm. Där finns Sveriges regering och riksdag. Många stora företag och banker har också sina huvudkontor där. I och runt Stockholm bor nästan två miljoner människor. Många bor en bit utanför stadens centrum, i olika förorter. Varje dag reser flera hundratusen stockholmare med bil eller kollektivtrafik som tunnelbana, buss eller pendeltåg till och från sina arbeten. Det kallas för att människor pendlar.
Gävle Västerås
Uppsala
Örebro EskilstunaStockholm Norrköping Linköping
Göteborg Borås Jönköping
Helsingborg Malmö
Lund
Har du koll på …? • Några mil norr om Stockholm ligger Sveriges största flygplats, Arlanda. • Stockholm grundades på 1200-talet och blev senare Sveriges huvudstad. • Sveriges enda tunnelbana finns i Stockholm. År 2015 hade den 100 stationer.
92
5750_Geo4_kap7.indd 92
2017-01-19 16:40
Fördelar
Nackdelar
• Många arbetstillfällen
• Bilköer och dålig luft
• Många olika skolor och utbildningar att välja på
• Svårt att få kollektivtrafik att räcka till och fungera utan störningar
• Bra tillgång till sjukvård • Stort utbud av fritidsaktiviteter, kultur och nöjen • Nära till affärer och service
• Trängsel • Bostadsbrist och dyra bostäder • Nedskräpning
Vilka fördelar och nackdelar finns med att bo i en stad? Svaret på den frågan beror förstås på vem man frågar. I en storstad kan du vara anonym, samtidigt som du har många människor omkring dig. Det finns ett rikt utbud av affärer, sporthallar och nöjen, men du får kanske trängas med många andra människor när du är där.
Bostäder När många människor flyttar till städer blir det svårare att få tag i en bostad. Bostadsbrist i städerna gör att priserna på hus och lägenheter ökar. För ungdomar är det särskilt svårt. De har oftast inte råd att köpa en egen bostad, och väntetiden för att få hyra en lägenhet kan vara flera år. I en stad som redan är trång kan det vara svårt att hitta bra platser för nya bostäder. Att bygga på gamla industriområden eller i grönområden är därför vanligt i dag. Det kallas för att staden förtätas. En miljon lägenheter på tio år På 1960-talet var det stor bostadsbrist i Sveriges storstäder. Politikerna löste bostadsbristen med det så kallade miljonprogrammet. Helt nya förorter med tusentals lägenheter byggdes på kort tid. Rosengård i Malmö, Hammarkullen i Göteborg och Tensta i Stockholm är några exempel.
SVERIGES BEFOLKNING
5750_Geo4_kap7.indd 93
93
2017-01-19 16:40
Koll på Geografi
Koll på Geografi Hur fungerar en karta? Hur ser Sverige ut? Hur använder vi våra naturtillgångar? Det här och mycket mer får eleverna svar på i Koll på Geografi 4. Boken ger eleverna basen i geografi med utgångspunkt i natur- och kulturgeografin.
Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin
Geografi
4
4
Till varje årskurs finns en grundbok, en aktivitetsbok och en lärarguide. Serien består av Koll på Geografi 4 Koll på Geografi 5 Koll på Geografi 6
ISBN 978-91-523-3300-6
(523-3300-6)
KollpaGeo_4_omslag.indd 3
2017-01-19 16:47