9789144100913 by Smakprov Media AB

20 mm

EN SVENSKA EKONOMIN

har genomgått dramatiska föränd-

Marknad och politik germed en heltäckande av svensk Marknad och politik förändras sin omvärld.bild Samtliga kapitelekonomi och svensk ekonomisk politik inför 2000-talets andra decennium. i denna elfte upplaga är antingen nyskrivna eller kraftigt omarbeSamtliga kapitel i denna upplaga antingen nyskrivna eller tade. Boken ger en fullödig bild av den är svenska ekonomin och den ekonomiska politiken mittmed i 2000-talets andra decennium, kraftigt omarbetade hänsyn till de senaste årensdetta omvälvande utanförändringar. att tappa de historiska Marknadkopplingarna. och politik är en modern lärobok om den svenska grundutbildningen i nationalekonomi Marknad och ekonomin politik är en för modern lärobok om den svenska ekonomin vid universitet och högskolor. Boken lämpar sig också för alla för grundutbildningen i nationalekonomi vid universitet och väl högsom vill sätta in i hur den svenska ekonomin fungerar och den skolor. Boken är en sig naturlig byggsten i en utbildning för framtidens ekonomiska politikens problem och valmöjligheter. Densig kräver svenska ekonomer. Den lämpar sig också väl för alla som vill sätta ingaden djupare förkunskaper i nationalekonomi. in i hur svenska ekonomin fungerar och kräver inga djupare förkunskaper i nationalekonomi. Utöver redaktörerna, professorerna Lars Hultkrantz och Hans

| MARKNAD& POLITIK

För att förstå hur den svenska ekonomin fungerar och dess utma-

För att förstå hur den svenska ekonomin fungerar och dess utmaningar inför framtiden är det nödvändigt att sätta sig in i förhålningar inför framtiden är det nödvändigt att sätta sig in i förhållanden som intei internationella behandlas i internationella läroböcker. Hur har somlanden inte behandlas läroböcker. Hur har näringslivet näringslivet Vad bestämmer tillväxten? Hur bedrivs omvandlats? Vad omvandlats? bestämmer tillväxten? Hur bedrivs svensk finanssvensk finansoch penningpolitik? Hur styrs den offentliga sekoch penningpolitik? Hur styrs den offentliga sektorn? Hur fungerar torn? Hur fungerar arbetsmarknaden och finansmarknaderna? arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och finansmarknaderna? Hur Hurkonkurrensbedrivs konkurrensoch miljöpolitik? Huravintegreras den bedrivs och miljöpolitik? Vad blir effekterna det svenska svenska ekonomin med EU och världsekonomin? skattesystemet? Hur står det till med ekonomierna i resten av Europa?

MARKNAD & POLITIK

Den svenska ekonomin har gåttår. förhållandevis en period ringar under senare Näringslivetstark hargenom omstrukturerats. somRegleringar kännetecknats av den djupaste finansiella krisen i USA och Europa och subventionssystem har avvecklats, marknader sedan 1930-talet. Detta bottnar delvis i de dramatiska förändringar av har öppnats för konkurrens och skattesystemet har förändrats. näringsliv och institutioner som inleddes under 1980-talet. NäringsStabiliseringspolitiken har lagts om. Med EU-medlemskapet har livet omstrukturerades. Regleringar och subventionssystem avveckden svenska ekonomin och dess institutioner integrerats i Eurolades, marknader öppnades för konkurrens och skattesystemet pas. Allt detta lade grunden till en snabb återhämtning efter det förändrades. Stabiliseringspolitiken lades om. Med EU-medlemskapet branta fall som orsakades av den internationella finanskrisen. har den svenska ekonomin och dess institutioner integrerats i Europas.

Lars Hultkrantz & LarsSöderström Hultkrantz & Hans Tson Söderström (red.) Hans Tson (red.)

MARKNAD& POLITIK

Tson Söderström, medverkarLars arton välkända Utöver redaktörerna, professorerna Hultkrantz ochekonomer Hans Tson med lång Söderström, medverkar femton välkända ekonomer med lång av praktisk erfarenhet av forskning och undervisning men också erfarenhet av forskning och undervisning, men också av praktisk verksamhet inom sina respektive områden. verksamhet inom sina respektive områden.

Nionde upplagan isbn 978-91-86203-75-7

sns förlag

Art.nr 37566

ISBN 978-91-44-10091-3

978-91-44-10091-3_omslag_ny.indd Alla sidor

MARKNAD &POLITIK Nionde upplagan

Elfte upplagan

www.studentlitteratur.se

Lars Hultkrantz & Hans Tson Söderström (red.)

11:e uppl.

9 789144 100913

2014-06-23 16:21

Denna titel har tidigare utgivits av SNS Förlag och utges från och med tionde upplagan av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37566 ISBN 978-91-44-10091-3 Upplaga 11:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Sture Balgård och Ann Kiendl Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2014

978-91-44-10091-3_book.indd 2

6/30/14 2:55 PM

INNEHÅLL

Författarna 7 Förord till elfte upplagan 9 1 Tillväxt och strukturell omvandling – svensk ekonomi under 150 år 11 Lennart Schön

Tillväxten i ett internationellt perspektiv 11 Från jordbrukssamhälle till industri- och tjänstesamhälle 15 Innovationer och utvecklingsblock 16 Industrialiseringen 1850–1910 18 En tid av krig och kriser 1910–1950 23 Industrialismens rekordår 1950–1975 28 Omvandling och globalisering sedan 1970-talet 31 Ny tillväxt från 1990-talet 41 Referenser 44 2 Svensk stabiliseringspolitik 47 Martin Flodén & Hans Tson Söderström

Guldmyntfoten och den skandinaviska valutaunionen 1873–1931 48 Experiment med aktiv stabiliseringspolitik 1931–1951 51 Bretton Woods och den svenska keynesianismens glansdecennier 1951–1971 53 Sysselsättningen som norm och ackommodationspolitiken 1972–1992 56 Nytänkande i teorin … 59 … men inte i praktiken 65 1990-talskrisen och slutet för den fasta växelkursregimen 67

978-91-44-10091-3_book.indd 3

6/30/14 2:55 PM

Innehåll

En ny penningpolitisk regim och ett nytt finanspolitiskt ramverk 1993–2008 71 Finanskris och internationell konjunkturkris 79 Nya utmaningar för stabiliseringspolitiken 82 Referenser 84 3 Svensk penningpolitik 87 Ulf Söderström & David Vestin

Ramverket för penningpolitiken 87 Riksbankens penningpolitiska strategi: Inflationsmålet 92 Den penningpolitiska transmissionsmekanismen 94 Det penningpolitiska arbetet på Riksbanken 98 Det penningpolitiska styrsystemet 109 Hur väl har penningpolitiken lyckats? 111 Den finansiella krisen och penningpolitiken 115 Lärdomar från finanskrisen 120 Referenser 124 4 De svenska finansmarknaderna 127 Pehr Wissén & Arvid Wallgren

Finansmarknadernas växande roll 128 De tre stora marknaderna – aktörer och instrument 133 Finanskrisen 154 Referenser 163 5 Svensk arbetsmarknad 165 Peter Fredriksson & Bertil Holmlund

Utbudet av arbetskraft 166 Efterfrågan på arbetskraft 170 Lönestrukturen 172 Arbetsmarknadsorganisationer och lönepolitik 176 Arbetslöshet 179 Arbetsmarknadspolitik 191 Slutord 194 Referenser 195

978-91-44-10091-3_book.indd 4

6/30/14 2:55 PM

Innehåll

6 Den offentliga sektorns ekonomi 197 Lars Hultkrantz

Hur staten fick sin roll i samhället 197 Den offentliga sektorns uppgifter 201 Den offentliga sektorns storlek 203 Den offentliga konsumtionens ändamål 204 Den offentliga sektorns tillväxt 204 Vilka krafter bestämmer den offentliga sektorns storlek? 207 Den framtida utvecklingen 215 Styrningen av den offentliga sektorn 220 Avslutning 224 Referenser 225 7 De svenska skatterna 229 Katarina Nordblom

Århundradets skattereform 230 Internationell jämförelse 231 Syftet med skatterna 233 Arbetsutbud 235 Optimal beskattning 237 De svenska skatterna 241 Avslutning 250 Referenser 251 8 Svensk marknads- och konkurrenspolitik 253 Mats Bergman

Fri eller reglerad konkurrens 255 Utgångspunkter för konkurrensanalys 256 De klassiska marknadsformerna 257 Svensk och europeisk konkurrenspolitik 262 Några ”avreglerade” marknader i Sverige 271 Vad händer efter en avreglering? 275 Vad är egentligen en avreglering? 277 Liten regleringsteori 279 Regleringsmodeller för trepartsmarknader 286 Avslutning 287 Referenser 289

978-91-44-10091-3_book.indd 5

6/30/14 2:55 PM

Innehåll

9 Den svenska bostadsmarknaden 291 Hans Lind

Hyresregleringen 293 Prisbubbla på bostadsmarknaden? 298 Bostadsbyggande och beslut om markanvändning 304 Avslutning 309 Referenser 311 10 Aktuella frågor i svensk miljö- och klimatpolitik 313 Björn Carlén & Maria Vredin Johansson

Motiv till miljöpolitisk styrning 313 Miljöpolitiska styrmedel 315 Klimatpolitik 322 Transporter och miljöpolitik 332 Gröna preferenser 334 Utvärdering av miljöpolitik 335 Allmän jämviktsanalys och hållbar utveckling 337 Referenser 339 11 Europa med nationalräkenskapsmått 341 Klas Fregert & Bo Sandelin

Sveriges BNP utgör två procent av EU:s 341 Sveriges BNP per capita är över genomsnittet i EU 342 BNP kan beräknas från användningssidan 348 BNP kan också beräknas från produktionssidan 351 BNP kan också beräknas från inkomstsidan 353 Framåtblickande indikatorer 354 Referenser 360 Sakregister 361

978-91-44-10091-3_book.indd 6

6/30/14 2:55 PM

FÖRFAT TARNA

Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola. Han forskar bland annat om konkurrenspolitik, ekonomiska regleringar och offentlig upphandling. Åren 1997–2001 och 2004–2007 var han Konkurrensverkets chefsekonom. Björn Carlén är fil.dr i nationalekonomi och forskare vid Väg- och Transportforskningsinstitutet VTI. Han har tidigare varit sekreterare vid Expertgruppen för miljöstudier vid Finansdepartementet. Martin Flodén är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och sedan 2013 vice riksbankschef. Han har tidigare varit ledamot i Ekonomiska rådet och Finanspolitiska rådet. Peter Fredriksson är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hans forskning har främst rört frågor relaterade till utbildning, invandring, arbetsmarknadspolitik samt arbetskraftens rörlighet. Klas Fregert är docent och verksam vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet. Hans forskning handlar om sambanden mellan lönebildning och stabiliseringspolitik samt den ekonomiska politikens historiska utveckling i Sverige. Bertil Holmlund är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han har i sin forskning främst ägnat sig åt arbetsmarknadsekonomi och offentlig ekonomi. Lars Hultkrantz är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Örebro universitet. Han forskar kring frågor inom transportekonomi, hälsoekonomi och kommunal ekonomi. Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH. Han forskar om bl.a. hyresreglering och bostadsbyggande och är författare till flera böcker om bostads- och fastighetsmarknaden.

978-91-44-10091-3_book.indd 7

6/30/14 2:55 PM

Författarna

Katarina Nordblom är docent i nationalekonomi och verksam vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt vid Uppsala Center for Fiscal Studies vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör offentlig ekonomi, särskilt skatter, ofta med en beteendeekonomisk ansats. Bo Sandelin är professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Lennart Schön är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hans forskning är främst inriktad på långsiktig industriell och ekonomisk utveckling under de senaste två seklen. Hans Tson Söderström är adjungerad professor i konjunkturanalys och makroekonomisk politik vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har tidigare varit vd för SNS och under tio år ordförande i SNS Konjunkturråd. Ulf Söderström är docent i nationalekonomi och är chef för Modellenheten vid Avdelningen för Penningpolitik på Sveriges Riksbank. Han är även Research Fellow vid Centre for Economic Policy Research (CEPR) i London och Associate Editor för Scandinavian Journal of Economics. David Vestin är fil.dr. i nationalekonomi från Stockholms universitet och arbetar som biträdande avdelningschef på penningpolitiska avdelningen på Riksbanken. Han har tidigare arbetat på forskningsavdelningen på ECB. Maria Vredin Johansson är docent i nationalekonomi och verksam vid Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) vid Finansdepartementet. Arvid Wallgren är fil.lic. i nationalekonomi från Handelshögskolan i Stockholm och arbetar på finansdepartementet. Han har tidigare varit forskningsledare på SNS och dessförinnan arbetat på Riksbankens avdelning för penningpolitik. Han har även en bakgrund som ekonomijournalist. Pehr Wissén är chef för Institutet för Finansforskning (SIFR) och adjun gerad professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm.

978-91-44-10091-3_book.indd 8

6/30/14 2:55 PM

FÖRORD TILL ELFTE UPPLAGAN

Undervisningen i nationalekonomi på grundnivån vid svenska universitet och högskolor bygger ofta på anglosaxiska läroböcker. För svenska studenter finns därmed ett behov av en kompletterande svensk lärobok som behandlar ekonomi och ekonomisk politik i ett svenskt perspektiv. Läroboken Marknad och politik, som nu utkommer i sin elfte upplaga, är ämnad att fylla detta behov. Syftet med boken är att låta ledande akademiska forskare belysa de viktigaste aspekterna av den svenska ekonomin. Marknad och politik bör även kunna läsas med behållning av den intresserade lekmannen utan förkunskaper i ämnet. Sedan första upplagan 1987 har boken blivit väl etablerad som ledande kursbok om svensk ekonomi vid våra universitet och högskolor. Från och med den sjunde upplagan 2007 övertog undertecknade ansvaret för redigeringen av boken sedan professor Bo Södersten dragit sig tillbaka från redaktörskapet. Vid varje ny upplaga har samtliga kapitel omarbetats och upp daterats. Vanligen har dessutom några kapitel tillkommit medan andra försvunnit. Detta för att läroboken ska vara helt aktuell vad gäller den ekonomiska utvecklingen i Sverige och vår omvärld. Innehållet i denna elfte upplaga har därtill påverkats av en omfattande enkät om hur bokens olika delar används i universitetskurserna och av de önskemål som där har framförts från lärare vid olika lärosäten. Detta har särskilt lett till att boken nu utökats med två kapitel om skatter respektive bostadsmarknad. För att hålla nere bokens omfång har tre tidigare kapitel om tillväxt, EU och globalisering utgått, men en del av innehållet i dessa har inarbetats i andra kapitel. Flera kapitel har omarbetats av nya författarkonstellationer. Ett helt nyskrivet kapitel om penningpolitiken är utarbetat av Ulf Söderström och David Vestin, bägge disputerade ekonomer med ledande befattningar vid Riksbankens penningpolitiska avdelning. Katarina

978-91-44-10091-3_book.indd 9

6/30/14 2:55 PM

Nordblom, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborgs universitet och Uppsala Center for Fiscal Studies, har författat ett nytt kapitel om det svenska skattesystemet. Hans Lind, välkänd professor i fastighetsekonomi vid KTH, har författat det nya kapitlet om bostadsmarknaden. I kapitlet om miljö- och klimatpolitiken, som även det är huvudsakligen nyskrivet, har docent Maria Vredin Johansson fått sällskap av docent Björn Carlén, forskare vid Väg- och transportforskningsinstitutet VTI och tills nyligen sekreterare vid Expertgruppen för miljöstudier vid Finansdepartementet. Den kombinationen av akademisk kompetens, internationell utblick och kännedom om praktiska förhållanden i den svenska ekonomin som finns hos författarna bakom de olika kapitlen i denna nya upplaga hoppas vi ska göra Marknad och politik oundgänglig som lärobok på grundnivån vid svenska universitet och högskolor, men också som referenslitteratur för alla som behöver hålla sig orienterade om väsentliga förhållanden, problem och utvecklingstendenser i den svenska ekonomin. Örebro och Stockholm i maj 2014 Lars Hultkrantz och Hans Tson Söderström

978-91-44-10091-3_book.indd 10

6/30/14 2:55 PM

KAPITEL 3

Svensk penningpolitik Ulf S öde r st röm & Dav i d V e st i n 1

Penningpolitiska beslut i Sverige fattas av Sveriges riksbank, och vägleds av ett mål för prisstabilitet, ett inflationsmål. Vi börjar detta kapitel med att ge en bakgrund till hur mandatet för Sveriges riksbank har utvecklats och hur dagens penningpolitiska ramverk ser ut. Sedan går vi igenom Riksbankens penningpolitiska strategi och hur inflationsmålet fungerar i praktiken. Vi diskuterar också hur penningpolitiken påverkar ekonomin och hur det dagliga penningpolitiska arbetet på Riksbanken går till. Därefter går vi igenom det penningpolitiska ”styrsystemet”, det vill säga hur penningpolitiska beslut implementeras i praktiken. Slutligen diskuterar vi hur väl penningpolitiken har uppfyllt sina mål, hur den finansiella krisen under 2008–2009 har påverkat den penningpolitiska tankeramen och vilka utmaningar som penningpolitiken nu står inför.

Ramverket för penningpolitiken HISTORISK TILLBAK ABLICK 2

Genom historien har de flesta former av penningpolitiska ramverk syftat till att på ett eller annat sätt se till att trygga värdet på pengar. Från guldmyntfoten, ett system där centralbanken garanterade att pengar kunde lösas in mot guld, vidareutvecklades det så kallade Bretton 1 Ulf Söderström är docent i nationalekonomi och chef för modellenheten vid avdelningen för penningpolitik på Sveriges riksbank. David Vestin är filosofie doktor i nationalekonomi och biträdande avdelningschef vid avdelningen för penningpolitik på Sveriges riksbank. Författarna tackar Stefan Palmqvist, André Reslow, Marcus Rommedahl, Lars Svensson, Hans Tson Söderström, Staffan Viotti och Anders Vredin för synpunkter. De synpunkter som framförs i artikeln representerar artikelförfattarnas egen uppfattning och kan inte tas som uttryck för Riksbankens syn i berörda frågor. 2 Kapitlet av Flodén och Söderström i denna volym ger en mer komplett historisk beskrivning av den ekonomiska utvecklingen och olika ekonomisk-politiska regimer i Sverige. Jonung (2000) sammanfattar Sveriges penningpolitiska ramverk från guldmyntfoten till inflationsmålet.

978-91-44-10091-3_book.indd 87

6/30/14 2:56 PM

Ulf Söderström & David Vestin

Woods-systemet, som kopplade dollarns värde till guldet och alla andra valutor fixerades mot dollarn. Detta system löstes gradvis upp i början på 1970-talet och i stället införde några få tongivande ekonomier självständig penningpolitik med rörliga växelkurser mot varandra. Många andra ekonomier, däribland Sverige, valde att knyta sin växelkurs till en av dessa valutor eller alternativt till en handelsvägd korg av valutor. Under 1970- och 1980-talen hade Sverige en fast växelkurs mot olika valutakorgar. Men under denna period var finanspolitiken expansiv och lönebildningen fungerade dåligt. Löneökningarna i den löneledande exportindustrin blev periodvis högre än produktivitetstillväxten i ekonomin, vilket ledde till försämrad konkurrenskraft. En möjlig tolkning av utvecklingen är att penningpolitiken under denna period hade bristande trovärdighet. I stället för att låta de höga löneökningarna leda till en konjunkturnedgång och arbetslöshet valde regeringen ett flertal gånger att devalvera kronan. Detta ledde i sin tur till en hög inflationstakt, som kom både från det inhemska kostnadstrycket och från högre priser på importerade varor. Avregleringen av de finansiella marknaderna som skedde under slutet av 1980-talet medförde fri rörlighet för kapital både inom Sverige och över landets gränser. Detta medförde en kraftig kreditexpansion och en boom i fastighetssektorn, som så småningom kollapsade i en bankkris och en djup konjunkturnedgång i början av 1990-talet. Sverige hade då en fast växelkurs mot den europeiska gemenskapens (EG:s) valutakorg ecu, och på ungefär samma gång uppstod förväntningar om att valutakurserna inom EG-samarbetet skulle justeras en sista gång innan de knöts ihop inom den europeiska valutaunionen. Detta ledde till kraftiga spekulationer mot de fasta växelkurserna och många centralbanker försökte in i det längsta försvara sina valutor. I Sverige höjde Riksbanken styrräntan till 500 procent i september 1992. Till slut tvingades många centralbanker, däribland Riksbanken, kapitulera. Den 19 november 1992 övergavs den fasta växelkursen, kronan lämnades att flyta fritt, och försvagades med 25 procent under de närmaste månaderna. Under denna tidsperiod fattades de penningpolitiska besluten i Sverige, liksom i många andra länder, direkt av politiker. Den instabila ekonomiska utvecklingen i många länder under 1970- och 1980-talen med hög inflation och låg BNP-tillväxt ledde dock till insikten, både i den akademiska litteraturen och bland politiker, att det var bättre att delegera utförandet av penningpolitiken till en relativt oberoende centralbank

978-91-44-10091-3_book.indd 88

6/30/14 2:56 PM

3 Svensk penningpolitik

med ett tydligt mandat att hålla inflationen under kontroll.3 Detta i syfte att stärka trovärdigheten för penningpolitiken och bryta mönstret med för snabb kostnadsutveckling följt av devalveringar. I stället för att sköta de dagliga penningpolitiska besluten bestämmer politikerna numera utformningen av det penningpolitiska mandatet. I Sverige blev Riksbanken en myndighet under Riksdagen, i stället för under regeringen. Riksdagen beslutar om förändringar av riksbankslagen, som styr principerna kring hur penningpolitiken ska utformas. De penningpolitiska besluten fattas självständigt av Riksbankens direktion, som tolkar riksbankslagen och vid varje penningpolitiskt möte avgör vad som är en lämplig penningpolitik. Därmed kan Riksbanken sägas vara operationellt oberoende. Efter den fasta växelkursregimens kollaps var frågan hur penningpolitiken skulle bedrivas i den nya miljön. Några år tidigare hade centralbanken i Nya Zeeland brottats med samma fråga. Deras svar blev att låta centralbanken få i direkt uppgift att verka för att priserna skulle stiga med en låg och stabil ökningstakt, det vill säga ett inflationsmål. Det innebar att det slutliga målet för penningpolitiken (att garantera värdet av pengar) nu kom att mer eller mindre sammanfalla med den penningpolitiska strategin. Många andra centralbanker, framför allt i små öppna ekonomier, har sedan dess anslutit sig till någon form av denna strategi.4 Sverige var tidigt ute, och i januari 1993 bestämde riksbanksfullmäktige att penningpolitiken skulle inriktas mot ett mål för prisstabilitet som skulle gälla från och med januari 1995.5 Riksbankens mandat innebär alltså att penningpolitiken inte har något mål för växelkursen. Sedan november 1992 flyter kronans växelkurs mot andra valutor, vilket innebär att dess värde bestäms på de finansiella marknaderna. DAGENS PENNINGPOLITISK A RAMVERK

Riksbankslagen fastställer att ”Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde”.6 Riksbankslagen precise3 Se Barro och Gordon (1983) och Rogoff (1985). 4 Centralbankerna i Nya Zeeland, Australien, Kanada, Storbritannien och Norge har varit tongivande i utvecklingen av inflationsmålsregimen. 5 Sveriges riksbank (1992) går igenom några aspekter om det penningpolitiska ramverket som aktualiserades när den fasta växelkursregimen hade övergetts. 6 Lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank i dess lydelse den 1 juli 2012. Riksbankslagen specificerar att Riksbanken också ska ”främja ett säkert och effektivt betalningsväsende”, vilket i praktiken innebär att Riksbanken har ett ansvar för att främja finansiell stabilitet. För att göra det möjligt för Riksbanken att fatta beslut om penningpolitiken utan godkännande av regeringen, krävdes en förändring av grundlagen. Det kompletta regelverket trädde därför i kraft i januari 1999.

978-91-44-10091-3_book.indd 89

6/30/14 2:56 PM

Ulf Söderström & David Vestin

rar inte målet för penningpolitiken mer än så, men Riksbanken har preciserat målet som att inflationen mätt som den årliga förändringen i konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent.7 Förarbetena till riksbankslagen preciserar dock mandatet ytterligare: ”Såsom myndighet under riksdagen bör Riksbanken därutöver, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, stödja målen för den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå hållbar tillväxt och hög sysselsättning.” Riksbanken bedriver därför vad som brukar kallas en ”flexibel” inflationsmålspolitik, som inte bara strävar efter att uppnå inflationsmålet, utan även verkar för stabilitet i den reala ekonomin. Riksbanken har uttryckt det som att penningpolitiken inte bara strävar efter att stabilisera inflationen runt målet utan även produktionen och sysselsättningen runt långsiktigt hållbara utvecklingsbanor, eller resursutnyttjandet runt sin normala nivå.8 Förarbetena säger också att Riksbanken ska verka för real stabilitet ”utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet”. På så sätt är inflationsmålet överordnat målet att stabilisera resursutnyttjandet runt sin normala nivå. DIREK TIONEN OCH RIKSBANKSFULLMÄK TIGE

De penningpolitiska besluten fattas av Riksbankens sex direktionsledamöter: en riksbankschef, en förste vice riksbankschef och fyra vice riksbankschefer. Direktionsledamöterna utses av riksbanksfullmäktige, vars 11 ledamöter utses av riksdagen med samma mandatperiod som riksdagsledamöterna. Direktionsledamöterna utses för en period av fem eller sex år. Direktionen tolkar det mandat som följer av riksbankslagen och bestämmer principer för hur den dagliga penningpolitiken ska vara utformad. För närvarande fattar direktionen beslut om penningpolitiken sex gånger om året vid sina penningpolitiska möten. Direktionen kan dock lägga in extra penningpolitiska möten med kort varsel om omständigheterna motiverar detta.

7 Fram till 2010 hade Riksbanken även ett toleransintervall för inflationen, så att avvikelser från inflationsmålet på mindre än 1 procentenhet ansågs vara acceptabla. Detta intervall avskaffades 2010 eftersom det inte ansågs spela någon roll för penningpolitiken i praktiken. 8 Se Sveriges riksbank (2010). Produktionens eller sysselsättningens avvikelse från sina långsiktigt hållbara utvecklingsbanor (eller arbetslöshetens avvikelse från sin långsiktigt hållbara nivå) är olika mått på hur effektivt resurserna i ekonomin utnyttjas. Därför benämns de ofta som olika mått på ”resursutnyttjandet” i ekonomin.

978-91-44-10091-3_book.indd 90

6/30/14 2:56 PM

3 Svensk penningpolitik

TRANSPARENS I PENNINGPOLITIKEN

Tydlighet och transparens är en viktig del av det penningpolitiska ramverket. Riksbankens operationella oberoende från det politiska systemet innebär att det är viktigt att vara tydlig och transparent för att upprätthålla demokratisk insyn och underlätta utvärdering. Dessutom blir penningpolitiken mer effektiv om hushåll och företag förstår hur penningpolitiken bedrivs. Transparens leder även till ökade krav på kvaliteten i det interna arbetet. Transparensen tar sig många uttryck.9 Vid varje penningpolitiskt beslut publicerar Riksbanken en Penningpolitisk rapport eller en Penningpolitisk uppföljning som beskriver prognoser för inflationen och många andra variabler (inklusive reporäntan), motiverar det penningpolitiska beslutet och (i den Penningpolitiska rapporten) beskriver olika alternativa scenarier för ekonomin och hur penningpolitiken reagerar på olika störningar till ekonomin. Det penningpolitiska beslutet presenteras i ett pressmeddelande och på en presskonferens, och ett detaljerat protokoll från det penningpolitiska mötet publiceras ungefär två veckor senare. Protokollet avrapporterar i stort sett ordagrant den diskussion som fördes under mötet och beskriver på så sätt hur de olika direktionsledamöterna resonerade kring beslutet. Ordförande och vice ordförande i riksbanksfullmäktige kan delta i direktionens formella sammanträden, och har därigenom möjlighet att få direkt insyn i hur direktionen resonerar kring penningpolitiken. De kan dock inte påverka de beslut som direktionen fattar. Direktionsledamöterna håller regelbundet tal, där de har möjlighet att utveckla både Riksbankens och sin egen syn på aktuella frågeställningar. Riksbankschefen (ibland tillsammans med en vice riksbankschef) utfrågas därtill minst två gånger om året av riksdagens finansutskott, som även utvärderar Riksbankens verksamhet en gång om året. Inför denna utvärdering publicerar Riksbanken en rapport som redogör för penningpolitiken under det föregående året (Redogörelse för penningpolitiken, tidigare Underlag för utvärdering av penningpolitiken) och även jämför Riksbankens prognosförmåga med andra prognosmakare. Ungefär vart femte år ger finansutskottet i uppdrag åt ett par externa utvärderare, oftast internationellt erkända akademiker, att utvärdera hur Riksbanken har skött sitt uppdrag. Dessa utvärderingar publiceras

9 Riksbanken har regelbundet rangordnats bland de mest transparenta centralbankerna i världen. (Se t.ex. www.centralbanking.com.)

978-91-44-10091-3_book.indd 91

6/30/14 2:56 PM

Ulf Söderström & David Vestin

och diskuteras sedan både med finansutskottet och med en bredare krets av akademiker och beslutsfattare.10

Riksbankens penningpolitiska strategi: Inflationsmålet FLEXIBEL INFLATIONSMÅLSPOLITIK 11

Enligt traditionell makroekonomisk teori kan penningpolitiken på kort sikt påverka både inflationen och realekonomin (variabler som produktion, sysselsättning och arbetslöshet), men på längre sikt (och i genomsnitt över längre perioder) påverkar penningpolitiken enbart inflationen och andra nominella variabler. Den långsiktiga utvecklingen i reala variabler bestäms i stället huvudsakligen av reala och strukturella faktorer som ligger utanför penningpolitiken, till exempel skattesystemens utformning, arbetsmarknadens effektivitet eller innovationer i företags- och tjänstesektorerna i ekonomin. Man brukar säga att penningpolitiken är ”neutral” på lång sikt. Men penningpolitiken kan ändå stabilisera reala variabler runt deras långsiktiga utvecklingsbanor, som tas för givna av centralbanken. Flexibel inflationsmålspolitik innebär att centralbanken förutom att stabilisera inflationen kring målet även inriktas på att stabilisera reala variabler runt deras långsiktiga trender, eller resursutnyttjandet runt dess normala nivå. Hur penningpolitiken ska agera för att bäst stabilisera inflationen och den reala ekonomin beror på vilken typ av störning som påverkar ekonomin. Störningar till efterfrågan i ekonomin tenderar att driva inflation och resursutnyttjandet åt samma håll. Då uppstår inte någon avvägning för penningpolitiken, eftersom en förändring av reporäntan påverkar både inflation och resursutnyttjandet åt samma håll.12 En låg efterfrågan som riskerar att leda till låg inflation kan då mötas med en mer expansiv penningpolitik (en lägre ränta), vilket tenderar att öka både efterfrågan och inflationen. På samma sätt kan en hög efterfrågan som ökar inflationen motverkas med en stramare penningpolitik. Störningar till företags kostnader eller priser kan dock driva inflation och 10 Hittills har två sådana utvärderingar publiceras: Giavazzi och Mishkin (2006) och Goodhart och Rochet (2011). 11 Det finns många olika allmänna beskrivningar av inflationsmålspolitik. Tidiga beskrivningar gavs av Fischer (1996), Svensson (1997), Bernanke och Mishkin (1997) och Bernanke m.fl. (2001). För senare beskrivningar, se t.ex. Bernanke och Woodford (2005), Goodfriend (2007), Woodford (2007) och Svensson (2010). 12 Se mer i avsnittet om den penningpolitiska transmissionsmekanismen nedan.

978-91-44-10091-3_book.indd 92

6/30/14 2:56 PM

3 Svensk penningpolitik

efterfrågan åt olika håll. Ett exempel är prisökningar på insatsvaror i ekonomin som tenderar att öka inflationen på samma gång som resursutnyttjandet minskar. Då uppstår en avvägning för penningpolitiken. En högre inflation skulle tala för en stramare penningpolitik (en högre ränta), medan ett lägre resursutnyttjande skulle tala för en mer expansiv politik (en lägre ränta). Exakt hur penningpolitiken reagerar beror då på vilken vikt centralbanken lägger vid stabilitet i inflationen jämfört med resursutnyttjandet. En flexibel inflationsmålspolitik innebär typiskt sett att om en störning driver inflationen bort från målet så kommer penningpolitiken att gradvis återföra inflationen till inflationsmålet. Även om det skulle vara möjligt att föra inflationen tillbaka till målet snabbare, så skulle det ge en mer volatil realekonomisk utveckling. Hur snabbt penningpolitiken försöker föra inflationen tillbaka till målet beror därför på vilken vikt centralbanken lägger vid inflationsmålet jämfört med resursutnyttjandet. Hur snabbt inflationen förs tillbaka till målet kan också bero på vilken typ av störning som har inträffat, och hur långvariga effekter den störningen bedöms ha på ekonomin. Det finns därför inte något generellt svar på frågan hur snabbt penningpolitiken ska föra inflationen tillbaka till målet.13 Vilken vikt centralbanken lägger vid att stabilisera inflationen relativt realekonomin (eller andra målvariabler) har alltså implikationer för hur mycket olika storheter varierar i ekonomin. Ju högre vikt centralbanken lägger vid att stabilisera inflationen, desto mindre varierar inflationen runt målet, men desto mer varierar resursutnyttjandet. Eftersom störningar till ekonomin inträffar kontinuerligt kan penningpolitiken inte perfekt stabilisera både inflationen och resursutnyttjandet. En viss variation kommer alltid att finnas. Men penningpolitiken kan alltså påverka hur mycket inflationen varierar jämfört med resursutnyttjandet. Även om penningpolitiken inte kan påverka nivån på resursutnyttjandet (och andra reala variabler) på lång sikt, så kan man påverka hur mycket resursutnyttjandet varierar över tiden. På lång sikt behöver penningpolitiken därför hantera en avvägning mellan att stabilisera inflationen och resursutnyttjandet. 13 Se också Apel m.fl. (1999). De flesta centralbanker med inflationsmål bedriver i praktiken en flexibel inflationsmålspolitik. Vissa centralbanker (t.ex. Norges Bank) beskriver detta ungefär som Riksbanken, dvs. som att penningpolitiken syftar till att stabilisera både inflationen och resursutnyttjandet. Andra centralbanker (t.ex. Bank of England och Bank of Canada) beskriver i stället flexibiliteten i termer av hur snabbt man försöker föra inflationen tillbaka till målet efter en störning.

978-91-44-10091-3_book.indd 93

6/30/14 2:56 PM

Ulf Söderström & David Vestin

Den penningpolitiska transmissionsmekanismen De flesta centralbanker implementerar penningpolitiken genom att kontrollera en ränta med mycket kort löptid (en dag eller en vecka). I Sverige använder Riksbanken den så kallade reporäntan. (Se även avsnittet om det penningpolitiska styrsystemet nedan.) Förändringar i reporäntan påverkar ekonomin på olika sätt. Den penningpolitiska transmissionsmekanismen beskriver hur penningpolitiken påverkar ekonomin.14 På kort sikt påverkar penningpolitiken både den reala ekonomin – som till exempel konsumtion, investeringar, produktion och sysselsättning – och inflationen. Anledningen till att penningpolitiken kan påverka den reala ekonomin på kort sikt är att olika trögheter i ekonomin gör att förändringar i nominella räntor (som centralbanken kontrollerar) påverkar reala ekonomiska storheter. Exempelvis ändras inte priser och löner i ekonomin kontinuerligt, utan gradvis över tiden. Då påverkas reala räntor och reala löner av förändringar i den nominella räntan.15 På lång sikt innebär dock traditionell ekonomisk teori att penningpolitiken har begränsade effekter på den reala ekonomin. PENNINGPOLITIKEN PÅVERK AR DET ALLMÄNNA RÄNTELÄGET I EKONOMIN 16

Förändringar i reporäntan påverkar i första hand räntorna på interbankmarknaden, det vill säga de räntor som banker betalar när de lånar till och från varandra under kortare perioder. Interbankräntorna med kortast löptid påverkas direkt av penningpolitiken och när Riksbanken höjer reporäntan stiger även den ränta som bankerna betalar till varandra på interbankmarknaden.

14 Presentationen i detta avsnitt bygger på Hopkins m.fl. (2009a). 15 De flesta ekonomiska beslut baseras inte på den nominella räntan, som reporäntan, utan på den reala räntan, som är den nominella räntan justerad för förväntad inflation. Den nominella räntan mäter avkastningen på en placering (eller kostnaden för ett lån) värderat i kronor, medan den reala räntan mäter avkastningen i termer av en varukorg. Om priser och därmed inflationsförväntningar är trögrörliga kommer en förändring av de nominella räntorna att leda till att olika realräntor förändras. Lagerwall (2008) ger en mer utförlig beskrivning av den korta realräntan i Sverige. 16 I praktiken beror de flesta förändringar av penningpolitiken på att något har inträffat i ekonomin som penningpolitiken reagerar på. Det vill säga, penningpolitiken är huvudsakligen ”endogen” och bestäms av hur ekonomin utvecklas. För att renodla effekterna av förändringar i penningpolitiken beskriver man dock i allmänhet effekterna av en oförväntad ”exogen” förändring av styrräntan, som inte beror på att något har inträffat i ekonomin.

978-91-44-10091-3_book.indd 94

6/30/14 2:56 PM

3 Svensk penningpolitik

Interbankräntorna med något längre löptid påverkas även av förväntningar om den framtida nivån på reporäntan och viss kompensation för risk. En reporäntehöjning brukar även leda till att räntan är högre under en period, och leder därför typiskt sett till att även förväntningar om reporäntans framtida nivå stiger. Därför brukar marknadsräntor med längre löptider justeras i samma riktning som reporäntan. Förändringar i interbankräntor påverkar i sin tur räntor med ännu längre löptid, till exempel räntor på statsskuldväxlar (med löptid upp till ett år) och statsobligationer. Även här bestäms räntor med längre löptid delvis av förväntningar om framtida korta räntor och delvis av riskpremier. Förändringarna i räntorna på interbankmarknaden, statsskuldväxlar och statsobligationer påverkar sedan andra inlåningsräntor för bankerna, till exempel räntor på bankkonton och bostadsinstitutens obligationer. Förändringar i bankernas inlåningsräntor påverkar i sin tur deras utlåningsräntor, till exempel räntor på banklån, bolån och företagslån och även räntor på företagscertifikat och företagsobligationer. På så vis påverkar penningpolitiken många olika räntor i ekonomin, inklusive de in- och utlåningsräntor som hushåll och företag möter. HUR PÅVERK AR MARKNADSRÄNTORNA EKONOMIN?

En förändring i det allmänna ränteläget påverkar ekonomin på en rad olika sätt. En penningpolitisk åtstramning som höjer marknadsräntorna leder till att den samlade efterfrågan på varor och tjänster minskar, vilket gör att produktionen ökar långsammare och inflationen sjunker. Högre räntor kan också ha direkta effekter på inflationen utan att först påverka efterfrågan i ekonomin. Vi kan beskriva dessa olika mekanismer genom att identifiera tre ”kanaler” genom vilka penningpolitiken verkar: räntekanalen, kreditkanalen och växelkurskanalen. Det är dock inte alltid lätt att i praktiken separera dessa olika kanaler från varandra eftersom mekanismerna är tätt sammanflätade. Hushållens och företagens förväntningar om framtiden spelar också en viktig roll för hur stora effekterna av penningpolitiken blir. Detta komplicerar analysen ytterligare. Räntekanalen

När Riksbanken ändrar reporäntan påverkar det andra räntor i ekonomin. Den så kallade räntekanalen innebär att när Riksbanken höjer reporäntan så att det allmänna ränteläget i ekonomin stiger blir det mer © F ö r fa t t a r na och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-10091-3_book.indd 95

6/30/14 2:56 PM

20 mm

EN SVENSKA EKONOMIN

har genomgått dramatiska föränd-

Marknad och politik germed en heltäckande av svensk Marknad och politik förändras sin omvärld.bild Samtliga kapitelekonomi och svensk ekonomisk politik inför 2000-talets andra decennium. i denna elfte upplaga är antingen nyskrivna eller kraftigt omarbeSamtliga kapitel i denna upplaga antingen nyskrivna eller tade. Boken ger en fullödig bild av den är svenska ekonomin och den ekonomiska politiken mittmed i 2000-talets andra decennium, kraftigt omarbetade hänsyn till de senaste årensdetta omvälvande utanförändringar. att tappa de historiska Marknadkopplingarna. och politik är en modern lärobok om den svenska grundutbildningen i nationalekonomi Marknad och ekonomin politik är en för modern lärobok om den svenska ekonomin vid universitet och högskolor. Boken lämpar sig också för alla för grundutbildningen i nationalekonomi vid universitet ochväl högsom vill sätta in i hur den svenska ekonomin fungerar och den skolor. Boken är en sig naturlig byggsten i en utbildning för framtidens ekonomiska politikens problem och valmöjligheter. Densig kräver svenska ekonomer. Den lämpar sig också väl för alla som vill sätta ingaden djupare förkunskaper i nationalekonomi. in i hur svenska ekonomin fungerar och kräver inga djupare förkunskaper i nationalekonomi. Utöver redaktörerna, professorerna Lars Hultkrantz och Hans

| MARKNAD& POLITIK

För att förstå hur den svenska ekonomin fungerar och dess utma-

MARKNAD & POLITIK

Lars Hultkrantz & LarsSöderström Hultkrantz & Hans Tson Söderström (red.) Hans Tson (red.)

MARKNAD& POLITIK

Nionde upplagan isbn 978-91-86203-75-7

sns förlag

Art.nr 37566

ISBN 978-91-44-10091-3

978-91-44-10091-3_omslag_ny.indd Alla sidor

MARKNAD &POLITIK Nionde upplagan

Elfte upplagan

www.studentlitteratur.se

Lars Hultkrantz & Hans Tson Söderström (red.)

11:e uppl.

9 789144 100913

2014-06-23 16:21