en gr on lm ss ud A ak er on gt Is all ss en id T rn B v dt jö a D rn orb e B Th s an H
a ri to is H
8
n ne t m ke e ä pa d l ls an de de er re
9 789152 305775
(523-0577-5)
P R IO
PRIO Historia 8
8
e t a ia om ien en IO r är or s s R to t l lls n P is i et hä ola H år am dsk
g s n ,9 in ed ru ,8 9 , 7 m rg fi , 8 , 9 9 a 7 8 , fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa R
ISBN 978-91-523-0577-5
Innehåll
v
Innehåll
Sverige förändras
Folk, stater och kejsardömen
Den sanna historien
7
En ljus framtid?
Mellankrigstiden
Nationalismen vaknar
71
Befolkningsexplosionen 117
Efter kriget
74
Klassamhälle och ideologier
121
Diktaturer 182
127
Sovjetunionen blir kommunistisk diktatur 184
På tröskeln till 1800-talet
13
Gamla kejsardömen och nya stater
Jordbruk, hantverk och handel
15
Folk, stater och kejsardömen 80–81
Industrialiseringen går vidare
Sverige och Napoleon
17
En ljus framtid? 128–129
Skiftet – en fredlig revolution
20
Osmanska riket – stormakten som splittrades
Nya tider och nya lagar
22
Den industriella revolutionen
25
Folket vaknar
28
Sverige förändras under 1800-talet 30–31
Emigrationen 32
82
I Draculas fotspår 86–87 Kortfattat 89–91
USA – dröm och verklighet
Imperialism 93 Engelsmännen tar Indien
94
Handel i kina
97
Fyra svarta skepp utanför Japans kust
99
Afrikas mäktiga riken
101
Afrika styckas
104
43
Européerna behärskar världen 108–109
United States of America
46
Britterna i Burma 110–111
Första anhalten i Amerika – Ellis Island! 50–51
Kortfattat 113–115
52
Inbördeskriget 55 USA blir en supermakt
58
USA – dröm och verklighet 60–61 ”Du fixar bilderna så fixar jag kriget” 64–65 Kortfattat 67–69
Galapagos 140–141
Titanic 143
Tyskland blir nazistisk diktatur Mellankrigstiden
På väg mot ett nytt krig Odessa
190 186–187 193 196–197
Kortfattat 199–201
Européerna behärskar världen
Nya amerikaner – från Europa
USA växer
135
Kortfattat 146–147
Bishop Hill 34–35 Kortfattat 39–41
Framtidstro och orosmoln
176
Första världskriget
Andra världskriget
Krigsutbrottet 149 Kriget i väster
153
I öster och till havs
156
Kriget avgörs
159
Drömmen om Ararat 160–161 Första världskriget 164–165
Ryska revolutionen
166
Kortfattat 172–174
Tyska framgångar
203
Vändpunkter 209 De allierade tar över
212
Ett overkligt lugn i Hiroshima 216–217
Förintelsen 218 Världen efter kriget
224
Andra världskriget 226–227 Kortfattat 229–231
Innehåll
v
Innehåll
Sverige förändras
Folk, stater och kejsardömen
Den sanna historien
7
En ljus framtid?
Mellankrigstiden
Nationalismen vaknar
71
Befolkningsexplosionen 117
Efter kriget
74
Klassamhälle och ideologier
121
Diktaturer 182
127
Sovjetunionen blir kommunistisk diktatur 184
På tröskeln till 1800-talet
13
Gamla kejsardömen och nya stater
Jordbruk, hantverk och handel
15
Folk, stater och kejsardömen 80–81
Industrialiseringen går vidare
Sverige och Napoleon
17
En ljus framtid? 128–129
Skiftet – en fredlig revolution
20
Osmanska riket – stormakten som splittrades
Nya tider och nya lagar
22
Den industriella revolutionen
25
Folket vaknar
28
Sverige förändras under 1800-talet 30–31
Emigrationen 32
82
I Draculas fotspår 86–87 Kortfattat 89–91
USA – dröm och verklighet
Imperialism 93 Engelsmännen tar Indien
94
Handel i kina
97
Fyra svarta skepp utanför Japans kust
99
Afrikas mäktiga riken
101
Afrika styckas
104
43
Européerna behärskar världen 108–109
United States of America
46
Britterna i Burma 110–111
Första anhalten i Amerika – Ellis Island! 50–51
Kortfattat 113–115
52
Inbördeskriget 55 USA blir en supermakt
58
USA – dröm och verklighet 60–61 ”Du fixar bilderna så fixar jag kriget” 64–65 Kortfattat 67–69
Galapagos 140–141
Titanic 143
Tyskland blir nazistisk diktatur Mellankrigstiden
På väg mot ett nytt krig Odessa
190 186–187 193 196–197
Kortfattat 199–201
Européerna behärskar världen
Nya amerikaner – från Europa
USA växer
135
Kortfattat 146–147
Bishop Hill 34–35 Kortfattat 39–41
Framtidstro och orosmoln
176
Första världskriget
Andra världskriget
Krigsutbrottet 149 Kriget i väster
153
I öster och till havs
156
Kriget avgörs
159
Drömmen om Ararat 160–161 Första världskriget 164–165
Ryska revolutionen
166
Kortfattat 172–174
Tyska framgångar
203
Vändpunkter 209 De allierade tar över
212
Ett overkligt lugn i Hiroshima 216–217
Förintelsen 218 Världen efter kriget
224
Andra världskriget 226–227 Kortfattat 229–231
Va d
be Va ro sa rfö dd m r e b h fo H äl ör lk ls jar fö ur a ök kl ra n m ni a ss a ng tt vä n H er be nd en u t ? al ny r u sk es på a a tv riv ol om ? in e i a ka du ck s am id st lad rie e hä eol r? s n lle og y t? ier te kn ik oc h
En fr l am ju s tid ?
En ljus framtid?
Jämfört med oss i dag levde de flesta människor i 1800-talets Europa oerhört hårda liv. De arbetade långa dagar, ofta med tunga eller rent av farliga sysslor. Många flyttade in till de växande industristäderna och bodde trångt i ohälsosamma bostäder. Smittsamma sjukdomar spred sig lätt och många barn dog under sitt första år. Samtidigt tog utvecklingen fart inom flera områden: teknik, medicin, transporter… Och den franska revolutionen hade visat att grupper som saknade makt kunde ta makten och förändra samhället. Under 1800-talets lopp växte hoppet om en bättre framtid bland arbetare, bönder och kvinnor.
Befolkningsexplosionen Under 1800-talet förbättrades den personliga hygienen i Europa. Man fick bättre tvål och såpa. Tillgången till toaletter (torrdass) ökade samtidigt som renhållningen i städerna förbättrades. Och när den engelska textilindustrin började tillverka billiga tyger av bomull fick allt fler råd med ombyten. I mitten av 1800-talet upptäckte engelska forskare att den fruktade koleran spreds genom förorenat vatten. Man började därför filtrera dricksvattnet genom sandfilter. I London byggdes för första gången ordentliga kloakledningar. Tidigare hade Themsen såväl försett hushållen med vatten som tagit emot deras avlopp. Sjukhusen var smitthärdar eftersom läkarna inte visste hur viktigt det var med renlighet. Det var till och med så att det var prestigefullt (gott anseende) för kirurgerna att ha många blodfläckar på sin rock. Var kirurgens kniv slö, så slipade han den mot kängan och fortsatte operationen. Inte så konstigt att hälften av dem som opererades dog.
London 1840-tal, arbetare lägger ut avloppsrör. Förbättringar av kloaksystemen förbättrade hygienen avsevärt i storstäderna.
Men inte heller inom medicinen stod utvecklingen still. Edward Jenner utvecklade ett smittkoppsvaccin som gjorde att smittkopporna kunde utrotas. Den ungerske läkaren Ignaz Semmelweis försökte lära sina kolleger att tvätta händerna när de gick mellan obduktioner och förlossningar. Trots att han kunde visa hur detta minskade spädbarnsdödligheten till en bråkdel mot förut, så vägrade många av hans kolleger att tvätta sig. Den franske kemisten Louis Pasteur visade att mikroorganismer, till exempel bakterier, spred sjukdomar som rabies, mjältbrand och tuber- Underkläder som linnen, särkar, kalsonger (bilden) och underbyxor kulos. Hans upptäckter började fabrikstillverkas av bomull under slutet av 1800- och alltfler kunde byta allt oftare.
117
Va d
be Va ro sa rfö dd m r e b h fo H äl ör lk ls jar fö ur a ök kl ra n m ni a ss a ng tt vä n H er be nd en u t ? al ny r u sk es på a a tv riv ol om ? in e i a ka du ck s am id st lad rie e hä eol r? s n lle og y t? ier te kn ik oc h
En fr l am ju s tid ?
En ljus framtid?
Jämfört med oss i dag levde de flesta människor i 1800-talets Europa oerhört hårda liv. De arbetade långa dagar, ofta med tunga eller rent av farliga sysslor. Många flyttade in till de växande industristäderna och bodde trångt i ohälsosamma bostäder. Smittsamma sjukdomar spred sig lätt och många barn dog under sitt första år. Samtidigt tog utvecklingen fart inom flera områden: teknik, medicin, transporter… Och den franska revolutionen hade visat att grupper som saknade makt kunde ta makten och förändra samhället. Under 1800-talets lopp växte hoppet om en bättre framtid bland arbetare, bönder och kvinnor.
Befolkningsexplosionen Under 1800-talet förbättrades den personliga hygienen i Europa. Man fick bättre tvål och såpa. Tillgången till toaletter (torrdass) ökade samtidigt som renhållningen i städerna förbättrades. Och när den engelska textilindustrin började tillverka billiga tyger av bomull fick allt fler råd med ombyten. I mitten av 1800-talet upptäckte engelska forskare att den fruktade koleran spreds genom förorenat vatten. Man började därför filtrera dricksvattnet genom sandfilter. I London byggdes för första gången ordentliga kloakledningar. Tidigare hade Themsen såväl försett hushållen med vatten som tagit emot deras avlopp. Sjukhusen var smitthärdar eftersom läkarna inte visste hur viktigt det var med renlighet. Det var till och med så att det var prestigefullt (gott anseende) för kirurgerna att ha många blodfläckar på sin rock. Var kirurgens kniv slö, så slipade han den mot kängan och fortsatte operationen. Inte så konstigt att hälften av dem som opererades dog.
London 1840-tal, arbetare lägger ut avloppsrör. Förbättringar av kloaksystemen förbättrade hygienen avsevärt i storstäderna.
Men inte heller inom medicinen stod utvecklingen still. Edward Jenner utvecklade ett smittkoppsvaccin som gjorde att smittkopporna kunde utrotas. Den ungerske läkaren Ignaz Semmelweis försökte lära sina kolleger att tvätta händerna när de gick mellan obduktioner och förlossningar. Trots att han kunde visa hur detta minskade spädbarnsdödligheten till en bråkdel mot förut, så vägrade många av hans kolleger att tvätta sig. Den franske kemisten Louis Pasteur visade att mikroorganismer, till exempel bakterier, spred sjukdomar som rabies, mjältbrand och tuber- Underkläder som linnen, särkar, kalsonger (bilden) och underbyxor kulos. Hans upptäckter började fabrikstillverkas av bomull under slutet av 1800- och alltfler kunde byta allt oftare.
117
118
En ljus framtid?
talet fick stor betydelse för människans kamp mot sjukdomar. De många förbättringarna du kunnat läsa om här innebar en kraftigt minskad dödlighet, vilket i sin tur ledde till en befolkningsexplosion i de industrialiserade länderna.
En ljus framtid?
Folkökningen – arbetskraft och trångboddhet Under 1800-talet ökade Englands befolkning från 9 till 33 miljoner. Och utvecklingen var densamma i andra länder. Den snabba befolkningsökningen tillsammans med moderniseringen inom jordbruket
Smittkopporna och det första vaccinet Smittkoppor drabbade länge nästan bara barn, men på 1700-talet dödade sjukdomen också alltfler vuxna. Under loppet av 1700-talet miste sextio miljoner människor livet bara i Europa. Som man sa i Tyskland: ”Från smittkoppor och förälskelse går få fria.” Därför var glädjen stor när man i nuvarande Turkiet påminde sig en gammal metod att slippa kopporna. Om en smula smittkoppsvar (vätska från en sjuk persons koppor) infördes i en rispa på huden, blev personen röd och svullen på platsen och fick lite feber men var sedan skyddad mot att insjukna i smittkoppor. Till Sverige kom metoden på 1750-talet. Men läkarna vågade inte använda den utan att först ha testat den på sex fångar och en grupp föräldralösa barn. Och resultatet var lyckat.
En fransk baron vaccinerar. Målning från omkring 1820.
Och visst är tveksamheten lätt att förstå. Att hantera smittkoppsvirus är en svår uppgift. Många läkare smittades också själva och dog. Läkaren Edward Jenner lade märke till att mjölkerskor inte fick smittkoppor. Däremot fick de kokoppor – en liknande sjukdom som var ofarlig för människor. Med den upptäckten som grund framställde han vaccin av blod från en mjölkerska med kokoppor och testade på en åttaårig pojke. Han fick lätta besvär, men slapp smittkopporna. Jenner kallade vätskan vaccin (av latinets vacca som betyder ko). År 1801 utförde en läkare i Lund den första vaccinationen i Sverige. Kolera dödade hundra miljoner I fem väldiga vågor under 1800-talet svepte magsjukdomen kolera över världen och dödade omkring hundra miljoner människor. Första gången Sverige drabbades var 1834. Därefter återkom farsoten ett tiotal gånger till 1866, då vårt land hade sin sista stora epidemi. Värst var 1850-talet, då knappt något år var helt kolerafritt. Bakterien förökar sig allra mest vid 37 grader, människans kroppstemperatur. Den är känslig för uttorkning och sprids därför knappast alls i luft. Vatten, mjölk och kontakt med redan smittade är de vanligaste spridningsvägarna. Insjuknandet kommer plötsligt med feber, kräkningar och våldsamma diarréer. Vätskeförlusten är det allvarligaste. Om vätska inte tillförs följer döden ofta redan efter någon dags svåra plågor.
När läkaren Semmelweiss strax före 1850 införde handtvätt på sin klinik, hade han förstått att smitta på något sätt överförs via små partiklar. Ofta hade smitta förklarats med dålig luft eller obalans mellan ”fyra kroppsvätskor”. (Målning: Desinfektion, Wien omkring 1900.)
ledde till ett stort överskott på arbetskraft. Utvecklingen gjorde jordbruken större och effektivare, men samtidigt var det många på landsbygden som blev utan jord. Den gruppen, de jordlösa, växte snabbt när befolkningen ökade. Även livet i städerna förändrades. En del hantverkare blev företagare med anställda arbetare. Andra blev fabriksarbetare. Men folkökningen försåg inte bara fabrikerna med arbetare. Den innebar också att efterfrågan på de varor som producerades hela tiden ökade. Det var alltså goda tider för den växande industrin. Folkökningen skapade också nya storstäder. Under 1800-talet ökade antalet europeiska städer med mer än 100 000 invånare från 23 till 135. Men arbetarnas bostäder i de växande industristäderna var oftast eländiga. I den engelska staden Manchester, som på mindre än sextio år sjudubblade sin befolkning, bodde 20 000 av invånarna i källare. I ett område i staden fick 7 000 invånarna dela på 33 torrdass.
Louis Pasteur (1822–95) i sitt laboratorium.
Lönearbetet och kvinnorna Inom lantbruket hade kvinnorna kunnat kombinera sina olika arbetsuppgifter. Vad som ansågs som manliga och kvinnliga sysslor skilde sig mellan olika platser. Men på de flesta håll utförde kvinnorna tungt jordbruksarbete med sådd och skörd på fälten, mjölkning, utfordring av djur. Och så hade de ansvar för att sköta barnen och se till att alla i familjen hade mat och kläder. Genom att till exempel väva eller tillverka spetsar på småstunder, kunde husmödrar bidra med pengar till hushållet. På samma sätt hade kvinnorna i städernas hantverkarfamiljer kunnat utföra olika typer av arbeten i familjens verkstad och samtidigt ta hand om barnen och hushållet. Folkökningen och förändringarna på landsbygden ledde till att antalet jordlösa ökade. Storjordbruk och fabriker sökte anställda, men då gällde heltidsarbete. En anställd måste vara borta från hemmet hela dagarna – det blev svårare för kvinnor att förena arbetsliv och ansvar för familjen.
119
118
En ljus framtid?
talet fick stor betydelse för människans kamp mot sjukdomar. De många förbättringarna du kunnat läsa om här innebar en kraftigt minskad dödlighet, vilket i sin tur ledde till en befolkningsexplosion i de industrialiserade länderna.
En ljus framtid?
Folkökningen – arbetskraft och trångboddhet Under 1800-talet ökade Englands befolkning från 9 till 33 miljoner. Och utvecklingen var densamma i andra länder. Den snabba befolkningsökningen tillsammans med moderniseringen inom jordbruket
Smittkopporna och det första vaccinet Smittkoppor drabbade länge nästan bara barn, men på 1700-talet dödade sjukdomen också alltfler vuxna. Under loppet av 1700-talet miste sextio miljoner människor livet bara i Europa. Som man sa i Tyskland: ”Från smittkoppor och förälskelse går få fria.” Därför var glädjen stor när man i nuvarande Turkiet påminde sig en gammal metod att slippa kopporna. Om en smula smittkoppsvar (vätska från en sjuk persons koppor) infördes i en rispa på huden, blev personen röd och svullen på platsen och fick lite feber men var sedan skyddad mot att insjukna i smittkoppor. Till Sverige kom metoden på 1750-talet. Men läkarna vågade inte använda den utan att först ha testat den på sex fångar och en grupp föräldralösa barn. Och resultatet var lyckat.
En fransk baron vaccinerar. Målning från omkring 1820.
Och visst är tveksamheten lätt att förstå. Att hantera smittkoppsvirus är en svår uppgift. Många läkare smittades också själva och dog. Läkaren Edward Jenner lade märke till att mjölkerskor inte fick smittkoppor. Däremot fick de kokoppor – en liknande sjukdom som var ofarlig för människor. Med den upptäckten som grund framställde han vaccin av blod från en mjölkerska med kokoppor och testade på en åttaårig pojke. Han fick lätta besvär, men slapp smittkopporna. Jenner kallade vätskan vaccin (av latinets vacca som betyder ko). År 1801 utförde en läkare i Lund den första vaccinationen i Sverige. Kolera dödade hundra miljoner I fem väldiga vågor under 1800-talet svepte magsjukdomen kolera över världen och dödade omkring hundra miljoner människor. Första gången Sverige drabbades var 1834. Därefter återkom farsoten ett tiotal gånger till 1866, då vårt land hade sin sista stora epidemi. Värst var 1850-talet, då knappt något år var helt kolerafritt. Bakterien förökar sig allra mest vid 37 grader, människans kroppstemperatur. Den är känslig för uttorkning och sprids därför knappast alls i luft. Vatten, mjölk och kontakt med redan smittade är de vanligaste spridningsvägarna. Insjuknandet kommer plötsligt med feber, kräkningar och våldsamma diarréer. Vätskeförlusten är det allvarligaste. Om vätska inte tillförs följer döden ofta redan efter någon dags svåra plågor.
När läkaren Semmelweiss strax före 1850 införde handtvätt på sin klinik, hade han förstått att smitta på något sätt överförs via små partiklar. Ofta hade smitta förklarats med dålig luft eller obalans mellan ”fyra kroppsvätskor”. (Målning: Desinfektion, Wien omkring 1900.)
ledde till ett stort överskott på arbetskraft. Utvecklingen gjorde jordbruken större och effektivare, men samtidigt var det många på landsbygden som blev utan jord. Den gruppen, de jordlösa, växte snabbt när befolkningen ökade. Även livet i städerna förändrades. En del hantverkare blev företagare med anställda arbetare. Andra blev fabriksarbetare. Men folkökningen försåg inte bara fabrikerna med arbetare. Den innebar också att efterfrågan på de varor som producerades hela tiden ökade. Det var alltså goda tider för den växande industrin. Folkökningen skapade också nya storstäder. Under 1800-talet ökade antalet europeiska städer med mer än 100 000 invånare från 23 till 135. Men arbetarnas bostäder i de växande industristäderna var oftast eländiga. I den engelska staden Manchester, som på mindre än sextio år sjudubblade sin befolkning, bodde 20 000 av invånarna i källare. I ett område i staden fick 7 000 invånarna dela på 33 torrdass.
Louis Pasteur (1822–95) i sitt laboratorium.
Lönearbetet och kvinnorna Inom lantbruket hade kvinnorna kunnat kombinera sina olika arbetsuppgifter. Vad som ansågs som manliga och kvinnliga sysslor skilde sig mellan olika platser. Men på de flesta håll utförde kvinnorna tungt jordbruksarbete med sådd och skörd på fälten, mjölkning, utfordring av djur. Och så hade de ansvar för att sköta barnen och se till att alla i familjen hade mat och kläder. Genom att till exempel väva eller tillverka spetsar på småstunder, kunde husmödrar bidra med pengar till hushållet. På samma sätt hade kvinnorna i städernas hantverkarfamiljer kunnat utföra olika typer av arbeten i familjens verkstad och samtidigt ta hand om barnen och hushållet. Folkökningen och förändringarna på landsbygden ledde till att antalet jordlösa ökade. Storjordbruk och fabriker sökte anställda, men då gällde heltidsarbete. En anställd måste vara borta från hemmet hela dagarna – det blev svårare för kvinnor att förena arbetsliv och ansvar för familjen.
119
120
En ljus framtid?
En ljus framtid?
Befolkningsutvecklingen under 1800-talet (i miljoner invånare) År
Världen
Europa
Ryssland
Storbr
USA
Sverige
906
187
37
10,7
5,3
2,3
1850
1171
266
60,2
20,9
23,2
3,5
1900
1610
401
111
37,1
76,0
5,1
1800
Källa: Cameron Världens ekonomiska historia
Ändå arbetade kvinnor utanför hemmet genom hela 1800-talet. Precis som i jordbruket måste hela familjen bidra till försörjningen. Särskilt unga ännu ogifta kvinnor blev fabriksarbetare. Samtidigt blev det i och med industrialiseringen allt vanligare att uppfatta mannen som familjeförsörjaren.
Hårda arbetsgivare och nya lagar Folkökningen fick industrin att blomstra. Samtidigt fanns det så gott om arbetskraft att fabriksägare kunde utnyttja sina anställda hänsynslöst. Den som inte accepterade de hårda villkoren kunde lätt bytas ut mot någon annan. I Storbritannien, där industrialiseringen börjat, var det inte ovanligt med 16 timmars arbetsdag och arbetsförhållandena var ofta vidriga. Många av de anställda var kvinnor och barn, eftersom man kunde ge dem ännu lägre lön än männen. Skämdes inte fabriksägarna över att utnyttja barn på detta sätt? Många resonerade nog som G. A. Lee, ägare till en bomullsfabrik där barnen hade 14 timmars arbetsdag: ”Det finns ingenting mer gynnsamt för moralen än att tidigt lära sig lydnad, flit och regelbundet arbete.” Det fanns dock fabriksägare som försökte förbättra arbetarnas villkor. En sådan var Robert Owen. Han hade arbetat sig upp från botten så att
Robert Owen satsade på en god arbetsmiljö. De anställdas barn fick gå i skola och delta i olika aktiviteter. På bilden dansar de kadrilj. Men hans textilfabrik var ett undantag. (George Hunt 1825) Kvinnor har oftast kunnat förena huvudansvar för hushåll och barn med jordbruk och hantverk. Men industriella revolutionens arbetsgivare ville ha arbetskraften på plats hela långa arbetsdagar och ofta för smutsiga, farliga och slitsamma arbeten.
han 40 år gammal ägde en stor textilfabrik i Skottland. Den gjorde han om till ett mönsterföretag. Arbetstiden förkortades och lönerna höjdes. Owen såg dessutom till att förbättra arbetarnas bostäder och byggde skolor till deras barn. I hans skolor satsade man mycket på musik, dans och gymnastik. Så småningom började det engelska parlamentet att ta tag i problemen genom att stifta lagar som förbättrade arbetarnas situation. År 1847 begränsades kvinnors och barns arbetstid till tio timmar.
Nya samhällsklasser Förändringarna på landsbygden och i städerna pågick runt om i Europa. Det gick olika snabbt och såg olika ut. Men de gamla samhällena förändrades för alltid. Stora jordägare, företagare och köpmän blev allt mäktigare, många av dem utan att tillhöra de
gamla maktgrupperna som adeln eller prästerna. Och en allt större grupp människor var beroende av att få anställning för att kunna försörja sig. Samtidigt som Europa industrialiserades, växte ett klassamhälle fram och ersatte ståndssamhället som hade sina rötter i medeltiden. Den nya tidens jordägare, företagare och arbetare blev de betydelsefulla samhällsgrupperna. Och de nya klasserna ville ha inflytande i samhället. Under 1800-talet fick Europas samhällen en mer eller mindre tydlig uppdelning i arbetarklass, överklass och borgarklass.
Klassamhälle och ideologier Det behövdes nya idéer som förklarade förändringarna i samhället och analyserade frågor om makt och ekonomi. Upplysningstidens tänkare hade lagt grunden till sådana ideologier och de utvecklades vidare under 1800-talet. Socialismen blev framför
allt arbetarklassens ideologi. Liberalismen blev den borgerliga medelklassens ideologi. Konservatismen blev ideologin för dem som inte ville ha snabba förändringar. Bland dem fanns många i överklassen. Andra ideologier som växte fram under den här tiden var nationalismen som gick över klassgränserna och feminismen, kvinnorörelsen, som hade sina starkaste förespråkare i den borgerliga medelklassen.
Konservatismen – förändra långsamt De som ville bevara den gamla ordningen i samhället tyckte att den franska revolutionen var ett skräckexempel. Engelsmannen Edmund Burke skrev en bok där han kritiserade revolutionen som metod för att förändra samhället. I stället borde man bygga vidare på gamla traditioner och förändra lite i taget. Burkes tankar ligger till grund för konservatismen. De som var rädda att sådant som de tyckte var värdefullt skulle försvinna drogs till den konservativa ideologin. En del av dem ville bevara ståndssamhällets privilegier (förmåner) och
121
120
En ljus framtid?
En ljus framtid?
Befolkningsutvecklingen under 1800-talet (i miljoner invånare) År
Världen
Europa
Ryssland
Storbr
USA
Sverige
906
187
37
10,7
5,3
2,3
1850
1171
266
60,2
20,9
23,2
3,5
1900
1610
401
111
37,1
76,0
5,1
1800
Källa: Cameron Världens ekonomiska historia
Ändå arbetade kvinnor utanför hemmet genom hela 1800-talet. Precis som i jordbruket måste hela familjen bidra till försörjningen. Särskilt unga ännu ogifta kvinnor blev fabriksarbetare. Samtidigt blev det i och med industrialiseringen allt vanligare att uppfatta mannen som familjeförsörjaren.
Hårda arbetsgivare och nya lagar Folkökningen fick industrin att blomstra. Samtidigt fanns det så gott om arbetskraft att fabriksägare kunde utnyttja sina anställda hänsynslöst. Den som inte accepterade de hårda villkoren kunde lätt bytas ut mot någon annan. I Storbritannien, där industrialiseringen börjat, var det inte ovanligt med 16 timmars arbetsdag och arbetsförhållandena var ofta vidriga. Många av de anställda var kvinnor och barn, eftersom man kunde ge dem ännu lägre lön än männen. Skämdes inte fabriksägarna över att utnyttja barn på detta sätt? Många resonerade nog som G. A. Lee, ägare till en bomullsfabrik där barnen hade 14 timmars arbetsdag: ”Det finns ingenting mer gynnsamt för moralen än att tidigt lära sig lydnad, flit och regelbundet arbete.” Det fanns dock fabriksägare som försökte förbättra arbetarnas villkor. En sådan var Robert Owen. Han hade arbetat sig upp från botten så att
Robert Owen satsade på en god arbetsmiljö. De anställdas barn fick gå i skola och delta i olika aktiviteter. På bilden dansar de kadrilj. Men hans textilfabrik var ett undantag. (George Hunt 1825) Kvinnor har oftast kunnat förena huvudansvar för hushåll och barn med jordbruk och hantverk. Men industriella revolutionens arbetsgivare ville ha arbetskraften på plats hela långa arbetsdagar och ofta för smutsiga, farliga och slitsamma arbeten.
han 40 år gammal ägde en stor textilfabrik i Skottland. Den gjorde han om till ett mönsterföretag. Arbetstiden förkortades och lönerna höjdes. Owen såg dessutom till att förbättra arbetarnas bostäder och byggde skolor till deras barn. I hans skolor satsade man mycket på musik, dans och gymnastik. Så småningom började det engelska parlamentet att ta tag i problemen genom att stifta lagar som förbättrade arbetarnas situation. År 1847 begränsades kvinnors och barns arbetstid till tio timmar.
Nya samhällsklasser Förändringarna på landsbygden och i städerna pågick runt om i Europa. Det gick olika snabbt och såg olika ut. Men de gamla samhällena förändrades för alltid. Stora jordägare, företagare och köpmän blev allt mäktigare, många av dem utan att tillhöra de
gamla maktgrupperna som adeln eller prästerna. Och en allt större grupp människor var beroende av att få anställning för att kunna försörja sig. Samtidigt som Europa industrialiserades, växte ett klassamhälle fram och ersatte ståndssamhället som hade sina rötter i medeltiden. Den nya tidens jordägare, företagare och arbetare blev de betydelsefulla samhällsgrupperna. Och de nya klasserna ville ha inflytande i samhället. Under 1800-talet fick Europas samhällen en mer eller mindre tydlig uppdelning i arbetarklass, överklass och borgarklass.
Klassamhälle och ideologier Det behövdes nya idéer som förklarade förändringarna i samhället och analyserade frågor om makt och ekonomi. Upplysningstidens tänkare hade lagt grunden till sådana ideologier och de utvecklades vidare under 1800-talet. Socialismen blev framför
allt arbetarklassens ideologi. Liberalismen blev den borgerliga medelklassens ideologi. Konservatismen blev ideologin för dem som inte ville ha snabba förändringar. Bland dem fanns många i överklassen. Andra ideologier som växte fram under den här tiden var nationalismen som gick över klassgränserna och feminismen, kvinnorörelsen, som hade sina starkaste förespråkare i den borgerliga medelklassen.
Konservatismen – förändra långsamt De som ville bevara den gamla ordningen i samhället tyckte att den franska revolutionen var ett skräckexempel. Engelsmannen Edmund Burke skrev en bok där han kritiserade revolutionen som metod för att förändra samhället. I stället borde man bygga vidare på gamla traditioner och förändra lite i taget. Burkes tankar ligger till grund för konservatismen. De som var rädda att sådant som de tyckte var värdefullt skulle försvinna drogs till den konservativa ideologin. En del av dem ville bevara ståndssamhällets privilegier (förmåner) och
121
122
En ljus framtid?
En ljus framtid?
kungens makt, till exempel höga militärer, adliga godsägare och vissa präster. De tidiga konservativa var motståndare till det fria företagandet och industrialismen. Men när samhället förändrades under 1800-talet, förändrades även konservatismen och stora industriägare och kapitalister stödde så småningom konservativa politiska partier. Nya grupper ville försvara ägandeförhållandena med hjälp av konservatismen.
Socialismen – en idé om jämlikhet Under franska revolutionen föddes idén om att det inte räckte med politisk jämlikhet med allmän rösträtt för att få ett bra samhälle. Det behövdes också ekonomisk jämlikhet. De rika måste dela med sig till de fattiga. De här nya idéerna kallades socialism. ”Från var och en efter hans förmåga, till var och en efter hans behov”, skrev den franske tänkaren Saint-Simon. Det gick inte att låta privata företag sköta allt i samhället, ansåg socialisterna. För att skapa ett rättvisare samhälle var det nödvändigt att också staten ägde banker, industrier och järnvägar. Fransmannen Charles Fourier ville förändra mest. Han tyckte att alla länder borde avskaffas. Människorna skulle sedan delas in i grupper på ungefär 1 500 personer, som skulle vara helt självförsörjande. Då skulle man slippa den osunda konkurrensen och alla skulle bli lyckliga. Livslängden skulle öka och till och med rovdjuren skulle bli tama och snälla, ansåg Fourier.
Revolution i Europa År 1848 flammade revolutionen upp på nytt i Frankrike. Och den här gången spred sig upproret över hela Europa. Från Köpenhamn i norr till Palermo på Sicilien i söder byggde man barrikader på gatorna. Regeringar störtades och kungar gick i landsflykt. I många europeiska storstäder rådde det stort missnöje på grund av arbetslöshet och brist på mat. England var ett av få länder som inte påverkades av revolutionen ute i Europa. Kanske berodde det på de nya lagarna som förbättrat förhållandena för arbetarna. I det tyska Rhenlandet kastade sig två unga män
Edmund Burke.
Protesterna som utbröt i Paris i juli 1830 har skildrats i målningen ”Friheten på barrikaderna” av Delacroix. Gestalten Marianne som leder protesterna symboliserar Frankrike som nation och republik. Nya protester 1848 spred sig till många europeiska städer och hade både nationalistiska och socialistiska inslag.
med liv och lust in i upproret. De hette Karl Marx och Friedrich Engels. Så småningom skulle de bli kända över hela världen. De gav ut en skrift som de kallade Det kommunistiska manifestet. I den uppmuntrade de arbetarna att göra uppror mot fabriksägarna. ”Proletärer (arbetare) i alla länder – förena er” var deras stridsrop. Trots revolutionärernas entusiasm kom inte upproret 1848 att ge något bestående resultat. När året var slut hade revolutionen krossats i hela Europa. Blodigast blev uppgörelsen i Frankrike. I Paris dödades 10 000 arbetare i gatustrider. Ytterligare 11 000 upprorsmän togs tillfånga och landsförvisades till kolonierna. Karl Marx tvingades fly till Storbritannien. Karl Marx socialism I England kunde Karl Marx på nära håll se hur maktlösa industriarbetarna var. Han började skriva ner sina tankar om samhället. Och hur man med socialismen skulle kunna lösa problemen. Efter många års forskning presenterade Marx sina idéer i boken Kapitalet. Där kan man läsa vad han ansåg måste göras för att arbetarna skulle få det bättre. Den så kallade marxismen kom att få stor betydelse för utvecklingen under 1900-talet. Enligt Marx har hela historien varit en enda lång klasskamp, en kamp mellan de rika och de som ingenting äger. Denna strid pågick ännu på 1800-talet och gällde nu kampen mellan rika kapitalister och fattiga arbetare. I det industrisamhälle som hade växt fram under 1800-talet var det arbetare och maskiner som skötte produktionen. Vinsterna på de varor som tillverkades tog fabriksägarna hand om. De blev
Under 1800-talet ökade inflyttningen till städerna. Många kom för att arbeta på nya fabriker, verkstäder och kontor. Stora arbetsgivare såg till att det byggdes någorlunda hälsosamma arbetarbostäder, ofta med ett rum och kök. Men bostadsbristen var på många håll så stor att många hushåll hade inneboende i sin etta.
bara rikare och rikare medan arbetarna fick klara sig på svältlöner. Klyftan mellan kapitalister och arbetare ökade alltså hela tiden. Marx förutspådde att orättvisorna skulle leda till att arbetarna (proletärerna) tog makten genom att göra revolution. Efter revolutionen skulle de styra och utöva diktatur mot de gamla makthavarna under en tid. Därefter skulle man övergå till det kommunistiska samhället. Där finns ingKarl Marx. en regering. Den behövs inte eftersom allt fördelas rättvist enligt principen: Från alla efter förmåga, till alla efter behov.
123
122
En ljus framtid?
En ljus framtid?
kungens makt, till exempel höga militärer, adliga godsägare och vissa präster. De tidiga konservativa var motståndare till det fria företagandet och industrialismen. Men när samhället förändrades under 1800-talet, förändrades även konservatismen och stora industriägare och kapitalister stödde så småningom konservativa politiska partier. Nya grupper ville försvara ägandeförhållandena med hjälp av konservatismen.
Socialismen – en idé om jämlikhet Under franska revolutionen föddes idén om att det inte räckte med politisk jämlikhet med allmän rösträtt för att få ett bra samhälle. Det behövdes också ekonomisk jämlikhet. De rika måste dela med sig till de fattiga. De här nya idéerna kallades socialism. ”Från var och en efter hans förmåga, till var och en efter hans behov”, skrev den franske tänkaren Saint-Simon. Det gick inte att låta privata företag sköta allt i samhället, ansåg socialisterna. För att skapa ett rättvisare samhälle var det nödvändigt att också staten ägde banker, industrier och järnvägar. Fransmannen Charles Fourier ville förändra mest. Han tyckte att alla länder borde avskaffas. Människorna skulle sedan delas in i grupper på ungefär 1 500 personer, som skulle vara helt självförsörjande. Då skulle man slippa den osunda konkurrensen och alla skulle bli lyckliga. Livslängden skulle öka och till och med rovdjuren skulle bli tama och snälla, ansåg Fourier.
Revolution i Europa År 1848 flammade revolutionen upp på nytt i Frankrike. Och den här gången spred sig upproret över hela Europa. Från Köpenhamn i norr till Palermo på Sicilien i söder byggde man barrikader på gatorna. Regeringar störtades och kungar gick i landsflykt. I många europeiska storstäder rådde det stort missnöje på grund av arbetslöshet och brist på mat. England var ett av få länder som inte påverkades av revolutionen ute i Europa. Kanske berodde det på de nya lagarna som förbättrat förhållandena för arbetarna. I det tyska Rhenlandet kastade sig två unga män
Edmund Burke.
Protesterna som utbröt i Paris i juli 1830 har skildrats i målningen ”Friheten på barrikaderna” av Delacroix. Gestalten Marianne som leder protesterna symboliserar Frankrike som nation och republik. Nya protester 1848 spred sig till många europeiska städer och hade både nationalistiska och socialistiska inslag.
med liv och lust in i upproret. De hette Karl Marx och Friedrich Engels. Så småningom skulle de bli kända över hela världen. De gav ut en skrift som de kallade Det kommunistiska manifestet. I den uppmuntrade de arbetarna att göra uppror mot fabriksägarna. ”Proletärer (arbetare) i alla länder – förena er” var deras stridsrop. Trots revolutionärernas entusiasm kom inte upproret 1848 att ge något bestående resultat. När året var slut hade revolutionen krossats i hela Europa. Blodigast blev uppgörelsen i Frankrike. I Paris dödades 10 000 arbetare i gatustrider. Ytterligare 11 000 upprorsmän togs tillfånga och landsförvisades till kolonierna. Karl Marx tvingades fly till Storbritannien. Karl Marx socialism I England kunde Karl Marx på nära håll se hur maktlösa industriarbetarna var. Han började skriva ner sina tankar om samhället. Och hur man med socialismen skulle kunna lösa problemen. Efter många års forskning presenterade Marx sina idéer i boken Kapitalet. Där kan man läsa vad han ansåg måste göras för att arbetarna skulle få det bättre. Den så kallade marxismen kom att få stor betydelse för utvecklingen under 1900-talet. Enligt Marx har hela historien varit en enda lång klasskamp, en kamp mellan de rika och de som ingenting äger. Denna strid pågick ännu på 1800-talet och gällde nu kampen mellan rika kapitalister och fattiga arbetare. I det industrisamhälle som hade växt fram under 1800-talet var det arbetare och maskiner som skötte produktionen. Vinsterna på de varor som tillverkades tog fabriksägarna hand om. De blev
Under 1800-talet ökade inflyttningen till städerna. Många kom för att arbeta på nya fabriker, verkstäder och kontor. Stora arbetsgivare såg till att det byggdes någorlunda hälsosamma arbetarbostäder, ofta med ett rum och kök. Men bostadsbristen var på många håll så stor att många hushåll hade inneboende i sin etta.
bara rikare och rikare medan arbetarna fick klara sig på svältlöner. Klyftan mellan kapitalister och arbetare ökade alltså hela tiden. Marx förutspådde att orättvisorna skulle leda till att arbetarna (proletärerna) tog makten genom att göra revolution. Efter revolutionen skulle de styra och utöva diktatur mot de gamla makthavarna under en tid. Därefter skulle man övergå till det kommunistiska samhället. Där finns ingKarl Marx. en regering. Den behövs inte eftersom allt fördelas rättvist enligt principen: Från alla efter förmåga, till alla efter behov.
123
124
En ljus framtid?
Socialdemokrater och kommunister Visserligen slogs alla uppror ner under det stora revolutionsåret 1848, men händelserna hade ändå tydligt visat för kungarna och de styrande att Europas folk krävde att få vara med och bestämma. Under slutet av 1800-talet fortsatte kampen, men nu med mer fredliga medel. Nästan alla socialister tyckte till en början att Marx hade rätt, när han sa att revolution var arbetarnas enda möjlighet att få makt i samhället. Men mot slutet av 1800-talet valde flera socialistiska partier att i stället arbeta för fredliga reformer (förändringar). Det här ledde till en splittring
I förstamajdemonstrationen i Stockholm år 1890 restes krav på allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag. Året innan hade Socialdemokratiska arbetarpartiet bildats.
En ljus framtid?
inom socialismen: De som fortfarande trodde på revolution kom att kallas kommunister, medan de som ville använda fredliga metoder kallades för socialdemokrater.
Arbetarnas kamp för bättre levnadsvillkor Arbetarna började tidigt organisera sig för att kunna förbättra sina levnadsvillkor. År 1844 bildades den första konsumentföreningen i den engelska industristaden Rochdale. Man gick helt enkelt samman och köpte stora mängder livsmedel för att på så sätt få ett lägre pris. Varorna såldes sedan
Fackföreningsrörelsen spred sig till Sverige från Storbritannien, Tyskland och Danmark. Först slöt sig arbetare inom ett visst yrke samman, senare blev det vanligare att alla på en arbetsplats tillhörde samma fack, både kvinnor och män och oavsett yrke. Bildens arbetare är fotograferade i Stockholm på 1870-talet.
– utan vinst – vidare till föreningens medlemmar. Denna idé om så kallad konsumentkooperation spred sig snabbt, även till Sverige. I dag har det svenska Kooperativa Förbundet (KF) nästan tre miljoner medlemmar och deras affärer finns över hela landet. Under 1850-talet var det goda tider i Storbritannien, fabrikerna gick för fullt och arbetslösheten var låg. Det här gjorde att arbetarna såg en chans att höja lönerna och förbättra sina arbetsvillkor. För att kunna sätta press på arbetsgivarna började de bilda fackföreningar. Ett vanligt krav från fackföreningarna var att varje arbetande man skulle ha en lön som en hel familj skulle kunna leva på. Då skulle kvinnorna i arbetarklassen kunna vara goda mödrar och ta hand om hemmet. Men det var inte alltid som kvinnliga industriarbetare stödde sådana krav. I stället ville de ändra på att kvinnliga industriarbetare tjänade sämre än männen för att deras inkomster bara skulle dryga ut mannens inkomst. På ett stort möte för socialdemokrater i Zürich 1893, enades man om att driva kravet på lika lön för män och kvinnor. Framgångsrika strejker, som hamnarbetarstrejken i London 1889, gjorde att arbetarna satte sig i respekt hos arbetsgivarna. De ledde också till att allt fler gick med i fackföreningarna. År 1900 hade de i Storbritannien omkring två miljoner medlemmar.
Liberalismen – borgarklassens ideologi De första liberalerna hade mest sysslat med ekonomi. Det viktiga för dem var att alla som hade en fabrik eller ett handelsföretag fick sköta sig själva,
Mellan fem och tio procent av Europas befolkning under 1800-talet tillhörde borgarklassen. De var företagare och köpmän men också människor som kunde leva på sin utbildning: advokater, präster, läkare och olika ämbetsmän.
utan inblandning från staten och att alla tullar togs bort. Det var så det goda samhället skulle skapas där alla hade det bra. Längre fram på 1800-talet började liberaler, som till exempel J.S. Mill, allt mer tala om individens frihet. Tanken på individens frihet passade väl in bland borgarna i städerna. Borgarklassen bestod av handelsmän och företagare, men också till exempel jurister, läkare och journalister. Var och en var sin egen lyckas smed. Det gemensamma livet som funnits i byarna på landsbygden och i städernas skrån var inget att längta tillbaka till. Varje medborgare i ett land skulle få bestämma över sitt liv. Då blev religionsfrihet och yttrandefrihet viktiga. Med medborgaren var en man. 1800-talets liberala borgarklass skilde mellan männens värld som innebar utbildning, arbetliv, karriär och politik och kvinnornas värld som var hemmet och familjen. Den borgerliga livsstilen blev ett ideal i stora delar av 1800-talets Europa.
125
124
En ljus framtid?
Socialdemokrater och kommunister Visserligen slogs alla uppror ner under det stora revolutionsåret 1848, men händelserna hade ändå tydligt visat för kungarna och de styrande att Europas folk krävde att få vara med och bestämma. Under slutet av 1800-talet fortsatte kampen, men nu med mer fredliga medel. Nästan alla socialister tyckte till en början att Marx hade rätt, när han sa att revolution var arbetarnas enda möjlighet att få makt i samhället. Men mot slutet av 1800-talet valde flera socialistiska partier att i stället arbeta för fredliga reformer (förändringar). Det här ledde till en splittring
I förstamajdemonstrationen i Stockholm år 1890 restes krav på allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag. Året innan hade Socialdemokratiska arbetarpartiet bildats.
En ljus framtid?
inom socialismen: De som fortfarande trodde på revolution kom att kallas kommunister, medan de som ville använda fredliga metoder kallades för socialdemokrater.
Arbetarnas kamp för bättre levnadsvillkor Arbetarna började tidigt organisera sig för att kunna förbättra sina levnadsvillkor. År 1844 bildades den första konsumentföreningen i den engelska industristaden Rochdale. Man gick helt enkelt samman och köpte stora mängder livsmedel för att på så sätt få ett lägre pris. Varorna såldes sedan
Fackföreningsrörelsen spred sig till Sverige från Storbritannien, Tyskland och Danmark. Först slöt sig arbetare inom ett visst yrke samman, senare blev det vanligare att alla på en arbetsplats tillhörde samma fack, både kvinnor och män och oavsett yrke. Bildens arbetare är fotograferade i Stockholm på 1870-talet.
– utan vinst – vidare till föreningens medlemmar. Denna idé om så kallad konsumentkooperation spred sig snabbt, även till Sverige. I dag har det svenska Kooperativa Förbundet (KF) nästan tre miljoner medlemmar och deras affärer finns över hela landet. Under 1850-talet var det goda tider i Storbritannien, fabrikerna gick för fullt och arbetslösheten var låg. Det här gjorde att arbetarna såg en chans att höja lönerna och förbättra sina arbetsvillkor. För att kunna sätta press på arbetsgivarna började de bilda fackföreningar. Ett vanligt krav från fackföreningarna var att varje arbetande man skulle ha en lön som en hel familj skulle kunna leva på. Då skulle kvinnorna i arbetarklassen kunna vara goda mödrar och ta hand om hemmet. Men det var inte alltid som kvinnliga industriarbetare stödde sådana krav. I stället ville de ändra på att kvinnliga industriarbetare tjänade sämre än männen för att deras inkomster bara skulle dryga ut mannens inkomst. På ett stort möte för socialdemokrater i Zürich 1893, enades man om att driva kravet på lika lön för män och kvinnor. Framgångsrika strejker, som hamnarbetarstrejken i London 1889, gjorde att arbetarna satte sig i respekt hos arbetsgivarna. De ledde också till att allt fler gick med i fackföreningarna. År 1900 hade de i Storbritannien omkring två miljoner medlemmar.
Liberalismen – borgarklassens ideologi De första liberalerna hade mest sysslat med ekonomi. Det viktiga för dem var att alla som hade en fabrik eller ett handelsföretag fick sköta sig själva,
Mellan fem och tio procent av Europas befolkning under 1800-talet tillhörde borgarklassen. De var företagare och köpmän men också människor som kunde leva på sin utbildning: advokater, präster, läkare och olika ämbetsmän.
utan inblandning från staten och att alla tullar togs bort. Det var så det goda samhället skulle skapas där alla hade det bra. Längre fram på 1800-talet började liberaler, som till exempel J.S. Mill, allt mer tala om individens frihet. Tanken på individens frihet passade väl in bland borgarna i städerna. Borgarklassen bestod av handelsmän och företagare, men också till exempel jurister, läkare och journalister. Var och en var sin egen lyckas smed. Det gemensamma livet som funnits i byarna på landsbygden och i städernas skrån var inget att längta tillbaka till. Varje medborgare i ett land skulle få bestämma över sitt liv. Då blev religionsfrihet och yttrandefrihet viktiga. Med medborgaren var en man. 1800-talets liberala borgarklass skilde mellan männens värld som innebar utbildning, arbetliv, karriär och politik och kvinnornas värld som var hemmet och familjen. Den borgerliga livsstilen blev ett ideal i stora delar av 1800-talets Europa.
125
126
En ljus framtid?
Rösträtt för alla? Liberalerna ansåg länge att det var fel att ge arbetarna rösträtt. De var rädda för vad som skulle hända om den stora outbildade massan fick vara med och bestämma. Men i slutet av 1800-talet ville de flesta liberaler ha allmän rösträtt. Det var också vid den här tiden som liberalerna insåg att det goda samhället inte skulle komma automatiskt bara alla fick sköta sig själva. Det var nödvändigt att staten på olika sätt gav stöd till de fattigaste i samhället. De stora industrierna behövde också kontrolleras av staten. Under perioden fram till första världskrigets utbrott 1914 infördes allmän rösträtt för män i de
En ljus framtid?
flesta länder i Västeuropa. I Storbritannien utvidgades rösträtten stegvis. År 1884 hade man nått så långt att tre fjärdedelar av männen fick rösta, men det dröjde ända till 1918 innan alla män fick rösträtt. I både Tyskland och Frankrike infördes allmän rösträtt för män efter fransk-tyska kriget 1871 (se sidan 76). Men i Tyskland fortsatte ändå kejsaren att ha mycket stor makt, eftersom det var han som utsåg regeringen. Att införa rösträtt för kvinnor tog ännu längre tid. Många män menade att kvinnor var för känsliga för politiken. En amerikansk politiker ansåg att kvinnor var så fredliga att de skulle försvåra beredskapen för krig.
Emmeline Pankhurst Emmeline Goulden växte upp i norra England i slutet av 1800-talet. Familjen hade god ekonomi, och hade därför råd att ge Emmeline en bra utbildning. Men hon tyckte att det var orättvist att föräldrarna förväntade sig att hon och hennes systrar skulle passa upp sina bröder. ”Varför i all sin dar skall jag behöva ägna min tid åt att göra livet behagligt för mina bröder – de behöver ju aldrig göra något för mig?”, frågade hon utan att få svar. År 1879 gifte sig Emmeline med den tjugo år äldre advokaten Richard Pankhurst. De gick båda in i politiken och kämpade för att kvinnorna skulle få rösträtt. År 1889 bildade de Kvinnornas politiska rösträttsförening. Men redan år 1898 dog Richard och Emmeline tvingades att ensam ta hand om sina barn. Hennes döttrar engagerade sig också tidigt i kampen för kvinnlig rösträtt. Men både Emmeline och döttrarna kände sig motarbetade av alla manliga politiker. Därför bildade de år 1903 Kvinnornas
sociala och politiska förbund. Emmeline och dottern Christabel blev suffragetternas ledare. För att kunna fortsätta att organisera olagliga aktioner flydde Christabel till Frankrike. Men när första världskriget började avbröt suffragetterna sina aktioner, för att ställa upp för sitt land.
Emmeline Pankhurst och hennes döttrar.
I Storbritannien blev till slut kvinnorna som kämpade för rösträtt desperata när de kände att männen inte lyssnade på deras argument. Suffragetterna, som de kallades, satte därför igång uppseendeväckande demonstrationer. De kedjade fast sig vid regeringsbyggnader, krossade butiksfönster på den förnäma Bond Street i London och slog sönder värdefullt porslin i British Museum. När polisen arresterade dem började de hungerstrejka. År 1913 kastade sig den unga Emily Davis framför kungens häst under en galopptävling. Men det var först 1918, efter världskrigets slut, som kvinnor fick rösträtt i England. Och då gällde det bara de som var över 30 år.
Industrialiseringen går vidare Storbritannien hade från början varit det ledande industrilandet. Fler länder i Europa följde efter. Även USA industrialiserades och började konkurrera med Europa. Långt in på 1800-talet tillverkades alla skruvar för hand av smederna, det gjorde att skruvar blev alldeles för dyra. Strax för år 1800 hade en svarv som skar gängor i metall uppfunnits. Tack vare den kunde man nu massproducera skruvar med identiska gängor. Uppfinnaren Eli Whitney banade vägen för massproduktion i sitt hemland USA. Bland annat genom maskiner som tillverkade de olika delarna till ett gevär. Varje maskin spottade ut tusentals exakt likadana delar. Det var sedan enkelt att plocka ihop gevären. Och om ett gevär gick sönder var det bara att byta ut den trasiga delen. Med industrialiseringen kom en ny arbets-
East End i London var en stadsdel för arbetare. Man kan tänka sig att tvätten på bakgårdarna färgades grå av sotpartiklarna från skorstensröken och från lokomotiven på järnvägen i närheten.
fördelning. Tidigare hade en skomakare eller skräddare skurit till, sytt och färdigställt ett par skor eller ett plagg i taget. Hantverkaren fick se det färdiga resultatet och hade kontakt med kunden. I skofabriken eller syfabriken delades tillverkningen upp mellan olika arbetare, som ansvarade för en liten del i sin maskin. Genom arbetsdelningen gick tillverkningen snabbare, kostnaderna blev lägre och vinsterna för fabrikören högre. På så sätt ersattes alltfler hantverksvaror av massproducerade varor.
Stålet sätter fart på industrin Fram tills slutet av 1800-talet var nästan alla maskiner gjorda av trä. Stål användes bara till de allra mest utsatta delarna. Till och med järnvägsrälsen
127
126
En ljus framtid?
Rösträtt för alla? Liberalerna ansåg länge att det var fel att ge arbetarna rösträtt. De var rädda för vad som skulle hända om den stora outbildade massan fick vara med och bestämma. Men i slutet av 1800-talet ville de flesta liberaler ha allmän rösträtt. Det var också vid den här tiden som liberalerna insåg att det goda samhället inte skulle komma automatiskt bara alla fick sköta sig själva. Det var nödvändigt att staten på olika sätt gav stöd till de fattigaste i samhället. De stora industrierna behövde också kontrolleras av staten. Under perioden fram till första världskrigets utbrott 1914 infördes allmän rösträtt för män i de
En ljus framtid?
flesta länder i Västeuropa. I Storbritannien utvidgades rösträtten stegvis. År 1884 hade man nått så långt att tre fjärdedelar av männen fick rösta, men det dröjde ända till 1918 innan alla män fick rösträtt. I både Tyskland och Frankrike infördes allmän rösträtt för män efter fransk-tyska kriget 1871 (se sidan 76). Men i Tyskland fortsatte ändå kejsaren att ha mycket stor makt, eftersom det var han som utsåg regeringen. Att införa rösträtt för kvinnor tog ännu längre tid. Många män menade att kvinnor var för känsliga för politiken. En amerikansk politiker ansåg att kvinnor var så fredliga att de skulle försvåra beredskapen för krig.
Emmeline Pankhurst Emmeline Goulden växte upp i norra England i slutet av 1800-talet. Familjen hade god ekonomi, och hade därför råd att ge Emmeline en bra utbildning. Men hon tyckte att det var orättvist att föräldrarna förväntade sig att hon och hennes systrar skulle passa upp sina bröder. ”Varför i all sin dar skall jag behöva ägna min tid åt att göra livet behagligt för mina bröder – de behöver ju aldrig göra något för mig?”, frågade hon utan att få svar. År 1879 gifte sig Emmeline med den tjugo år äldre advokaten Richard Pankhurst. De gick båda in i politiken och kämpade för att kvinnorna skulle få rösträtt. År 1889 bildade de Kvinnornas politiska rösträttsförening. Men redan år 1898 dog Richard och Emmeline tvingades att ensam ta hand om sina barn. Hennes döttrar engagerade sig också tidigt i kampen för kvinnlig rösträtt. Men både Emmeline och döttrarna kände sig motarbetade av alla manliga politiker. Därför bildade de år 1903 Kvinnornas
sociala och politiska förbund. Emmeline och dottern Christabel blev suffragetternas ledare. För att kunna fortsätta att organisera olagliga aktioner flydde Christabel till Frankrike. Men när första världskriget började avbröt suffragetterna sina aktioner, för att ställa upp för sitt land.
Emmeline Pankhurst och hennes döttrar.
I Storbritannien blev till slut kvinnorna som kämpade för rösträtt desperata när de kände att männen inte lyssnade på deras argument. Suffragetterna, som de kallades, satte därför igång uppseendeväckande demonstrationer. De kedjade fast sig vid regeringsbyggnader, krossade butiksfönster på den förnäma Bond Street i London och slog sönder värdefullt porslin i British Museum. När polisen arresterade dem började de hungerstrejka. År 1913 kastade sig den unga Emily Davis framför kungens häst under en galopptävling. Men det var först 1918, efter världskrigets slut, som kvinnor fick rösträtt i England. Och då gällde det bara de som var över 30 år.
Industrialiseringen går vidare Storbritannien hade från början varit det ledande industrilandet. Fler länder i Europa följde efter. Även USA industrialiserades och började konkurrera med Europa. Långt in på 1800-talet tillverkades alla skruvar för hand av smederna, det gjorde att skruvar blev alldeles för dyra. Strax för år 1800 hade en svarv som skar gängor i metall uppfunnits. Tack vare den kunde man nu massproducera skruvar med identiska gängor. Uppfinnaren Eli Whitney banade vägen för massproduktion i sitt hemland USA. Bland annat genom maskiner som tillverkade de olika delarna till ett gevär. Varje maskin spottade ut tusentals exakt likadana delar. Det var sedan enkelt att plocka ihop gevären. Och om ett gevär gick sönder var det bara att byta ut den trasiga delen. Med industrialiseringen kom en ny arbets-
East End i London var en stadsdel för arbetare. Man kan tänka sig att tvätten på bakgårdarna färgades grå av sotpartiklarna från skorstensröken och från lokomotiven på järnvägen i närheten.
fördelning. Tidigare hade en skomakare eller skräddare skurit till, sytt och färdigställt ett par skor eller ett plagg i taget. Hantverkaren fick se det färdiga resultatet och hade kontakt med kunden. I skofabriken eller syfabriken delades tillverkningen upp mellan olika arbetare, som ansvarade för en liten del i sin maskin. Genom arbetsdelningen gick tillverkningen snabbare, kostnaderna blev lägre och vinsterna för fabrikören högre. På så sätt ersattes alltfler hantverksvaror av massproducerade varor.
Stålet sätter fart på industrin Fram tills slutet av 1800-talet var nästan alla maskiner gjorda av trä. Stål användes bara till de allra mest utsatta delarna. Till och med järnvägsrälsen
127
128
129
HISTORIA
GRAFIK
En ljus framtid?
Nya samhällsklasser
Europa förändras
Nya ideologier
u Folkökning
u Liberalism
u Industrialisering
u Konservatism
u Urbanisering
u Socialism
Framtidshopp u Bättre levnadsvillkor: Teknisk utveckling Medicinsk utveckling Politisk utveckling Förhoppningar om rösträtt, fred och jämlikhet
Orosmoln
u Emigration
u Överklass u Medelklass u Arbetarklass Överklass (adel?) Borgare Arbetare
u Konkurrens mellan länder: Kapplöpning om kolonier Kapprustning och försvarsallianser Rasism och rasteorier
Revolution och uppror runt om i Europa Första järnvägslinjen (häst) i Storbritannien.
Adam Smith dör. Ekonomisk liberalism.
10 timmars arbetsdag för kvinnor och barn i (Storbritannien)
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| 1800
Smittkoppsvaccin
1810
1820
1830
1840
Morse-telegrafen tas i bruk
Pasteur börjar kartlägga bakterier och virus
Om arternas Suezkanalen uppkomst öppnas Charles Darwin
The Rocket. Ånglokomotivtävling i (Storbritannien)
Edmund Burke dör. Konservatism.
1790
Världsutställning Industri och teknik i London
Världsutställning i Paris Emmiline Pankhurst grundar organisation för kvinnlig rösträtt
”Bilen” Daimler och Benz
Finland Kvinnlig rösträtt
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| 1850
Det kommunistiska manifestet
1860
1870
1880
Om friheten Telefonen J.S. Mill (Bell) Glödlampan BessemerDynamiten (Edison) metoden (stål) (Nobel)
1890
1900
1910
Henry Fords bil: A-ford Röntgen
128
129
HISTORIA
GRAFIK
En ljus framtid?
Nya samhällsklasser
Europa förändras
Nya ideologier
u Folkökning
u Liberalism
u Industrialisering
u Konservatism
u Urbanisering
u Socialism
Framtidshopp u Bättre levnadsvillkor: Teknisk utveckling Medicinsk utveckling Politisk utveckling Förhoppningar om rösträtt, fred och jämlikhet
Orosmoln
u Emigration
u Överklass u Medelklass u Arbetarklass Överklass (adel?) Borgare Arbetare
u Konkurrens mellan länder: Kapplöpning om kolonier Kapprustning och försvarsallianser Rasism och rasteorier
Revolution och uppror runt om i Europa Första järnvägslinjen (häst) i Storbritannien.
Adam Smith dör. Ekonomisk liberalism.
10 timmars arbetsdag för kvinnor och barn i (Storbritannien)
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| 1800
Smittkoppsvaccin
1810
1820
1830
1840
Morse-telegrafen tas i bruk
Pasteur börjar kartlägga bakterier och virus
Om arternas Suezkanalen uppkomst öppnas Charles Darwin
The Rocket. Ånglokomotivtävling i (Storbritannien)
Edmund Burke dör. Konservatism.
1790
Världsutställning Industri och teknik i London
Världsutställning i Paris Emmiline Pankhurst grundar organisation för kvinnlig rösträtt
”Bilen” Daimler och Benz
Finland Kvinnlig rösträtt
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| 1850
Det kommunistiska manifestet
1860
1870
1880
Om friheten Telefonen J.S. Mill (Bell) Glödlampan BessemerDynamiten (Edison) metoden (stål) (Nobel)
1890
1900
1910
Henry Fords bil: A-ford Röntgen
130
En ljus framtid?
En ljus framtid?
Den första världsutställningen Storbritannien ville nu visa upp vad deras industriella revolution hade åstadkommit. Här fanns lokomotiv, skeppsmotorer och ångdrivna jordbruksmaskiner. En tryckpress som tryckte 10 000 sidor i timmen. Mr Macintosh visade upp en rock som gjorts vattentät med hjälp av gummi. Sedan dess heter regnkappa ”mackintosh” på engelska. Även andra länder deltog med tekniska nyheter. Från Tyskland kom en av Kruppverkens stålkanoner. Den nya amerikanska Coltrevolern väckte också intresse. Utställningen blev en stor Världsutställningen i London 1850. I montern på bilden visas det senaste inom succé. När den stängde i oktober möbler och träsnideri. hade den haft mer än sex miljoner besökare! Många av dem hade kommit med de Den 1 maj 1851 slogs portarna upp till den väldiga gruppresor som ordnades av Thomas Cook. Framutställningshallen i London, där den första världs gången med dessa gjorde att han sedan fortsatte utställningen skulle hållas. Kristallpalatset, som att ordna sällskapsresor till exotiska platser, till den kom att kallas, var lika stort som 15 fotbolls exempel Egypten. Hans företag blev Europas första planer. Det liknade ett jättelikt växthus, med sina resebyrå. 3 000 exakt lika stora glasrutor.
gjordes till en början av träbjälkar, klädda med plåt upptill. Stål, som är både starkare och smidigare än järn, får man genom att sänka kolhalten i järn. Men att sänka järnets kolhalt var en dyr och besvärlig process ända tills den engelske uppfinnaren Henry Bessemer fick sin idé. Han kom på att man skulle blåsa in luft i en behållare med smält järn, så att luftens syre förbrände kolet. Även om hans idé var god, så visade den sig inte fungera i verkligheten. Inte förrän grosshandlare
G F Göransson i Gävle tog hand om den. Han ägde en masugn i Edsken i Gästrikland, och där lyckades man 1858 göra stål. Nu fick järnvägarna, skeppsvarven och andra industrier både mycket och billigt stål. Göransson grundade Sandviken med järnoch stålverk. I kriget år 1871 förlorade Frankrike Elsass och Lothringen till Tyskland. Där fanns stora järnmalmsfyndigheter. Stenkol, som också behövdes vid stålframställningen, fanns i stora mängder i Ruhrområdet. Genom stålindustrin där tog
industrialiseringen fart på allvar i Tyskland. På 1890-talet gick Tyskland om Storbritannien ifråga om stålproduktion. Den tyska industrin växte snabbare än någon annanstans i Europa. Ståltillverkningen krävde kunskaper i kemi och metoder för att kontrollera kol- och fosforhalten. Därför växte det i Tyskland fram en stor kemisk industri jämsides med stålindustrin Anledningen till tyskarnas framgångar var deras utmärkta skolor. Inget annat land utbildade så många tekniker och ingenjörer. En grupp engelsmän som besökte universitetet i München 1872 upptäckte att bara där fanns fler som studerade kemi än i hela Storbritannien. Ingenjörer och arkitekter upptäckte snabbt stålets möjligheter, framför allt till järnvägar och broar. Många av de största byggena i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet är rena frosserier i stål. Det gäller Eiffeltornet i Paris och bron Golden Gate i San Francisco. Stålindustrin var motorn i den utveckling som gjorde att den industriella revolutionen spred sig från Storbritannien till Belgien och sedan vidare till Tyskland och USA.
Elektriciteten Att materia kan ha elektrisk laddning har varit känt länge, men på 1830-talet började elektricitet användas på allvar. Då uppfanns de första eldrivna apparaterna. Generatorer som omvandlar rörelseenergi till elektricitet utvecklades, bland annat av det tyska företaget Siemens. Något senare blev det möjligt att transportera elektrisk ström långa sträckor i ledningar. Då kunde energi utvinnas på ett ställe, transporteras och sedan användas på ett helt anat ställe. För Sveriges del innebar det att
Bessemerprocessen var ett nytt sätt att minska kolhalten i smält järn och den ledde fram till massproduktion av stål.
Norrlands älvar började producera elektricitet som via högspänningsledningar levererar kraft till de södra delarna av landet. Elmotorer började ersätta ångmaskinerna i fabrikerna. Motorerna installerades direkt på
131
130
En ljus framtid?
En ljus framtid?
Den första världsutställningen Storbritannien ville nu visa upp vad deras industriella revolution hade åstadkommit. Här fanns lokomotiv, skeppsmotorer och ångdrivna jordbruksmaskiner. En tryckpress som tryckte 10 000 sidor i timmen. Mr Macintosh visade upp en rock som gjorts vattentät med hjälp av gummi. Sedan dess heter regnkappa ”mackintosh” på engelska. Även andra länder deltog med tekniska nyheter. Från Tyskland kom en av Kruppverkens stålkanoner. Den nya amerikanska Coltrevolern väckte också intresse. Utställningen blev en stor Världsutställningen i London 1850. I montern på bilden visas det senaste inom succé. När den stängde i oktober möbler och träsnideri. hade den haft mer än sex miljoner besökare! Många av dem hade kommit med de Den 1 maj 1851 slogs portarna upp till den väldiga gruppresor som ordnades av Thomas Cook. Framutställningshallen i London, där den första världs gången med dessa gjorde att han sedan fortsatte utställningen skulle hållas. Kristallpalatset, som att ordna sällskapsresor till exotiska platser, till den kom att kallas, var lika stort som 15 fotbolls exempel Egypten. Hans företag blev Europas första planer. Det liknade ett jättelikt växthus, med sina resebyrå. 3 000 exakt lika stora glasrutor.
gjordes till en början av träbjälkar, klädda med plåt upptill. Stål, som är både starkare och smidigare än järn, får man genom att sänka kolhalten i järn. Men att sänka järnets kolhalt var en dyr och besvärlig process ända tills den engelske uppfinnaren Henry Bessemer fick sin idé. Han kom på att man skulle blåsa in luft i en behållare med smält järn, så att luftens syre förbrände kolet. Även om hans idé var god, så visade den sig inte fungera i verkligheten. Inte förrän grosshandlare
G F Göransson i Gävle tog hand om den. Han ägde en masugn i Edsken i Gästrikland, och där lyckades man 1858 göra stål. Nu fick järnvägarna, skeppsvarven och andra industrier både mycket och billigt stål. Göransson grundade Sandviken med järnoch stålverk. I kriget år 1871 förlorade Frankrike Elsass och Lothringen till Tyskland. Där fanns stora järnmalmsfyndigheter. Stenkol, som också behövdes vid stålframställningen, fanns i stora mängder i Ruhrområdet. Genom stålindustrin där tog
industrialiseringen fart på allvar i Tyskland. På 1890-talet gick Tyskland om Storbritannien ifråga om stålproduktion. Den tyska industrin växte snabbare än någon annanstans i Europa. Ståltillverkningen krävde kunskaper i kemi och metoder för att kontrollera kol- och fosforhalten. Därför växte det i Tyskland fram en stor kemisk industri jämsides med stålindustrin Anledningen till tyskarnas framgångar var deras utmärkta skolor. Inget annat land utbildade så många tekniker och ingenjörer. En grupp engelsmän som besökte universitetet i München 1872 upptäckte att bara där fanns fler som studerade kemi än i hela Storbritannien. Ingenjörer och arkitekter upptäckte snabbt stålets möjligheter, framför allt till järnvägar och broar. Många av de största byggena i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet är rena frosserier i stål. Det gäller Eiffeltornet i Paris och bron Golden Gate i San Francisco. Stålindustrin var motorn i den utveckling som gjorde att den industriella revolutionen spred sig från Storbritannien till Belgien och sedan vidare till Tyskland och USA.
Elektriciteten Att materia kan ha elektrisk laddning har varit känt länge, men på 1830-talet började elektricitet användas på allvar. Då uppfanns de första eldrivna apparaterna. Generatorer som omvandlar rörelseenergi till elektricitet utvecklades, bland annat av det tyska företaget Siemens. Något senare blev det möjligt att transportera elektrisk ström långa sträckor i ledningar. Då kunde energi utvinnas på ett ställe, transporteras och sedan användas på ett helt anat ställe. För Sveriges del innebar det att
Bessemerprocessen var ett nytt sätt att minska kolhalten i smält järn och den ledde fram till massproduktion av stål.
Norrlands älvar började producera elektricitet som via högspänningsledningar levererar kraft till de södra delarna av landet. Elmotorer började ersätta ångmaskinerna i fabrikerna. Motorerna installerades direkt på
131
132
En ljus framtid?
maskinerna som de skulle driva och man slapp ångmaskinernas farliga snårskogar av långa drivremmar. Elektriciteten förändrade inte bara industrin – hela samhällen lystes upp. År 1879 uppfann amerikanen Thomas Edison glödlampan. Två år senare byggde han ett elverk med många stora generatorer på Manhattan i New York. Det gav ström till 5 000
Stilen i reklamen speglar tiden kring sekelskiftet 1900. Många kände framtidstro. Fantastiska nyheter – som elektriska lampor – kunde underlätta och förgylla livet för den som hade råd.
En ljus framtid?
lampor i 225 fastigheter. Nyheten om detta fantastiska framsteg spreds på tidningarnas förstasidor både i USA och i Europa. Redan på hösten samma år sattes de första glödlamporna upp på Norrbro i centrala Stockholm.
Snabbare med järnväg Före 1800-talet hade ingen färdats fortare än en häst springer. Nyheter kunde inte spridas snabbare än vad en kurir kunde rida eller ta sig fram med segelfartyg. Tack vare järnvägar, ångfartyg och bilar kom transporterna att gå oerhört mycket snabbare under 1800-talet. Nu blev det också möjligt att sända budskap mycket fortare än tidigare med hjälp av telegraf och telefon. Mellan åren 1830 och 1850 byggdes bara i USA 1 400 mil järnväg. År 1869 kunde man ta tåget tvärs över kontinenten, från Atlanten till Stilla havet. Resan tog en vecka mot tidigare 25 dygn med postdiligensen. Eftersom det var långt mellan stationerna i det glest befolkade landet, så utrustades tågen med både restaurang och toalett. I Storbritannien fanns de på stationerna. I Ryssland byggde man 2 000 mil järnväg mellan åren 1850 och 1880. Viktigast blev den över 900 mil långa transsibiriska järnvägen. När den var klar år 1902 satte koloniseringen av Sibirien fart. Över två miljoner ryssar flyttade dit mellan 1906 och 1909. I världen byggdes totalt cirka 100 000 mil järnvägar mellan åren 1845 och 1913. Omkring år 1860 fick Sverige sin första järnväg, för godstransporter i Bergslagen. Kort därefter började staten att bygga stambanor som skulle utgöra stommen i järnvägsnätet. Privata banor kompletterade stambanorna. Men de byggdes smalspåriga eftersom det var billigare.
Den stora stationsbyggnaden i stål och glas, flera spår med tåg som kommer och går, telegrafen vid spår tre, där också privatpersoner kan skicka telegram – en typisk järnvägsstation vid slutet av 1800-talet. (Charing Cross Station London omkring 1890)
Järnvägarna kom att rita om Sveriges karta. I stället för som tidigare kyrkan, blev nu järnvägsstationen bygdens centrum. De orter som låg vid stambanornas knutpunkter blomstrade och växte, till exempel Nässjö och Skövde. Detta medan andra orter, till exempel Skara, hamnade vid sidan av och stannade i växten. På andra ställen uppkom nya orter, exempelvis Sandviken. Järnvägen tvingade fram en gemensam tid för hela landet. Tidigare hade varje ort haft sin egen lokaltid, klockan var tolv när solen stod som högst just där. Detta var omöjligt för tågen som körde efter tidtabeller. På stationernas klockor visades den för hela landet gemensamma järnvägstiden. Till slut infördes en enhetlig statlig tid.
Bilen – framtidens transportmedel Samtidigt med järnvägarna kom ångbilar och ångbussar. De hade många fördelar, bland annat behövde de inga växlar. Ville man öka farten, släppte
Trängseln på gatorna i storstäderna skapade problem med framkomligheten. I London började man på 1860-talet att gräva tunnlar under staden för tågtrafik. De första tunnelbanetågen var ångdrivna, men problemet med rökutsläppen gjorde det nödvändigt att utveckla eldrivna tåg. Där tunnelbanespåren drogs fram utanför staden anlades nya förorter. Folk behövde inte längre trängas i innerstaden, nu kunde man pendla till jobbet.
man på mer ånga. De var dessutom tysta, starka och snabba. Hur kommer det sig då att det inte finns några ångbilar i dag? Jo, de konkurrerades ut av bensinmotorn. Bensinmotorn hade nämligen en avgörande fördel – den startade direkt. En ångbil gick inte att köra förrän man hade fått upp trycket i ångpannan och det kunde ta nästan en halvtimme. Och så länge vill ju ingen vänta. På 1880-talet lyckades tysken Carl Benz tillverka en bil med bensinmotor. Den hade tre hjul och styrdes med en spak. Topphastigheten var 15 km/tim. Samtidigt konstruerade en annan tysk, Gottlieb Daimler, också en fungerande bil. Både Daimler och Benz hade kommit på hur bensin kan förgasas och antändas med en gnista. Men de tyska myndigheterna var rädda för explosionsmotorn och förbjöd bilarna. Därför sökte sig Daimler och Benz till Paris. Där hade flera franska företag visat intresse, bland annat bröderna Peugeot. I Frankrike hölls också många biltävlingar. De hade stor
133
132
En ljus framtid?
maskinerna som de skulle driva och man slapp ångmaskinernas farliga snårskogar av långa drivremmar. Elektriciteten förändrade inte bara industrin – hela samhällen lystes upp. År 1879 uppfann amerikanen Thomas Edison glödlampan. Två år senare byggde han ett elverk med många stora generatorer på Manhattan i New York. Det gav ström till 5 000
Stilen i reklamen speglar tiden kring sekelskiftet 1900. Många kände framtidstro. Fantastiska nyheter – som elektriska lampor – kunde underlätta och förgylla livet för den som hade råd.
En ljus framtid?
lampor i 225 fastigheter. Nyheten om detta fantastiska framsteg spreds på tidningarnas förstasidor både i USA och i Europa. Redan på hösten samma år sattes de första glödlamporna upp på Norrbro i centrala Stockholm.
Snabbare med järnväg Före 1800-talet hade ingen färdats fortare än en häst springer. Nyheter kunde inte spridas snabbare än vad en kurir kunde rida eller ta sig fram med segelfartyg. Tack vare järnvägar, ångfartyg och bilar kom transporterna att gå oerhört mycket snabbare under 1800-talet. Nu blev det också möjligt att sända budskap mycket fortare än tidigare med hjälp av telegraf och telefon. Mellan åren 1830 och 1850 byggdes bara i USA 1 400 mil järnväg. År 1869 kunde man ta tåget tvärs över kontinenten, från Atlanten till Stilla havet. Resan tog en vecka mot tidigare 25 dygn med postdiligensen. Eftersom det var långt mellan stationerna i det glest befolkade landet, så utrustades tågen med både restaurang och toalett. I Storbritannien fanns de på stationerna. I Ryssland byggde man 2 000 mil järnväg mellan åren 1850 och 1880. Viktigast blev den över 900 mil långa transsibiriska järnvägen. När den var klar år 1902 satte koloniseringen av Sibirien fart. Över två miljoner ryssar flyttade dit mellan 1906 och 1909. I världen byggdes totalt cirka 100 000 mil järnvägar mellan åren 1845 och 1913. Omkring år 1860 fick Sverige sin första järnväg, för godstransporter i Bergslagen. Kort därefter började staten att bygga stambanor som skulle utgöra stommen i järnvägsnätet. Privata banor kompletterade stambanorna. Men de byggdes smalspåriga eftersom det var billigare.
Den stora stationsbyggnaden i stål och glas, flera spår med tåg som kommer och går, telegrafen vid spår tre, där också privatpersoner kan skicka telegram – en typisk järnvägsstation vid slutet av 1800-talet. (Charing Cross Station London omkring 1890)
Järnvägarna kom att rita om Sveriges karta. I stället för som tidigare kyrkan, blev nu järnvägsstationen bygdens centrum. De orter som låg vid stambanornas knutpunkter blomstrade och växte, till exempel Nässjö och Skövde. Detta medan andra orter, till exempel Skara, hamnade vid sidan av och stannade i växten. På andra ställen uppkom nya orter, exempelvis Sandviken. Järnvägen tvingade fram en gemensam tid för hela landet. Tidigare hade varje ort haft sin egen lokaltid, klockan var tolv när solen stod som högst just där. Detta var omöjligt för tågen som körde efter tidtabeller. På stationernas klockor visades den för hela landet gemensamma järnvägstiden. Till slut infördes en enhetlig statlig tid.
Bilen – framtidens transportmedel Samtidigt med järnvägarna kom ångbilar och ångbussar. De hade många fördelar, bland annat behövde de inga växlar. Ville man öka farten, släppte
Trängseln på gatorna i storstäderna skapade problem med framkomligheten. I London började man på 1860-talet att gräva tunnlar under staden för tågtrafik. De första tunnelbanetågen var ångdrivna, men problemet med rökutsläppen gjorde det nödvändigt att utveckla eldrivna tåg. Där tunnelbanespåren drogs fram utanför staden anlades nya förorter. Folk behövde inte längre trängas i innerstaden, nu kunde man pendla till jobbet.
man på mer ånga. De var dessutom tysta, starka och snabba. Hur kommer det sig då att det inte finns några ångbilar i dag? Jo, de konkurrerades ut av bensinmotorn. Bensinmotorn hade nämligen en avgörande fördel – den startade direkt. En ångbil gick inte att köra förrän man hade fått upp trycket i ångpannan och det kunde ta nästan en halvtimme. Och så länge vill ju ingen vänta. På 1880-talet lyckades tysken Carl Benz tillverka en bil med bensinmotor. Den hade tre hjul och styrdes med en spak. Topphastigheten var 15 km/tim. Samtidigt konstruerade en annan tysk, Gottlieb Daimler, också en fungerande bil. Både Daimler och Benz hade kommit på hur bensin kan förgasas och antändas med en gnista. Men de tyska myndigheterna var rädda för explosionsmotorn och förbjöd bilarna. Därför sökte sig Daimler och Benz till Paris. Där hade flera franska företag visat intresse, bland annat bröderna Peugeot. I Frankrike hölls också många biltävlingar. De hade stor
133
134
En ljus framtid?
En ljus framtid?
Omkring år 1930 fanns 100 000 bilarbetare och nästan 200 km löpande band i Ford-fabriken. Konstnären Diego Rivera gjorde grundliga studier av livet i fabriken inför sina väggmålningar i Detroits muséum. Det var Henry Fords son, Edsel B. Ford, som bekostade dem. (Norra väggen)
betydelse för att bilen hela tiden utvecklades och förbättrades. Snart började man hålla biltävlingar också i USA. Där satte en ung tävlingsförare ett fantastiskt hastighetsrekord – 147 km/tim. Föraren hette Henry Ford och hade själv byggt både bil och motor. Trots hård konkurrens byggde Henry Ford en bilfabrik. Men så fick han en idé. Vid ett besök på ett slakteri hade han sett djurkropparna glida fram på ett transportband. Utmed bandet stod slaktare i rader och skar ut var sin del. Så skulle han bygga – utmed ett löpande band skulle bilarna monteras samman del för del. Tack vare det löpande bandet kunde han masstillverka sin T-Ford både snabbt och billigt. T-Forden blev så billig att många hade råd att köpa den och snart hade den blivit hela USA:s folkbil. Mellan 1908 och 1927 såldes den i 16,5 miljoner exemplar. Det är bara tyska Volkswagen som lyckats slå detta
rekord. I Sverige började Scania redan 1901 att tillverka bilar.
Kommunikation utan att resa Den amerikanske konstnären Samuel Morse hade inte haft någon större framgång med sitt måleri. Nu ville han göra något annat och hade därför börjat arbeta med att konstruera en telegraf, en apparat som kunde skicka text. Konstnär som han var utgick han från en tavelram! Morse uppfann inte telegrafen, men hans apparat var den första som kunde skriva ner meddelanden på ett papper. Meddelandena skrevs ner med hans eget Morsealfabet, ett alfabet byggt på kombinationer av korta och långa tecken. En lång strömstöt gjorde att telegrafens magnet höll stiftet länge mot det roterande pappret. På så sätt blev det ett streck på pappret, ett långt tecken. En kort strömstöt och stiftet skrev en prick, ett kort tecken.
Efter nio års arbete och flera misslyckanden kunde Morse 1844 äntligen öppna den första telegraflinjen. Den var 64 km lång och gick mellan Washington och Baltimore. Men det var först efter att ett mord i England hade klarats upp som telegrafen fick sitt genombrott. Där användes en telegraf för att skicka signalementet på en mördare som klivit på tåget till London. När mördaren steg av på perrongen stod polisen och väntade på honom. Telegrafen blev alldeles oumbärlig för järnvägarna som växte fram. När ett tåg lämnade stationen, användes telegrafen för att meddela detta till nästa station. Telegraftrådarna kom alltså att bli järnvägarnas trogna följeslagare. Telegrafen gav också tidningarna helt nya förutsättningar. Nu kunde nyheter spridas blixtsnabbt över hela världen.
Den första telefonen ”Mr Watson, will you please come here, I need you!” Så löd världens första telefonsamtal den 2 juni 1875. Och det var telefonens uppfinnare Alexander Graham Bell som kallade på sin assistent. Bell, en skotte som utvandrat till USA, arbetade med att lära dövstumma tala. Han kom att bli professor i Boston där han forskade i röst och ljudvågor. Bells tanke var att överföra tal till elektromagnetiska ljudvågor. Och nu hade han lyckats! Ingen uppfinning har förbättrats och utvecklats så mycket som telefonen. Bells idé om en tunn metallskiva intill en elektromagnet är kvar. Men redan ett år senare hade Thomas Edison förbättrat mikrofonen. Werner Siemens i Berlin gjorde om hördelen, en konstruktion som också kom att användas i högtalare. Även svensken LM Ericsson tillhör dem som utvecklat och förbättrat telefonen.
Alexander Graham Bell (1847–1922) öppnar telefonlinjen mellan New York och Chicago år 1892.
Framtidstro och orosmoln De första åren av 1900-talet kom att kallas ”la belle époque” (den sköna tiden). Detta eftersom det var en tid av framtidstro och nytänkande. Livet blev nu lättare för allt fler människor. Det var färre som hungrade, barnadödligheten minskade och människorna levde längre. Folkmängden
135
134
En ljus framtid?
En ljus framtid?
Omkring år 1930 fanns 100 000 bilarbetare och nästan 200 km löpande band i Ford-fabriken. Konstnären Diego Rivera gjorde grundliga studier av livet i fabriken inför sina väggmålningar i Detroits muséum. Det var Henry Fords son, Edsel B. Ford, som bekostade dem. (Norra väggen)
betydelse för att bilen hela tiden utvecklades och förbättrades. Snart började man hålla biltävlingar också i USA. Där satte en ung tävlingsförare ett fantastiskt hastighetsrekord – 147 km/tim. Föraren hette Henry Ford och hade själv byggt både bil och motor. Trots hård konkurrens byggde Henry Ford en bilfabrik. Men så fick han en idé. Vid ett besök på ett slakteri hade han sett djurkropparna glida fram på ett transportband. Utmed bandet stod slaktare i rader och skar ut var sin del. Så skulle han bygga – utmed ett löpande band skulle bilarna monteras samman del för del. Tack vare det löpande bandet kunde han masstillverka sin T-Ford både snabbt och billigt. T-Forden blev så billig att många hade råd att köpa den och snart hade den blivit hela USA:s folkbil. Mellan 1908 och 1927 såldes den i 16,5 miljoner exemplar. Det är bara tyska Volkswagen som lyckats slå detta
rekord. I Sverige började Scania redan 1901 att tillverka bilar.
Kommunikation utan att resa Den amerikanske konstnären Samuel Morse hade inte haft någon större framgång med sitt måleri. Nu ville han göra något annat och hade därför börjat arbeta med att konstruera en telegraf, en apparat som kunde skicka text. Konstnär som han var utgick han från en tavelram! Morse uppfann inte telegrafen, men hans apparat var den första som kunde skriva ner meddelanden på ett papper. Meddelandena skrevs ner med hans eget Morsealfabet, ett alfabet byggt på kombinationer av korta och långa tecken. En lång strömstöt gjorde att telegrafens magnet höll stiftet länge mot det roterande pappret. På så sätt blev det ett streck på pappret, ett långt tecken. En kort strömstöt och stiftet skrev en prick, ett kort tecken.
Efter nio års arbete och flera misslyckanden kunde Morse 1844 äntligen öppna den första telegraflinjen. Den var 64 km lång och gick mellan Washington och Baltimore. Men det var först efter att ett mord i England hade klarats upp som telegrafen fick sitt genombrott. Där användes en telegraf för att skicka signalementet på en mördare som klivit på tåget till London. När mördaren steg av på perrongen stod polisen och väntade på honom. Telegrafen blev alldeles oumbärlig för järnvägarna som växte fram. När ett tåg lämnade stationen, användes telegrafen för att meddela detta till nästa station. Telegraftrådarna kom alltså att bli järnvägarnas trogna följeslagare. Telegrafen gav också tidningarna helt nya förutsättningar. Nu kunde nyheter spridas blixtsnabbt över hela världen.
Den första telefonen ”Mr Watson, will you please come here, I need you!” Så löd världens första telefonsamtal den 2 juni 1875. Och det var telefonens uppfinnare Alexander Graham Bell som kallade på sin assistent. Bell, en skotte som utvandrat till USA, arbetade med att lära dövstumma tala. Han kom att bli professor i Boston där han forskade i röst och ljudvågor. Bells tanke var att överföra tal till elektromagnetiska ljudvågor. Och nu hade han lyckats! Ingen uppfinning har förbättrats och utvecklats så mycket som telefonen. Bells idé om en tunn metallskiva intill en elektromagnet är kvar. Men redan ett år senare hade Thomas Edison förbättrat mikrofonen. Werner Siemens i Berlin gjorde om hördelen, en konstruktion som också kom att användas i högtalare. Även svensken LM Ericsson tillhör dem som utvecklat och förbättrat telefonen.
Alexander Graham Bell (1847–1922) öppnar telefonlinjen mellan New York och Chicago år 1892.
Framtidstro och orosmoln De första åren av 1900-talet kom att kallas ”la belle époque” (den sköna tiden). Detta eftersom det var en tid av framtidstro och nytänkande. Livet blev nu lättare för allt fler människor. Det var färre som hungrade, barnadödligheten minskade och människorna levde längre. Folkmängden
135
136
En ljus framtid?
En ljus framtid?
Sommaren 1900 invigdes också de olympiska spelen i Paris. Det var den andra olympiaden i modern tid. Den första hade hållits i Aten. Spelen i Paris hade inte mycket gemensamt med våra dagars välorganiserade och jättelika OS. Men fransmännen var nöjda med att ha tagit 19 guldmedaljer.
Darwin missbrukas av självgoda Inom naturvetenskap och teknik gjordes stora framsteg. Charles Darwins bok Om arternas uppkomst hade förändrat synen på hur livet på jorden utvecklas. Hans teorier fick både anhängare och motståndare och ibland var debatten hård.
Marie Curie
Den stora utställningshallen med elektriska maskiner på världsutställningen i Paris år 1900. Andra avdelningar visade militär utrustning, medicin, nöjen, sport… De 50 miljoner besökarna fick en uppfattning om vart utvecklingen var på väg.
ökade i nästan alla länder. Tyskland nära nog fördubblade sin befolkning mellan 1870 och 1914. Det var också en tid med stor migration (folkomflyttning). Miljontals européer valde att emigrera (utvandra) till Amerika. Men det skedde också en migration inom länderna. Industrin växte och med den urbaniseringen. År 1900 bodde tjugo gånger så många människor i städer som det hade gjort 1650. Under den här perioden tredubblades också världens befolkning från 545 miljoner till 1610 miljoner.
Till Paris! I centrum för allt det nya stod Paris. Hit sökte sig författare och konstnärer. Picasso skapade med sin målning Les Demoiselles d’Avignon en ny konstriktning – kubismen – som bröt med allt gammalt och invant.
Namnet ”Pariserhjul” började användas om det hjul som visades upp på världsutställningen i Paris år 1900. Då hade redan hjulet på bilden i nöjesparken Prater i Wien snurrat några år och det finns kvar ännu idag. Konstruktören var engelsman (Basset). Andra attraktioner vid den tiden var en bio som visade rörliga bilder och ett elektriskt grottåg.
I början av april 1900 öppnade världsutställningen i Paris. Den kom att få mer än 50 miljoner besökare. Elektriciteten var den nya spännande energikällan, det märktes överallt på utställningen. Ingen kunde undgå Elektricitetspalatset med dess jättelika upplysta stjärna på taket. Där kunde man pröva nya modeller av telefoner, grammofoner och telegrafapparater. Hela utställningsområdet lystes upp av tusentals lampor på kvällarna. Tyskland visade bilar och maskinverktyg. Storbritannien, världens ledande industrination, ställde ut verkstadsmaskiner. Men i den amerikanska industripaviljongen kunde man se hur USA var på marsch mot första platsen. En alldeles ny uppfinning var filmen med sina rörliga bilder – en del i färg! En av filmerna visade dåtidens stora stjärna – Sarah Bernhardt.
Marie Sklodowska växte upp i Polen, men flyttade till Paris för att studera vid Sorbonneuniversitet. Där träffade hon den unge fysikern Pierre Curie. De gifte sig 1895. Samma år upptäckte den tyske fysikern Wilhelm Röntgen några konstiga strålar när han höll på med sina experiment. Han kallade dem x-strålar, men idag säger vi röntgenstrålning. En dag lät Röntgen sin fru lägga handen på en fotografisk plåt och belyste den sedan med strålarna. Eftersom de bara trängde igenom handens mjuka delar fick han en perfekt bild av skelettet i handen på den fotografiska plåten. Röntgenundersökningar blev snabbt ett mycket viktigt hjälpmedel för läkarna, eftersom de nu kunde avgöra om en operation var nödvändig och hur den skulle utföras. År 1901 fick Röntgen det första nobelpriset i medicin för sin upptäckt. Röntgenstrålningen väckte Marie och Pierre Curies intresse. De började studera den mystiska strålningen närmare. Marie hittade så småningom två okända radioaktiva ämnen, som hon
döpte till radium och polonium. Pierre prövade att ha radium direkt mot sin egen hud för att se vilken effekt strålningen hade. Han fick ganska snabbt ett brännsår på armen. När de sedan provade att lägga en bit radium i en hink med vatten började vattnet koka. Marie och Pierre förstod att radiumstrålning skulle kunna användas för att döda farliga cancertumörer. Efter första världskrigets slut 1918 fortsatte Marie Curie sin forskning i det nystartade Radiuminstitutet i Paris. Där ledde hon arbetet med att förbättra strålbehandlingen av cancer. Men Marie Curie fick betala ett högt pris för sitt arbete. Hon dog 1934 i en blodsjukdom, som hon antagligen hade fått på grund av all strålning hon utsatt sig för. Arbetet med radium hade då också bränt sönder hennes fingrar. De här nya idéerna kom tidigt till Sverige. Redan 1910 grundades Radiumhemmet. Där fick cancerpatienter den nya strålbehandlingen. Även idag är strålning en av de viktigaste behandlingsmetoderna mot cancer.
137
136
En ljus framtid?
En ljus framtid?
Sommaren 1900 invigdes också de olympiska spelen i Paris. Det var den andra olympiaden i modern tid. Den första hade hållits i Aten. Spelen i Paris hade inte mycket gemensamt med våra dagars välorganiserade och jättelika OS. Men fransmännen var nöjda med att ha tagit 19 guldmedaljer.
Darwin missbrukas av självgoda Inom naturvetenskap och teknik gjordes stora framsteg. Charles Darwins bok Om arternas uppkomst hade förändrat synen på hur livet på jorden utvecklas. Hans teorier fick både anhängare och motståndare och ibland var debatten hård.
Marie Curie
Den stora utställningshallen med elektriska maskiner på världsutställningen i Paris år 1900. Andra avdelningar visade militär utrustning, medicin, nöjen, sport… De 50 miljoner besökarna fick en uppfattning om vart utvecklingen var på väg.
ökade i nästan alla länder. Tyskland nära nog fördubblade sin befolkning mellan 1870 och 1914. Det var också en tid med stor migration (folkomflyttning). Miljontals européer valde att emigrera (utvandra) till Amerika. Men det skedde också en migration inom länderna. Industrin växte och med den urbaniseringen. År 1900 bodde tjugo gånger så många människor i städer som det hade gjort 1650. Under den här perioden tredubblades också världens befolkning från 545 miljoner till 1610 miljoner.
Till Paris! I centrum för allt det nya stod Paris. Hit sökte sig författare och konstnärer. Picasso skapade med sin målning Les Demoiselles d’Avignon en ny konstriktning – kubismen – som bröt med allt gammalt och invant.
Namnet ”Pariserhjul” började användas om det hjul som visades upp på världsutställningen i Paris år 1900. Då hade redan hjulet på bilden i nöjesparken Prater i Wien snurrat några år och det finns kvar ännu idag. Konstruktören var engelsman (Basset). Andra attraktioner vid den tiden var en bio som visade rörliga bilder och ett elektriskt grottåg.
I början av april 1900 öppnade världsutställningen i Paris. Den kom att få mer än 50 miljoner besökare. Elektriciteten var den nya spännande energikällan, det märktes överallt på utställningen. Ingen kunde undgå Elektricitetspalatset med dess jättelika upplysta stjärna på taket. Där kunde man pröva nya modeller av telefoner, grammofoner och telegrafapparater. Hela utställningsområdet lystes upp av tusentals lampor på kvällarna. Tyskland visade bilar och maskinverktyg. Storbritannien, världens ledande industrination, ställde ut verkstadsmaskiner. Men i den amerikanska industripaviljongen kunde man se hur USA var på marsch mot första platsen. En alldeles ny uppfinning var filmen med sina rörliga bilder – en del i färg! En av filmerna visade dåtidens stora stjärna – Sarah Bernhardt.
Marie Sklodowska växte upp i Polen, men flyttade till Paris för att studera vid Sorbonneuniversitet. Där träffade hon den unge fysikern Pierre Curie. De gifte sig 1895. Samma år upptäckte den tyske fysikern Wilhelm Röntgen några konstiga strålar när han höll på med sina experiment. Han kallade dem x-strålar, men idag säger vi röntgenstrålning. En dag lät Röntgen sin fru lägga handen på en fotografisk plåt och belyste den sedan med strålarna. Eftersom de bara trängde igenom handens mjuka delar fick han en perfekt bild av skelettet i handen på den fotografiska plåten. Röntgenundersökningar blev snabbt ett mycket viktigt hjälpmedel för läkarna, eftersom de nu kunde avgöra om en operation var nödvändig och hur den skulle utföras. År 1901 fick Röntgen det första nobelpriset i medicin för sin upptäckt. Röntgenstrålningen väckte Marie och Pierre Curies intresse. De började studera den mystiska strålningen närmare. Marie hittade så småningom två okända radioaktiva ämnen, som hon
döpte till radium och polonium. Pierre prövade att ha radium direkt mot sin egen hud för att se vilken effekt strålningen hade. Han fick ganska snabbt ett brännsår på armen. När de sedan provade att lägga en bit radium i en hink med vatten började vattnet koka. Marie och Pierre förstod att radiumstrålning skulle kunna användas för att döda farliga cancertumörer. Efter första världskrigets slut 1918 fortsatte Marie Curie sin forskning i det nystartade Radiuminstitutet i Paris. Där ledde hon arbetet med att förbättra strålbehandlingen av cancer. Men Marie Curie fick betala ett högt pris för sitt arbete. Hon dog 1934 i en blodsjukdom, som hon antagligen hade fått på grund av all strålning hon utsatt sig för. Arbetet med radium hade då också bränt sönder hennes fingrar. De här nya idéerna kom tidigt till Sverige. Redan 1910 grundades Radiumhemmet. Där fick cancerpatienter den nya strålbehandlingen. Även idag är strålning en av de viktigaste behandlingsmetoderna mot cancer.
137
138
En ljus framtid?
En ljus framtid?
Charles Darwin
… och av imperialister
Eftersom Charles Darwin tillhörde en förmögen familj, behövde han inte ha något vanligt arbete. Han fick följa med som sällskap till kaptenen på Beagle – ett fartyg som skulle segla jorden runt för att ta fram underlag till bättre sjökort och kartor till den brittiska handelsflottan. Och samtidigt skulle Darwin passa på att anteckna intressanta saker och samla in material från alla världens hörn. Under resan läste Charles Darwin en nyutkommen skrift i geologi om fossiler och hur all utveckling på jorden tar lång tid. Han funderade mycket på arter och utveckling under resans gång. På Galapagosöarna lade han märke Charles Darwins iakttagelser på Galapagosöarna resulterade i teorin om det naturliga urvalet. till något intressant. På varje ö tycktes Galapagosfinken ha anpassat sig och fått att det finns gott om olika individer (finkar). De som ett typiskt utseende. Detta blev startskottet till Daranpassar sig till omgivningen överlever och får flest wins forskning som mynnade ut i hans teori om det ungar. De mest lämpade överlever. naturliga urvalet. Slutsatsen var att naturen ser till
Det fanns egentligen inga stora motsättningar mellan synen på skapelsen och Darwins utvecklingslära. Problemet för dem som ville förena de nya tankarna med sin gudstro var att Gud inte behövdes alls för att förklara livets uppkomst. Och några menade att religion nu gradvis skulle försvinna för att den inte längre behövdes som förklaring. Darwins teorier om det naturliga urvalet och de bäst anpassade individerna kom att användas om samhället och inte bara om naturen som Darwins forskning hade gällt. Alltså utan att Darwin hade avsett det. Tanken att de mest anpassade vinner låg i tidens
anda. Det behövdes en ideologi som rättfärdigade konkurrens och orättvisor. Den tidens växande industrier kämpade med varandra om råvaror och marknader. Det företag som inte kunde hävda sig konkurrerades ut och försvann. De anställda måste hela tiden anpassa sig till nya arbetsuppgifter och nya yrken. Det gick till exempel inte längre att försörja sig på att vakta får. Trots alla tekniska framsteg i samhället så skärptes motsättningen mellan olika klasser, mellan de rika och de fattiga. Det gick att förklara med att en del individer helt enkelt är bättre anpassade än andra och därför lyckas bättre.
Men det var för att försvara rasismen i kolonierna som tanken på den starkares rätt blev allra mest användbar. Under upplysningstiden på 1700-talet försökte vetenskapsmän och filosofer beskriva, dela in och även rangordna människor, djur och växter. Både Carl von Linné och Francoise Voltaire beskrev raser med olika egenskaper och ”vita européer” stod alltid högst. Idag skulle vi betrakta dem som rasister. Under 1800-talet fortsatte läkare, zoologer och andra att dela in jordens människor i raser. Mot slutet av århundradet blev det allt vanligare att hänvisa till Charles Darwins teorier. Kolonialmakterna som lade under sig områden i Afrika och Asien stärktes av de ”vetenskapliga rasteorierna”. När deras representanter möttes i Berlin 1885 för att dela upp afrikanska områden mellan sig, slog de fast att de svarta var underlägsna och behövde tas om hand. De svarta hade inte mänskliga rättigheter – som de vita. För många var det helt rätt att ”starka folk” skulle härska över ”underlägsna” – och att de till och med hade rätt att utrota dem, att begå folkmord. Detta för att säkerställa mänsklighetens fortsatta utveckling. Men precis som när det gällde slaveriet fanns det även bland européerna de som protesterade mot rasismen, en del av dem var missionärer.
Fartygen förändrades helt och hållet under slutet av 1800-talet. De gamla segelfartygen byttes ut mot moderna ångfartyg av stål. Fortfarande var det engelska imperiet en av historiens mäktigaste stater. På världshaven härskade deras överlägsna flotta. De andra stormakterna i Europa sneglade avundsjukt på Storbritannien. Även de ville ha kolonier. Frankrike lyckades bygga
Konkurrens och upprustning Trots alla förhoppningar inför 1900-talet om en bättre värld, tornade alltfler orosmoln upp sig. De snabbt växande industrierna tillverkade en hel rad nya typer av vapen, bland annat gevär som var lätta att ladda om, kulsprutor, nya snabbskjutande kanoner av stål, handgranater och minor.
Under början av 1900-talet slog expressionismen igenom inom konsten. Konstnären Edvard Munch uttryckte sina egna ofta häftiga känslor i målningar som Skriket och porträttet av Friedrich Nietzsche (bilden). Nietzsche var emot jämlikhet och hyllade ”övermänniskan”.
139
138
En ljus framtid?
En ljus framtid?
Charles Darwin
… och av imperialister
Eftersom Charles Darwin tillhörde en förmögen familj, behövde han inte ha något vanligt arbete. Han fick följa med som sällskap till kaptenen på Beagle – ett fartyg som skulle segla jorden runt för att ta fram underlag till bättre sjökort och kartor till den brittiska handelsflottan. Och samtidigt skulle Darwin passa på att anteckna intressanta saker och samla in material från alla världens hörn. Under resan läste Charles Darwin en nyutkommen skrift i geologi om fossiler och hur all utveckling på jorden tar lång tid. Han funderade mycket på arter och utveckling under resans gång. På Galapagosöarna lade han märke Charles Darwins iakttagelser på Galapagosöarna resulterade i teorin om det naturliga urvalet. till något intressant. På varje ö tycktes Galapagosfinken ha anpassat sig och fått att det finns gott om olika individer (finkar). De som ett typiskt utseende. Detta blev startskottet till Daranpassar sig till omgivningen överlever och får flest wins forskning som mynnade ut i hans teori om det ungar. De mest lämpade överlever. naturliga urvalet. Slutsatsen var att naturen ser till
Det fanns egentligen inga stora motsättningar mellan synen på skapelsen och Darwins utvecklingslära. Problemet för dem som ville förena de nya tankarna med sin gudstro var att Gud inte behövdes alls för att förklara livets uppkomst. Och några menade att religion nu gradvis skulle försvinna för att den inte längre behövdes som förklaring. Darwins teorier om det naturliga urvalet och de bäst anpassade individerna kom att användas om samhället och inte bara om naturen som Darwins forskning hade gällt. Alltså utan att Darwin hade avsett det. Tanken att de mest anpassade vinner låg i tidens
anda. Det behövdes en ideologi som rättfärdigade konkurrens och orättvisor. Den tidens växande industrier kämpade med varandra om råvaror och marknader. Det företag som inte kunde hävda sig konkurrerades ut och försvann. De anställda måste hela tiden anpassa sig till nya arbetsuppgifter och nya yrken. Det gick till exempel inte längre att försörja sig på att vakta får. Trots alla tekniska framsteg i samhället så skärptes motsättningen mellan olika klasser, mellan de rika och de fattiga. Det gick att förklara med att en del individer helt enkelt är bättre anpassade än andra och därför lyckas bättre.
Men det var för att försvara rasismen i kolonierna som tanken på den starkares rätt blev allra mest användbar. Under upplysningstiden på 1700-talet försökte vetenskapsmän och filosofer beskriva, dela in och även rangordna människor, djur och växter. Både Carl von Linné och Francoise Voltaire beskrev raser med olika egenskaper och ”vita européer” stod alltid högst. Idag skulle vi betrakta dem som rasister. Under 1800-talet fortsatte läkare, zoologer och andra att dela in jordens människor i raser. Mot slutet av århundradet blev det allt vanligare att hänvisa till Charles Darwins teorier. Kolonialmakterna som lade under sig områden i Afrika och Asien stärktes av de ”vetenskapliga rasteorierna”. När deras representanter möttes i Berlin 1885 för att dela upp afrikanska områden mellan sig, slog de fast att de svarta var underlägsna och behövde tas om hand. De svarta hade inte mänskliga rättigheter – som de vita. För många var det helt rätt att ”starka folk” skulle härska över ”underlägsna” – och att de till och med hade rätt att utrota dem, att begå folkmord. Detta för att säkerställa mänsklighetens fortsatta utveckling. Men precis som när det gällde slaveriet fanns det även bland européerna de som protesterade mot rasismen, en del av dem var missionärer.
Fartygen förändrades helt och hållet under slutet av 1800-talet. De gamla segelfartygen byttes ut mot moderna ångfartyg av stål. Fortfarande var det engelska imperiet en av historiens mäktigaste stater. På världshaven härskade deras överlägsna flotta. De andra stormakterna i Europa sneglade avundsjukt på Storbritannien. Även de ville ha kolonier. Frankrike lyckades bygga
Konkurrens och upprustning Trots alla förhoppningar inför 1900-talet om en bättre värld, tornade alltfler orosmoln upp sig. De snabbt växande industrierna tillverkade en hel rad nya typer av vapen, bland annat gevär som var lätta att ladda om, kulsprutor, nya snabbskjutande kanoner av stål, handgranater och minor.
Under början av 1900-talet slog expressionismen igenom inom konsten. Konstnären Edvard Munch uttryckte sina egna ofta häftiga känslor i målningar som Skriket och porträttet av Friedrich Nietzsche (bilden). Nietzsche var emot jämlikhet och hyllade ”övermänniskan”.
139
140
141
HISTORIA
REPORTAGE
Galapagos Klockan är strax före sex på morgonen och det är mörkt ute. Båtmotorerna har slagits av, men det är inte av den plötsliga tystnaden, utan av det nya, märkliga ljudet som jag vaknar. Det gurglar, skränar och bräker och låter som en blandning av lamm och fiskmåsar. Men det är något helt annat. Det är sjölejon. Och de simmar överallt omkring båten. I det första morgonljuset går vi iland på Plazas, sjölejonens ö. Överallt ligger de imponerande djuren, till synes helt ointresserade av oss och vårt besök. Man kan gå så nära att man nästan kan röra dem, men bara nästan. Djuren på Galapagos är inte tama. Längre bort sitter iguanaödlorna på klippblocken, orörliga i den första morgonsolen. Här lever de jättelika sköldpaddorna, de svarta, simmande iguanaödlorna och många andra djurarter som är helt unika för ögruppen. Och eftersom de inte förrän helt nyligen varit utsatta för
STILLA HAVET
E
människan visar de inte heller någon rädsla. Fåglarna utför obekymrat sin parningsdans mitt på promenadstigen och pingvinerna simmar ikapp med snorkelförsedda turister. Galapagosöarna ligger ca 100 mil från Ecuadors kust och har fram till 1800-talet varit praktiskt taget skonade från människan. År 1833 kom skeppet Beagle hit under sin resa jorden runt. Ombord fanns en ung man vid namn Charles Darwin. I fem veckor stannade Beagle på Galapagosöarna och under den tiden fick Charles Darwin uppslaget till den evolutionsteori (teori om utveckling) han senare framlade i Om arternas ursprung och som helt kom att revolutionera vår syn på evolutionen och människosläktets uppkomst. Galapagos hade då som nu varit isolerat från den Latinamerikanska kontinenten och få djur hade några naturliga fiender. Här på öarna iakttog Darwin hur flera djurarter, bland annat en sorts finkar, hade fått en helt unik utveckling på det isolerade Galapagos. A T Utifrån det han sett på GalapagosLformulerade A N T arterDarwin längre fram sin berömda teori om nas ursprung. Bland annat så konstaterade han att det var de starkaste och de som bäst anpassade sig till omgivningen som överlevde. Darwins teorier orsakade stor uppståndelse och av många kyrkor blev han beskylld för att inte tro på skapelseberättelsen. Fortfarande finns det kristna som inte accepterar Darwins teorier och i A IK ER M DA SY N
ECUADOR
Galapagosöarna
En sadelformad sköld gör det lättare för sköldpaddan att röra halsen och finna föda, men skölden skyddar sämre mot angrepp. Darwin konstaterade att elefantsköldpaddornas ryggsköldar hade anpassat sig till Galapagos, där den inte var bytesdjur för någon annan art.
vissa amerikanska skolor så undervisar man i skapelseläran parallellt med Darwins teorier. Man kan man säga att det Darwin skrev om djur också gäller för oss människor, att utvecklingen gör att de starkaste och smartaste överlever? I slutet av 1800-talet uppstod ett sätt att tänka som senare kommit att kallas för socialdarwinismen. Mänskligheten utvecklas bäst om de svaga människorna slås ut och bara de starkaste överlever. ”Survival of the fittest” – de bäst anpassade överlever – därför ska heller inte staten stödja dem
som är svaga och fattiga på olika sätt. Så kan en socialdarwinist resonera. Socialdarwinismen gillades av många amerikaner i slutet av 1800-talet eftersom den visade att det var upp till var och en att kämpa för att bli framgångsrik. Men socialdarwinismen kom också att användas av rasister för att visa att svarta var underlägsna vita och av nazismen för varför judar, romer och andra ”underlägsna” grupper skulle utrotas. Därför är det idag knappast några forskare som själva kallar sig socialdarwinister.
140
141
HISTORIA
REPORTAGE
Galapagos Klockan är strax före sex på morgonen och det är mörkt ute. Båtmotorerna har slagits av, men det är inte av den plötsliga tystnaden, utan av det nya, märkliga ljudet som jag vaknar. Det gurglar, skränar och bräker och låter som en blandning av lamm och fiskmåsar. Men det är något helt annat. Det är sjölejon. Och de simmar överallt omkring båten. I det första morgonljuset går vi iland på Plazas, sjölejonens ö. Överallt ligger de imponerande djuren, till synes helt ointresserade av oss och vårt besök. Man kan gå så nära att man nästan kan röra dem, men bara nästan. Djuren på Galapagos är inte tama. Längre bort sitter iguanaödlorna på klippblocken, orörliga i den första morgonsolen. Här lever de jättelika sköldpaddorna, de svarta, simmande iguanaödlorna och många andra djurarter som är helt unika för ögruppen. Och eftersom de inte förrän helt nyligen varit utsatta för
STILLA HAVET
E
människan visar de inte heller någon rädsla. Fåglarna utför obekymrat sin parningsdans mitt på promenadstigen och pingvinerna simmar ikapp med snorkelförsedda turister. Galapagosöarna ligger ca 100 mil från Ecuadors kust och har fram till 1800-talet varit praktiskt taget skonade från människan. År 1833 kom skeppet Beagle hit under sin resa jorden runt. Ombord fanns en ung man vid namn Charles Darwin. I fem veckor stannade Beagle på Galapagosöarna och under den tiden fick Charles Darwin uppslaget till den evolutionsteori (teori om utveckling) han senare framlade i Om arternas ursprung och som helt kom att revolutionera vår syn på evolutionen och människosläktets uppkomst. Galapagos hade då som nu varit isolerat från den Latinamerikanska kontinenten och få djur hade några naturliga fiender. Här på öarna iakttog Darwin hur flera djurarter, bland annat en sorts finkar, hade fått en helt unik utveckling på det isolerade Galapagos. A T Utifrån det han sett på GalapagosLformulerade A N T arterDarwin längre fram sin berömda teori om nas ursprung. Bland annat så konstaterade han att det var de starkaste och de som bäst anpassade sig till omgivningen som överlevde. Darwins teorier orsakade stor uppståndelse och av många kyrkor blev han beskylld för att inte tro på skapelseberättelsen. Fortfarande finns det kristna som inte accepterar Darwins teorier och i A IK ER M DA SY N
ECUADOR
Galapagosöarna
En sadelformad sköld gör det lättare för sköldpaddan att röra halsen och finna föda, men skölden skyddar sämre mot angrepp. Darwin konstaterade att elefantsköldpaddornas ryggsköldar hade anpassat sig till Galapagos, där den inte var bytesdjur för någon annan art.
vissa amerikanska skolor så undervisar man i skapelseläran parallellt med Darwins teorier. Man kan man säga att det Darwin skrev om djur också gäller för oss människor, att utvecklingen gör att de starkaste och smartaste överlever? I slutet av 1800-talet uppstod ett sätt att tänka som senare kommit att kallas för socialdarwinismen. Mänskligheten utvecklas bäst om de svaga människorna slås ut och bara de starkaste överlever. ”Survival of the fittest” – de bäst anpassade överlever – därför ska heller inte staten stödja dem
som är svaga och fattiga på olika sätt. Så kan en socialdarwinist resonera. Socialdarwinismen gillades av många amerikaner i slutet av 1800-talet eftersom den visade att det var upp till var och en att kämpa för att bli framgångsrik. Men socialdarwinismen kom också att användas av rasister för att visa att svarta var underlägsna vita och av nazismen för varför judar, romer och andra ”underlägsna” grupper skulle utrotas. Därför är det idag knappast några forskare som själva kallar sig socialdarwinister.
142
En ljus framtid?
upp ett stort kolonialvälde, men det ledde till sammanstötningar med Storbritannien. År 1898 höll det på att bli krig mellan länderna när deras trupper möttes i Fashoda i Sudan. Först i sista stund vek fransmännen undan. Så länge Bismarck var regeringschef deltog inte Tyskland i jakten på kolonier. Han tyckte att kampen om landområden i Afrika var löjlig. Han hade uppnått sitt mål när det tyska kejsarriket bildades. Nu gällde det bara att stärka den nya staten. Men när Bismarck avgick kastade sig också Tyskland in i jakten på kolonier. I början av 1900-talet inledde Tyskland en våldsam upprustning av sin flotta. För att behålla sitt försprång började engelsmännen bygga en ny typ av jättelika pansarskepp. Men tyskarna följde efter och byggde likadana. Nu insåg Storbritannien att det bara var en tidsfråga innan tyskarna kunde utmana dem på världshaven. Den engelska regeringen försökte på alla sätt få Tyskland att begränsa sin utbyggnad av flottan. Men den tyska regeringen, med kejsaren i spetsen, vägrade att gå med på någon överenskommelse.
Samarbete i händelse av krig Bismarck hade förstått att Frankrike förr eller senare skulle försöka få revansch på Tyskland för kriget 1871. För att avskräcka fransmännen bildade han den så kallade trippelalliansen tillsammans med Österrike-Ungern och Italien. Bismarck insåg också risken med att Ryssland skulle gå med i ett krig på Frankrikes sida. Inträffade detta skulle Tyskland tvingas slåss både i öster och väster samtidigt. Därför hade Bismarck sett till att sluta förbund med Ryssland. Men han avgick 1890, och den nye kejsaren, Vilhelm II, brydde sig
En ljus framtid?
Arbete för fred
Otto von Bismarck (1815–1898) var Tysklands rikskansler 1867–1890.
inte om att förnya förbundet. Då passade Frankrike på att sluta en allians med ryssarna. Storbritanniens ledare, som var vana vid total överlägsenhet i världen, stod till en början utanför alla allianser. Men Tysklands snabba upprustning av flottan skrämde engelsmännen till att ansluta sig till det fransk-ryska förbundet. Dessa tre länder bildade den så kallade trippelententen (entente = vänskapsförbindelse). Bildandet av trippelalliansen och trippelententen innebar att inga stormakter kunde börja krig med varandra utan att de övriga drogs med. Också en begränsad konflikt mellan två länder skulle leda till storkrig.
När boken Ned med vapnen! kom ut år 1889, blev den en succé och såldes i miljoner exemplar. Den österrikiska författarinnan Bertha von Suttners bok låter oss följa Marta, vars man dödas i kriget. Det får henne att vakna upp och inse hur fel det var med allt tal om det hjältemodiga kriget. Hon börjar därför på alla sätt att arbeta för freden. Bertha von Suttner var mycket lik sin huvudperson. Hon ägnade en stor del av sitt liv åt att organisera fredsföreningar och resa runt i världen för att tala för fred. Hon fick stor hjälp av Alfred Nobel, som hon hade arbetat hos i sin ungdom. Det var tack vare hans ekonomiska stöd som hon kunde genomföra många av sina projekt. År 1905 fick Bertha von Suttner Nobels fredspris. År 1899 tog den ryske tsaren (kejsaren) Nikolaj II initiativet till en fredskonferens i Haag i Holland. Det viktigaste syftet med denna och följande konferenser var att få stormakterna att sluta att skaffa fler och fler dyra vapen. Men man lyckades aldrig komma överens om att stoppa kapprustningen. Regler för vad som är tillåtet i krig blev istället det viktigaste resultatet av fredskonferenserna. Dessa så kallade krigets lagar accepteras fortfarande av de flesta länder.
Titanic I början av 1900-talet konkurrerade två stora rederier om passagerartrafiken över Atlanten, Cunard och White Star. Cunard tänkte slå hastighetsrekord med sina två nya skepp, Lusitania och Mauretania. White Star svarade då med att satsa på bekvämlighet och lyx i sina nya fartyg, Titanic, Olympic och Britanic.
Ner med vapnen! Bertha von Suttner växte upp i Österrike-Ungerns militära tradition. Hon var dotter till en fältmarskalk och barnbarn till en kapten i kavalleriet. Fram till mannens död, studerade de tillsammans sin tids viktiga frågor. Hennes bok Die Waffen nieder! (Ner med vapnen!) från 1889 fick stort genomslag. Hon blev ledare inom den framväxande fredsrörelsen och fick motta Nobels fredspris år 1905.
På Titanic utrustades första klass bland annat med en fantastisk matsal, fyra hissar och en swimmingpool. Även andra och tredje klass höll högre standard än på andra båtar.
På farlig kurs Oceanångaren Titanic som den 10 april 1912 lämnade Southampton på sin jungfruresa (första resa) mot New York, var världens modernaste skepp. Konstruktionen med dubbla bottnar och mellanväggar som kunde stänga ute vatten om skrovet skadades, gjorde Titanic osänkbar, sade man. Ombord fanns omkring 2 200 personer, av dem var 1 300 passagerare. Resten var besättning: Kaptenen, servicepersonal, besättningsmän, radiotelegrafister och så eldarna längs ner i pannrummet. Även båtens konstruktör var med. Många passagerare som reste i första klass hade med sig eget tjänstefolk. Annars åkte ”enklare folk”
143
142
En ljus framtid?
upp ett stort kolonialvälde, men det ledde till sammanstötningar med Storbritannien. År 1898 höll det på att bli krig mellan länderna när deras trupper möttes i Fashoda i Sudan. Först i sista stund vek fransmännen undan. Så länge Bismarck var regeringschef deltog inte Tyskland i jakten på kolonier. Han tyckte att kampen om landområden i Afrika var löjlig. Han hade uppnått sitt mål när det tyska kejsarriket bildades. Nu gällde det bara att stärka den nya staten. Men när Bismarck avgick kastade sig också Tyskland in i jakten på kolonier. I början av 1900-talet inledde Tyskland en våldsam upprustning av sin flotta. För att behålla sitt försprång började engelsmännen bygga en ny typ av jättelika pansarskepp. Men tyskarna följde efter och byggde likadana. Nu insåg Storbritannien att det bara var en tidsfråga innan tyskarna kunde utmana dem på världshaven. Den engelska regeringen försökte på alla sätt få Tyskland att begränsa sin utbyggnad av flottan. Men den tyska regeringen, med kejsaren i spetsen, vägrade att gå med på någon överenskommelse.
Samarbete i händelse av krig Bismarck hade förstått att Frankrike förr eller senare skulle försöka få revansch på Tyskland för kriget 1871. För att avskräcka fransmännen bildade han den så kallade trippelalliansen tillsammans med Österrike-Ungern och Italien. Bismarck insåg också risken med att Ryssland skulle gå med i ett krig på Frankrikes sida. Inträffade detta skulle Tyskland tvingas slåss både i öster och väster samtidigt. Därför hade Bismarck sett till att sluta förbund med Ryssland. Men han avgick 1890, och den nye kejsaren, Vilhelm II, brydde sig
En ljus framtid?
Arbete för fred
Otto von Bismarck (1815–1898) var Tysklands rikskansler 1867–1890.
inte om att förnya förbundet. Då passade Frankrike på att sluta en allians med ryssarna. Storbritanniens ledare, som var vana vid total överlägsenhet i världen, stod till en början utanför alla allianser. Men Tysklands snabba upprustning av flottan skrämde engelsmännen till att ansluta sig till det fransk-ryska förbundet. Dessa tre länder bildade den så kallade trippelententen (entente = vänskapsförbindelse). Bildandet av trippelalliansen och trippelententen innebar att inga stormakter kunde börja krig med varandra utan att de övriga drogs med. Också en begränsad konflikt mellan två länder skulle leda till storkrig.
När boken Ned med vapnen! kom ut år 1889, blev den en succé och såldes i miljoner exemplar. Den österrikiska författarinnan Bertha von Suttners bok låter oss följa Marta, vars man dödas i kriget. Det får henne att vakna upp och inse hur fel det var med allt tal om det hjältemodiga kriget. Hon börjar därför på alla sätt att arbeta för freden. Bertha von Suttner var mycket lik sin huvudperson. Hon ägnade en stor del av sitt liv åt att organisera fredsföreningar och resa runt i världen för att tala för fred. Hon fick stor hjälp av Alfred Nobel, som hon hade arbetat hos i sin ungdom. Det var tack vare hans ekonomiska stöd som hon kunde genomföra många av sina projekt. År 1905 fick Bertha von Suttner Nobels fredspris. År 1899 tog den ryske tsaren (kejsaren) Nikolaj II initiativet till en fredskonferens i Haag i Holland. Det viktigaste syftet med denna och följande konferenser var att få stormakterna att sluta att skaffa fler och fler dyra vapen. Men man lyckades aldrig komma överens om att stoppa kapprustningen. Regler för vad som är tillåtet i krig blev istället det viktigaste resultatet av fredskonferenserna. Dessa så kallade krigets lagar accepteras fortfarande av de flesta länder.
Titanic I början av 1900-talet konkurrerade två stora rederier om passagerartrafiken över Atlanten, Cunard och White Star. Cunard tänkte slå hastighetsrekord med sina två nya skepp, Lusitania och Mauretania. White Star svarade då med att satsa på bekvämlighet och lyx i sina nya fartyg, Titanic, Olympic och Britanic.
Ner med vapnen! Bertha von Suttner växte upp i Österrike-Ungerns militära tradition. Hon var dotter till en fältmarskalk och barnbarn till en kapten i kavalleriet. Fram till mannens död, studerade de tillsammans sin tids viktiga frågor. Hennes bok Die Waffen nieder! (Ner med vapnen!) från 1889 fick stort genomslag. Hon blev ledare inom den framväxande fredsrörelsen och fick motta Nobels fredspris år 1905.
På Titanic utrustades första klass bland annat med en fantastisk matsal, fyra hissar och en swimmingpool. Även andra och tredje klass höll högre standard än på andra båtar.
På farlig kurs Oceanångaren Titanic som den 10 april 1912 lämnade Southampton på sin jungfruresa (första resa) mot New York, var världens modernaste skepp. Konstruktionen med dubbla bottnar och mellanväggar som kunde stänga ute vatten om skrovet skadades, gjorde Titanic osänkbar, sade man. Ombord fanns omkring 2 200 personer, av dem var 1 300 passagerare. Resten var besättning: Kaptenen, servicepersonal, besättningsmän, radiotelegrafister och så eldarna längs ner i pannrummet. Även båtens konstruktör var med. Många passagerare som reste i första klass hade med sig eget tjänstefolk. Annars åkte ”enklare folk”
143
144
En ljus framtid?
En ljus framtid?
Uppgifter 1. Hur gick det till när Edward Jenner utvecklade smittkoppsvaccinet? 2. Varför fanns det så många arbetslösa i England under 1800-talet? 3. Ge exempel hur arbetarna hade det i de engelska städerna? 4. Varför blev det svårare för kvinnor att arbeta i det nya industrisamhället, som växte fram under 1800-talet? 5. Ge exempel på vad Robert Owen gjorde för att arbetarna i hans fabrik skulle få bättre
15. Ge några exempel på hur man satsade stort på järnvägsbyggande runt om i världen under 1800-talet. 16. Daimler, Benz och Ford är viktiga namn i bilens historia. Varför? 17. Nämn tre olika kommunikationsmedel som uppfanns och utvecklades under 1800-talet. 18. Varför tyckte Bismarck att det var viktigt att Tyskland slöt förbund med Ryssland? 19. Hur försökte Bertha von Suttner förhindra nya krig?
levnadsförhållanden. 6. Vika var grundtankarna i den ideologi som kallas socialism? 7. Var utbröt revolution 1848 och hur kan oroligIsberget rev upp en tredjedel av fartygets ena sida. Mellanväggarna som skulle förhindra att fartyget vattenfylldes hjälpte inte. Konstruktören hade inte räknat med att en så stor skada var möjlig.
i andra eller tredje klass längre ner i båten. Sent på kvällen efter två dagars färd dök ett isberg upp framför fören. Radiomeddelanden från andra fartyg i området hade varnat tidigare på dagen, men isberg var svåra att upptäcka. När kaptenen försökte styra undan båten var det för sent. Kollisionen orsakade en 90 meters skada i skrovet och snart stod det klart att skeppet skulle sjunka. De 20 livbåtarna hade bara plats för 1178 personer. Kvinnor och barn skulle räddas först. Ändå omkom över 70 barn, alla från tredje klass. Ja, de flesta som omkom var tredjeklasspassagerare och besättningsmän. Men 712 personer i livbåtar räddades av fartyget Carpathia, som kom till undsättning.
Teknikens begränsningar Det sjunkande skeppet i Nordatlanten har fångat människors intresse i över hundra år. Fartyget med sina tre klasser, har kommit att användas som en bild för samhället och tidsandan. Båten hade all modern teknik och många satte sitt hopp till teknikens obegränsade möjligheter. Men när tilltron till tekniken blev så stor att man talade om osänkbara skepp – då sjönk skeppet. Så används Titanic som symbol för sin tid. Inte så lång tid efter Titanics undergång, drabbades framtidstron av ett annat stort bakslag – ett förödande krig.
heterna förklaras? 8. I slutet av 1800-talet splittrades socialismen i två grenar, socialdemokrater och kommunister. Vad skiljde dem åt? 9. Varför bildade arbetarna så kallade konsument föreningar? 10. Hur kan man beskriva den medelklass som växte fram under 1800-talet? 11. Vilka var suffragetterna och vad kämpade de för? 12. Rösträtt infördes i Tyskland 1871, men landet var ändå ingen demokrati. Förklara varför. 13. Varför kan man säga att det var bessemermetoden som gjorde det möjligt att bygga Eiffeltornet? 14. Ange någon orsak till att Tyskland gick om England som industriland i början av 1900-talet.
A. På s. 122 kan du läsa om de idéer som framfördes av fransmännen Saint-Simon och Fourier. Vad tycker du verkar bra? Finns det något som du inte tror på? Argumentera för dina åsikter så utförligt du kan. B. Marx ansåg att det var oundvikligt att det skulle bli revolution i alla länder. Förklara hur han hade kommit fram till detta. Vad tycker du, har han rätt eller fel? Argumentera så utförligt du kan. C. Skriv ett brev hem och berätta om dina upplevelser på världsutställningen i London 1851. D. Ge exempel på hur suffragetterna drev sin kamp för kvinnlig rösträtt. Tror du att deras kamp bidrog till att kvinnorna fick rösträtt? Motivera ditt svar. E. Varför var det mycket betydelsefullt när en metod att transportera elektrisk ström över stora avstånd uppfanns? F. Beskriv vad Darwin kom fram till i sin forskning. G. Jämför situationen i världen 1900 med dagens situation. Vilka likheter finner du? Vilka skillnader?
145
144
En ljus framtid?
En ljus framtid?
Uppgifter 1. Hur gick det till när Edward Jenner utvecklade smittkoppsvaccinet? 2. Varför fanns det så många arbetslösa i England under 1800-talet? 3. Ge exempel hur arbetarna hade det i de engelska städerna? 4. Varför blev det svårare för kvinnor att arbeta i det nya industrisamhället, som växte fram under 1800-talet? 5. Ge exempel på vad Robert Owen gjorde för att arbetarna i hans fabrik skulle få bättre
15. Ge några exempel på hur man satsade stort på järnvägsbyggande runt om i världen under 1800-talet. 16. Daimler, Benz och Ford är viktiga namn i bilens historia. Varför? 17. Nämn tre olika kommunikationsmedel som uppfanns och utvecklades under 1800-talet. 18. Varför tyckte Bismarck att det var viktigt att Tyskland slöt förbund med Ryssland? 19. Hur försökte Bertha von Suttner förhindra nya krig?
levnadsförhållanden. 6. Vika var grundtankarna i den ideologi som kallas socialism? 7. Var utbröt revolution 1848 och hur kan oroligIsberget rev upp en tredjedel av fartygets ena sida. Mellanväggarna som skulle förhindra att fartyget vattenfylldes hjälpte inte. Konstruktören hade inte räknat med att en så stor skada var möjlig.
i andra eller tredje klass längre ner i båten. Sent på kvällen efter två dagars färd dök ett isberg upp framför fören. Radiomeddelanden från andra fartyg i området hade varnat tidigare på dagen, men isberg var svåra att upptäcka. När kaptenen försökte styra undan båten var det för sent. Kollisionen orsakade en 90 meters skada i skrovet och snart stod det klart att skeppet skulle sjunka. De 20 livbåtarna hade bara plats för 1178 personer. Kvinnor och barn skulle räddas först. Ändå omkom över 70 barn, alla från tredje klass. Ja, de flesta som omkom var tredjeklasspassagerare och besättningsmän. Men 712 personer i livbåtar räddades av fartyget Carpathia, som kom till undsättning.
Teknikens begränsningar Det sjunkande skeppet i Nordatlanten har fångat människors intresse i över hundra år. Fartyget med sina tre klasser, har kommit att användas som en bild för samhället och tidsandan. Båten hade all modern teknik och många satte sitt hopp till teknikens obegränsade möjligheter. Men när tilltron till tekniken blev så stor att man talade om osänkbara skepp – då sjönk skeppet. Så används Titanic som symbol för sin tid. Inte så lång tid efter Titanics undergång, drabbades framtidstron av ett annat stort bakslag – ett förödande krig.
heterna förklaras? 8. I slutet av 1800-talet splittrades socialismen i två grenar, socialdemokrater och kommunister. Vad skiljde dem åt? 9. Varför bildade arbetarna så kallade konsument föreningar? 10. Hur kan man beskriva den medelklass som växte fram under 1800-talet? 11. Vilka var suffragetterna och vad kämpade de för? 12. Rösträtt infördes i Tyskland 1871, men landet var ändå ingen demokrati. Förklara varför. 13. Varför kan man säga att det var bessemermetoden som gjorde det möjligt att bygga Eiffeltornet? 14. Ange någon orsak till att Tyskland gick om England som industriland i början av 1900-talet.
A. På s. 122 kan du läsa om de idéer som framfördes av fransmännen Saint-Simon och Fourier. Vad tycker du verkar bra? Finns det något som du inte tror på? Argumentera för dina åsikter så utförligt du kan. B. Marx ansåg att det var oundvikligt att det skulle bli revolution i alla länder. Förklara hur han hade kommit fram till detta. Vad tycker du, har han rätt eller fel? Argumentera så utförligt du kan. C. Skriv ett brev hem och berätta om dina upplevelser på världsutställningen i London 1851. D. Ge exempel på hur suffragetterna drev sin kamp för kvinnlig rösträtt. Tror du att deras kamp bidrog till att kvinnorna fick rösträtt? Motivera ditt svar. E. Varför var det mycket betydelsefullt när en metod att transportera elektrisk ström över stora avstånd uppfanns? F. Beskriv vad Darwin kom fram till i sin forskning. G. Jämför situationen i världen 1900 med dagens situation. Vilka likheter finner du? Vilka skillnader?
145
146
147
HISTORIA
KORTFATTAT
En ljus framtid? Befolkningsexplosionen
Klassamhälle och ideologier
Industrialiseringen går vidare
Framtidstro och orosmoln
Under 1800-talet ökade befolkningen på
Nya starka grupper av företagare och tjänste-
Mot slutet av 1800-talet kom bessemermeto-
Åren kring förra sekelskiftet präglades av en
de flesta håll i Europa och USA. Samtidigt
män växte fram i industrialiseringens spår.
den som gjorde det möjligt att sänka kolhal-
stark tro på framtiden. På många håll i Europa
förbättrades hälsa och hygien. Kunskaperna
Det gamla ståndssamhället utvecklades på
ten i järn, och det blev betydligt billigare och
och USA märktes tydligt en bättre levnads-
om hur smitta sprids ökade. Smittkoppsvac-
många håll till ett klassamhälle med arbetar-
enklare att tillverka stål. Stålindustrin gav ny
standard. Paris var den tidens kulturella cen-
cineringen blev allmän och vattenrening och
klass, borgarklass och överklass.
skjuts åt industrialiseringen och stålet använ-
trum, med konstnärer, utställningar och olika
des i järnvägar, broar och stora byggnader.
evenemang.
förklarade samhället och som stakade ut
Även användandet av elektriciteten utveckla-
Men under ytan och trots alla framsteg i
i olika områden i Europa och USA. Samhället
viktiga mål och vägen dit. Konservatismen
des. Elmotorer började ersätta ångmaskiner-
samhället fanns motsättningar mellan olika
och villkoren för människorna där förändrades.
utvecklades av dem som ville bevara mycket i
na. Elledningar och elverk gjorde det möjligt
klasser, mellan rika och fattiga. Och ute i
På många håll rådde mycket hårda villkor för
det gamla samhället och inte önskade snabba
att transportera el och med glödlampan kunde
kolonierna pågick utnyttjandet av människor
fabriksarbetare och gruvarbetare. För kvinnor-
förändringar. Liberalismen blev företagarnas
hela städer lysas upp.
och naturtillgångar för fullt. En del försvarade
na innebar industrialiseringen att det blev svå-
och tjänstemännens ideologi, men också jour-
rare att förena hushållsarbete och lönearbete.
nalister, läkare, jurister och andra akademiker
avloppsledningar i storstäderna bidrog också. Samtidigt pågick industrialiseringen för fullt
Det behövdes ideologier (=politiska idéer) som
stödde liberalismen. Socialismen blev framför allt arbetarklassens ideologi. Inom socialismen fanns både de som ville förändra genom revolution och de som förespråkade reformer.
Järnvägarna blev snabbare och bilarna utvecklades. Det var inom bilindustrin som det löpande bandet började användas. Telegrafen kom att spela stor roll för järnvägen och nyhets
rasismen och orättvisorna genom att använda Darwins idéer på människor – det är de bäst anpassade som vinner. Konkurrensen hårdnade mellan Europas starka
förmedlingen.
kolonial- och industriländer. Den militära upp-
Telefonen
rustningen tog fart och länder ingick i olika för-
utvecklades
svarsallianser med varandra. Samtidigt fanns
i flera steg
de som arbetade för fred och nedrustning.
och fick snabb spridning.
146
147
HISTORIA
KORTFATTAT
En ljus framtid? Befolkningsexplosionen
Klassamhälle och ideologier
Industrialiseringen går vidare
Framtidstro och orosmoln
Under 1800-talet ökade befolkningen på
Nya starka grupper av företagare och tjänste-
Mot slutet av 1800-talet kom bessemermeto-
Åren kring förra sekelskiftet präglades av en
de flesta håll i Europa och USA. Samtidigt
män växte fram i industrialiseringens spår.
den som gjorde det möjligt att sänka kolhal-
stark tro på framtiden. På många håll i Europa
förbättrades hälsa och hygien. Kunskaperna
Det gamla ståndssamhället utvecklades på
ten i järn, och det blev betydligt billigare och
och USA märktes tydligt en bättre levnads-
om hur smitta sprids ökade. Smittkoppsvac-
många håll till ett klassamhälle med arbetar-
enklare att tillverka stål. Stålindustrin gav ny
standard. Paris var den tidens kulturella cen-
cineringen blev allmän och vattenrening och
klass, borgarklass och överklass.
skjuts åt industrialiseringen och stålet använ-
trum, med konstnärer, utställningar och olika
des i järnvägar, broar och stora byggnader.
evenemang.
förklarade samhället och som stakade ut
Även användandet av elektriciteten utveckla-
Men under ytan och trots alla framsteg i
i olika områden i Europa och USA. Samhället
viktiga mål och vägen dit. Konservatismen
des. Elmotorer började ersätta ångmaskiner-
samhället fanns motsättningar mellan olika
och villkoren för människorna där förändrades.
utvecklades av dem som ville bevara mycket i
na. Elledningar och elverk gjorde det möjligt
klasser, mellan rika och fattiga. Och ute i
På många håll rådde mycket hårda villkor för
det gamla samhället och inte önskade snabba
att transportera el och med glödlampan kunde
kolonierna pågick utnyttjandet av människor
fabriksarbetare och gruvarbetare. För kvinnor-
förändringar. Liberalismen blev företagarnas
hela städer lysas upp.
och naturtillgångar för fullt. En del försvarade
na innebar industrialiseringen att det blev svå-
och tjänstemännens ideologi, men också jour-
rare att förena hushållsarbete och lönearbete.
nalister, läkare, jurister och andra akademiker
avloppsledningar i storstäderna bidrog också. Samtidigt pågick industrialiseringen för fullt
Det behövdes ideologier (=politiska idéer) som
stödde liberalismen. Socialismen blev framför allt arbetarklassens ideologi. Inom socialismen fanns både de som ville förändra genom revolution och de som förespråkade reformer.
Järnvägarna blev snabbare och bilarna utvecklades. Det var inom bilindustrin som det löpande bandet började användas. Telegrafen kom att spela stor roll för järnvägen och nyhets
rasismen och orättvisorna genom att använda Darwins idéer på människor – det är de bäst anpassade som vinner. Konkurrensen hårdnade mellan Europas starka
förmedlingen.
kolonial- och industriländer. Den militära upp-
Telefonen
rustningen tog fart och länder ingick i olika för-
utvecklades
svarsallianser med varandra. Samtidigt fanns
i flera steg
de som arbetade för fred och nedrustning.
och fick snabb spridning.
en gr on lm ss ud A ak er on gt Is all ss en id T rn B v dt jö a D rn orb e B Th s an H
a ri to is H
8
n ne t m ke e ä pa d l ls an de de er re
9 789152 305775
(523-0577-5)
P R IO
PRIO Historia 8
8
e t a ia om ien en IO r är or s s R to t l lls n P is i et hä ola H år am dsk
g s n ,9 in ed ru ,8 9 , 7 m rg fi , 8 , 9 9 a 7 8 , fö gr ia 7, ,8 r eo G isto ion le 7 H lig häl e m Sa R
ISBN 978-91-523-0577-5