20 U tbildning och social klass 339
Pierre Bourdieus sociologi
Ett alternativt sätt att studera sociala skillnader har lanserats av den franske sociologen Pierre Bourdieu (1930–2002), som hävdar att skillnaderna mellan olika klasser inte i första hand bestäms av deras för hållande till produktionen utan av deras skilda livsstil. Bourdieu utgår här från att vårt sätt att tänka och handla i mångt och mycket kan beskrivas som ett slags tankestruktur, habitus. Denna tankestruktur är i sin tur formad av våra samlade erfarenheter, vilket gör att personer som har liknande bakgrund ofta tänker och handlar på ett snarlikt sätt. Detta märks inte minst i människors olika smak och preferenser, vilka ofta sammanfaller hos personer med en liknande bakgrund. I sina studier av det franska samhället har Bourdieu uppmärksammat hur man inom en rad olika områden, såsom exempelvis politik, sport, musiksmak, matlagning, litteratur och till och med val av frisyr, kan se tydliga kopplingar mellan människors bakgrund och deras val. Det som enligt Bourdieu avgör olika gruppers förhållande till varandra är deras olika tillgångar. Till skillnad från exempelvis Marx menar Bourdieu att man måste ta hänsyn till andra tillgångar än de rent materiella. Bourdieu gör detta genom att vid sidan om ekonomiskt kapital även tala om bland annat symboliskt kapital. Med detta avses ”[…] det som av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde” (Broady 1991, s. 169). När det gäller utbildning kan exempelvis en examen från en prestigefylld utbildning framhållas som ett slags symboliskt kapital. I sina egna studier av det franska samhället uppmärksammar Bourdieu bland annat förekomsten av vad han kallade för ett kulturellt kapital. I vissa fall framträder det kulturella kapitalet som ett slags motpol till det ekonomiska kapitalet och kommer bland annat till uttryck i en förfinad smak och ett kultiverat sätt, samtidigt som det i andra sammanhang också är möjligt att konvertera en kapitalform till en annan. Vidare har det kulturella kapitalet en stark koppling till akademisk utbildning och närhet till konstnärlig verksamhet. Den starka kopplingen till utbildning gör att Bourdieus begrepp ofta använts just för att studera rangordningar och ojämlikheter inom utbildningsområdet. Flera av Bourdieus egna studier rör också utbildning och hur olika sociala grupper reproducerar sin ställning med hjälp av utbildning. I en klassisk studie av material från en universitetsförberedande skola för flickor i Frankrike under 1960-talet kan Bourdieu bland annat visa på ett tydligt samband mellan social bakgrund och lärarens omdömen om eleverna. Döttrar till hantverkare och handlare beskrevs ofta med ord © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r