e 3000
FĂRETAGSEKONOMI JAN-OLOF ANDERSSON CEGE EKSTRĂM ROLF JANSSON JĂRAN ENQVIST
KOMMENTARER OCH LĂSNINGAR
1
e 3000 FĂRETAGSEKONOMI 1 KOMMENTARER OCH LĂSNINGAR
LIBER
Jan-Olof Andersson Cege Ekström Rolf Jansson Jöran Enqvist
INNEHĂ LL 1 âą FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET
1 2 3
EKONOMI â MER ĂN PENGAR 6 SVERIGES NĂRINGSLIV â EN HISTORISK ĂVERSIKT 13 FĂRETAGET OCH SAMHĂLLET 17
2 âą STARTA OCH DRIVA FĂRETAG
4 5 6 7 8
AFFĂRSIDĂ OCH FĂRETAGANDE 24 STARTA FĂRETAG 29 ORGANISERA FĂRETAGET 32 DET ĂPPNA FĂRETAGET 36 PROJEKT â TILLFĂLLIG ARBETSGRUPP 39
3 âą KALKYLERING
9 10 11
BERĂKNA FĂRETAGETS RESULTAT 42 LĂNSAMHETS BERĂKNING 48 RĂTT PRIS 59
4 âą BUDGETERING OCH FINANSIERING
12 13
EKONOMISK PLANERING OCH UPPFĂLJNING 70 RĂCKER PENGARNA? 76
5 âą MARKNADSFĂRING
14 15 16 17 18
SPELET PĂ MARKNADEN 84 KUNDRELATIONER OCH VARUMĂRKEN 90 KOMMUNIKATIONSKANALER 96 KAMPANJ PLANERING 103 MARKNADENS SPELREGLER 110
3
6 âą BOKFĂRING OCH BOKSLUT
19 20 21 22 23
DUBBEL BOKFĂRING 118 BOKFĂRINGS LAGEN 129 KONTERA AFFĂRSHĂNDELSER 132 BOKFĂRING I PRAKTIKEN 152 BOKSLUT 166 MATEMATIK FĂR EKONOMER 183
KOMMENTARER OCH LĂSNINGAR E3000 FĂRETAGSEKONOMI 1 KOMMENTARER OCH LĂSNINGAR
innehÄller utförliga lös-
ningar och kommentarer till övningsuppgifterna i E3000 FĂRETAGSEKONOMI 1 Till mĂ„nga av övningarna finns det mer Ă€n ett riktigt svar. Det Ă€r inte detsamma som att alla svar Ă€r lika korrekta. Det Ă€r viktigt att du diskuterar övningarna och dina förslag pĂ„ lösningar med dina studievĂ€nner och din lĂ€rare. Lösningarna hĂ€r fĂ„r alltsĂ„ ses som förslag bland flera tĂ€nkbara. Lösningsförslagen Ă€r inte kopplade till de olika betygsstegen, utan Ă€r mer vĂ€gledande för dig. Det Ă€r din lĂ€rare som bedömer betygsnivĂ„erna pĂ„ dina lösningar. Ăvningsboken innehĂ„ller Ă€ven flera frĂ„gor dĂ€r du ska arbeta kreativt och uttrycka en egen uppattning. Till dessa uppgifter finns inga lösningsförslag, utan de Ă€r mĂ€rkta âegen lösningâ.
ĂVNINGSBOK .
Författarna och redaktionen
4
1 FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET
1 Ekonomi â mer Ă€n pengar 2 Sveriges nĂ€ringsliv â en historisk översikt 3 Företaget och samhĂ€llet
5
FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET 1 EKONOMI â MER ĂN PENGAR
KAPITEL
1
EKONOMI â MER ĂN PENGAR REPETERA 1. HushĂ„llning med begrĂ€nsade resurser. 2. Humankapital, naturtillgĂ„ngar, realkapital och ekonomiskt kapital. 3. Det vĂ€rde som en kund upplever att en produkt har. 4. En ekonomisk berĂ€kning. 5. En ekonomisk plan över kommande inkomster och utgifter (privatpersoner)
eller intÀkter och kostnader (företag).
6. Lön för arbete, barnbidrag. 7. Hyra, livsmedel, nöjen, persontransporter och kylskÄp. 8. VaruförsÀljning, arvoden för utförda tjÀnster. 9. Varuinköp, löner, hyra och investeringar. 10. Staten, kommunerna och landstingen/regionerna. 11. En översikt över statens utgifter och inkomster, sÄ som sittande regering vill
ha dem.
12. HushÄll, offentlig sektor och privata företag.
1:1
Vilka resurser behövs? Ekonomiskt kapital â pengar â behövs i alla verksamheter, likasĂ„ energi â i form av el och uppvĂ€rmning. Ăvriga resurser:
A. Adenijis Arkitektkontor
Humankapital: NaturtillgÄngar: Realkapital:
B. Billmans trafikskola
Humankapital: NaturtillgÄngar: Realkapital:
Utbildade arkitekter Specialpapper att rita pÄ Datorer, ritbord
LÀrare Papper, övningstest och böcker, drivmedel Bilar
C. GuldÀngens gymnasieskola
Humankapital: NaturtillgÄngar: Realkapital:
D. Sandhagens StÄlverk
Humankapital: NaturtillgÄngar: Realkapital:
6
LÀrare, kurator, studievÀgledare Papper, böcker, rÄvaror till skolmat SkolbÀnkar, datorer, elevskÄp
Ingenjörer, metallarbetare Malm, mycket energi/elkraft Fabriksbyggnad, maskiner, stora ugnar
FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET 1 EKONOMI â MER ĂN PENGAR
1:2
Vilken resurs Àr viktigast?
A. Verkstadsföretag: Realkapital, ekonomiskt kapitel B. Livsmedelsbutik:
NaturtillgÄngar, i form av varor till försÀljning
C. Konsultföretag:
Humankapital
D. KĂ€rnkraftverk:
Realkapital, ekonomiskt kapitel och naturtillgÄng (kÀrnbrÀnslet)
1:3
1
Det svenska spelundret
A. Svenska barn uppfostras till fritt tÀnkande och till att bli kreativa individer
som vÄgar ta för sig. Sverige Àr sedan lÀnge ett av de mest digitaliserade lÀnderna i vÀrlden, och har en hög bredbandstÀckning.
B. En entreprenör Àr en företagssam och kreativ person som ser möjligheter
som inte andra ser, som vÄgar starta företag för att förverkliga sina idéer och som Àr drivande och arbetar hÄrt för att nÄ framgÄng.
C. Egen lösning. D. Lösningsförslag: HjÀlp med rÄdgivning samt nÀtverk för att underlÀtta
kontakterna med framförallt kunder, men Àven partners och investerare.
E. Ett företag som förmedlar riskkapital frÄn privata investerare, och ibland
fonder, till nystartade företag som behöver finansiering. Riskkapitalbolaget kan ocksÄ ta en aktiv roll i företagetens utveckling genom affÀrsrÄdgivning av olika slag.
F.
En organisation med syfte att underlÀtta nystartade företags vÀg mot tillvÀxt och lönsamhet genom att erbjuda kvalificerad affÀrsrÄdgivning eller affÀrscoachning, samt nÀtverk för att underlÀtta kontakterna med kunder, partners och investerare.
G. Egen lösning. 1:4
Var finns kundvÀrdet?
A. Kunden upplever att Apples telefon uppfyller behovet bÀttre Àn en billigare
produkt som Huawei.
B. Egen lösning. 1:5
Stora pengar för Sonia B. Sparande till en resa, bil eller
A. Inkomster Lön efter skatt
18 800
Utgifter Hyra, el Resor Mat, hygien Telefon, tidningar
3 500 800 2 800 900
Nöjen
1 500
KlÀder
1 700
Internet RĂ€ntor
350 2 600
FörsÀkringar
400
Diverse
600
Summa utgifter Ăverskott
annat, öka amortering (avbetalning) pÄ lÄn, kortsiktigt öka sina utgifter efter eget tycke.
15 150 3 650
7
FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET 1 EKONOMI â MER ĂN PENGAR
1:6
Onur sparar till ny dator
A. Inkomster Lön efter skatt
12 400
Utgifter Hyra
4 000
Mat med mera
1 500
Telefon, internet med mera
1 100
Musik, nöjen
1 900
Gym, sport
1 200
KlÀder
800
FörsÀkringar
200
Bussresor
500
Diverse
500
Summa utgifter
11 700 700
Ăverskott
B. Fast sparande
Underskott
â1 000 â 300
Onur bör dra ner pÄ nÄgon eller nÄgra av sina utgifter, kanske musik och nöjen eller gym och sport? Han kan Àven arbeta mer för att öka inkomsterna. 1:7
SmÄ barn krÀver sin budget A.
C.
Inkomster Lön och förÀldrapenning efter skatt Barnbidrag
19 450 1 050
(â1 700 =)
17 750 1 050
Utgifter Hyra
5 200
5 200
Mat, hygien
3 800
3 800
KlÀder
1 500
1 500
Nöjen Bilkostnader Busskort Telefon, media
400
400
2 000
1 500
700
700
1 900
1 900
Sjuk- och barnavÄrd
500
500
Andra barnutgifter
800
800
FörsÀkringar
300
300
Diverse Summa utgifter Ăverskott
400
400
17 500
17 000
3 000
1 800
B. LĂ„ngsiktigt sparande till semester. Om de planerar att skaffa fler barn, kan de
spara till att ha rÄd med större lÀgenhet och kanske större bil. PÄ kort sikt till nöjen, klÀdinköp eller annat.
D 1:8
Egen lösning. Gör din egen budget Egen lösning.
8
FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET 1 EKONOMI â MER ĂN PENGAR
Sparande och lÄn
1:9
A. Lösningsförslag: Gör en budget med nuvarande inkomster och utgifter samt
1
önskat sparande. PÄ sÄ sÀtt kan man se vilket utrymme som finns för klÀdinköp.
B. Till exempel minska utgifterna för nöjen och klÀder. C. Bankkonto, fondsparande, aktier och sÄ vidare. D. En semesterresa, körkort, lÀgenhet med mera. E. Lösningsförslag: Banksparande kan ge rÀnteinkomster, men dessa Àr vanligen
lÀger Àn rÀnteutgifter för lÄn. Detta talar för att man ska amortera pÄ lÄn i första hand. Men ofta Àr sparande ett sÀtt att ha beredskap för kommande extrautgifter till hushÄllet, resor med mera och det talar mot att amortera i första hand.
F.
Bunden rÀnta innebÀr att rÀntesatsen Àr oförÀndrad under avtalad tidsperiod, till exempel under tvÄ Är. Rörlig rÀnta innebÀr att rÀntesatsen justeras nÀr marknadsrÀntan Àndras, vanligen efter tre mÄnader. Fördelen med bunden rÀnta Àr att det Àr tryggt att veta sin rÀntekostnad, men den har de senaste Ären varit högre Àn rörlig rÀnta. Bunden rÀnta kan jÀmföras med en försÀkring som gör att man Àr skyddad vid ovÀntade hÀndelser, men det kostar lite extra.
1:10
Familjebudget
Ny uppdaterad budget varje Är beroende pÄ nya belopp frÄn Konsumentverket. Exempel pÄ uppstÀllning (2015) Inkomster Lön, Rosita
14 700
Lön, Douglas
18 200
Barnbidrag Summa
2 100 35 000
Utgifter Hyra
9 400
Lunch, Rosita
1 100
Resor
2 200
Förskola
1 260
Nöjen
1 200
Ăvrigt (4 x 400)
1 600
Livsmedel, Rosita
1 380
Livsmedel, Douglas
2 310
Livsmedel John
1 860
Livsmedel Jenny
720
KlÀder/skor, Rosita
600
KlÀder/skor, Douglas
580
KlÀder/skor, John
570
KlÀder/skor, Jenny
520
Fritid/lek (2 x 640) + 400+710
2 390
Hygien, Rosita
520
Hygien, Douglas
390
Hygien, John
210
Hygien, Jenny
110
Mobiltelefon (2x240+ 200)
680
Barn- och ungdomsförsĂ€kring HushĂ„ll El (230 x 1,00) + 100 Summa Ăverskott
260 2 000 330 32 190 2 810
9
FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET 1 EKONOMI â MER ĂN PENGAR
1:11 Skateboardbutikens ekonomi
A. IntÀkter VaruförsÀljning
7 960 000
RÀnteintÀkter
20 000
Summa
7 980 000
Kostnader Varor
5 200 000
Löner
1 260 000
Lokal
560 000
El och vÀrme
60 000
Reklam
180 000
RĂ€ntekostnader
100 000
Ăvriga
320 000
Summa
7 680 000 300 000
Resultat (vinst)
B. Andelar av varuförsÀljningen:
Varuinköp Löner
5 200 000 / 7 960 000 = 0,653 = 65,3 procent 1 260 000 / 7 960 000 = 0,158 = 15,8 procent
C. Humankapital:
Löner (reklam Àr köpta tjÀnster, sannolikt till större delen humankapital) NaturtillgÄngar: Varor och el Realkapital: Lokal Ekonomiskt kapital: RÀntekostnad Ekonomi för en ekonom
1:12
A. IntÀkter Arvoden
4 200 000
Kostnader Löner
1 980 000
Lokal
450 000
El
20 000
Reklam
200 000
Förbrukningsmaterial
200 000
Datorer och inventarier
300 000
RĂ€ntekostnader
30 000
Ăvriga
150 000
Summa
3 330 000 870 000
Resultat
B. Andelar av arvodena:
Materialinköp Löner C. Humankapital:
200 000 / 4 200 000 = 0,048 = 4,8 procent 1 980 000 / 4 200 000 = 0,471 = 47,1 procent
Löner och reklam (viss del) NaturtillgÄngar: Förbrukningsmaterial och el Realkapital: Lokal, datorer och inventarier Ekonomiskt kapital: RÀntekostnad
10
FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET 1 EKONOMI â MER ĂN PENGAR
1:13 Daniel Drejare
A. FörsÀljningsintÀkter 70 x 1 000 = 70 000 kronor per mÄnad B. Materialinköp
1
30 x 1 000 = 30 000 kronor per mÄnad
C.
IntÀkter SkÄlförsÀljning
70 000
Kostnader Lera, glasyr
30 000
Lokalhyra
7 600
El och uppvÀrmning
5 300
Telefon, försÀkring
1 100
Bil
2 000
RĂ€nta
3 200
Hyra av ugn
2 800
Summa utgifter
52 000
Resultat
18 000
D. Nej! Det ger 7 000 kronor per mÄnad mindre Àn vad han tÀnkt sig.
Differens 18 000 â 25 000 = â 7000
E. Försöka sÀlja mer, eller höja priset (Obs! risken att dÀrmed sÀlja fÀrre muggar.)
SÀnka kostnader, nÄgra förslag: Pressa inköpspris för lera, förhandla om hyra (lokal/ugn), anvÀnda bilen mindre.
F.
Humankapital: NaturtillgÄngar: Realkapital: Ekonomiskt kapital:
Ăverskottet, som Ă€r Daniels ersĂ€ttning för arbetet Lera, glasyr, el och uppvĂ€rmning Bil, lokalhyra, hyra ugn RĂ€nta
1:14 Import frÄn Kina
A. IntÀkter
500 x 110 = 55 000 kronor per mÄnad
B. Inköpskostnader
500 x 60 = 30 000 kronor per mÄnad C.
F.
55 000
55 000
IntÀkter OverallförsÀljning Kostnader Inköp overaller
30 000
(500 x 80 =) 40 000
Lokalhyra
6 000
6 000
Hyra paketeringsmaskin
3 000
3 000
Telefon, försÀkring
2 000
2 000
Reklam, porto
5 000
5 000
Bil
4 000
4 000
50 000
60 000
5 000
â 5 000
Summa utgifter Resultat
11
FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET 1 EKONOMI â MER ĂN PENGAR
D. Antal overaller = 500 x 0,90 = 450 set
IntĂ€kter 450 x 110 = 49 500 kronor per mĂ„nad Inköpskostnader 450 x 60 = 27 000 kronor per mĂ„nad Ăvriga kostnader oförĂ€ndrat 20 000 kronor IntĂ€kter
49 500
Inköpskostnader
â 27 000
Ăvriga kostnader
â 20 000
Resultat
2 500
Ăverskottet har minskat med 2 500 / 5 000 = 0,5 = 50 procent E. Ăverskott per overall (110 â 60) = 50 kronor. Ăvriga kostnader Ă€r redan
betalda. Ănskad ökning överskott 5 000 kronor: 5 000/50 = 100 overaller fler att sĂ€lja per mĂ„nad.
G. Egen lösning. 1:15 Hur fördelas resurserna?
A. Visar budgeten ett överskott eller ett underskott? SkatteintÀkter och bidrag NÀmndernas driftskostnader Underskott
3 800 000 000 â 4 350 000 000 555 000 000
B. Barn och ungdomsnÀmnden, 1 430/4 350 = 0,329, cirka 33 procent. C. Barnomsorgsavgifter, sophÀmtningsavgifter, energiavgifter med mera. D. Egen lösning, till exempel att det Àr rimligt att barnomsorg, hemvÄrd
(hemtjÀnst), utbildning och socialtjÀnst ska ta en stor del av skatterna.
E. Egen lösning. 1:16 Statens finanser
A.
Underskott: 854,1 â 886,6 = â 32,5 miljarder kronor.
B. Dra ner pÄ utgifter, höja skatter. C. Egen lösning.
12
FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET 2 SVERIGES NĂRINGSLIV â EN HISTORISK ĂVERSIKT
KAPITEL
2
SVERIGES NĂRINGSLIV
2
â EN HISTORISK ĂVERSIKT REPETERA 1. Ett organisationssystem för hantverkare med visst lokalt monopol. 2. Tanken var att minska den lokala konkurrensen mellan företag pĂ„ en ort. 3. Att det inte finns nĂ„gra begrĂ€nsningar för medborgarna att starta företag. 4. Den startade i Storbritannien i mitten av 1700-talet med hjĂ€lp av ett antal
tekniska uppfinningar, bland annat Ängmaskinen samt makadam för vÀgbyggnad.
5. Den industriella revolutionen har inneburit att vi idag producerar 20 gÄnger
mer per invÄnare, samtidigt som arbetstiden har halverats, jÀmfört med Är 1850.
6. Serietillverkning, det vill sÀga industriell produktion av varor i stora
mÀngder.
7. Aktiebolagslagen gjorde det möjligt för investerare att endast bli ansvariga
för de pengar de investerat i företaget. Tidigare hade investerare varit ansvariga för företagets alla Ätaganden i förhÄllande till hur stort belopp de investerat i företaget.
8. SKF. 9. Ericsson, SKF. 10. Cirka tvÄ tredjedelar av arbetskraften. 11. Inom handeln, byggbranschen, transport och kommunikation, turism,
hotell- och restaurang, utbildning, hÀlso- och sjukvÄrd samt bank och försÀkringsbolag.
12. En företagsam person som Àr drivande och arbetar hÄrt för att nÄ framgÄng. 13. En ny idé, till exempel en produkt, lösning, affÀrsidé, tjÀnst, eller teknologi
som visar sig lovande eller fungerar och som Àr ny.
14. Nya tekniska lösningar, nya produkter och nya sÀtt att tillverka och sÀlja
produkter leder till att samhÀllets resurser kan anvÀndas mer effektivt.
2:1
Uppfinnare och entreprenörer
A. Till exempel Alfred Nobel, Laila Ohlgren, Ruben Rausing och Ingvar
Kamprad.
B. Egen lösning. C. Jan Stenbeck, Monica Lindstedt, Wilhelmina Skogh, Felix Kjellberg
(Pewdiepie), Kenza Zouiten och Daniel Ek.
D. Egen lösning. E. Företag har större resurser, mer finansiellt kapital och större uthÄllighet Àn
enskilda uppfinnare.
13
FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET 2 SVERIGES NĂRINGSLIV â EN HISTORISK ĂVERSIKT
2:2
Innovationer i olika tidsepoker
A. 1850â1900 Dynamit och nitroglycerin (Nobel), telefonsystem (Ericsson)
1901â1951 Kullager (SKF), pappersförpackningar för livsmedel (Tetra Pak/ Ruben Rausing), monteringsfĂ€rdiga möbler (Ikea) 1951â2000 Privat tv och telefon (Kinnevik), Tetra Brik (Tetra Pak/Ruben Rausing)
B. Egen lösning, till exempel att nÀringsfriheten gav större utrymme för egna
initiativ för drivande entreprenörer.
2:3
DÄ och nu Lösningsförslag: Industrialiseringen som kom frÄn England till Sverige i mitten av 1800-talet innebar ett effektivare nÀringsliv samtidigt som skrÄvÀsendet avskaffades. Denna kombination innebar en enorm effektivisering av den svenska industrin samtidigt som det blev fritt att starta företag. Effektiviseringen nÄdde Àven jordbruket vilket innebar att fÀrre arbetare behövdes dÀr. MÀnniskor flyttade till industriorter dÀr det fanns arbete i de nya industriföretag som producerade varor i allt snabbare takt. Denna utveckling fortsatte i början av 1900-talet och kompletterades allt eftersom med politiska och fackliga rÀttigheter vilket i mitten pÄ 1900-talet skapade den vÀlfÀrdsstat som beskrivs i texten i faktaboken.
2:4
HjÀrtlÀkare och fysiker skapade ultraljud
A. Ett eko som skickas in i kroppen och kommer tillbaka och ger en bild av ett
organ, ett foster och sÄ vidare.
B. Till exempel fosterdiagnostik. C. Till exempel familjebakgrund och en utvecklingsinriktad miljö. 2:5
Blev vÀrlden bÀttre av diskmaskiner?
A. Josephine Cochrane upptÀckte ett behov av att underlÀtta det tidsödande
arbetet med att diska porslin. Hon ritade sjÀlv en skiss över det som sÄ smÄningom kom att bli en automatisk diskmaskin.
B. Josephine konstruerade hÄllare av metalltrÄd som höll fast fat, skÄlar och
bestick i ett liggande hjul av trÀ. Hjulet, som placerades i en koppartank, drevs runt med hand- eller motorkraft. Samtidigt sprutade varmt sÄpvatten upp frÄn botten av tanken och regnade ner över tallrikarna. Hon fick patent pÄ konstruktionen.
C. Hemmafruar. D. Egen lösning, till exempel att restauranger och hotell hade ett intresse av att
spara in pÄ sina personalkostnader.
E. Egen lösning, till exempel att den underlÀttade arbetet i hemmet och var en
av flera faktorer som gjorde det möjligt för kvinnor att gÄ ut i yrkesarbete.
F.
14
Lösningsförslag: Diskmaskinen underlÀttar vardagslivet för mÀnniskor och innebÀr samtidigt minskad förbrukning av el och vatten. Nackdelen Àr att det krÀvs mer och dyrare diskmedel som ocksÄ kan ha en negativ miljöpÄverkan.
FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET 2 SVERIGES NĂRINGSLIV â EN HISTORISK ĂVERSIKT
2:6
A.
SvĂ„rt att fĂ„ gehör för nya idĂ©er? Lösningsförslag: Det kan bero pĂ„ att arbetsbelastningen och tempot Ă€r högt i mĂ„nga företag. Man hinner helt enkelt inte ta hand om nya idĂ©er och tĂ€nka framĂ„t utan har fullt upp med det dagliga. Det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att man inte har nĂ„gon person som Ă€r ansvarig för att fĂ„nga upp nya idĂ©er frĂ„n de anstĂ€llda. Det Ă€r viktigt att en ansvarig person har god kĂ€nnedom om företaget, verksamheten och produkterna, och inte bara Ă€r en âallmĂ€n chefspersonâ utan tydligt engagemang.
2
B. Lösningsförslag: För det första borde man utse en person som har ansvar för
att ta hand om idéer frÄn anstÀllda och ge respons. Den ansvarige ska ocksÄ se till att goda och utvecklingsbara idéer förs vidare i verksamheteten. Alla idéer Àr givetvis inte anvÀndbara och den anstÀllde mÄste fÄ veta detta och varför de bedöms sÄ. Responsen Àr viktig för att skapa fortsatt motivation att fundera pÄ nya idéer och innovationer. För det andra borde Àgarna ta upp arbetet i företagets styrelse som ger företagsledningen i uppdrag att se till att idéer tas om hand.
C.
Lösningsförslag: Företagsledningen bör tÀnka pÄ problemet vid förÀndringar i företaget sÄ att man har fokus pÄ att avlasta personal som arbetar med kÀrnverksamheten. Administrationen bör skötas av dem som Àr specialister pÄ detta.
D. Lösningsförslag: Det Àr viktigt att företagsledningen fÄr ett tydligt uppdrag
frÄn Àgarna om att arbeta lÄngsiktigt genom att ta fram nya idéer som skapar innovationer. Samtidigt Àr det viktigt att arbetet syns utÄt för att ge inspiration till de som har engagemang för idéskapande och att de kÀnner stöd. Att visa öppet hur man jobbar för att fÄ fram nya innovationer kan ocksÄ ge en positiv bild i media om det kreativa företaget vilket i sin tur skapar motivation och stolthet hos de anstÀllda.
2:7
Vad behövs för att fÄ fram en innovation?
A. Lösningsförslag:
Tekniskt kunnande â NĂ„gon typ av akademisk utbildning, till exempel ingenjör, naturvetare eller kemist MarknadskĂ€nnedom â KĂ€nna till vilka kunder som skulle kunna ha behov av en ny produkt, vilka konkurreter som finns och hur priserna pĂ„ liknande produkter ligger Autonomi â Oberoende frĂ„n till exempel företag som sĂ€ljer liknande produkter, ett sjĂ€lvstĂ€ndigt förhĂ„llningssĂ€tt TillgĂ„ng till kapital â Egna sparade pengar eller möjlighet att lĂ„na B. Egen lösning. C. Egen lösning, beror pĂ„ typ av produktinnovation.
15
FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET 2 SVERIGES NĂRINGSLIV â EN HISTORISK ĂVERSIKT
2:8
Innovationsdrivet företag â Apple
A. Man startade 1971 som ett företag som tillverkade och sÄlde datorer, men
med en helt egen profil. De sÄ kallade Macintoshdatorerna hade ett nytt grafiskt anvÀndargrÀnssnitt som var mer lÀttanvÀnt Àn övriga sÄ kallade MS-DOS-system. (Microsoft tog sÄ smÄningom intryck av Apple och utvecklade DOS-systemet till det nuvarande Windows.)
B. Apple har utvecklats till ett innovativt företag som stÀndigt kommer med nya
produkter ocksÄ utanför den traditionella datormarknaden, med start i iPhone. Man har Àven utvecklat tjÀnster sÄ som iPhoto, iTunes och iCloud.
C. Det har hela tiden funnits en utvecklingskraft hos Apple driven av ikonen
Steve Jobs som avled 2011. MÄnga befarar att innovationstakten efter det har avtagit, men förhoppningen Àr att bland annat Apple Watch ska visa att kraften finns kvar i företaget.
D. Till exempel att tjÀnsterna har blivit allt viktigare för bilden av Apple, inte
bara som ett datorföretag utan som ett digitalt företag utan begrÀnsningar.
E. Lösningsförslag: En innovativ design och en sÀrskiljande image har blivit ett
mycket starka mervÀrden hos Apple.
2:9
Kommande innovationer
A. Egen lösning. B. Egen lösning. C. Egen lösning. D. Egen lösning.
16
FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET 3 FĂRETAGET OCH SAMHĂLLET
KAPITEL
3
FĂRETAGET OCH SAMHĂLLET
3
REPETERA 1. En marknad Àr en mötesplats för sÀljare och köpare. 2. StrÀvan efter att tjÀna pengar genom att uppfylla kundernas behov Àr typiskt
för en marknadsekonomi.
3. Företagen har som mÄl att skapa mesta möjliga vinst och agerar efter det. 4. Kunderna fÄr nya behov, nya konkurrenter dyker upp och varor/tjÀnster
förÀndras, bland annat genom ny teknik.
5. Kundernas behov Àr den ledstjÀrna som företag mÄste jobba efter att
uppfylla, och samtidigt mÄste de tjÀna tillrÀckligt med pengar för att gÄ med vinst.
6. Konjunkturer kan pÄverka ekonomin pÄ ett positivt eller negativt sÀtt.
Liksom vÀdret kan förÀndringar i konjunkturer vara svÄra att förutsÀga pÄ ett mer exakt sÀtt Àven om man kan lÀsa av signaler Ät ena eller andra hÄllet.
7. Ekologisk (miljömÀssig) hÄllbarhet, social hÄllbarhet och ekonomisk
hÄllbarhet.
8. Hur mycket varor och tjÀnster ett lands invÄnare konsumerar och hur
effektivt det anvÀnder resurserna vid produktionen av dessa varor och tjÀnster.
9. Skriftliga regler för hur företaget ska uppföra sig i olika sammanhang och pÄ
olika marknader, som sÀljare och som köpare.
10. Allt fler konsumenter har blivit medvetna om vikten av en hÄllbar utveckling
och Àr villiga att betala för det och Àven stÀller krav pÄ företagen att agera pÄ ett hÄllbart sÀtt.
3:1
Var finns sÀljarna? Till exempel cykelhandlare, stormarknad, sportbutik, nÀtbutik, bildelsmarknad, Blocket.
3:2
Hur ser marknaden ut?
A. 1. BÄtÀgare 2. HushÄll 3. Villa- och sommarstugeÀgare B. 1. BÄttillbehörsbutiker, fÀrgbutiker 2. Dagligvarubutiker
3. Bygg- och stormarknader
17
FĂRETAGETS ROLL I SAMHĂLLET 3 FĂRETAGET OCH SAMHĂLLET
3:3
Olika marknader
A. För den billigare korkskruven Ă€r normalhushĂ„llet (âmedelsvenssonâ)
mÄlgruppen. Den dyrare riktar sig till hushÄll som prioriterar vackert designade husgerÄd, gÀrna mÀrkesprodukter, och som anser sig ha rÄd att betala.
B. Den billigare sĂ€ljs i större dagligvaruhus, stormarknader och sĂ„ vidare â
försÀljningsstÀllen som nÄr mÄnga mÀnniskor. Alessi-korkskruven marknadsförs företrÀdesvis i lite mer exklusiva butiker som sÀljer hushÄllsartiklar.
3:4
Blocket â Sveriges största marknad
A. Lösningsförslag:
SÀljare: Blocket ger en snabb, trÀffsÀker och billig kontakt med möjliga köpare i hela Sverige. Köpare: Blocket ger en enkel och billig möjlighet att fÄ överblick över vad som finns att köpa i hela Sverige av det man söker efter. B. En nackdel för köparen Àr att det kan vara krÄngligare att handla via Blocket
Àn i en vanlig affÀr. En nackdel för sÀljaren kan vara att man inte Àr sÀker pÄ vem köparen Àr.
C. Köparen har normalt övertaget i förhandlingen förutsatt att han eller hon
agerar snabbt. SÀljaren har ju bestÀmt sig för att sÀlja och vill ogÀrna dra ut pÄ tiden för affÀren.
D. Egen lösning. E. Lösningsförslag: De företag som sÀljer nyproducerade varor kan bli förlorare
eftersom begagnatmarknaden kan minska nyförsÀljningen.
F.
3:5
Lösningsförslag: TÀnkbara personer för jobbet som butikssÀljare finns ocksÄ som köpare och sÀljare pÄ Blocket, det vill sÀga en lÀmplig mÄlgrupp av aktiva personer. Vilka Àr konkurrenterna?
A. H&M: Gina Tricot, Vero Moda, Cubus, Ellos, Nelly.com
McDonaldâs: Max, Burger King, Subway och andra typer av snabbmatsrestauranger BMW: Audi, Volvo, Mercedes Ica: Coop, Hemköp (Axfood), Lidl, Netto Telia: Tele 2, Tre Leviâs: Diesel, Replay, Acne, Nudie Trygg-Hansa: LĂ€nsförsĂ€kringar, If, Moderna FörsĂ€kringar Marabou: Fazer, Cloetta 7-Eleven: PressbyrĂ„n, Ica NĂ€ra, Ica To Go SEB: Nordea, Swedbank, Handelsbanken, Danske Bank
B. H&M, Ica och SEB C. Samtliga
18
ISBN ïčï·ïž-ïčï±-ïŽï·-ï±ï±ï·ï°ïč-ïł Â© ïČï°ï±ï¶ Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Rolf Jansson, Jöran Enqvist och Liber AB Cecilia Björnsson Söderberg Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl REDAKTION
FORMGIVNING
Första upplagan ï± TRYCK
People Printing, Kina ïČï°ï±ï¶
KOPIERINGSFĂRBUD
Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares och elevers begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, Àr förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. IntrÄng i upphovsmannens rÀttigheter enligt upphovsrÀttslagen kan medföra straff (böter eller fÀngelse), skadestÄnd och beslag/förstöring av olovligt framstÀllt material. SÄvÀl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. LÀs mer pÄ www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se
e 3000
FĂRETAGSEKONOMI 1 KOMMENTARER OCH LĂSNINGAR HĂ„ller affĂ€rsidĂ© och affĂ€rsmodell? Tas tillrĂ€cklig hĂ€nsyn till ett hĂ„llbart företagande? Ăr marknadsföringen effektiv? Ăr företaget lönsamt? Om inte, vilka Ă„tgĂ€rder mĂ„ste vidtas? Funderingarna Ă€r mĂ„nga och E3000 Företagsekonomi 1 beskriver pĂ„ ett strukturerat och lĂ€ttillgĂ€ngligt sĂ€tt mĂ„nga av de utmaningar en företagare stĂ€lls inför. LĂ€romedlet E3000 Företagsekonomi 1 bestĂ„r av följande delar: âą Faktabok
âą âą âą âą
Ăvningsbok Kommentarer och lösningar LĂ€rarhandledning med bedömningsunderlag Webbaserade interaktiva övningar
E3000 Företagsekonomi 1 Kommentarer och lösningar innehĂ„ller utförliga förslag till lösningar samt kommentarer till uppgifterna i E3000 Företagsekonomi 1 Ăvningsbok.
Best.nr 47-11709-3 Tryck.nr 47-11709-3