9789144097602 by Smakprov Media AB

Gunnar Eriksson | Övningsbok

Gunnar Eriksson (ek.dr och universitetslektor) och Peter Johansson (universitetsadjunkt) är verksamma vid Linköpings universitet. Författarna har mångårig undervisningserfarenhet och har tidigare gett ut bokpaketet Att förstå externredovisning; Faktabok och Övningsbok.

Övningsbok i externredovisning – att läsa IFRS och FARs Samlingsvolym

– att läsa IFRS och FARs Samlingsvolym

i externredovisning

Övningsbok i externredovisning har två syften. Det ena är att introducera och utveckla studenters egen läsning av IFRS och FARs Samlingsvolym – Redovisning. Det andra är att utveckla studenters bokföringsmässiga färdighet. En förståelse av IFRS och BFNAR förutsätter bokföringsmässig tillämpning. Eller om man vill betona syftena i omvänd ordning. Det primära syftet är att utveckla bokföringsmässig färdighet, vilket i sin tur förutsätter läsning av IFRS och FARs Samlingsvolym – Redovisning.

Övningsbok i externredovisning

Bokföringsteknisk färdighet utvecklas bäst genom bokföringsövning. Att kunna redovisning är bl.a. att kunna läsa och tillämpa den text som är redovisningsregleringens grunddokument, dvs. IFRS och FARs Samlingsvolymen – Redovisning. Texten i dessa dokument är inte självklart lättfångad och kunskapen växer bäst med tillämpning, att beskriva och hantera redovisningsproblem bokföringstekniskt. Övande, övande och åter övande med icke-triviala bokföringsuppgifter gör att redovisningens samband och logik framstår som allt tydligare. Boken vänder sig primärt till personer som vill utveckla sin grundläggande externredovisningskunskap, speciellt ekonomstudenter som befinner sig på fortsättningsnivå, dvs. nivån där man läst den grundläggande kursen i externredovisning.

Art.nr 38353

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09760-2_01_cover.indd 1

Gunnar Eriksson under medverkan av Peter Johansson

2014-07-16 08.52

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38353 ISBN 978-91-44-09760-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: file404/Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2014

978-91-44-09760-2_01_book.indd 2

2014-07-16 11.44

Innehåll

K apitel 1

Att komma i gång

01.00 Inledning Om boken 7 01.01 Inledning Att komma i gång 11 01.02 Mellanhandel AB Osäkra kundfordringar 12 01.03 Regal AB Lagerredovisning 13 01.04 Lånas AB Utländska lån 14 01.05 Tering AB Uppskrivning 15 01.06 Serut AB Återköp 16 01.07 Nymore AB En speciell nyemission 17 01.08 Sant eller falskt FRa, ABL, BFL och ÅRL(FRa-frågornas svar hämtas från 2013 års upplaga av IFRS-volymen) 18 01.09 Rapportera.nu De finansiella rapporterna 19 K apitel 2

Olika resultaträkningar

02.01 Underlaget Text till två resultaträkningar 21 02.02 Glasbolaget AB Kostnadsslagsindelad resultaträkning 22 02.03 Glasbolaget AB Funktionsindelad resultaträkning 24 02.04 Fiba AB Kostnadsslagsindelad resultaträkning 26 02.05 Fiba AB Funktionsindelad resultaträkning 28 02.06 Prylman AB Från saldon till kostnadsslagsindelning 30 02.07 Flera företag Poster i resultaträkningarna 31 02.08 Mera AB Från saldon till kostnadsslagsindelning 32 02.09 Kultea AB Resultaträkning i förkortad form 33 02.10 Sant eller falskt IAS 1 (Utformning av finansiella rapporter), RedR 1 34 K apitel 3

Materiella anläggningstillgångar

03.01 Materiella anläggningstillgångar Text uppskrivning/nedskrivning resp. omvärdering 35 03.02 Enkla AB Enkel avskrivningsberäkning 36 03.03 Restve AB Tilläggsinvestering 37 03.04 Maskina AB Tilläggsinvestering 38 03.05 Försäljning efter uppskrivning Text hur uppskrivningsfonden fungerar 39 03.06 Atos AB Försäljning efter uppskrivning 40 03.07 Atos AB II Försäljning efter uppskrivning och fondemission 41 03.08 Nodol AB Avskrivning med månadsräkning 42 03.09 Sunil AB Avskrivning med månadsräkning 43 03.10 Omvärdering Illustration värdering till verkligt värde 44 03.11 Diamantborr AB Avskrivning och försäljning 46 03.12 Diamantborr AB ÅRL avskrivning, uppskrivning och försäljning 47 03.13 Diamantborr AB IAS 16, pkt 35a, avskrivning, omvärdering och försäljning 48 © Författarna och Studentlitteratur

978-91-44-09760-2_01_book.indd 3

2014-07-16 11.44

Innehåll

03.14 Diamantborr AB IAS 16, pkt 35b, avskrivning, omvärdering och försäljning 49 03.15 Diamantborr AB IAS 16, pkt 41, avskrivning på anskaffningsvärde 50 03.16 Krano AB Omvärdering (pkt 35.b) 51 03.17 Bogsera AB Omvärdering (pkt 35b) 52 03.18 Finmuddra AB Omvärdering (35a) 54 03.19 Ameda AB Uppskrivningens långsiktiga påverkan 56 03.20 Ameda AB II Uppskrivning år 3 58 03.21 Ameda AB III Uppskrivning år 3, nya värden 59 03.22 Cema AB Egentillverkade anläggningstillgångar 60 03.23 Sant eller falskt IAS 16 (Materiella anläggningstillgångar), K3, kapitel 17 61 K apitel 4

Immateriella anläggningstillgångar

04.01 Immateriella anläggningstillgångar text Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) 62 04.02 Viger AB Aktiverat arbete för egen räkning 64 04.03 Ramm AB Aktiverad ränta mer i detalj 65 04.04 Sant eller falskt IAS 38 (immateriella tillgångar), K3, kapitel 18 66 04.05 Utvec AB FoU-utgifter i olika resultaträkningar 67 K apitel 5

Nedskrivning

05.01 Nedskrivningar text Återvinningsvärde och diskontering 69 05.02 Sveborr AB Återvinningsvärde och diskontering 72 05.03 Terrängbil AB Fördelning av nedskrivning 73 05.04 Gjuta AB Diskonteringsräntans betydelse 74 05.05 Kaiok AB Fördelning med begränsningsregel 75 05.06 Medvind AB Nedskrivning vid omvärdering 76 05.07 Vattenkraft AB Nedskrivning vid uppskrivning 77 05.08 Estair AB Återföring med begränsning 78 05.09 Sant eller falskt IAS 36 (nedskrivningar), K3, kapitel 27 80 K apitel 6

Lagervaror

06.01 Omsättningstillgångar Illustration lagerredovisning 81 06.02 Bearbeta AB Produktionslager 84 06.03 Vind AB Produktionslager II 86 06.04 Norma AB Normal kapacitet 88 06.05 Turbindetaljer AB Bestämd mängd och fast värde 89 06.06 Storkök AB Kollektiv värdering eller post för post 90 06.07 Storkök AB II Försäljning av nedskriven vara 91 06.08 ToU AB Lagerändringar och annat I RR 92 06.09 Bord och stol AB Dold räntekompensation 94 06.10 Sant eller falskt IAS 2 (Varulager), K3, kapitel 13 95 06.11 Snabbfrågor IAS 2 (Varulager), K3, kapitel 13 95 K apitel 7

Intäkter

07.01 Inkomster och intäkter text Begreppen 96 07.02 Borda AB Dold räntekompensation 99 07.03 Afto AB Garantier 100 07.04 Trans AB Serviceavtal inkluderas i priset 101 07.05 Flygia AB 10:e resan gratis 102

978-91-44-09760-2_01_book.indd 4

2014-07-16 11.44

Innehåll K apitel 8

Tjänsteuppdrag på löpande räkning

08.01 Tjänste- och entreprenaduppdrag illustration Uppdrag på löpande räkning 104 08.02 Fasadtvätt AB Huvudregeln 106 08.03 Vägmät AB Huvudregeln 108 08.04 Vägmät AB II Alternativregeln 110 08.05 Vägbygg AB Huvudregeln (vilka konton) 112 08.06 Fjällfiber AB Huvudregeln (förskott och tvist) 114 08.07 Hängotvätt AB Huvudregeln (förskott och tvist) 116 08.08 Sant eller falskt IAS 18 (intäkter), K3, kapitel 23 118 08.09 Snabbfrågor IAS 2 (intäkter), K3, kapitel 23 118 K apitel 9

Tjänsteuppdrag till fast pris

09.01 Tjänste- och entreprenaduppdrag illustration Uppdrag till fast pris 119 09.02 Kabeldrag AB Uppdrag till fast pris 122 09.03 Frikonsult AB Huvudregeln (ändrad kalkyl) 124 09.04 Konsla AB Huvudregeln (förskott) 126 09.05 Stenlägg AB Huvudregeln (enkel) 128 09.06 Brobyggarna AB Huvudregeln (prognosförändring) 130 09.07 Motorväg AB Huvudregeln (färdigställda km) 132 09.08 Motorväg AB II Alternativregeln 134 09.09 Tunnelborr AB Huvudregeln (förlust) 136 09.10 Hallandsborr AB Huvudregeln (osäkerhet om utfall) 138 09.11 Bredband AB Huvudregeln (förutbetald kostnad) 140 09.12 Bergrum AB Fastprisuppdrag (byte av regel) 142 09.13 Sant eller falskt IAS 18, K3, kapitel 23, K2, kapitel 6 (fastprisuppdrag) 144 09.14 Snabbfrågor IAS 18, K3, kapitel 23, K2, kapitel 6 (fastprisuppdrag) 144 K apitel 10

Statliga bidrag

10.01 Statliga bidrag text Intäkt eller inte intäkt 145 10.02 Scell AB Förutbetalda intäkter 146 10.03 Turbina AB Reduktion av anskaffningsvärde 147 10.04 Turbina AB II Ytterligare ett bidrag 148 10.05 Stansa AB Återbetalning av bidrag 149 10.06 Snabbfrågor och sant/falskt IAS 20, K2, kapitel 6, K3, kapitel 24 (statliga/offentliga bidrag) 150 K apitel 11

Avsättningar

11.01 Avsättningar text Osäkerhet om belopp och förfallotidpunkt 151 11.02 Oljelagring AB De tre första åren utan diskontering 155 11.03a Oljelagring AB De tre första åren med diskontering 156 11.04a Lagerolja AB (Juridisk person K3) de tre första åren utan diskontering 158 11.05a Lagerolja AB (Juridisk person K3) de tre första åren med diskontering 160 11.06 Havsnäring AB Driftsrelaterad avsättning 162 11.07 Biofor AB Investerings- och driftsrelaterad avsättning 163 11.08a Variation 1 Räntan minskar (IB) 164 11.09 Variation 2 Behov av avsättning ökar 166 11.10 Variation 3 Återbetalning av statligt bidrag 167 11.11 Axon AB Avsättning och återföring 168 11.12 Sant eller falskt IAS 37, K3, kapitel 21 (Avsättningar) 169

978-91-44-09760-2_01_book.indd 5

2014-07-16 11.44

Innehåll K apitel 12

12.01 K2 text Förenklingsregler 170 12.02 Undre AB Återkommande utgifter 171 12.03 Lyfta AB Återkommande utgifter 172 12.04 Storm AB Räkenskapsenlig avskrivning 173 12.05 Streba AB Avskrivning på fem år 174 12.06 Nodol AB Helårsavskrivning jämfört med K3 175 12.07 Sunil AB Helårsavskrivning jämfört med K3 176 12.08 ALSON AB Värdering av finansiella anläggningstillgångar 177 12.09 Sant eller falskt K2, BFNAR 2008:1 (Årsredovisning i mindre aktiebolag) 178

Lösningar 179 Snabbfrågor 327 13.01 Snabbfrågor ABL (Aktiebolagslagen kapitel 1–7, 12–13, 17–20) 329 13.01 Snabbfrågor forts. BFL (Bokföringslagen) och BFNAR 2013:2 (Bokföring) 332 13.01 Snabbfrågor forts. ÅRL (Årsredovisningslagen) 334 13.01 Snabbfrågor forts. K3, kapitel 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 8 338 13.02 Snabbfrågor forts. IAS 1 (Utformning av finansiella rapporter) 340 13.02 Snabbfrågor forts. RedR 1 (Årsredovisning i aktiebolag) 342 13.03 Snabbfrågor forts. IAS 16 (Materiella anläggningstillgångar) 344 13.03 Snabbfrågor forts. BFNAR 2001:3 (Redovisning av materiella anläggningstillgångar) och K3, kapitel 17 346 13.03 Snabbfrågor forts. IAS 23 (Låneutgifter) och K3, kapitel 25 347 13.04 Snabbfrågor forts. IAS 38 (Immateriella tillgångar) och K3, kapitel 18 348 13.05 Snabbfrågor forts. IAS 36 (Nedskrivningar) och K3, kapitel 27 350 13.06 Snabbfrågor forts. IAS 2 (Varulager) och K3, kapitel 13 352 13.07–13.09 Snabbfrågor forts. IAS 18 (Intäkter) 353 13.07–13.09 Snabbfrågor forts. IAS 11 (Entreprenadavtal) 354 13.07–13.09 Snabbfrågor forts. K3, kapitel 23 (Intäkter) 355 13.07–13.09 Snabbfrågor forts. IAS 20 (Redovisning av statliga bidrag) och K3, kapitel 24 356 13.11 Snabbfrågor forts. IAS 37 (Avsättningar, eventualförpliktelser …) och K3, kapitel 21 357 13.11 Snabbfrågor forts. IAS 41 (Jord- och skogsbruk) och K3, kapitel 34 359 13.11 Snabbfrågor forts. IAS 10 (Händelser efter rapportperioden) och K3, kapitel 32 360 13.12 Snabbfrågor forts. BFNAR 2008:1 (K2: Mindre aktiebolag) 361

Snabbfrågor – svar 367

978-91-44-09760-2_01_book.indd 6

2014-07-16 11.44

03.01 Materiella anläggningstillgångar Text

uppskrivning/nedskrivning resp. omvärdering Det som brukar vara svårt med materiella anläggningstillgångar är beräkning av avskrivningar, speciellt när beräkningsunderlagen är icke-triviala och innehåller sådant som tilläggsutgifter, försäljning, nedskrivning och ändrade nyttjandeperioder. De tre första uppgifterna handlar om sådan avskrivningsberäkning och dessa klarar du med tidigare kunskap, eller i varje fall nästan. Annars ska du nu läsa IAS 16 (Materiella anläggningstillgångar) och BFNAR 2012:1 (Årsredovisning och koncernredovisning), kap. 23, tillsammans med den mer välbeskrivande BFNAR 2001:3 (Redovisning av materiella anläggningstillgångar). När du gjort det, ser du att en mycket viktig skillnad mellan normbildningarna är att IFRS tillåter värdering till verkligt värde. Detta betyder att man får omvärdera sina anläggningstillgångar löpande och då redovisa värdeförändringar direkt mot eget kapital. ÅRL tillåter inte sådan löpande omvärdering av materiella anläggningstillgångar. Värderingen ska i stället baseras på anskaffningsvärde och detta värde kan undantagsvis skrivas upp (om tillgången har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger redovisat värde) samtidigt som det i vissa lägen ska skrivas ned (om tillgångens återvinningsvärde är lägre än redovisat värde). När det gäller omvärdering enligt IAS 16 finns det två metoder att hantera ackumulerade avskrivningar. Det finns också två sätt att hantera omvärderingsreserven, dvs. den post i Eget kapital som används när värdeförändringen redovisas ”direkt mot Eget kapital” (eller när värdeförändringen redovisas ”i Övrigt totalresultat”, som uttrycket är i IAS 16). Efter uppgifterna med avskrivningsberäkningen kommer uppgifter där du ska hantera dessa omvärderingsmetoder. En annan viktig sak gäller uppskrivningfondens karaktär och funktion. Uppskrivningen i sig är enkel; anläggningstillgångar och eget kapital ökar. Svårigheten uppkommer när avskrivningen görs på uppskrivet belopp och uppskrivningfonden ska minskas på motsvarande sätt. Eftersom uppskrivningsfonden kan användas exempelvis vid fondemission, finns det ibland ingen uppskrivningsfond att lösa upp när avskrivningen görs på uppskrivna belopp. Detta gör att Eget kapital förändras på olika sätt och det kan vara svårt att se det enkla i (1) hur uppskrivningen påverkar, eller inte påverkar, vinsten/förlusten vid försäljning av uppskrivna tillgångar, (2) hur uppskrivningen påverkar, eller inte påverkar, möjligheten till utdelning och (3) hur uppskrivningen får konsekvenser, eller inte får konsekvenser, för den långsiktiga finansiella ställningen. Enligt K3 gäller att avskrivning ska påbörjas när tillgången kan tas i bruk, vilket betyder att ingen helårsavskrivning görs. Månadsavskrivning innebär ett mer omfattande räknande, jämfört med årsavskrivning, utan att det tillför ny kunskap. I kapitlets uppgifter förutsätts därför att alla anskaffningar är gjorda i början av året och att den årliga avskrivningen omfattar tolv månader. Dock får du i uppgift 8 och 9 månadsberäkna avskrivningar och då det görs tilläggsinvesteringar och försäljningar (där sålda maskiner även skrivs av försäljningsåret).

978-91-44-09760-2_01_book.indd 35

2014-07-16 11.44

03.02 Enkla AB

Enkel avskrivningsberäkning Enkla AB startar sin verksamhet år 20X1 och man köper i början av året ett antal maskiner för sammanlagt 1 000 tkr. Nyttjandeperioden är tio år för samtliga maskiner och avskrivning sker med ett årligen lika stort belopp. Maskinerna skrivs av år 20X1. År 20X2 tvingas man göra en nedskrivning av en maskin. Maskinen uppfyller de villkor som gäller för att man ska kunna skriva ned den som en enskild tillgång, den anskaffades år 20X1 för 180 tkr och den skrivs nu ned med 90 tkr. Samtidigt säljs en maskin i början av år 20X2. Anskaffningsvärdet år 20X1 var 400 tkr och man erhåller 300 tkr för denna maskin. För att ersätta den sålda maskinen köper man en ny i början av år 20X2. Den nya maskinen har anskaffningsvärdet 800 tkr och har samma nyttjandeperiod som övriga maskiner, dvs. tio år. Hur stor är avskrivningen år 20X2? Bortse från moms vid försäljning och inköp. Vill du använda konton för att hantera uppgiften kan du använda nedanstående uppställning. Har du svårt för uppgiften kan det vara en poäng att inte använde kontot Ackumulerade avskrivningar, utan i stället kontera med direkt metod!

(1XXX) Maskiner

(7XXX) Nedskrivning

(1XXX) Ack avskrivningar

(7XXX) Avskrivning

(7XXX) Förlust vid avyttring

(1XXX) Kassa

978-91-44-09760-2_01_book.indd 36

2014-07-16 11.44

03.03 Restve AB

Tilläggsinvestering Restve AB investerar 23 000 tkr i en förpackningslinje. Investeringen görs i början av år 1. Nyttjandeperioden beräknas till 16 år och leverantören har förbundit sig att efter nyttjandeperiodens slut köpa tillbaka maskinerna för 1 000 tkr. Restvärdet bestäms därmed till 1 000 tkr vid anskaffningstillfället. Under de kommande åren (år 2, 4 och 5) tilläggsinvesterar Restve AB sammanlagt 6 045 tkr (fördelat som 1 400, 2 225 och 2 420 enligt tabellen nedan). Dessa tilläggsinvesteringar uppfyller de krav som ställs för att medge aktivering, dvs. utgifterna balanseras som anläggningstillgång och läggs till det ursprungliga anskaffningsvärdet. Tilläggsinvesteringarna höjer restvärdet till 1 200 tkr år 2 och till 1 500 tkr år 5. Tilläggsinvesteringarna förlänger även nyttjandeperioden med ett år det 4:e året och med två år det 5:e året. År 6 havererar ett antal maskiner och man tvingas göra en nedskrivning av maskinerna. Nedskrivningen är 6 000 tkr och nu reduceras restvärdet till 500 tkr, samtidigt som nyttjandeperioden förkortas med 4 år. Denna information samlas i tabellen nedan! Hur stora är de årliga avskrivningarna under år 1–6? Bortse från moms på inköp och tilläggsinvesteringar. Använd de tomma raderna i tabellen för att strukturera uppgiften på lämpligt sätt. Vill du träna på kontering kan du också visa hur anläggningsredovisningen ser ut för år 3!

år 1

år 2

år 3

år 4

år 5

år 6

Investeringar

23 000

1 400

2 225

2 420

–6 000

Restvärde (vid slutet av resp. år)

1 000

1 200

1 500

500

–4

Förändr. av nyttjandeperioden

978-91-44-09760-2_01_book.indd 37

2014-07-16 11.44

03.04 Maskina AB

Tilläggsinvestering Maskina AB skaffar en traversburen robot för att flytta metallämnen i en tillverkningsprocess. Priset är 3 150 tkr och till detta kommer 25 tkr i utgifter för transport, 375 tkr för att förstärka fabriksgolvet och takkonstruktionen, 150 tkr för själva installationen och 30 tkr för att utbilda personalen. Installationen av maskinen är klar den 1 oktober 20X3. Vid anskaffningstillfället beräknas traversrobotens nyttjandeperiod till åtta år (96 månader) och restvärdet till 500 tkr. Avskrivning görs inte på skattemässig grund, utan följer reglerna i exempelvis IAS 16, pkt 55. I början av år 20X5 (den 1 januari 20X5) gör man en tilläggsinvestering om 1 000 tkr, vilket beräknas öka nyttjandeperioden, samtidigt som restvärdet beräknas minska till 350 tkr (eftersom roboten kan utnyttjas mer effektivt och därmed förbrukas i större utsträckning). Den återstående nyttjandeperioden förändras så att den nu beräknas till sju år (84 månader). A Visa hur redovisningen av traversroboten ser ut år 20X4 och 20X5. Bortse från moms.

(1XXX) Maskiner (20X4)

(1XXX) Ack avskrivningar (20X4)

(7XXX) Avskrivning (20X4)

(1XXX) Maskiner (20X5)

(1XXX) Ack avskrivningar (20X5)

(7XXX) Avskrivning (20X5)

(1XXX) Kassa (20X5)

B Med hur många månader förlängs nyttjandeperioden i samband med tilläggsinvesteringen år 20X5?

C Hur hade beräkningen förändrats om nyttjandeperioden hade förlängts med 1 år = 12 månader, i samband med tilläggsinvesteringen? När du beräknat det ojämna siffervärdet, kan du i stället anta att restvärdet är 325 tkr (i stället för 350 tkr) och göra en ny beräkning!

978-91-44-09760-2_01_book.indd 38

2014-07-16 11.44

03.05 Försäljning efter uppskrivning Text

hur uppskrivningsfonden fungerar Materiella anläggningstillgångar ska enligt ÅRL (kap. 4) värderas med utgångspunkt i deras anskaffningsvärde och anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna nyttjandeperiod. Det redovisade värdet (anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt plan) kan efter anskaffningstidpunkten ökas genom tilläggsinvesteringar, samtidigt som det ska sättas ned om tillgångens återvinningsvärde är lägre än dess redovisade värde. Avskrivningar och nedskrivningar redovisas över resultatet. En nedskrivning ska sedan återföras om det inte längre finns skäl för den, resultatet ökar då på motsvarande sätt som det tidigare har minskat, samtidigt som anläggningstillgångens redovisade värde återigen ökar. ÅRL medger också uppskrivning av anläggningstillgångar, om deras värde (tillförlitligt beräknat och bestående) väsentligt överstiger det redovisade värdet. Denna positiva omvärdering av tillgången får dock inte redovisas över resultatet utan ska föras direkt mot Eget kapital: ”uppskrivningsbeloppet ska användas för avsättning till uppskrivningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission” (ÅRL 4 kap 6§). Uppskrivningen har inte sitt upphov i någon anskaffning och är inte kopplad till någon utgift, samtidigt som avskrivning och nedskrivning ”efter uppskrivning ska beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet” (ibid.). Detta gör redovisningen lite speciell och svårförståelig. I uppgiften 01.05 Tering AB aktiverade du minnet av uppskrivningsfonden och hur den hanteras vid avskrivning på uppskrivna belopp. Nu uppkommer frågan hur uppskrivningen påverkar vinsten eller förlusten vid avyttring av anläggningstillgångar. Påverkas den eller påverkas den inte, och, om den påverkas, vad är egentligen vinsten eller förlusten om det är olika belopp?

978-91-44-09760-2_01_book.indd 39

2014-07-16 11.44

03.06 Atos AB

Försäljning efter uppskrivning Atos AB köper år 1 en byggnad för 4 000 tkr. Nyttjandeperioden är 20 år och byggnaden skrivs av med en lika årlig avskrivning. År 7 säljs anläggningen och man erhåller 3 000 tkr. (bortse från moms). A Kontera försäljning år 7 nedan!

(1XXX) Anläggningstillgångar (år 7)

(1XXX) Ack. avskrivningar (år 7)

(2XXX) Uppskrivningsfond (år 7)

(1XXX) Kassa (år 7)

(2XXX) Balanserad vinst (år 7)

( ) Resultat vid avyttring (år 7)

Nu ändras förutsättningarna så att Atos AB även skriver upp byggnadens värde i början av år 3. Byggnaden skrivs upp med 900 tkr och detta påverkar inte nyttjandeperioden. År 7 säljs den nu uppskrivna anläggningen och man erhåller samma 3 000 tkr (bortse från moms). B Kontera försäljning av den uppskrivna tillgången!

(1XXX) Anläggningstillgångar (år 7)

(1XXX) Ack. avskrivningar (år 7)

(2XXX) Uppskrivningsfond (år 7)

(1XXX) Kassa (år 7)

(2XXX) Balanserad vinst (år 7)

978-91-44-09760-2_01_book.indd 40

(7XXX) Resultat vid avyttring (år 7)

2014-07-16 11.44

03.07 Atos AB II

Försäljning efter uppskrivning och fondemission Nu ändras förutsättningarna för Atos AB igen. Inköpet för 4 000 tkr år 1 och uppskrivningen på 900 tkr i början av år 3 kompletteras med en fondemission i början av år 7. Vid fondemissionen överförs hela uppskrivningsfonden till aktiekapital. I slutat av året säljs den uppskrivna tillgången för samma 3 000 tkr som i de två tidigare uppgifterna. C Kontera fondemissionen och försäljningen år 7!

(1XXX) Anläggningstillgångar (år 7)

(1XXX) Ack. avskrivningar (år 7)

(2XXX) Uppskrivningsfond (år 7)

(2XXX) Aktiekapital (år 7)

(1XXX) Kassa (år 7)

(2XXX) Balanserad vinst (år 7)

( ) Resultat vid avyttring (år 7)

D Jämför lösningarna i A, B och C. Hur stor är vinsten eller förlusten i de tre fallen? Är det egentligen olika belopp?

978-91-44-09760-2_01_book.indd 41

2014-07-16 11.44

03.08 Nodol AB

Avskrivning med månadsräkning Nodol AB (som följer K3, och inte räknar avskrivningar för helår, oavsett när maskinerna är anskaffade) startar sin verksamhet i början av år 20X6. Den 1/6 anskaffar man sin första maskin (A). Maskinens anskaffningsvärde är 2 520 000 (i exemplet bortses från moms) och man bedömer nyttjandeperioden till sju år. Restvärde antas vara 0 och maskinen tas i bruk när den anskaffas. Den 1/3 år 20X7 anskaffas ytterligare en maskin (B), denna gång för 4 080 000. Man bedömer nyttjandeperioden till 9 år och restvärdet till 300 000 kr. Maskinen tas i bruk först den 1/5, trots att den kan tas i bruk direkt. Under år 20X8 sker inga ytterligare maskinanskaffningar, men åtta månader in på året görs en tilläggsinvestering på den först anskaffade maskinen (A) och beloppet är 285 000. Beloppet kan aktiveras men nyttjandeperioden förlängs inte. Visa på nedanstående konton redovisningen för dessa maskiner för år 20X8.

(1XXX) Maskiner (20X8)

(7XXX) Avskrivning (20X8)

(1XXX) Ack avskrivningar (20X8)

(1XXX) Kassa (20X8)

978-91-44-09760-2_01_book.indd 42

2014-07-16 11.44

03.09 Sunil AB

Avskrivning med månadsräkning Företaget Sunil AB startar den 1/1 20X4 och enbart för att du ska få räkna lite ytterligare, anskaffar Sunil AB sin första maskin (maskin A) den 1/3 samma år. Maskinen anskaffas för 960 000 kr, har en nyttjandeperiod på åtta år och inget restvärde. Maskin B anskaffas den 1/9 samma år för 240 000 kr. Nyttjandeperioden är 4 år och restvärdet antas också här vara noll. Maskinerna tas i bruk när de anskaffas (företaget följer K3). Den 1/10 20X5 anskaffas maskin C för 2 000 000 kr. Den har nyttjandeperioden sex år och ett restvärde på 200 000 kr. Maskin C kan tas i bruk direkt men tas i bruk först den 1/1 20X6. Maskin A säljs för 630 000 kr den 1/10 20X6. Visa redovisningen för maskininnehavet i Sunil AB på nedanstående konton för år 20X6 (bortse från moms i uppgiften).

(1XXX) Maskiner (20X6)

(7XXX) Avskrivning (20X6)

( ) Resultat vid avyttring (20X6)

(1XXX) Ack avskrivningar (20X6)

(1XXX) Kassa (20X6)

978-91-44-09760-2_01_book.indd 43

2014-07-16 11.44

Gunnar Eriksson | Övningsbok

Övningsbok i externredovisning – att läsa IFRS och FARs Samlingsvolym

– att läsa IFRS och FARs Samlingsvolym

i externredovisning

Övningsbok i externredovisning

Art.nr 38353

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09760-2_01_cover.indd 1

Gunnar Eriksson under medverkan av Peter Johansson

2014-07-16 08.52