9789127406506

LĂ„RARE LĂ„R

RĂ„DDA LĂ„RARE

• Arevius/Olsson RÄDDA LÄRARE

"Nu hüller du en bok i din hand som kan komma att fÜrändra ditt liv. Det talas mycket om situationen i skolan i dag, men ingen talar om lärarens rädsla. Detta beror antagligen pü att man inte stür ut med att känslan finns. Ibland är man sü rädd att rädslan fÜrbjuder en att fÜrstü att man är just rädd.

Rädsla är en naturlig del av livet. Det är lika naturligt att vara rädd som att känna hunger eller trÜtthet. Alla människor känner rädsla, vare sig vi vill det eller inte!

FÜrfattarna till denna bok vill visa hur man kan ta itu med sin egen rädsla utan att bli slav under den. Det är en orädd bedrift!

Utgüngspunkten är fÜrfattarnas egna erfarenheter som lärare. De uppmanar läsaren att se Üver sina reaktioner och särskilt uppmärksamma känslor som har sina rÜtter i rädsla. Det är genom att känna igen känslorna man kan ta makten Üver dem. Att bli vän med sina rädslor gÜr det mÜjligt att bekämpa dem.

FÜrfattarna menar att det gäller att kunna identifiera sin rädsla, hantera den och därefter kontrollera den. Boken är rik pü fakta och väl fÜrankrad i situationer som kan uppstü i lärarens vardag.

RÄDDA LÄRARE Om rädsla som hot och mÜjlighet

Rädda lärare är en seriÜs och viktig bok om nügot sü omedvetet och svürt som rädslan hos de vuxna i skolan. Att läsa denna bok kan vara det fÜrsta steget till att bli en lärare som inte domineras av sin rädsla.

GĂśr det!"

Mikael Arevius och Henrik Olsson är lärare i samhällsvetenskapliga ämnen i grundskolan ür 4–9. De fokuserar pü att utveckla elevers kognitiva kvaliteter och arbete i konflikthantering.

Mikael Arevius

Bodil Wennberg, leg. psykolog

Lärare Lär Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och fÜr ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.

*4#/

Henrik Olsson

De intresserar sig särskilt fÜr hur tanken kan begränsa eller utveckla människan och fÜr metoder och fÜrhüllningssätt som frigÜr vür egentliga potential. En nyckel till handlingskraft och fokus anser de vara fÜrstüelse fÜr begreppet rädsla.

Mikael Arevius Henrik Olsson

LĂ„RARE LĂ„R

e

Innehåll Vem är inte rädd? 5 Inledning 8 1.Vad är rädsla? 11 Rädslan för rädsla 13 Orsaker till rädsla och rädslans olika natur 14 2. Rädsla förknippad med lärares arbete 17 Vad är problemet? 18 Lärarlivet sett i zoner 19 3. Kroppens reaktioner vid rädsla 23 Adrenalinet har två sidor 24 Olika typer av adrenalininsöndring 24 Adrenalin som fiende eller vän 26 Gör rädsla till en kompass för utveckling 27 4. Strategier för att identifiera, hantera och kontrollera rädsla 29 Ett talande exempel 29 Identifiera, hantera och kontrollera rädsla 30 Grundstrategier i arbetet med rädsla 32 Olika kategorier av rädsla 45 5. Rädsla för det okända eller oväntade 47 Rädsla för förändring 49 Rädsla för att lyckas 52 Rädsla för att resultaten inte lever upp till förväntningar 56 Rädsla för det okända inom dig själv 59 6. Rädsla för konflikter 63 Rädsla för att utomstående ska missförstå eller anklaga dig 64 Rädsla för att eleverna ska bråka 73 Rädsla för att ställa krav på elever 78 Rädsla kopplad till bedömningar 82

7. Rädsla för sociala konsekvenser 93 Rädsla för att våga visa sig själv 94 Rädsla för att inte bli omtyckt av kollegor 99 Rädsla för att inte bli sedd 102 Rädsla för att visa sig svag 105 8. Rädsla för att inte behärska undervisningen 111 Rädsla för svåra ämnen 112 Rädsla för att sakna ämneskunskaper 123 Rädsla för att försvåra eller förenkla undervisningen för mycket 126 9. Rädsla kopplad till samarbete 133 Rädsla för att inte leva upp till ansvar i samarbetet 135 Rädsla för att samarbetet blir ineffektivt 137 Rädsla för att förlora självständighet 140 Rädsla för andras samarbete 143 10. Rädsla kopplad till makt 147 Rädsla för att konfrontera formella makthavare 149 Rädsla kopplad till osynliga hierarkier 153 Rädsla för att bli synad 157 Rädsla för att bryta mot skolkoden 162 Rädsla för att bli överträffad 167 11. Fem grundläggande ”regler” 172 1. Känn rädsla, men var inte rädd! 172 2. Känn rädsla, men våga ändå! 172 3. Gör rädsla till din vän! 172 4. ”Gör inget som jag inte skulle göra!” 173 5. Var rädd för att sluta växa som människa! 173 12. Arbetsuppgifter 174 Uppgift 1 – finn utvecklingszonen 175 Uppgift 2 – kartlägg adrenalininsöndring 177 Uppgift 3 – mötet med rädsla på skolan 179 Uppgift 4 – hitta dina nyckelrädslor 180 13. Intervjuer med lärare 184 Kvinnlig lärare, 40 år. Arbetat som lärare i tre år 184 Kvinnlig lärare, 32 år. Arbetat som lärare i två år 185 Manlig lärare 50 år, trettio år i yrket 187 Slutord 189 Litteratur 190

Vem är inte rädd?

Det talas mycket om situationen i skolan i dag men ingen talar om lärarens rädsla. Detta beror antagligen på att man inte står ut med att känslan finns. Ibland är man så rädd att rädslan förbjuder en att förstå att man är just rädd.

Oro, ångest, nervositet och stress är vanliga ord som används i stället för rädsla. Vad som driver oss till att förneka känslor är ofta ett behov att tillstå endast passande känslor. Jag menar att när en svår känsla uppstår, är hotet från känslan så obehagligt att man behöver förneka den. Man är inte medveten om att man förnekar något, och om man blir konfronterad kan det låta så här: ”Nej, jag är inte rädd! Var har du fått det ifrån? Det lönar sig inte!” ”Skulle jag vara rädd för en elev? Nej, vi lärare är mycket mer rationella än så!”

Om man vill förändras som människa är en utgångspunkt att man måste kunna se vad som händer inom en, för att därmed förstå vad man skulle vilja utveckla eller förändra. Det låter lätt, och man kanske tänker att det bara är att titta efter. Men det är dessvärre just det som är så utmanande och svårt.

Min uppfattning är att vi människor, oavsett vilket yrke eller ålder vi har och om vi är kvinna eller man, hela tiden har behov av att känna att vi duger, att vi är bra människor. För att få denna bekräftelse måste vi omedvetet hålla undan eller förvränga det som hotar vår egen självbild. Det leder i sin tur till att vi inte kan förstå alla känslor inom oss.

Eftersom vi omedvetet prioriterar mer behagliga känslor, måste vi förneka alla de känslor som är svåra och kanske otillåtna. Förnekandet är en försvarsmetod som syftar till att

5

bevara vår självbild och undvika konfrontationer, både med andra och inom oss själva. Förnekandet är inte styrt av den medvetna viljan, utan av andra krafter inom oss. Förnekandet skyddar oss. Om vi skulle ana att det till exempel är avundsjukan som är vår drivkraft skulle vi få ett incitament att hantera vårt liv och kanske till och med bli av med avundsjukan. Men vem står ut med att se sin avund?

Författarna till denna bok erbjuder oss en viktig utmaning när de lyfter fram en känsla som man använder mycket omedveten kraft för att dölja för sig själv, och helst också för andra – rädslan. Författarna påstår inte att de har alla svar, men de pekar på något viktigt och svårt, och det är en bra början på en process som kan komma att förändra läsarens liv.

Bekvämlighetszonen är ett begrepp författarna använder för att beskriva värdet av egen utveckling. I bekvämlighetszonen är man trygg. Fördelen med bekvämlighetszonen är att det är en plats att vila i och att bekräfta sina kunskaper och färdigheter i.

Om man har arbetat många år på en skola kan man ha skapat en bekvämlighetszon i sitt yrkesliv. I bekvämlighetszonen vilar rädslorna, men kan när som helst komma upp. Det är när vi tror att vi har rätt att ständigt hålla oss i vår bekvämlighetszon som vår utveckling avstannar och rädslan kryper inpå oss.

Jag vill särskilt framhålla hur viktigt det är att förstå faran som lurar i bekvämlighetszonen. Man vill gärna tro att andra människor är skyldiga att se till att man mår bra, men då förlorar man möjligheten att se hur man själv kan påverka sitt eget liv. Författarna gör därför alldeles rätt när de varnar läsaren för att fastna i sin bekvämlighetszon.

Skitzonen är ett annat begrepp som författarna lyfter fram. De beskriver det som en zon där den lever som får ”ta skit” mest hela dagarna. I skitzonen finns mycket maktlöshet och flykt från problem. Här frodas skitsnack, frustration och förnekelse, men framför allt dominerar rädslorna. De är outtalade och starka.

6

Utvecklingszonen slutligen, är zonen där utmaningarna finns.

De utmaningar som tvingar oss att finna nya lösningar och förändringar. I utvecklingszonen finns obehagskänslor när utmaningen antas och eufori när lösningen ligger nära eller blivit verklighet.

Den här boken är rik på fakta och förankrad i ett antal olika situationer som kan uppstå i en lärares vardag. De rädslor författarna har identifierat är alla hämtade ur deras egna liv.

De menar att det gäller att identifiera sin rädsla och sedan till slut hantera den för att kunna kontrollera den. Förnekade eller nedtryckta lever dessa känslor kvar i oss och påverkar oss på många sätt som vi inte mår särskilt bra av.

I och med denna bok har författarna bidragit till och förstärkt möjligheten till utveckling för alla lärare i dagens skola i Sverige. De visar hur man kan ta itu med sin egen rädsla i stället för att bli slav under den!

Bodil Wennberg, leg. psykolog

7

Inledning Boken du håller i din hand startade som en idé sommaren 2005. Vi var två förhållandevis unga lärare (27 och 32 år) som läst författaren Geoff Thompsons böcker om kampsport, rädsla och självförverkligande. Vi ägnade sommaren åt att träna kampsport och kom därigenom in på frågor om rädsla och hur man kan handskas med den. Vi lärde oss att känna igen, erkänna och tala om rädsla i samband med vår träning.

Vi pratade mycket om Geoff Thompsons tes att ”fear is the friend of exceptional people”, nämligen att människor kan lära sig kontrollera rädsla, så att rädslan blir ett instrument för förståelse. Vi diskuterade hans teori om att alla känner rädsla, även om man kallar rädslan för stress, oro eller osäkerhet.

Ganska snart kom vi in på tanken att Thompsons idéer om rädsla skulle kunna fylla en funktion för lärare i skolarbetet.

I olika situationer mindes, formulerade, utvecklade och prövade vi förhållningssätt och tekniker för att hantera rädslan.

Vi har inte alla svar, men vi har en idé och en stark övertygelse om att vi har någonting viktigt att berätta för lärare i skolan i dag. Det finns en styrka i att vi är just lärare och inte psykologer, när vi uttalar oss om arbetet i skolan. Vi kan vara konkreta, och allt vi skriver är hämtat ur erfarenheter som vi är övertygade om att du kan känna igen dig i. Du, som läsare, behöver naturligtvis inte hålla med oss om allt vi skriver om skolan. Det är inte poängen. Poängen är att sätta i gång en medvetenhet och ett samtal kring hur vi lärare kan växa som människor och pedagoger, genom att uppmärksamma de rädslor som är förknippade med yrket.

Denna bok är således baserad på erfarenhet och reflektion i första hand, och vetenskap i andra hand. Vi har vetenskaplig

8

teori till grund för hur rädsla fungerar i ett biologiskt perspektiv. Vi har även använt oss av olika teoretikers tankar, som Thompson, Jeffers och Wennberg–Norberg. I fråga om slutsatser som rör skolan har lärarutbildarna Sten Arevik, Anders Elling, Ove Hartzell och Göran Svanelid på Lärarhögskolan i Stockholm stor betydelse för vår förståelse av fenomen i skolan. Men det är vi som författat boken som själva ansvarar för de tolkningar och slutsatser vi presenterar.

Vi vill skriva direkt till dig och tilltalar därför läsaren som du. I denna bok behöver du inte tolka teorier eller göra konkretioner utifrån abstrakta akademiska slutsatser. Vi skriver därifrån vi står och om det vi ser, och tror och hoppas att du ska känna igen dig i det vi skriver om. Vi har i vårt arbete med boken satt ord på saker vi har varit med om eller sett. I skolarbetet har vi blivit modigare och mer handlingskraftiga efter att vi medvetandegjort vår rädsla. Vi är övertygade om att du också kommer att bli det, när du har läst och funderat kring denna bok. Vi kan känna rädsla inför att lova det, men är inte så rädda att vi inte gör det. Du kommer att våga mer i vetskap om att fler än du känner rädsla. Att det är naturligt att känna rädsla gör oss modigare, starkare och mer handlingskraftiga – om vi handskas med rädslan på bästa sätt!

Mikael Arevius och Henrik Olsson

9

”Man kan inte äga större makt än makten över sig själv.”

Leonardo da Vinci – en biografi

10

1.Vad är rädsla? ”Rädsla är en av våra mest grundläggande känslor eller emotioner.”

Rush W. Dozier, Jr

Rädsla är en företeelse som alla kommer i kontakt med under sina liv. Som människa upplever vi rädsla i olika former, man kanske generellt kan se det som ett försvarssystem som sätts i gång när vi är i fara och behöver sätta oss i säkerhet. De flesta kopplar begreppet rädsla till känslan av att vara rädd, kanske till och med av att vara hjälplös. Känslor som uppstår när man känner sig rädd är oftast negativa – inte på grund av själva känslan, utan kanske snarare på grund av situationen man befann sig i när man kände känslan. I denna bok kommer rädsla att vara vår centrala utgångspunkt. Därför är det på sin plats att vi definierar det vi här kallar för rädsla. Vad innebär detta begrepp?

Först vill vi slå fast en sanning som vi anser att ingen kan motsäga: alla är rädda. Människan är och kommer alltid att vara rädd. Förvisso finns det de som kan köra bil i 300 km/h, och de som hoppar fallskärm, boxas eller vågar säga precis vad de tycker. Då måste det väl vara många som besegrat sina rädslor och är helt orädda? Fel, menar vi. Rädsla är en del av att vara människa. Människan har utrustats med ett system som är anpassat för överlevnad under helt andra omständigheter än de vi är vana vid i dag. Evolutionen har inte på långa vägar hållit samma hastighet som samhällsutvecklingen. Resultatet är att människan fortfarande är utrustad med de egenskaper som hon behövde i den värld som fanns för 40 000 år sedan.

I den världen var den huvudsakliga uppgiften överlevnad.

Hur kommer då rädsla in i bilden? Jo, det vi kallar för rädsla inträffar när vi ställs inför en situation som vi medvetet eller

11

undermedvetet uppfattar som ett hot. För stenåldersmänniskan var detta hot oftast livsavgörande, och för att klara sig i denna situation måste man antingen slåss eller fly. Kroppen reagerar mycket förnuftigt och pumpar blodet fullt med hormonet adrenalin. Detta gör att kroppen stänger av vissa funktioner som den inte behöver just då och fokuserar allt på de stora muskelgrupperna, för att kunna fly eller slåss för livet.

Typiska tecken på detta är höjd puls för att syresätta musklerna, illamående och behov av att kasta vatten för att kroppen ska göra sig av med extra last. Blodflödet minskar i flera centra i hjärnan, speciellt kring funktioner som för tillfället inte behövs. Detta leder exempelvis till enstavigt tal eller tunghäfta (talcentrum påverkas), skakningar (de delar som styr finmotoriken försvagas) och muntorrhet. Detta händer alla människor, men i olika situationer. Alla reagerar med dessa symtom vid ett upplevt hot eller rädsla.

I dag lever vi ju inte på samma sätt som stenåldersmänniskan. Även om våra liv hotas i vissa situationer, är det ändå relativt ovanligt i vårt samhälle i dag. Dock befinner sig människan biologiskt sett fortfarande på samma nivå som stenåldersmänniskan. Detta resulterar i att våra reaktioner på hot eller motstånd i dag skapar adrenalin med åtföljande kroppsliga reaktioner på samma sätt som på stenåldern. Känslan när adrenalin långsamt frigörs i kroppen kan upplevas som ångest, fjärilar i magen eller illamående.

Alla reaktioner på något obehagligt som framkallar känslor som är negativa för dig, kan oftast härledas till en situation och ett problem som finns kring dig. Det behöver inte alltid vara uppenbart eller synligt, men kan ändå göra att din kropp reagerar med obehag. Obehaget beror ofta på adrenalininsöndring, som skapar en obalans i kroppen. Rädsla är alltså enligt vår definition allt som framkallar någon typ av obehag. Om man inte lär känna rädslan utan i stället undviker den, kommer man att 12

begränsas som individ och prestera sämre. Det finns tusentals situationer som framkallar rädsla eller adrenalin, både i läraryrket och i andra yrken, såväl privat som professionellt.

Alltför många blir begränsade av sin rädsla, för att de inte är medvetna om den. Man undviker att göra vissa saker, eller avstår till och med helt. Alltför många vägrar se sina rädslor, och kan därför inte heller besegra dem. Alltför många misstar adrenalininsöndring för livshot, och blir slav under sina kroppsliga reaktioner. Om man ska utvecklas måste man först leta upp sina rädslor och lära sig att förstå sina kroppsliga reaktioner. När man kommit så långt, kan man sedan använda dessa kunskaper om kroppen och sinnet för att bli mentalt stark och förstå och utveckla sig själv.

Rädslan för rädsla Det verkar finnas en rädsla för rädsla. Ett tydligt exempel på detta är den begreppsförvirring som råder kring företeelser som ligger nära begreppet rädsla. Ta begreppet ”tentaångest” – ett begrepp som används av studenter på universitet och högskolor. Före skrivningen drabbas man av ”tentaångest”.

Begreppet vittnar om vår flykt från känslor knutna till rädsla. Ångest är per definition obehagskänslor som inte kan härledas.

Själva begreppet tentaångest är alltså en omöjlighet. Vi vet ju vad rädslan kommer från. Rädsla för att inte behärska ämnet eller att inte leva upp till egna eller andras förväntningar lurar inför skrivningen. Smaka på begreppet – vi skulle i stället vilja använda tentarädsla. Visst känns det lite starkare? Men varför inte kalla fenomenet för dess rätta namn? Är vi rädda för allvaret i våra egna känslor? Vi tror att våra rädslor i denna fråga precis som i de andra frågor vi kommer att ta upp, handlar om att vi många gånger är rädda för att erkänna och visa känslor som talar om att vi inte kontrollerar situationen i alla lägen.

13

Det är inte alltid önskvärt eller möjligt att visa rädsla. Men om vi inte erkänner vår rädsla kan vi paradoxalt nog bli offer för den. Vi slutar se den, och den påverkar oss utan att vi vet om att den påverkar oss. Vår tes är att erkännande av rädsla är av största vikt för att vi ska bli modigare, mindre rädda, ja, helt enkelt starkare som människor.

Orsaker till rädsla och rädslans olika natur På ett övergripande plan handlar rädslorna om rädsla för misslyckande, rädsla för att förlora kontrollen och rädsla för att på något sätt ta skada av konsekvenserna av misslyckandet eller förlusten.

När vi säger att misslyckande och förlust av kontroll är centrala för lärares utveckling är det viktigt att fördjupa diskussionen lite. Tack vare människans förmåga till abstrakt tänkande, kan vår rädsla både vara av abstrakt natur knuten till vårt tankeliv och av mer konkret natur knuten till vardaglig erfarenhet. När rädslorna är av abstrakt natur handlar det om att vi föreställer oss negativa konsekvenser av en situation.

Som exempel kan vi ta en lärare som känner stark oro, börjar stamma och slutar att prata varje gång en kollega kommer in i klassrummet. Denna lärares rädsla är än så länge av abstrakt natur och ingenting har egentligen hänt, förutom att en kollega befinner sig i klassrummet. Men låt oss säga att läraren faktiskt har anledning att vara rädd, han är dåligt förberedd och håller klassen upptagen med långa utläggningar om oväsentligheter. Då knyts rädslan till den konkreta situationen och rädslan är då av en mer konkret natur. Läraren är rädd för konsekvenserna av att bli synad och han befinner sig faktiskt i en situation där en sådan syning skulle kunna hota hans rykte, om vi överdriver händelsen lite.

14

Oavsett om rädslan är av abstrakt (tankemässig) eller konkret (erfarenhetsmässig) natur, bör båda dessa typer av rädsla tas på allvar. Om läraren tar sina känslor på allvar och ser sin rädsla, kommer han att se sig själv i situationen. Han kommer då att inse att han antingen kan räta på ryggen, eftersom det händer att alla har en oförberedd lektion då och då – eller, om de oplanerade lektionerna förekommer ofta, att han bör fundera över hur det kommer sig. Det kanske är dags att planera mera!

Det innebär en stor skillnad att göra detta, att se sin egen skugga i stället för att börja känna obehag inför kollegan och undvika honom.

Känslan av rädsla i kroppen är alltid påtagligt konkret till sin natur. Oavsett om dess orsak går att finna i abstrakt tänkande eller i konkret vardag, påminner rädslan om situationen våra förfäder mötte – den sabeltandade tigern. I dessa situationer kommer du alltså att få adrenalininsöndring, oavsett rädslans natur. Det enda som skiljer är att den konkreta orsaken ger starkare reaktioner i kroppen.

15

2. Rädsla förknippad med lärares arbete ”Det finns mycket rädsla i ett klassrum. Läraren kan inom sig vara rädd eller osäker på hur hon ska klara av att förklara ett avsnitt, eller få gruppen att koncentrera sig. Eleverna kan vara rädda för varandra i största allmänhet, men de kan också frukta att de inte förstår, att de ska känna sig förödmjukade, eller att de inte ska få vara med på rasten. Listan kan göras lång. Dessa rädslor kan vara medvetna, men de kan också finnas i det fördolda och påverka oss utan att vi riktigt förstår varför. Både elever och lärare kan vara så rädda att de inte förstår att själva rädslan blockerar inlärning.”

Bodil Wennberg, Sofia Norberg, Makt, känslor och ledarskap i klassrummet

Rädsla kan förknippas med läraryrket på två sätt. För det första innehåller yrket mycket ansvar, många arbetsuppgifter och små tidsmarginaler. Vi måste fatta många beslut under tidspress och dagligen möta konsekvenserna av våra handlingar.

Detta föder rädsla.

För det andra gör de många utmaningarna att lärare kontinuerligt måste förhålla sig till dem, inte endast kortsiktig, utan även på lång sikt. Det finns ett stort behov för lärare att hantera de rädslor som vi ställs inför, när skolans verksamhet påverkas av förändringar i samhället.

Exempel på situationer som kan väcka rädsla är: • Nya direktiv för undervisning, till exempel ny läroplan (rädsla för förändring).

• Ett gäng elever i en korridor som knuffar på varandra och vrålar könsord (rädsla för att elever ska bråka).

17

• En stor hög med uppsatser som ska bedömas (rädsla kopplad till bedömning).

• En allvarlig rektor som av någon anledning beslutat sig för att sitta med på arbetslagsmötet (rädslan för att konfrontera formella makthavare).

• En förälder som dyker upp oanmäld mitt under en lektion, då klassen är orolig (rädsla för att bli synad).

Det är i situationer som de ovannämnda, som du som lärare finner din utveckling!1 Det är där du lär känna, hantera och kontrollera rädsla. Så när du känner adrenalinet komma i eller inför sådana situationer – fly inte. Kämpa!

Vad är problemet?

Varför är det då så viktigt att se sin rädsla som lärare?

• Lärare är en grupp som ofta drabbas av stress och oro samt så kallade utbrändhetssjukdomar.

• Skolan tenderar att stagnera. Inte därför att det råder brist på bra lärare, utan för att kraven på lärare kan te sig snudd på overkligt stora.

• Läraryrket är ett ensamt yrke, trots att yrkesgruppen är en av Sveriges största.

• Många lärare är i sin arbetssituation styrda av försvarsmekanismer, och är övertygade om att de inte är rädda. Det gör dem svårmotiverade att utveckla sig själva.

Det är viktigt att lärare ser och talar om sina rädslor, och ovanstående exempel resulterar i en mängd rädslor som lärare sällan talar om. Att tala om rädsla gör att man blir mentalt stark.

1 Du utvecklas givetvis även som människa.

18

Det är en omfattande process att rannsaka sig själv, en process som ger nya perspektiv. Det kan inledningsvis verka stort, främmande och till och med skrämmande. Men om man inte ger upp utan enträget fortsätter, lär man sig enkelt bryta ner problem, förstå sina egna reaktioner och effektivisera sin professionella yrkesroll. Detta kan man även dra nytta av i sitt privatliv, och därigenom fortsätta arbetet med att förstå sig själv.

Lärarlivet sett i zoner Livet och arbetslivet kan delas in i tre zoner. Bekvämlighetszonen, skitzonen och utvecklingszonen är tre olika vardagliga och mentala miljöer du kan vistas i. Vi kommer att kort beskriva de olika zonerna, för att sedan ta upp frågan om vikten av att söka sig till utvecklingszonen.

C A

B

A: Bekvämlighetszonen B: Utvecklingszonen C: Skitzoner

C

Tre olika vardagliga mentala miljöer.

19

Bekvämlighetszonen I bekvämlighetszonen är livet lätt att förutsäga, och du kontrollerar händelser och handlingar. I bekvämlighetszonen är du trygg i din omgivning och i dig själv, eftersom du vet att du kan det du ska. Fördelen med bekvämlighetszonen är att det är en plats att vila och bekräfta kunskaper och färdigheter i. Om du arbetat många år på en skola, kan du ha skapat en bekvämlighetszon i ditt yrkesliv.

I bekvämlighetszonen vilar rädslorna men kan när som helst komma på besök. Särskilt för den som stannat för länge i denna zon, i tron att allt är bra.

Skitzonen I skitzonen lever den som får ”ta skit” mest hela dagarna, där finns mycket maktlöshet och flykt från problem. Problemen kan under lång tid ha förnekats och tänkbara orsaker hänskjutits till yttre omständigheter. Skitsnack, frustration och förnekelse dominerar i skitzonen. Gamla handlings- och tankemönster återupprepas och schablonmässiga föreställningar råder i fråga om orsaker till och ansvar för att allt är så eländigt.

I skitzonen styr rädslorna. De är outtalade men starka. Den som stannar för länge i skitzonen kan inte räkna med att hålla sig frisk särskilt länge, vare sig mentalt eller fysiskt.

Utvecklingszonen I utvecklingszonen finns utmaningarna som tvingar dig att ta tag i problemen och söka lösningar. I utvecklingszonen finns obehagskänslor när utmaningen antas, men eufori när lösningen ligger nära eller har realiserats. Problem och tillväxt kännetecknar denna zon. Reflektion, dialog och samarbete fyller vardagen och är verktygen för att möta konflikter och rädsla.

20

I utvecklingszonen finns alltid ett visst mått av rädsla, när du ger dig ut i det okända och prövar nya vägar och gränser.

Vikten av att söka utvecklingszonen Ingen vill leva i skitzonen, men det finns de som gör det!

Vägen ut ur skitzonen är att söka sig till utvecklingszonen. Det är inte ovanligt att vi vill söka bekvämlighetszonen när det är som jobbigast, men i denna zon vilar man. Det går inte när utveckling måste ske! Det är alltså inte läge att räkna dagar till sommarlovet när suddgummin flyger i klassrummet, även om det är förståeligt att man gör det. Om skitzonen är omöjlig att hantera, om allt gjorts för att lösa problemen men de ändå kvarstår, finns utvecklingszonen någon annanstans. Då kan det vara nödvändigt att byta arbetsplats eller arbetssätt, men inte för att söka bekvämlighet utan utveckling.

Bekvämlighetszonen kan bli ett idealtillstånd som alltid eftersträvas. Det kan till och med bli den plats där du tror att du utvecklar dig. Att söka trygghet och bekvämlighet är på många sätt sunt, men om du misstar bekvämlighetszonen för utvecklingszonen riskerar du att stagnera i din utveckling. Det är därför eftersträvansvärt att försöka leva i utvecklingszonen så mycket som bara är möjligt. Och vila ut i bekvämlighetszonen när det behövs.

21

LĂ„RARE LĂ„R

RĂ„DDA LĂ„RARE

• Arevius/Olsson RÄDDA LÄRARE

"Nu hüller du en bok i din hand som kan komma att fÜrändra ditt liv. Det talas mycket om situationen i skolan i dag, men ingen talar om lärarens rädsla. Detta beror antagligen pü att man inte stür ut med att känslan finns. Ibland är man sü rädd att rädslan fÜrbjuder en att fÜrstü att man är just rädd.

Rädsla är en naturlig del av livet. Det är lika naturligt att vara rädd som att känna hunger eller trÜtthet. Alla människor känner rädsla, vare sig vi vill det eller inte!

FÜrfattarna till denna bok vill visa hur man kan ta itu med sin egen rädsla utan att bli slav under den. Det är en orädd bedrift!

Utgüngspunkten är fÜrfattarnas egna erfarenheter som lärare. De uppmanar läsaren att se Üver sina reaktioner och särskilt uppmärksamma känslor som har sina rÜtter i rädsla. Det är genom att känna igen känslorna man kan ta makten Üver dem. Att bli vän med sina rädslor gÜr det mÜjligt att bekämpa dem.

FÜrfattarna menar att det gäller att kunna identifiera sin rädsla, hantera den och därefter kontrollera den. Boken är rik pü fakta och väl fÜrankrad i situationer som kan uppstü i lärarens vardag.

RÄDDA LÄRARE Om rädsla som hot och mÜjlighet

Rädda lärare är en seriÜs och viktig bok om nügot sü omedvetet och svürt som rädslan hos de vuxna i skolan. Att läsa denna bok kan vara det fÜrsta steget till att bli en lärare som inte domineras av sin rädsla.

GĂśr det!"

Mikael Arevius och Henrik Olsson är lärare i samhällsvetenskapliga ämnen i grundskolan ür 4–9. De fokuserar pü att utveckla elevers kognitiva kvaliteter och arbete i konflikthantering.

Mikael Arevius

Bodil Wennberg, leg. psykolog

Lärare Lär Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och fÜr ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.

*4#/

Henrik Olsson

De intresserar sig särskilt fÜr hur tanken kan begränsa eller utveckla människan och fÜr metoder och fÜrhüllningssätt som frigÜr vür egentliga potential. En nyckel till handlingskraft och fokus anser de vara fÜrstüelse fÜr begreppet rädsla.

Mikael Arevius Henrik Olsson

LĂ„RARE LĂ„R

e