9789144110271 by Smakprov Media AB

SkolnĂ¤ra forskningsmetoder Elsie Anderberg (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39073 ISBN 978-91-44-11027-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Niels Hariot/Shutterstock Printed by Interak, Poland 2016

INNEHÅLL

Författarpresentation 9 Förord 13

1 Introduktion – att komma nära vad som faktiskt sker 15 E l si e A n de r be rg Hög vetenskaplig kvalitet 16 Kollektiv kunskapsproduktion 18 Intervention 19 Utforskande process – urskiljande analys 19 Sammanfattning av kapitlen i boken 20 Referenser 26 2 Samtalspromenader – en metod att närma sig andras perspektiv 27 A n na K l e r f e lt Introduktion 27 Den metodologiska vändningen 28 Barn som medforskare 28 Makt i forskningsprocessen 29 En annorlunda forskarroll 30 Att inta andras perspektiv 31 Dialog för att göra barns röst hörd 32 Modern kommunikationsteori 33 Kamerans och bildens positioner och funktioner i samtalspromenaden 34 © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

Innehåll

Så här gjorde vi – dataproduktion 36 Att börja gå 37 Samtalspromenad – som del i studie 39 Analys av samtalspromenader 40 Logg 40 Metodens styrkor och begränsningar 42 Skolnära 44 Referenser 45 3 Följeforskning som skolnära forskningsmetod 47 M a rt i n H ug o & Joe l H e de g a a r d Introduktion 47 Vad är följeforskning? 47 Följeforskarens roll 49 Vanliga datainsamlingsmetoder inom följeforskning 50 IT-spåret – ett avgränsat skolnära följeforskningsprojekt 50 Följeforskningsuppdraget 51 Genomförande och datainsamling 51 Deltagande observation och informella samtal 52 Tolkningen av insamlad data 53 Etiska överväganden 54 Resultat 55 Studenternas erfarenheter av undervisningsformen på IT-spåret 57 Vidgade möjlighetshorisonter 58 Resultatsammanfattning 59 Avslutande reflektion 60 Referenser 61 4 Learning study – en ämnesdidaktisk och praktikutvecklande forskningsansats 63 U l l a Ru n e s s on K e m pe Introduktion 63 Forskningsobjekt och forskningsfrågor 64 Kort historik 64 4

Innehåll

Behovet av forskning med lärandets objekt i fokus 65 En cyklisk och kollaborativ process 67 Att studera lärandeobjektet och dess kritiska aspekter – teoretiska utgångspunkter 69 Kritiska aspekter 71 Lärande, urskiljning och variation 73 Datakonstruktion 74 Elevdata 74 Klassrumsdata 75 Analys av data 76 Vilka slutsatser kan dras utifrån analys av data? 77 Learning study med olika fokus 79 Learning study och andra teorier 81 Några metodologiska reflektioner 82 Referenser 85 5 Skuggning för dokumentation och kritisk granskning av undervisningspraktiker 89 A n n- C h r ist i n e W e n n e rgr e n Inledning 89 Utgångspunkter för skuggning 90 Tyst kunskap 90 Kritiska vänner 92 Dokumentation och kritisk granskning 94 Datainsamling 94 Analyserande samtal 96 Erfarenheter från praktiken 97 Skuggning 98 Kritiska faktorer 100 Avslutande reflektioner 104 Referenser 107

Innehåll

6 Principles and Methods for the conduct of Case Studies in School-based Educational Action Research 111 Joh n E l l io t t Introduction 111 Case study reports of action research 111 Three principles of case study in the context of action research 113 Triangulation 113 Progressive focusing 114 Discursive analysis 115 Realizing the principles of case study for teacher-researchers in practice 115 Specific methods 119 Video and voice recordings 119 Transcripts 121 Photography 122 Field notes, logs, journals and diaries 124 Interviewing techniques 129 Checklists, questionnaires, and inventories 132 Pattern analysis 133 Issues and dilemma analysis 135 Analytic discourse method 137 Nominal group technique 137 Concluding remarks 140 References 140 7 Förskoledidaktisk forskning i dialog med förskolans praktik – metoder och utmaningar 143 Mon ic a N i l s s on, Sa r a H v i t L i n d st r a n d, C h a r l o t t e   Öh m a n & K a r i n A l n e rv i k Introduktion 143 Bakgrund: från designexperiment till förskoledidaktisk forskning inifrån 145 Dialogrum 149 Dialogrummens bakgrund och utformning 150

Innehåll

Utmaningar och möjligheter 152 Avslutande diskussion och sammanfattning 154 Referenser 155 8 Mötet mellan kunskapsformer: forskningscirkeln och den skolnära forskningen 159 Sv e n Pe r s s on Inledning 159 Forskningscirkeln – syfte och utgångspunkter 160 Ramar för forskningscirkeln 161 Handledarens uppgift 161 Antal deltagare 161 Tid 162 Egen undersökning 162 Produkt 162 Resurser 162 Dokumentation 163 Kunskapande processer 164 Praktikens teori och teorins praktik 165 Förtrogenhetskunskap 166 Beprövad erfarenhet 168 Den vetenskapliga kunskapen 169 Avslutande reflektion 171 Referenser 172 9 Forskningscirkeln som stöd för kvalitetsarbete 175 K a r i n R e n bl a d & Ja n e Brodi n Inledning 175 Praktiknära forskning – vad, hur och varför? 175 Forskningscirkelns grund 176 Forskningscirkelns utveckling 177 Forskningscirkelns potential i skolutveckling 178

Innehåll

En förskola och skola på vetenskaplig grund – ett exempel 180 Forskningscirkeln Pedagogisk dokumentation – ett redskap för att synliggöra barns lärande? 181 Innehåll i forskningscirkeln 182 Deltagarnas avslutande reflektioner 185 Avslutande reflektioner 187 Referenser 188 10 Kontextuell analys – en metodologi för skolnära forskning 191 L e n na rt Sv e ns s on Inledning 191 Synen på forskningsmetoder 193 Kontextuell analys av en del av en skolpraktik 196 Uppfattningar av undervisning 199 En fallbaserad ansats – fokus på det som undersöks 203 En analytisk ansats – fokus på enheter och relationer 206 En kontextuell ansats – arbete med interna relationer 210 Avslutande kommentar 214 Referenser 214 Sakregister 217

KAPITEL 3

Följeforskning som skolnära forskningsmetod M a rt i n H ug o & Joe l H e de ga a r d

Introduktion Syftet med kapitlet är att visa hur följeforskning kan vara en användbar forskningsmetod inom skolnära forskning. Följeforskning innebär att forskare i samarbete med en uppdragsgivare undersöker och följer en verksamhet i syfte att utveckla kunskap om verksamheten och dess processer (Svensson, Brulin, Jansson m.fl. 2009). I de senaste läroplanerna står det att undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det innebär bland annat att lärare i större utsträckning ska hålla sig uppdaterade angående nya forskningsresultat, reflektera över sin egen verksamhet utifrån detta och kunna dokumentera och systematisera hur undervisning ser ut och vad som är avgörande för att eleverna lär sig. Kapitlet inleds med att ge en bild av vad följeforskning kan vara och hur begreppet vanligtvis definieras. Därefter beskrivs hur följeforskarens roll kan se ut och vilka datainsamlingsmetoder som är vanligt förekommande inom följeforskning. Avslutningsvis ges ett konkret exempel på ett avgränsat följeforskningsprojekt från en ITutbildning för unga vuxna med Aspergers syndrom (högfungerande autism). Exemplet är valt utifrån att det är skolnära och så avgränsat att det skulle kunna vara möjligt att genomföra liknande undersökningar på ett fritidshem eller på en skola inom ramen för till exempel uppsatser på kandidat-, magister- och masternivå.

Vad är följeforskning? Det som benämns och definieras som följeforskning i olika sammanhang kan innebära olika saker i olika verksamheter. Följeforskning kan vara en mer avgränsad utvärdering i tid eller ett forskningsprojekt som löper under © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

Martin Hugo & Joel Hedegaard

kortare eller längre tid. Gemensamt för det som kallas för följeforskning oavsett om det är definierat som en utvärdering eller som forskning är att det alltid finns en beställare, en uppdragsgivare, som vill ha svar på frågor om något i sin verksamhet. Verksamheten och dess processer följs inom ramarna för följeforskningsprojektet och följeforskaren blir den som utvecklar kunskap om hur delar av verksamheten fungerar. Vanligt förekommande i följe forskning är att uppdragsgivaren, till exempel huvudmannen för en skola eller utbildningsanordnare, vill ha svar på i vilken utsträckning verksamheten arbetar mot uppsatta mål under en viss tidsperiod. Kännetecknande för följeforskning är också att det finns ett samspel mellan uppdragsgivaren och följeforskaren där iakttagelser, analyser av empiri och delresultat kontinuerligt återkopplas och diskuteras under tiden som följeforskningen pågår (Svensson, Brulin, Jansson m.fl. 2009). Detta samspel kan vara av olika karaktär och kan likna aktionsforskning (Lewin 1946; Rönnerman 2012), interaktiv forskning (Aagaard Nielsen & Svensson 2006) eller processutvärdering (Eriksson & Karlsson 2008) beroende på hur uppdraget är formulerat, men följeforskarens uppgift är alltid att leverera svar på uppdragsgivarens frågor. Tillsammans med de tre tillvägagångssätten och även i många andra, inryms följeforskningen under paraplybegreppet participatorisk forskning (Cornwall & Jewkes 1995). Det innebär att i dylika forskningsapproacher flyttas inflytande från forskaren till beställaren eller uppdragsgivaren och deltagarna i syfte att öka delaktigheten och forskningsresultatens tillämpbarhet (Ellström 2007). När följeforskning tangerar aktionsforskning innebär uppdraget att följeforskaren själv ska vara en förändringsagent i verksamheten under pågående arbete och implementera förändringar i verksamheten och sedan dokumentera hela den processen och vad utfallet av förändringen inneburit (Lewin 1946). Mer vanligt är att följeforskning har inslag av grundprinciperna för interaktiv forskning. Det innebär att följeforskaren interagerar med verksamheten men inte själv ska vara förändringsagent som har för avsikt att påverka i en viss riktning, och inte heller har något ansvar för själva förändringsarbetet i den konkreta verksamheten som studeras under pågående arbete. Interaktionen sker ofta i interaktiv forskning genom styrd kontinuerlig feedback från följeforskaren till uppdragsgivaren där följeforskaren avrapporterar och diskuterar sina delresultat med uppdragsgivaren. Det som skiljer följeforskning från att vara identiskt med interaktiv forskning är 48

3 Följeforskning som skolnära forskningsmetod

bland annat att feedbacken till uppdragsgivaren kan vara mer informell och oftare sker spontant direkt ute i verksamheten (Aagaard Nielsen & Svensson 2006; Hedegaard 2009). När följeforskning kan liknas vid en processutvärdering så kännetecknas arbetet av att följeforskaren under en längre tid följer till exempel ett arbetslag eller en projektgrupp för att beskriva hur arbetet fortskrider och utvecklas och i vilken utsträckning uppsatta mål för arbetet nås. Interaktionen med uppdragsgivaren kan här vara enbart i början och i slutet av processutvärderingen (Eriksson & Karlsson 2008). När följeforskningen innehåller en kontinuerlig dialog mellan följeforskaren och uppdragsgivaren finns det möjlighet att tillsammans fortlöpande korrigera arbetssätt och forskningsfrågor. Vad gäller forskningsfrågor blir det viktigt att det finns ett samförstånd mellan följeforskaren och uppdragsgivaren så att forskningsfrågorna blir forskningsbara samtidigt som de kan bidra till utveckling för verksamheten. Oavsett karaktären på ett följeforskningsprojekt avslutas det alltid med att resultaten avrapporteras till uppdragsgivaren i form av en slutrapport. Ofta anordnas också ett avslutande seminarium eller en föreläsning där följeforskaren berättar om resultaten för alla som har berörts av följeforskningen för att bidra till ett lärande för alla i organisationen.

Följeforskarens roll Följeforskarens roll är att samla in empiri, analysera innehållet i empirin och sedan avrapportera svar på de frågor som uppdragsgivaren haft angående verksamheten. Det som skiljer följeforskarens roll från en traditionell utvärderares är att följeforskaren ofta blir mer involverad i det som ska utföras eftersom denne vistas mycket tid i den verksamhet som undersöks och kontinuerligt interagerar med de människor följeforskningen handlar om under pågående process. Den traditionella utvärderaren kommer istället in och undersöker något i efterhand. Ibland definieras följeforskning som lärande utvärdering (Svensson, Brulin, Jansson m.fl. 2009), vilket kan innebära att följeforskarens roll även innefattar kontinuerliga konstruktiva dialoger med såväl deltagare i verksamheten som med uppdragsgivaren, i syfte att sprida kunskap och bidra till reflektion i verksamheten.

Martin Hugo & Joel Hedegaard

Vanliga datainsamlingsmetoder inom följeforskning Det finns inga på förhand givna datainsamlingsmetoder inom följeforskning. Metoderna utmejslas av följeforskaren för att bäst kunna besvara uppdragsgivarens frågeställningar. De vanligaste datainsamlingsmetoderna är enkäter, deltagande observationer, fokusgruppsamtal, intervjuer och dokumentanalyser. Ofta sker datainsamlingar vid flera olika tidpunkter utspridda under kortare eller längre tidsperiod för att ett händelseförlopp ska kunna beskrivas. Det vanligaste är också att en kombination av olika datainsamlingsmetoder används. I det följande presenteras ett exempel på ett följeforskningsprojekt där vi beskriver projektets struktur, använda datainsamlingsmetoder och resultat i syfte att visa på vilket sätt följeforskning kan vara en lämplig metod för att bilda omfattande, bred och djup kunskap om ett väl avgränsat område eller projekt.

IT-spåret – ett avgränsat skolnära följeforskningsprojekt IT-spåret är en tvåårig projektutbildning för personer med Aspergers syndrom i åldern 19–30 finansierad av Europeiska socialfonden, Region förbundet, Höglandets samordningsförbund och en kommun. Kommunen är projektägare för IT-spåret. Projektutbildningen vänder sig till dem som har ett uttalat IT-intresse och 15 platser står till förfogande. En stor andel av ungdomar och unga vuxna diagnostiserade med Aspergers syndrom har haft svårt att klara sin skolgång på grund av sina speciella behov av anpassad undervisning med struktur och tydlighet (Simmeborn Fleischer 2012). Under skoltiden har de betraktats som individer med ett avvikande beteende, vilket har inneburit en ökad risk för att hamna i ett utanförskap som blir mer och mer synligt ju längre upp i åldern de kommer (Attwood 2000; Jackson 2011). Det övergripande syftet med IT-spåret är att den studerande ska bryta sin isolering och gå från sysslolöshet till ett arbete eller en adekvat sysselsättning utifrån kompetens och förmåga. Innehållet i utbildningen är CAD (computer-aided design), programmering och system, vilka valdes på grundval av den stora efterfrågan på dessa kompetenser på arbets50

3 Följeforskning som skolnära forskningsmetod

marknaden. Personalgruppen består av en huvudlärare, en högskolelärare samt en legitimerad arbetsterapeut/koordinator. Därutöver finns tillgång till en psykolog 12 timmar per månad.

Följeforskningsuppdraget Författarna, tillika forskarna, fick uppdraget att genomföra ett följeforskningsprojekt på IT-spåret mellan juni 2014 och januari 2015. Det övergripande syftet med följeforskningsprojektet var att analysera och beskriva hur IT-spåret kan bidra till att individer kan utvecklas till att fungera i samhället. Syftet kompletterades med sex frågeställningar som formulerades av forskarna och som utmejslades i samråd med uppdragsgivaren. En avgränsning gjordes med fokus på att förstå deltagarnas individuella perspektiv och upplevelser. • Hur beskriver studenterna sina upplevelser och erfarenheter av

IT-spåret?

• Vilka undervisningsmässiga och mellanmänskliga stödfunktioner

beskriver studenterna som mest betydelsefulla?

• Hur beskriver studenterna sina framtidsvisioner? • Hur beskriver projektledningen och lärarna IT-spårets betydelse för

studenterna och deras framtidsutsikter? • Vilka undervisningsmässiga och mellanmänskliga stödfunktioner beskriver projektledningen och lärarna som mest betydelsefulla? • Hur framträder interaktionen mellan studenterna och lärarna på IT-spåret?

Genomförande och datainsamling Studien utgick teoretiskt ifrån en etnografisk metodologi (Geertz 1983, 1993; Hammersley & Atkinson 2007) där forskarna vistades i de miljöer och situationer de ville få kunskap om. Enligt Hammersley och Atkinson (2007) kan människors agerande bara förstås utifrån kontexten de befinner sig i. Genom att delta i praktiken och observera vad som händer, lyssna till vad som sägs och ställa frågor, har undervisningen och deltagarnas upp levelser av densamma kunnat förstås i sitt sammanhang. Datainsamlingen © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

Martin Hugo & Joel Hedegaard

genomfördes kontinuerligt av båda forskarna under höstterminen 2014. Datainsamlingsmetoderna var en kombination av deltagande observation, informella samtal, forskningsintervjuer och fokusgruppintervju. Metoderna kompletterade varandra och gav tillsammans en rik beskrivning av elevernas och lärarnas erfarenheter från IT-spåret.

Deltagande observation och informella samtal Deltagande observation och informella samtal genomfördes kontinuerligt av båda forskarna tillsammans under höstterminen 2014. Syftet var att få en vidgad förståelse för undervisningssammanhanget genom att dela erfarenheter med respondenterna i konkreta lärandesituationer på IT-spåret. Van Manen (1990) beskriver detta angreppssätt som close observation: Close observation is exactly what the phrase suggests. In contrast to the more experimental or behavioral observational research techniques, close observation tries to break through the distance often created by observational methods. Rather than observing subjects through one-way windows, or by means of observational schemata and checklists that function symbolically not unlike one-way mirrors, the human science researcher tries to enter the lifeworld of the persons whose experiences are relevant study material for his or her research project. The best way to enter a person’s lifeworld is to participate in it. (s. 68–69)

Forskningsintervjuer Forskningsintervjuer genomfördes med studenterna på IT-spåret. 14 av de 15 studenterna som var inskrivna i utbildningen hösten 2014 deltog i intervjuerna som var mellan 20 och 60 minuter långa. Forskningsintervjuerna var halvstrukturerade livsvärldsintervjuer (Kvale & Brinkmann 2009; Lantz 1993). Det innebär att en intervjuguide med möjliga områden att samtala om under intervjuerna användes, men att intervjuerna var relativt öppna, vilket innebar att respondenternas berättelser delvis fick styra innehållet i intervjuerna.

3 Följeforskning som skolnära forskningsmetod

Fokusgruppintervju En fokusgruppintervju genomfördes med personalen på IT-spåret. Personalen som åsyftas är de två lärare som undervisade på IT-spåret och en arbetsterapeut/koordinator. Metoden fokusgruppintervju används inom forskning och utvärderingar i mindre grupper av deltagare när syftet är att fånga och förstå en grupps gemensamma erfarenheter av en process, inom ett tema eller i ett specifikt sammanhang som de ingår i (Wibeck 2010). Samtalet leddes av forskarna med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide med förbestämda huvudområden som skulle diskuteras, men där respondenterna hade stort utrymme att ganska fritt beskriva sina uppfattningar och erfarenheter av IT-spåret och mötet med studenterna, precis som vid forskningsintervjuerna. Fördelen med fokusgruppintervjun är att den bidrar till interaktion i gruppen där både kollektiva och individuella erfarenheter blir representerade. Enligt Halkier (2010) finns framför allt tre fördelar med att använda sig av fokusgrupper vid intervjuer. Den första är att samtalet ofta ger uttryck för de normer och uppfattningar som finns om en praktik. Den andra är att det är tidsbesparande och relativt enkelt att få in mycket data vid ett tillfälle. Den tredje fördelen är att i intervjuer med fokusgrupper kan forskaren ofta identifiera interaktionen mellan deltagarna och se om de är överens eller inte i olika frågor. Vi upplevde att det uppstod en dynamik i intervjun där deltagarna kommenterade varandras inlägg vilket gav en bra interaktion och intressant information. Ett potentiellt problem med fokusgruppintervju är att någon till exempel får eller tar mer talutrymme eller att det finns en ojämlik maktbalans mellan respondenterna som gör att bara vissa aspekter lyfts fram under samtalet medan andra förblir outsagda. Därutöver finns det också en risk att turtagningen under samtalet inte fungerar optimalt, vilket leder till att flera respondenter pratar samtidigt.

Tolkningen av insamlad data Det var ett rikt datamaterial som samlades in där data kan sägas ligga på två olika nivåer. Den ena nivån innebär att det var vi som forskare som var erfarande subjekt (Bengtsson 2005) i konkreta situationer och tolkade och dokumenterade vad som hände i verksamheten. Den andra nivån innebar

Martin Hugo & Joel Hedegaard

att deltagarna själva beskrev sina upplevelser med egna ord och att vi sedan tolkat innehållet i deras beskrivningar. Vår egen erfarenhet av forskning (jfr Hedegaard, Ahl, Rovio-Johansson m.fl. 2014; Hedegaard, Rovio-Johansson & Siouta 2013; Hugo 2007, 2013) är att denna kombination är viktig för att kunna göra rimliga tolkningar av vad respondenten egentligen uttrycker i intervjuerna. Resultatet som presenterades var empirinära och avsikten var att ge en rik beskrivning av studenternas och personalens erfarenheter av IT-spåret. I tolkningen av fältanteckningar från observationer och intervjuutskrifter beskrevs vad som framträdde i det insamlade materialet. Det viktiga är enligt Kvale och Brinkman (2009) att beskriva det givna så exakt och fullständigt som möjligt. Bengtsson (2005, s. 53) beskriver detta med följande ord: ”Det empiriska materialet bör få komma till uttryck på sina egna villkor inom ramarna för den fråga som det vill vara ett svar på.” En tolkning av observationerna och intervjuerna pågick kontinuerligt under hösten, både under själva datainsamlingen och vid bearbetningen av insamlat material. Tolkningen av empirin handlade om att förstå och beskriva erfarenheter från studenterna och personalen på IT-spåret.

Etiska överväganden När du som följeforskare deltagit en längre tid i en verksamhet med ett mindre antal medmänniskor, dessutom i en utsatt livssituation, har du ett stort etiskt ansvar. Hur pratar och skriver du om dessa medmänniskor utan att de upplever sig utlämnade? Finns det information du inte ska förmedla vidare över huvud taget då det finns en risk att den kan skada respondenterna? Dessa frågor måste ställas i detta följeforskningsprojekt på ett helt annat sätt än i projekt som främst sker via enkäter med större populationer och där ingen kan identifieras. Samtliga deltagare informerades innan starten om studiens syfte och gav sitt samtycke att ingå. Deltagarna har också skriftligt godkänt att empirin får användas i framtida vetenskapliga publikationer. Respondenterna i studien behandlades konfidentiellt. Det innebar att de kodades i slutrapporten så att beskrivningar och citat inte kan spåras till en individ. Det går dock inte att undvika fullt ut att personer i en så avgränsad undervisningsgrupp kan identifiera varandra. 54

3 Följeforskning som skolnära forskningsmetod

Sammanfattningsvis har vi vid observationerna och intervjuerna med elever och personal utgått ifrån de etiska krav som Humanistisk-samhälls vetenskapliga forskningsrådet formulerat (Vetenskapsrådet 2002, 2005). Dessa etiska krav kan sammanställas i fyra allmänna huvudkrav på forskning. • Informera de berörda om syftet med studien och vad som förväntas

av dem.

• Alla som deltar ska ge sitt samtycke och ställa upp frivilligt. De ska

också när som helst kunna dra sig ur.

• Personer ska behandlas konfidentiellt och data ska skyddas från

obehöriga.

• Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för

forskningsändamål.

Resultat Resultatet i slutrapporterna (Hedegaard & Hugo 2015a, 2015b) blev omfattande med rika beskrivningar och analyser från observationer och intervjuer. Vi hade också ett avslutande forskningsseminarium i två timmar för cirka 50 personer där vi presenterande resultatet. Närvarande vid seminariet var både studenter, personal, projektgrupp och representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och psykiatrin. Här presenterade vi delar av resultatet för att visa dels hur empiri kan transformeras till vetenskaplig eller akademisk text, dels för att synliggöra vilken typ av innehåll som kan genereras av de datainsamlingsmetoder vi använt oss av. Här följer nu tre exempel på avsnitt från resultatet i slutrapporterna (Hedegaard & Hugo 2015a, 2015b) för att visa hur en beskrivning från deltagande observation kan se ut, och därefter två exempel på hur citat från intervjuer kan användas när resultatet presenteras. På grund av att vi använt oss av etnografisk metodologi ges empirin stort utrymme, både våra egna fältanteckningar från observationerna och respondenternas berättelse vid intervjuerna. Ambitionen med detta är att försöka lyfta fram de erfarenheter och upplevelser som respondenterna gav uttryck för, tillsammans med de händelser och aktiviteter som vi uppmärksammade, och göra det så empirinära som möjligt:

Martin Hugo & Joel Hedegaard

En vanlig skoldag på IT-spåret Vi anländer till kommunen några timmar innan föreläsningen ska börja. IT-spåret har en separat ingång och när vi kommer in passerar vi studenternas arbetsplatser. Det är tio arbetsplatser i ett stort rum. Varje arbetsplats är utrustad med full datorutrustning och flyttbara skärmar så att studenterna själva kan välja hur avskärmade de vill vara. Två arbetsplatser är helt avskärmade för tillfället och övriga har bara avskärmats lite åt ett håll. Tre personer sitter och jobbar och en ligger och sover i en soffa. Vi säger hej och studenterna hälsar tillbaka. När vi passerat det stora arbetsrummet kommer vi in i föreläsningslokalen. Den består av tre rader med sittplatser och en plats för läraren längst fram. I anslutning till föreläsningssalen finns ett fikarum. En student kommer ut från fikarummet, presenterar sig och frågar om vi vill ha nybryggt kaffe. På andra sidan om föreläsningssalen har en av lärarna och arbetsterapeuten sitt arbetsrum. Längre in i lokalen finns också två separata studentarbetsrum med plats för totalt fem studenter. När vi kommer är det en student som är på plats i ett av rummen. Han håller på att arbeta med hemsidor som han har fått i uppdrag att göra av sin lärare. Vi samtalar med en av lärarna som berättar att föreläsningarna alltid startar kl. 12.00 och sedan oftast håller på 25–50 minuter. Därefter är det individuellt arbete i form av laborationer, övningar och uppgifter som är tillämpningar på föreläsningarna. Fram till kl. 12.00 droppar det sedan in ytterligare studenter. De flesta av studenterna pratar inte så mycket med varandra utan sätter sig tysta på sina respektive platser och börjar arbeta. Det är väldigt lugnt i lokalerna, ibland helt knäpptyst. Tre av studenterna samtalar med varandra emellanåt och tar gemensamma rökpauser. De ser ut att trivas bra tillsammans. När föreläsningen startar är tio studenter på plats. Dagens föreläsning handlar om ett moment i gymnasiekursen nätverksteknik. Läraren föreläser samtidigt som han knappar in information i datorn och studenterna kan följa vad som händer på en storbildsskärm. Det är knäpptyst i lokalen under de första 20 minuterna och vi ser få reaktioner hos studenterna på vad läraren gör. Tre personer hänger över borden och ser väldigt trötta ut. Enda gången som någon student säger något under dessa tjugo minuter är när de korrigerar att läraren gör något fel, eller om läraren ställer en konkret fråga. Sen säger läraren något som upplevs som väldigt roligt och sex av studenterna börjar skratta, några av dem sitter och skrattar för sig själva i flera minuter. Vi själva förstår väldigt lite av innehållet i föreläsningen och har ingen möjlighet att uppfatta vad som är så roligt. En av studenterna lämnar föreläsningen efter 30 minuter och börjar arbeta själv istället. Övriga stannar hela föreläsningen och i slutet blir det mer interaktion mellan lärare och studenter. Tre studenter börjar ställa frågor angående innehållet och tillämpningen som

3 Följeforskning som skolnära forskningsmetod

ska göras senare och vid några tillfällen fortsätter några studenter att korrigera läraren när de upplever att han säger eller gör fel. Efter föreläsningen börjar några studenter arbeta med veckans uppgifter, några tar lunchpaus och två går hem. Under eftermiddagen arbetar sedan studenterna individuellt och vid några tillfällen söker någon upp läraren för att få hjälp eller ytterligare instruktioner. Två av studenterna ser ut att ha trevligt tillsammans och sitter och diskuterar i fikarummet i över en halvtimme. Några andra tar gemensamma rökpauser, övriga håller sig för sig själva hela tiden. Under eftermiddagen droppar studenterna av en efter en och när vi åker därifrån vid fyratiden är det fyra studenter kvar i lokalerna.

Beskrivningen ovan syftar till att ge läsaren en bild av miljön och en möjlighet att förstå sammanhanget där följeforskningen bedrivits. Här följer delar av resultatet som är mer strikt kopplade till frågeställningarna:

Studenternas erfarenheter av undervisningsformen på IT-spåret Samtliga intervjuade studenter upplever undervisningsupplägget mycket positivt. Det studenterna beskriver som bra med upplägget är upplevelsen av att det utgår ifrån deras behov. Framför allt framträder följande fem aspekter av detta i intervjuerna. • • • • •

Att få arbeta själv på en egen arbetsplats. Att få arbeta i sin egen takt. Friheten att få bestämma över sin tid. Tillgång till individuell hjälp och tillgängliga lärare. Att få fokusera på en kurs i taget.

Alla studenter lovordar mötet med lärarna på IT-spåret. Lärarna framträder som den absolut viktigaste stödfunktionen för studenterna. Framträdande är upplevelsen av tillit och att bli sedd, bekräftad och bemött med respekt för den de är. En av studenterna berättar: ”När man kom hit så var det jättebra för de vet precis hur de ska hantera oss och de är bra människor” (S9). En annan student berättar: ”Jag har blivit bemött bättre här än jag någonsin blivit på något annat ställe” (S11). Studenterna berättar att lärarnas bemötande får dem att känna sig lugna och välkomna: © F ö rfat tarna och S t uden t li t t erat ur

Martin Hugo & Joel Hedegaard

Han får en ju att känna sig till ro här. Han får en till att känna sig lugn. Och han får en till att känna sig välkommen […] och det är tack vare att han är där att han är sig själv och han är så lugn som möjligt och liksom han får en själv till att känna ett lugn. Man får liksom när man är i närheten av han så får man lugn energi och då blir man själv lugn … och det är nog det största stödet han har gett mig. (S1)

Vidgade möjlighetshorisonter Framträdande i intervjuerna är studenternas berättelser om att IT-spåret innebar en viktig förändring i deras liv. Berättelserna utgör en sammanflätning av en dåtid, ett nu och en framtid. Berättelserna om dåtiden innehåller mycket negativa skolupplevelser, framför allt från grundskolan. Nuet på IT-spåret beskrivs som en positiv förändring i livet, en ny möjlighet som gett många av dem framtidshopp. Detta exempel handlar om hur berättelserna om dåtiden, nutiden och framtiden sammanflätas till berättelser, där upplevelser av IT-spåret som representerar nuet har inneburit vidgade möjlighetshorisonter för många av studenterna. Flera av studenterna uttrycker att de har fått ett nytt hopp i livet och att de ser ljusare på sin framtid sedan de började på IT-spåret. ”Jag var väldigt nere när jag började här men nu är jag väldigt klar igen … allting verkar lösa sig … jag kanske till och med kan satsa på att ha ett arbete inom några månader”, berättar S11. En annan student berättar att framtiden inte känns omöjlig längre efter att ha börjat på IT-spåret: Det var bättre än jag trodde […] Jag gick från att tänka att jag kommer nog bli sjukpensionär till att fundera på att bli ingenjör. Bara det att våga tänka att det behöver inte vara som det alltid har varit innan … jag skulle kunna göra något med mitt liv […] Jag hoppas att jag hittar nån form av anställning … Pelle har lovat att inte skriva ut oss om vi inte har något annat att gå till. Jag hoppas på en anställning annars tror jag att jag ska läsa vidare […] Framtiden känns inte omöjlig längre. Det är inte ett hypotetiskt scenario att det finns en framtid utan definitivt att det kommer att komma tider framöver som kommer att gå bra. Så har det inte varit förut. (S1)

3 Följeforskning som skolnära forskningsmetod

Resultatsammanfattning Syftet med följeforskningsprojektet var att analysera och beskriva hur ITspåret bidrar till att individer kan utvecklas till att fungera i samhället. Resultatet från intervjuerna med studenterna visar att samtliga respondenter beskriver en känsla av sammanhang, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En upplevelse som innebär att de är i ett socialt sammanhang där de känner sig delaktiga och där de kan vara sig själva utan att uppleva sig som annorlunda. Några av studenterna berättar att det är första gången i deras liv som de har upplevt det inom utbildningssystemet. För många av studenterna innebär IT-spåret att en lång tids isolering bryts. Med isolering menar vi här det studenterna berättar om, att de efter gymnasiet haft svårt att hitta sysselsättning eller utbildningsformer och att de fastnat i långa perioder av sysslolöshet då de mest har suttit hemma och inte upplevt sig delaktiga i samhället. Flera berättar också om att de varit deprimerade under långa perioder och några har under dessa perioder genomfört självmordsförsök. Att börja på IT-spåret har då upplevts som en mycket positiv förändring i livet i termer av att plötsligt få tillhöra ett begripligt och meningsfullt socialt sammanhang. Samtliga studenter berättar också i intervjuerna att de är mycket nöjda med hur IT-spåret har anpassat innehållet i undervisningen efter deras behov och att personalen bemöter dem på ett sätt som gör att de kan lyckas i studierna. Förutom ett lärande av själva kursinnehållet berättar flera av studenterna också om ett socialt lärande där de har börjat hjälpa varandra med uppgifter och några berättar att de till och med börjat umgås på fritiden och har byggt upp ett eget socialt nätverk där de ringer till varandra för att höra hur det är när någon mår dåligt. Mycket av detta, som kan sägas vara en social kompetens eller en förmåga till empati, har uppkommit spontant mellan studenter utan att det har organiserats av utbildningssamordnarna. I fokusgruppintervjun med personalen framkom en bild av att det föreligger en hel del problem med att förmå arbetsplatser att ta emot studenterna som praktikanter. Det stöd och den förståelse som studenterna får av personalen vid IT-spåret tycks således inte finnas ute på arbetsmarknaden, åtminstone framstår det som tämligen svårt att finna och detta är en stor utmaning för utbildningssamordnarna, personalen och för studenterna.

Martin Hugo & Joel Hedegaard

Avslutande reflektion Skolnära i det beskrivna följeforskningsprojektet innebär för oss att vi har vistats tillsammans med lärare och studenter under en längre tid i skolmiljön. Där har vi genom att observera och samtala försökt att förstå vad det innebär att vara i denna verksamhet och vilket lärande som sker. Den förståelse för studenternas situation, lärande och upplevelse av undervisningsarrangemanget vi erhållit hade inte kunnat nås utan den kontinuerliga interaktion vi hade tillsammans under hela höstterminen. Detta var möjligt genom att följeforskningsprojektet var så väl avgränsat och dessutom begränsat i form av antalet deltagare, vilket gjorde det möjligt att nå kunskap om och förståelse för varje individ som var närvarande vid IT-spåret. Uppdragsgivarens övergripande syfte med verksamheten var att studenterna skulle utveckla kompetenser för att bli anställningsbara och fungera bättre i samhället. Vi kan konstatera att minst tre av studenterna fått anställning och kan försörja sig själva. Förhoppningen var att något fler skulle få anställning men ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har utbildningen betalat sig då samhällskostnaden för en individ i livslångt utanförskap uppgår till mellan 11 och 14 miljoner kronor (Nilsson & Wadeskog 2012). Framträdande för oss är att studenternas lärande var så mycket mer än de avklarade kurspoängen. Utbildningen fungerade för en del av studenterna även som habilitering och ett socialt lärande var påtagligt i både observationerna och studenternas berättelser – ett socialt lärande där studenterna utvecklat sin empatiska förmåga och där flera berättar att deras vardag fungerar mycket bättre sedan de börjat på IT-spåret. Resultatet som har framkommit ger mycket utrymme åt såväl respondenter, via citaten från intervjuerna, som forskarna genom berättelserna från observationerna. Följeforskning med etnografisk metodologi inom skolnära forskning möjliggör således en autenticitet med levande och individnära beskrivningar där forskarnas egna betraktelser kombineras med deltagarnas egna röster. Detta kan sammantaget utgöra ett betydelsef ullt underlag för att utveckla förmågan att både uppmärksamma och skärskåda såväl nyanser som motsägelser inom ramen för en verksamhet. Naturligtvis kan det finnas vissa risker med följeforskning med etnografisk metodologi inom skolnära forskning. En risk är att följeforskaren utvecklar så pass känslomässigt starka band till respondenter och verksamheter att det försvårar det kritiska förhållningssättet, och istället kan för60

Elsie Anderberg är professor emerita vid Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University och är bokens redaktör. Övriga författare är Karin Alnervik, Jane Brodin, John Elliott, Joel Hedegaard, Martin Hugo, Sara Hvit Lindstrand, Anna Klerfelt, Monica Nilsson, Sven Persson, Karin Renblad, Ulla Runesson Kempe, Lennart Svensson, Ann-Christine Wennergren och Charlotte Öhman.

Skolnära forskningsmetoder I den skolnära forskningen samverkar den vetenskapliga kunskapsprocessen med skolpraktiken. Det handlar ofta om forskning som bedrivs i nära relation till pedagogiskt utvecklingsarbete, och många gånger även med lärare som beforskar sin egen praktik. Syftet, vid sidan om den vetenskapliga kunskapsprocessen, är att stärka måluppfyllelsen i skolan. Av det skälet utgår forskningen främst från lärarens frågor och behov. Ett annat kännetecken är närheten till faktiska situationer, såsom undervisning, där lärare och elever/barn samverkar. Den här boken erbjuder en översikt av och handledning i olika skolnära forskningsmetoder. Exempel på metoder som tas upp är: Learning study, följeforskning, skuggning och medvandrare. Metoderna är beprövade i olika empiriska sammanhang och exempel ges både från skola, förskola och fritidshem. Skolnära forskningsmetoder vänder sig till studenter på olika lärarutbildningsprogram samt till verksamma lärare och skolledare inom skola, fritidshem och förskola. Även forskare bör finna boken relevant.

Art.nr 39073

studentlitteratur.se