Geografi
SVERIGE
NORDEN LÄRARBOK LÄRARBOK
Ge eo og grra affii G GR UN DB OK
S V E R IG E
NORDEN
N
V
Ö
S
Katarina Olsson • Ing
rid Åsgård
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård
Geografi Norden lärarbok omslaglios.indd 1
2012-12-03 14.01
PULS_SO_lhl.indd 2
2012-09-12 10:30
Innehåll PULS Geografi 4–6 Norden
............................................................... 4
Att läsa och förstå faktatexter ............................................................ 8 Svenska som andraspråk Prov och bedömning
...................................................................
12
...........................................................................
14
Tabell över centralt innehåll ................................................................ 15 Bedömningstabell geografi .................................................................. 16
Att arbeta med PULS Geografi Norden ................................... 17 HANDLEDNING TILL GRUNDBOKEN Geografi betyder beskrivning av jorden
..................................
22
Kartor ............................................................................................................. 28 Vi bor på norra halvklotet ................................................................. 34 Norden befolkas ....................................................................................... 42 Nordens länder ......................................................................................... 48 Island ........................................................................................................... 54 Danmark .................................................................................................... 62 Norge ........................................................................................................... 70 Finland ........................................................................................................ 78 Sverige ......................................................................................................... 86
Hållbar framtid ......................................................................................... 94 KOPIERINGSUNDERLAG ........................................................ 101
3
Lhl_Geografi_Norden_LHL.indd 3
2012-12-03 09.54
PULS Geografi 4–6 Norden PULS Geografi 4–6 Norden ingår i en serie böcker i de natur
och samhällsorienterade ämnena samt teknik för grundskolan. I PULS 4–6 är böckerna uppdelade ämnesvis med en struktur där det handlar om att skapa en systematisk undervisning som bygger förståelse från grunden och leder eleverna vidare. För skolår 4–6 finns följande grundböcker med tillhörande material:
PULS Biologi – Naturen, Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap
Grundbok Grundboken innehåller faktatexter och fördjup ningssidor. Varje kapitel i grundboken inleds med en sida som introducerar innehållet i kapitel. Den inledande sidan är tänkt som en del i arbetet med förberedande samtal innan man börjar med kapitlet. Här finns också kapitlets innehåll sammanfattat i rutan längst ned på sidan. Den fortsatta texten är strukturerad så att ett begränsat ämnesområde behandlas uppslagsvis. I varje kapitel finns fördjupningsuppslag. Här kan eleverna fördjupa sig i områden som har med kapitels innehåll att göra.
4
Lhl_Geografi_Norden_LHL.indd 4
2012-12-03 09.54
Lärarbok Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med denna beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS Geografi 4–6 Norden är upplagda. I avsnittet Att läsa faktatexter skriver Ingvar Lundberg om behovet av stöd och introduktion för att eleverna ska
kunna läsa och förstå faktatexter. I anslutning till detta finns avsnittet Svenska som andraspråk som beskriver vad man behöver tänka på i arbetet med faktatexter då man har SVAelever i klassen. Därefter kommer en text om Prov och bedömning, som har sin utgångspunkt i Lgr 11 och hur PULS kan användas för att hjälpa dig bedöma elevernas kunskaper i geografi. Här finns också en tabell du kan använda dig av som bedöm ningsunderlag. I Att arbeta med PULS Geografi Norden beskriver författarna sina tankar kring ämnet och hur man kan arbeta med bokens innehåll på ett utvecklande sätt. I delen Handledning finns undervisningsstöd och tips till alla sidor i grundboken. Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida där kapitlets centrala innehåll, syfte, nyckelord och SVAbegrepp beskrivs. Till varje uppslag i grundboken finns lärarstöd med diskussions frågor, mer fakta och förslag på uppgifter att arbeta med utifrån innehållet i grundboken. Sist i lärarboken finns kopieringsunderlag med extra uppgifter av olika slag och prov som testar elevernas kunskaper.
Arbetsbok Arbetsboken har uppgifter som eleverna ska kunna arbeta med på egen hand, under eller efter avslutat ämnesområde. Vissa uppgifter är direkt kopplade till grundbokens innehåll för att eleverna ska få möjlighet att befästa sina kunskaper. Andra uppgifter är mer inriktade på att eleverna ska utveckla sitt tänkande, utifrån det innehåll som grundboken har presenterat. Det finns också uppgifter som är inriktade på att arbeta med olika ord och begrepp som finns inom geografiämnet.
5
Lhl_Geografi_Norden_LHL.indd 5
2012-12-03 09.54
Handledning till grundboken Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida i lärarboken med följande struktur:
Kartor
Kartor
Tällberg
VästanvikG
Leksand
G
Sågmyra
Bjursås
G
Häradsbygden
Centralt innehåll och förmågor
Centralt innehåll
G
Insjön
Turister i främmande städer använder stadskartor för att inte komma vilse. Bilförare kan ha nytta av en bilatlas för att hitta bästa vägen. Seglare tittar på sjökort för att inte gå på grund med sin båt. Kartor är bra att ha när man ska hitta rätt väg.
Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Men kartor kan användas till mycket mer än att hitta rätt. När vi bläddrar i en kartbok kan vi lära oss om hur det ser ut i olika områden på jorden och om hur människor lever och arbetar där. Kartor beskriver verkligheten på olika sätt med hjälp av färger, symboler och tecken. Från rymden kan man se att jorden är rund. En jordglob är därför en bra modell av jorden. Men när vi vill visa och beskriva olika områden i böcker och tidningar går det inte att använda jordgloben. Då är platta, ritade kartor bättre.
DjuraG
Förmågor Utforska och lokalisera; beskriva och förklara; använda kartor; förstå och använda geografiska begrepp; välja strategier; tolka och använda geografiska källor; strukturera information; jämföra.
G
I den här kartan använder man olika färger för att vis till exempel land och vatten. Färgerna beskriver ocks hur högt över havsnivån landet ligger.
Här finns punkterna från det centrala innehållet i kursplanen för geografi som kapitlet innehåller och de förmågor som eleverna tränar.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Gryck
Gagnef G
Kartor är bilder av verk
Kartor är tecknade bilder som visar hur lan Verkligheten måste förstås förminskas för a allt kan inte vara med. På en vanlig karta blir allt platt och man färger och tecken för att visa höga berg. Me med tydligt utritade höjder och dalar. Såda efter mätningar som gjorts på marken och skickar.
En karta kan vara till stor hjälp när vi vill hitta rätt i en obekant stad.
Inga vita fläckar kvar
I dag kan varje fläck på jorden undersökas och satellitbilder. Alla små vikar längs kust bergskedjor och slätter kan avbildas exakt. Innan vi hade satelliter och flygplan fick olika platser genom att själv resa dit eller p sjömännen som kunde berätta om hur det och de stora floderna. Men hur det såg ut l man ofta inget om. Därför blev stora områd
I detta kapitel får du läsa om: t hur man ritar kartor
t vad man kan använda kartor till
t topografiska kartor och tematiska kartor
t kartans gradnät med breddgrader och längdgrader t analoga och digitala kartor.
10
Syfte Varje kapitel har ett syfte som utgår från Lgr 11 och författarnas tankar om innehållet. Uppstart Här finns förslag på en gemensam uppstart av kapitlet. Det är oftast någon form av uppgift som ska leda till frågor och väcka intresse för kapitlets innehåll.
Kartor är bilder av verkligheten
Syfte
SVA-begrepp
Kapitlet syftar till att ge fortsatta kunskaper om geografens viktiga verktyg, kartan. Både analoga och digitala kartor diskuteras. Begreppen breddgrad och längdgrad introduceras.
Partikelverb och avledningar
Uppstart I vardagen använder vi kanske kartor allra mest till att orientera oss, att leta rätt på en plats eller att se var en plats ligger i förhållande till en annan. Om du har tillgång till en karta över t.ex. skolområdet, eller kan göra en själv, så skulle du kunna göra en enkel orienteringsövning för eleverna, där de i smågrupper ska leta upp de platser som är markerade på kartan. På varje plats kan ett antal bokstäver placeras ut, och det gäller för eleverna att hitta dem och bilda rätt ord av dem (t.ex. KARTA!) när de kommer i mål.
förminskas tillförlitlig
markerad
SVA-begrepp En karta är en modell, en bild av verkligheten, undvika
Sammansättningar bilatlas teckenförklaringen
flodfåror
bergskedjor
Idiomatiska uttryck komma vilse över huvud taget
gå på grund
höjder och dalar
Övriga symboler parallellt stigen
grundare bredd
som aldrig kan återge verkligheten exakt. Eftersom
är rund och kartan platt, så är den aldrig Detta jorden är ord och begrepp samtidigt längd-, yt- eller vinkelriktig. Jämför på s. 7 ochatt jordgloben som ärkartan viktiga upppå s. 14 – det är stora skillnader dem emellan! Det är viktigt att diskutera märksamma medså att tanke detta med eleverna, de får en förståelse för att kartan inte är ”sann”. på elever som har I kartprojektionen påsvenska s. 7 får man lätt intrycket av att Europa är stort i förhållande till Afrika, och som andraspråk. dessutom centralt på jordklotet. Men en karta kan
religioner observatorium
ju lika gärna ha t.ex. Kina i centrum, och då blir Europa väldigt perifert.
Att diskutera
• Vad betyder det att v man ta upp många g översköljs ju av info det gäller kartor, ska om exempelvis syfte de är framtagna. Äv verkligheten (en av det att förhålla sig ti
Att göra U U A
Repetera väderstrec Jämför kartor s. 33 Arbetsboken s. 5
Nyckelord karta flygbild tematisk karta breddgrad latitud nollmeridianen GPS
stadskarta satellitbild symbol längdgrad longitud observatorium analoga kartor
sjökort topografisk karta förminska gradnät gradtal vändkrets digitala kartor
28
Nyckelord Detta är ord som är viktiga att uppmärksamma under arbetet med kapitlet för att eleverna ska kunna ta till sig innehållet och förstå texterna.
Viktiga ord i no och so Man behöver lära sig många nya ord för att förstå vad man läser om i no och so. I den här ordboken finns de vanligaste orden för klarade. Orden står förklarade i bokstavs ordning och ibland finns exempel på hur ordet används eller en bild som förtydligar.
6
Lhl_Geografi_Norden_LHL.indd 6
2012-12-03 09.54
Varje uppslag i grundboken har följande struktur i lärarboken:
Kartor
Leksand
G
Sågmyra
Bjursås
Västanvik G
G
Insjön
Turister i främmande städer använder stadskartor för att inte komma vilse. Bilförare kan ha nytta av en bilatlas för att hitta bästa vägen. Seglare tittar på sjökort för att inte gå på grund med sin båt. Kartor är bra att ha när man ska hitta rätt väg.
och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. rafiska och tematiska kartor.
Men kartor kan användas till mycket mer än att hitta rätt. När vi bläddrar i en kartbok kan vi lära oss om hur det ser ut i olika områden på jorden och om hur människor lever och arbetar där. Kartor beskriver verkligheten på olika sätt med hjälp av färger, symboler och tecken. Från rymden kan man se att jorden är rund. En jordglob är därför en bra modell av jorden. Men när vi vill visa och beskriva olika områden i böcker och tidningar går det inte att använda jordgloben. Då är platta, ritade kartor bättre.
la ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och a om geografi.
ågor
ka och lokalisera; beskriva och förklara; använda kartor; förstå vända geografiska begrepp; välja strategier; tolka och använda afiska källor; strukturera information; jämföra.
DjuraG
G
G
Djura G
G
I den här kartan använder man olika färger för att visa till exempel land och vatten. Färgerna beskriver också hur högt över havsnivån landet ligger.
G
Sågmyra Häradsbygden
Grycksbo
Gagnef
Bjursås
Leksand
G
Häradsbygden
alt innehåll
G
Insjön
Grycksbo G
Gagnef G
Den här kartan är mer som ett fotografi av verkligheten. Här ritas bilden i en dator med hjälp av information från satelliter.
Kartor är bilder av verkligheten Kartor är tecknade bilder som visar hur land och hav ser ut uppifrån. Verkligheten måste förstås förminskas för att få plats på en karta och allt kan inte vara med. På en vanlig karta blir allt platt och man får till exempel använda färger och tecken för att visa höga berg. Men det finns också kartor med tydligt utritade höjder och dalar. Sådana bilder ritas i datorer efter mätningar som gjorts på marken och från data som satelliter skickar.
En karta kan vara till stor hjälp när vi vill hitta rätt i en obekant stad.
Inga vita fläckar kvar I dag kan varje fläck på jorden undersökas med hjälp av flygbilder och satellitbilder. Alla små vikar längs kusterna, alla flodfåror, bergskedjor och slätter kan avbildas exakt. Innan vi hade satelliter och flygplan fick man undersöka jordens olika platser genom att själv resa dit eller prata med till exempel sjömännen som kunde berätta om hur det såg ut vid havskusterna och de stora floderna. Men hur det såg ut längre in i landet visste man ofta inget om. Därför blev stora områden vita på kartorna.
I detta kapitel får du läsa om: t hur man ritar kartor t vad man kan använda kartor till t topografiska kartor och tematiska kartor t kartans gradnät med breddgrader och längdgrader t analoga och digitala kartor.
10
11
Att diskutera Kartor är bilder av verkligheten
SVA-begrepp
atta kunskaper yg, kartan. Både diskuteras. Begreppen troduceras.
ke kartor allra mest till på en plats eller att se de till en annan. Om ver t.ex. skolområdet, ulle du kunna göra för eleverna, där p de platser som är je plats kan ett antal et gäller för eleverna att av dem (t.ex. KARTA!)
m or
Tällberg
Tällberg
VästanvikG
sjökort topografisk karta förminska gradnät gradtal vändkrets digitala kartor
Partikelverb och avledningar förminskas tillförlitlig
markerad
undvika
Fakta om uppslaget
Sammansättningar bilatlas teckenförklaringen
flodfåror
bergskedjor
Här får du som lärare mer Idiomatiska uttryck som komma vilsefakta gå om på grundgeografin höjder och dalar över huvud taget ligger bakom innehållet Övriga för att symboler i grundboken, grundare religioner parallellt bredd observatorium du ska kunna ha svar stigen på frågor som eleverna ställer.
En karta är en modell, en bild av verkligheten, som aldrig kan återge verkligheten exakt. Eftersom jorden är rund och kartan platt, så är den aldrig samtidigt längd-, yt- eller vinkelriktig. Jämför kartan på s. 7 och jordgloben på s. 14 – det är stora skillnader dem emellan! Det är viktigt att diskutera detta med eleverna, så att de får en förståelse för att kartan inte är ”sann”. I kartprojektionen på s. 7 får man lätt intrycket av att Europa är stort i förhållande till Afrika, och dessutom centralt på jordklotet. Men en karta kan ju lika gärna ha t.ex. Kina i centrum, och då blir Europa väldigt perifert.
Att diskutera • Vad betyder det att vara källkritisk? Det kan man ta upp många gånger i undervisningen, vi översköljs ju av information av alla de slag. När det gäller kartor, ska man också ställa sig frågor om exempelvis syftet med dem, källor, och hur de är framtagna. Även om en karta är en bild av verkligheten (en av oändligt många!), så gäller det att förhålla sig till det.
Att göra U U A
Repetera väderstrecken s. 33 Jämför kartor s. 33 Arbetsboken s. 5
Detta är frågor som kan diskuteras i samband med arbetet med sidan eller upp slaget. Frågorna är tänkta att vara en inspiration och igångsättare för att få eleverna att prata geografi.
29
Att göra Under att göra finns aktiviteter som passar att göra i samband med respektive uppslag. U är hänvisning till uppgifter som finns i slutet av
respektive kapitel i lärarboken.
A är hänvisning till arbetsboken Geografi Norden. K är hänvisning till kopieringunderlag som finns
i slutet av lärarboken. K 17–20 ”Viktiga ord” passar till många sidor och kan användas valfritt.
7
Lhl_Geografi_Norden_LHL.indd 7
2012-12-03 09.54
Prov och bedömning För att uppnå målen i Lgr 11 behöver du veta vilket centralt innehåll som föreskrivs i ämnet men också vilka kunskapskraven är för den grupp du arbetar med.
För att du som lärare ska känna dig trygg med att du och dina elever arbetar med det innehåll som läroplanen föreskriver finns det tydliga översikter över hur innehållet i boken motsvarar det centrala innehållet och förslag på bedömningsunderlag.
Tabell över centralt innehåll På s. 15 i lärarboken finns en sammanställning över hur innehållet i varje kapitel förhåller sig till det centrala innehållet i Lgr 11. Dessutom inleds varje kapitel i lärarboken med en översikt som visar vilka delar i det centrala innehållet som kapitlet omfattar och vilka förmågor som tränas.
Bedömningstabell I lärarboken finns också en bedömningstabell på s. 16. Där har vi sammanställt kunskapskraven och ledorden för de olika betygsstegen. Din bedömning av kvaliteten på elevens förmåga att behärska ett kunskapskrav, ger dig vägledning till vilken betygsnivå eleven befinner sig på. Detta kan du per kapitel bokföra i bedömningstabellen. Vår förhoppning är att det ska göra det lättare att följa elevernas kunskapsutveckling samt se att de verkligen når upp till kunskapskraven.
Prov Till varje kapitel i grundboken finns ett prov med uppgifter där eleverna ska redovisa kunskaper som de tillägnat sig i förhållande till det centrala innehållet. Uppgifterna är också utformade så att eleverna får möjligheter att visa hur väl de behärskar olika förmågor som anges i kunskaps kraven.
När du som lärare ska planera undervisningen behöver du läsa igenom uppgifterna i provet och under lektionstid ge eleverna de rätta förut sättningarna att lära sig det som proven innehåller. Att ta bort eller lägga till uppgifter i proven kan bli nödvändigt för att få en bättre överensstämmelse till de arbetssätt som ni använder under lektionerna. Det är förstås också viktigt att ge eleverna information om vad de ska kunna till provet och hur svaren kommer att bedömas. I skollagen anges att ”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.” De uppgifter som finns sist i proven och kallas för Extra kan naturligtvis lösas av alla elever, men de är främst tänkta för de elever som lätt når kunskapskraven. Antagligen löser dessa elever proven på något kortare tid och kan behöva ytterligare utmaningar under proven. Du som lärare känner dina elever och kan avgöra hur extrauppgifterna ska presenteras och hur ni ska arbeta med dem. Ska de lösas av alla elever eller av dem som snabbt blir färdiga? Ska eleverna själva avgöra om de ska lösa extrauppgifterna? Ska eleverna lösa dem enskilt, i par eller i grupp? Ska extrauppgifterna tas bort från provet och lösas under vanlig lektionstid eller kanske som hemuppgift? Elevens resultat på de olika proven tillsammans med dina observationer från arbetet i klassrummet ger dig goda möjligheter att kunna bedöma en elevs kunskaper. Proven finns längst bak i lärarboken (s. 123).
14
Lhl_Geografi_Norden_LHL.indd 14
2012-12-03 09.54
Tabell över centralt innehåll Geografi Kunskapsområde
Centralt innehåll
Kapitel i grundboken
Livsmiljöer
Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
3, 4
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
3, 4
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
2, 4, 5
Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
4
Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
4
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter. Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
1
Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.
2
Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.
4
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Inledning, 1, 2, 3, 4, 5
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
5
Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
2, 5
Kapitel 1 – Kartor Kapitel 2 – Vi bor på norra halvklotet Kapitel 3 – Norden befolkas Kapitel 4 – Nordens länder Kapitel 5 – Hållbar framtid
15
Lhl_Geografi_Norden_LHL.indd 15
2012-12-03 09.54
16
Lhl_Geografi_Norden_LHL.indd 16
Kopieringsunderlag © 2012 Katarina Olsson, Ingrid Åsgård och Natur & Kultur PULS Geografi 4–6 Norden, Lärarbok ISBN 978-91-27-42543-9
2012-12-03 09.54
E: enkla och till viss del underbyggda C: utvecklade och relativt väl underbyggda A: välutvecklade och väl underbyggda E: enkla samband C: förhållandevis komplexa samband A: komplexa samband E: i huvudsak C: relativt väl A: väl E: i huvudsak C: relativt väl A: väl E: enkla C: utvecklade A: välutvecklad E: i huvudsak fungerande C: relativt ändamålsenligt A: ändamålsenligt och effektivt E: grundläggande C: goda A: mycket goda E: med viss säkerhet C: med relativt god säkerhet A: med god säkerhet E: enkla och till viss del underbyggda C: utvecklade och underbyggda A: välutvecklade och väl underbyggda E: enkla och till viss del underbyggda C: utvecklade och underbyggda A: välutvecklade och väl underbyggda
I resonemang beskriva samband mellan natur- och kulturlandskap
Kan använda geografiska begrepp på ett fungerande sätt
Kan undersöka omvärlden och använda kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett fungerande sätt
Kan föra resonemang om olika källors användbarhet
Använda kartor och enkla geografiska verktyg vid fältstudier
Har kunskaper om Sveriges namngeografi
Kan beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt
Kan föra resonemang om hållbar utveckling och ge förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen
Kan föra resonemang om orsaker till/ konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor och ge förslag på hur det kan förbättras
E: grundläggande C: goda A: mycket goda
Har kunskaper om natur- och kulturlandskap
Kan föra resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få
Betygssteg
Kunskapskrav
Bedömningstabell geografi
Namn: _______________________________
Norden befolkas Centralt innehåll Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Förmågor Utforska och lokalisera; beskriva och förklara; använda kartor; förstå och använda geografiska begrepp; förstå och beskriva orsaker, samband och processer; se och redovisa konsekvenser.
Syfte
Nyckelord
I det här kapitlet får eleverna bekanta sig med hur Europa såg ut och var människor bodde och levde i slutet av istiden, vilka områden som var täckta av is och vilka som låg utanför inlandsisens rand. Syftet med kapitlet är att skapa en förståelse för hur människan koloniserade Norden, med start vid istidens slut.
inlandsisen tundraförhållanden stäpp neandertalmänniska grottmålning landhöjning avlagring Östersjön barrskog lövskog djurarter jägare samlare karg jordbruk boskapsskötsel röja skog påverka och förändra landskapet
Uppstart Hur vet vi egentligen något om hur människor hade det förr i tiden? Det finns naturligtvis skriftliga källor, men de går ju inte så långt tillbaka. Genom muntligt tradition, där historier berättas från generation till generation får vi också veta en del. Men om vi tänker oss tillbaka till stenåldern – hur kan vi veta något om hur människorna levde då? Jo, ett exempel är ju genom målade bilder i grottor, se bilden på s. 29 från Lascaux. Titta tillsammans på bilden och berätta vad den säger om den tidens människor. I Sverige har vi många lämningar från bronsåldern, bl.a. i form av hällristningar. Leta upp en bild på en sådan hällristning, och titta tillsammans även på den. Vad säger den om människorna som levde och verkade då?
SVA-begrepp Partikelverb och avledningar bredde ut sig anpassade avlagringarna ristningarna
utrotade
Sammansättningar landförbindelse boskapsskötsel
odlingsmark bofast
Idiomatiska uttryck under årtusendenas lopp helt och hållet
så småningom
Homonymer (några) få
Övriga täcktes varierat hudar spreds
bundet teorier grunda enstaka senor tämja aska beta
42
Lhl_Geografi_Norden_LHL.indd 42
2012-12-03 09.54
Norden befolkas För 20 000 till 17 000 år sedan låg inlandsisen tjock över stora delar av norra Europa. Det var då den var som störst. Längre söderut var det isfritt, fast det fanns glaciärer högt uppe i bergen.
Inlandsisen var omkring 3 000 meter som tjockast, och det fanns is både på land och i havet. Norra Atlanten täcktes i perioder av havsis medan Medelhavet var fritt från is. Väldigt mycket av jordens vatten var bundet i inlandsisar under istiden. Det betyder att det fanns mer is och inte lika mycket vatten i havet som i dag. Havsytan var alltså betydligt lägre. Nordens högsta byggnad, Turning Torso i Malmö, är 190,4 meter hög, men om man skulle kunna jämföra med inlandsisen så skulle det vara en liten byggnad.
Kallt i Europa När inlandsisen låg tjock över Norden var det tundraförhållanden i stora delar av Mellaneuropa. I ett tundraområde är det kallt, marken är frusen och det finns inga träd. I södra Europa bredde en stäpp ut sig med mycket gräs och en del buskar. På tundran levde djur som var anpassade till det kalla klimatet. Mammutar och ullhåriga noshörningar hade mycket fett på kroppen och tjocka pälsar, så de klarade kylan bra. De finns inte i dag, de har dött ut under årtusendenas lopp. Även myskoxar vandrade runt på tundran under denna tid.
När isen låg över Norden vandrade mammutar på tundran i Europa.
De första människorna Långt innan den senaste istiden fanns det människor i Europa. En människotyp som kallas Neanderthalmänniskan hade bott där länge, i minst 200 000 år. Neanderthalarna blev allt färre när de moderna människorna sakta blev fler och bosatte sig på större områden. Till slut fanns inga neanderthalare kvar. Det finns flera tänkbara förklaringar till varför de försvann. Kanske var de så väl anpassade till istidens kalla klimat, att de inte klarade sig så bra när det blev varmare. Eller var det kanske så, att den moderna människan utrotade neanderthal-människorna? Forskarna vet inte säkert, det finns fortfarande flera teorier.
Grottmålningar De här målningarna från Lascauxgrottan i Frankrike visar tidiga spår av människor i Europa. I grottan finns över tusen målningar och ristningar som nästan är 20 000 år gamla. De gjordes när inlandsisen låg som tjockast över norra Europa. Målningarna föreställer oftast bisonoxar, hästar och hjortar.
I detta kapitel får du läsa om • hur inlandsisen sakta försvann • hur landet höjde sig när den tunga isen var borta • hur landskapet såg ut innan människorna kom till Norden • hur de första människorna levde • hur människorna påverkade landskapet.
28
Kallt i Europa Bilden på inlandsisen på s. 29 visar tydligt vilka områden i Europa som var isfria och vilka som var täckta av is under istidens sista skeden. Då hade isen sin största utbredning. Det är spännande att se att delar av vårt grannland Danmark faktiskt var isfria! Klimatet under istiden var inte konstant ”kallt”, utan det varierade. Under interglacialerna var klimatet mildare, och under glacialerna var det kallare. Det innebar att istäckets utsträckning och tjocklek också varierade. Ett exempel är den interglacial som började för cirka 130 000 år sedan (kallas för eem), och som varade i 10 000 år. Då växte ek och hassel ända upp till finska Uleåborg. Skog växte så långt norrut som till Nordkap, där det är tundravegetation i dag. Havets nivå var 5–8 meter högre än nutidens nivå.
Stäpp är en stor slätt med gräs och buskar men inga träd. Klimatet är torrt. Tundra är ett stort slättområde utan träd. Klimatet är kallt, det är ständig tjäle i marken. Det finns tundra nära polarområdena.
29
Att diskutera • Vad hände med neanderthalmänniskorna? Är det så att vi, dvs. dagens människor, har gener från neanderthalarna? Utrotade cromagnonmänniskorna neanderthalarna, eller dog de ut för att de inte klarade klimatomställningen, när klimatet blev mildare och ekosystemen förändrades? Det finns olika teorier om det, ta reda på det senaste!
Att göra U Var
i världen är det tundraklimat i dag? s. 46 en väggplansch med en mammut s. 46 A Arbetsboken s. 15
U Gör
43
Lhl_Geografi_Norden_LHL.indd 43
2012-12-03 09.54
Inlandsisen smälte sakta bort Under den tid jorden funnits har klimatet varierat – ibland har det varit långa varma perioder och ibland långa kalla perioder. Det har faktiskt varit många istider, och forskarna tror att det kommer ännu fler. Den senaste inlandsisen började försvinna när det blev varmare. Men det tog lång tid innan all is hade försvunnit. Den smälte söderifrån, så södra Norden blev isfritt först och de norra delarna allra sist.
Östersjön – insjö och havsvik Bureå
SVERIGE Robertsfors Karleby
Umeå
Vasa
Örnsköldsvik
Landhöjning Det tog flera tusen år för inlandsisen att smälta bort. När den tunga isen som tryckt ner marken var borta höjde sig marken igen. Det kallas landhöjning. Landhöjning pågår fortfarande i stora delar av Norden. Om 2 000 år kan landhöjningen göra så att det blir en landförbindelse mellan Finland och Sverige. Då blir Bottenviken en stor insjö, kanske den största i Europa. I dag täcker Östersjöns vatten detta grunda havsområde, där vattendjupet i stora områden inte är mer än 5–15 meter.
FINLAND Kaskö
I det här området höjer sig landet 8,5 mm per år. Om 2 000 år kan man kanske gå mellan Umeå och Vasa.
1 För ungefär 16 000 till 11 600 år sedan, låg isen tjock över stora delar av Norden, och Östersjön var en insjö.
2 För ungefär 11 600 till 10 700 år sedan var delar av Mellansverige isfria. Dessa delar var delvis vattenfyllda och Östersjön hade kontakt med Atlanten.
3 Isen fortsatte att smälta. För 10 700 till 8 500 år sedan blev Östersjön en insjö igen.
4 Inlandsisen smälte så småningom bort helt och hållet. Mycket land hade pressats ner under isens starka tryck. Östersjön började likna dagens Östersjön.
Högsta kustlinjen
När inlandsisen smält bort så var marken nertryckt och havet nådde längre upp över land än i dag.
30
Efter hand reste sig marken alltmer. Det som tidigare varit havsbotten blev nu land.
Stora delar av Norden höjer sig fortfarande, men i söder har landhöjningen avstannat. De områden som tidigare varit havsbotten är ofta bra jordbruksområden, för de gamla avlagringarna är bra odlingsmark.
31
Landhöjning är när ett landområde höjer sig i förhållande till havsytan.
Inlandsisen smälte sakta bort
Att diskutera
Inlandsisens enorma tyngd gjorde att marken under den pressades samman. När inlandsisen smälte, lättade trycket och marken började att höja sig igen. Jämför t.ex. med en skumgummimadrass. När man lägger sig på den, så trycks den ihop och blir tunnare. När man reser sig upp, så återgår madrassen till sin ursprungliga form! Landhöjningsprocesserna går dock inte lika fort, de pågår fortfarande i stora delar av Norden. Intressant är att landhöjningen i Norden delvis motverkar den havsnivåhöjning som orsakas av klimatförändringar. Men dessa processer är ett komplext samspel mellan atmosfären, oceanerna och land, och det är svårt att göra långsiktiga prognoser.
• Eftersom de geologiska processerna för det mesta går mycket långsamt, är det svårt att föreställa sig att landskapet runt omkring oss har sett annorlunda ut en gång i tiden, och hela tiden befinner sig i förändring. Ta fram en karta som visar HK, högsta kustlinjen, i era hemtrakter. Jämför med hur det ser ut i dag. Om ni bor i inlandet är det kanske inga skillnader, men nära kusten kan det vara så att där ni nu bor var det havsbotten efter istiden! Eller om ni bor i en kustnära dalgång, var där kanske en havsvik när istiden var slut. • Locka fram barnens kreativitet och fantisera kring stenåldersmänniskornas landskap!
Att göra U Bygg
en enkel landskapsmodell s. 46 U Var bor ni i landskapsmodellen? s. 46 U Ta reda på mer om Östersjön s. 46 A Arbetsboken s. 16
44
Lhl_Geografi_Norden_LHL.indd 44
2012-12-03 09.54
Människan påverkar landskapet När inlandsisen smälte bort kom människor söderifrån och bosatte sig i Norden. Först bosatte de sig i södra delarna, det som i dag kallas Danmark och södra Sverige. Det var där som inlandsisen smälte bort först. När inlandsisen var borta befolkades Norden snabbt, utom Island som inte fick fast befolkning förrän under vikingatiden. Från början var landskapet kargt, med enstaka träd och buskar. Men när klimatet blev varmare förändrades också växtligheten. Stora skogar började breda ut sig. Först kom barrskogen, och när det blev ännu varmare blev lövskogar vanligare. Fler djurarter vandrade in hit som till exempel visenter, uroxar, hjortar och älgar.
Jägare och samlare De första människorna var jägare och samlare. De jagade mest vilda renar med hjälp av pil och båge. Renen gav kött att äta, hudar till kläder och tält, horn och senor till jaktvapen. De tidiga människorna påverkade inte landskapet speciellt mycket. Det som förändrade landskapet mest var nog att de vilda djuren som de jagade minskade. Att de samlade nötter bär och frukter påverkade naturen väldigt lite. De påverkade inte heller landskapet där de bodde eftersom de bara använde några få träd till ved och hyddor. Dessutom stannade de inte så länge på varje plats.
Människan blir bofast
De första människorna i Norden levde av det som fanns i naturen. De jagade och samlade nötter, bär och frukter.
32
Människan påverkar landskapet Om vi ser på landskapet i de nordiska länderna, är det nog Island som skiljer sig mest från de andra. Islands bergrund är, geologiskt sett, inte speciellt gammal – medan Finlands berggrund tillhör de äldsta på jorden! Geologin styr till viss del hur själva naturlandskapet växer fram, formas och omformas. Ett klassiskt innehåll i ämnet geografi är mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Naturgeografiska processer kan vara plattektonik, klimatförändring, vittring och erosion, medan mänskliga verksamheter kan vara skogsavverkning, uppodling av mark och förtätning av stadsmiljöer. Gemensamt för dessa processer är att de orsakar förändringar som kan förklara olika mönster som framträder på jordytan. Medan naturgeografiska processer skapar mönster i form av exempelvis bergskedjor, flodsystem och klimatzoner ger människors verksamheter upphov till kulturlandskap med mönster som vägnät och städer. När eleverna får kännedom om de här processerna kan de lättare föreställa sig olika tänkbara framtidsscenarier och alternativa utvecklingsvägar för samhällen och platser.
Under den tid som kallas bondestenåldern började människorna i Norden att odla jorden. Då började de också att tämja djur. Utanför Europa, i områdena söder om Svarta havet och Kaspiska havet, var jordbruk och boskapsskötsel vanligt redan för 10 000–8 000 år sedan. Kunskaper om odling och om hur man sköter boskap spreds sedan sakta västerut. Människor som flyttade tog med sig sina kunskaper till nya områden. När människorna blev bofasta och inte längre levde av jakt och vilda växter, förändrades deras liv, men också landskapet. Det blev tydligast i de områden där människorna högg ner skog för att få mark till sina odlingar. Ett vanligt sätt att röja skog var att bränna ner träd och buskar. Då fick man en näringsrik aska, som var bra att odla i under några år. Sedan blev jorden fattigare på näring, och då övergavs den och man röjde sig nya åkrar. Kanske fick djuren beta på den gamla åkern, och höll på så sätt landskapet fritt från träd och buskar. Nu började människan att påverka och förändra landskapet och så har det fortsatt fram till vår tid. I dag har vi nästan inget naturlandskap kvar.
När människorna började odla marken högg de ner träd för att få åkrar och betesmark.
Kargt är ett område i naturen där det nästan inte växer några blommor, träd eller andra växter. Röja skog betyder att man tar bort träd och växter för att kunna använda marken till något annat.
33
De rustas då med användbara argument för att kunna delta i diskussioner om hur vi kan bygga en hållbar framtid. Att ha kunskaper om de processer som formar och förändrar jordytan berikar också mötena med olika natur- och kulturlandskap. Förmågan att tolka och sätta värde på landskapet ökar med kunskaper om vad som format och byggt upp de mönster som framträder när man betraktar det.
Att diskutera • Repetera begreppen natur- och kulturlandskap. Det finns inte så mycket av det ursprungliga naturlandskapet kvar någonstans på jorden, nästan överallt har människan påverkat och förändrat. Var någonstans skulle man kunna förvänta sig att det finns naturlandskap kvar? (T.ex. där människan inte varit eller bosatt sig, i nationalparker eller naturreservat.) Var i Norden finns det naturlandskap bevarade?
Att göra U Landskapet
under stenåldern s. 46 vanlig måltid under olika epoker s. 46 U Naturlandskap och kulturlandskap s. 46 A Arbetsboken s. 17 U En
45
Lhl_Geografi_Norden_LHL.indd 45
2012-12-03 09.54
Uppgifter – Norden befolkas Var i världen är det tundraklimat i dag? Var i världen är det tundraklimat i dag? Hur lever nutidens människor på tundran? Är den gles- eller tätbebyggd? Gör en väggplansch med en mammut I Sibirien har man hittat många rester av den utdöda mammuten. Ta reda på mer om det! Gör en väggplansch med en teckning eller bild av en mammut och faktabubblor runt omkring. Bygg en enkel landskapsmodell Har ni en sandlåda på skolgården eller kanske en grusplan? Bygg en enkel landskapsmodell med höjder och sänkor. Sätt en ram av plankor runt, så att modellen blir begränsad. Fyll på med vatten – så såg det ut när havsytan var som högst, efter istiden. Vattnet sjunker undan – låtsas att det i stället är marken som höjer sig över vattenytan! Var bor ni i landskapsmodellen? Var bor ni, i den landskapsmodell ni byggt? Sätt en pinne där. Fyll på med vatten igen, och se hur kustlinjen förändras i förhållande till er hemort. Ta reda på mer om Östersjön Hur kommer det sig att Östersjön har varit en insjö och inte en del av Atlanten, som nu för tiden? Titta på bilderna på s. 31 i läroboken. Landskapet under stenåldern Jämför bilderna på s. 32–33 i läroboken. Vem påverkade och förändrade landskapet mest under stenåldern, jägarna/samlarna eller bönderna? På vilket sätt? En vanlig måltid under olika epoker Hur kunde en vanlig måltid se ut under a) jägarstenåldern b) bondestenåldern? Hur kan denna måltid kopplas ihop med hur människan påverkade landskapet? Gör en väggplansch som visar detta! Naturlandskap och kulturlandskap Vad kan finnas i ett natur- och i ett kulturlandskap? Åker, orörd gammelskog, järnväg, betesmark, villasamhälle, obebodd fjällhed, klippö i yttre skärgården? Gör två spalter: Naturlandskap – Kulturlandskap. Skriv olika begrepp i den spalt de passar.
46
Lhl_Geografi_Norden_LHL.indd 46
2012-12-03 09.54
Innehållsförteckning Kopieringsunderlag
Prov
1 Jorden är ett klot
Geografi betyder beskrivning av jorden
2 Norden
Kartor
3 Topografisk karta över Norden
Vi bor på norra halvklotet
– meter över havet
Norden befolkas
4 Hav, öar och sjöar i Norden
Nordens länder
5 Städer och tätorter i Norden
Island
6 Färglägg de nordiska ländernas flaggor
Danmark
7 Lika eller olika i de nordiska länderna
Norge
8 Många likheter i Norden
Finland
9 Renskötsel med moderna hjälpmedel
Sverige
10 Island
Hållbar framtid
11 Danmark
Kläder och hållbar utveckling
12 Norge 13 Finland 14 Sverige 15 Förnybara och icke-förnybara energikällor 16 Våra kläder 17 Viktiga ord 1 18 Viktiga ord 2 19 Viktiga ord 3 20 Viktiga ord 4
101
PULS_Geografi_Norden_LHL_Kop.indd 101
2012-12-03 10.48
Namn
1
Jorden är ett klot Bilderna nedan visar jordklotet vridet ett kvarts varv för varje bild. Sätt ut följande namn på de klot som det passar till. Nordpolen , Sydpolen, Ekvatorn Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Oceanien, Europa Stilla havet, Atlanten, Indiska oceanen
Kopieringsunderlag © 2012 Katarina Olsson, Ingrid Åsgård och Natur & Kultur PULS Geografi 4–6 Norden, Lärarbok ISBN 978-91-27-42543-9
PULS_Geografi_Norden_LHL_Kop.indd 103
103
2012-12-03 10.48
Namn
4
Hav, öar och sjöar i Norden Sätt ut följande namn på kartan: 1. Atlanten 2. Barents hav 3. Norska havet 4. Nordsjön 5. Skagerrak 6. Kattegatt 7. Östersjön 8. Finska viken
106
PULS_Geografi_Norden_LHL_Kop.indd 106
9. Bottenviken 10. Vänern 11. Vättern 12. Mälaren 13. Hjälmaren 14. Siljan 15. Storsjön 16. Hornavan
17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24.
Stora Lulevattnet Torneträsk Mjösa Saima Enare träsk Fyn Själland Lolland
25. 26. 27. 28. 29. 30.
Falster Bornholm Öland Gotland Åland Lofoten
Kopieringsunderlag © 2012 Katarina Olsson, Ingrid Åsgård och Natur & Kultur PULS Geografi 4–6 Norden, Lärarbok ISBN 978-91-27-42543-9
2012-12-03 10.48
Namn
7
Lika eller olika i de nordiska länderna Vilka nordiska länder har:
1 Berg som är högre än 1500 meter över havet
2 Lång kust
3 Många stora sjöar
4 Hela landet under 200 meter över havet – lågland
5 Stora skogsområden
6 Stora jordbruksområden
7 Många älvar
8 Glaciärer
9 Skärgårdar med många öar
Kopieringsunderlag © 2012 Katarina Olsson, Ingrid Åsgård och Natur & Kultur PULS Geografi 4–6 Norden, Lärarbok ISBN 978-91-27-42543-9
PULS_Geografi_Norden_LHL_Kop.indd 109
109
2012-12-03 10.48
Norden befolkas
PROV
Namn
Norden befolkas 1 När inlandsisen låg tjock över Norden var det tundraförhållanden
i stora delar av Mellaneuropa. Hur såg det ut där? Fanns det några djur? Hur är marken i ett tundraområde?
2 När inlandsisen låg tjock över Norden bredde en stäpp ut sig i södra Europa. Hur ser det ut på en stäpp och vad växer där?
3 Förklara vad som hände med marken när trycket av inlandsisen försvann?
132
PULS_Geografi_Norden_LHL_Kop.indd 132
Kopieringsunderlag © 2012 Katarina Olsson, Ingrid Åsgård och Natur & Kultur PULS Geografi 4–6 Norden, Lärarbok ISBN 978-91-27-42543-9
2012-12-03 10.48
PROV
Norden befolkas
Namn
4 I vilken ordning hände det här?
Skriv siffror så att meningarna kommer i rätt ordning. Dra ett rött streck under den mening som beskriver att landskapet börjar förändras av människorna.
Klimatet blir varmare och stora skogar börjar breda ut sig. Människorna blir allt fler och de bosätter sig i byar och samhällen. Människorna lever av jakt och fiske och de samlar ätliga växter. Inlandsisen smälter sakta bort och det växer mest enstaka träd och buskar. Först växer barrskog och när det blir ännu varmare blir lövskogar allt vanligare. När jorden blir fattig på näring röjer man mer skog för att få mark till odlingarna. Människorna är bofasta och börjar att odla marken och att ha husdjur. För att få större åkrar hugger människorna ner skog.
5 Varför tror du att många grottmålningar som är flera tusen år gamla föreställer djur?
6 Extra – Berätta om något som du tyckte var intressant eller som du
funderat på när det gäller den första tiden efter att inlandsisen försvunnit och Norden så småningom befolkas.
Skriv på ett annat papper.
Kopieringsunderlag © 2012 Katarina Olsson, Ingrid Åsgård och Natur & Kultur PULS Geografi 4–6 Norden, Lärarbok ISBN 978-91-27-42543-9
PULS_Geografi_Norden_LHL_Kop.indd 133
133
2012-12-03 10.48
Lgr 11
I lärarboken till PULS Geografi Norden finns fakta, tips och kommentarer till grundbokens texter. Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med en beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS Geografi 4–6 Norden är upplagda.
I lärarboken får du: Konkret handledning till grundbokens uppslag. Tips på gemensamma diskussioner och aktiviteter. Kopieringsunderlag med blandade aktiviteter och uppgifter. Bedömningsunderlag och tabeller kopplade till kunskapskraven i Lgr 11. Stöd i arbetet med ord och begrepp för elever med svenska som andraspråk. Aktuell forskning om läsförståelse och faktatexter.
• • • • • •
PULS Geografi Norden 4–6 består av följande komponenter: Lgr 11
I arbetsboken till PULS Geografi Sverige finns roliga och omväxlande
Geografi
uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är
Geografi
SVERIGE NORDEN LÄRARBOK LÄRARBOK
NORDEN
direkt kopplade GRUNDBOK till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper
Geografi Geografi
eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen. I varje kapitel finns rutor med Viktiga ord. Eleverna ska förklara orden
ARBETSBOK
och skriva in dem i en egen ordlista. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna en kartbok för att kunna lösa vissa av uppgifterna. Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Sverige innehåller:
SVERIGE
NORDEN
I arbetsboken till PULS Geografi Sverige finns roliga och omväxlande
Vad är geografi? Vår jord Jordytan förändras Kartor beskriver världen Vi bor i Sverige Sveriges natur Återanvändning Arbeta med Sveriges landskap
Geografi
uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är
N
SVERIGE
direkt kopplade till innehållet i grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågorna som finns beskrivna i kursplanen.
I varje kapitel finns rutor med Viktiga ord. Orden ska förklaras och skri-
ARBETSBOK
vas in i en egen ordlista. Till kapitlet Kartor beskriver världen behöver eleverna för att kunna lösa vissa av uppgifterna. Arbetsboken PULS Geografi 4–6 Sverige innehåller:
Nordpolen
Sverige
0°
EUROPA
Haparanda AFRIKA 0°
EKVATORN
Umeå
0°
Arbetsbok 1
Sydpolen
Vad är fysik och kemi? Material Ljud Vatten Blandningar Värme och kyla
Geogr Geo graafi fi GRUNDBOK
SVERIG E
Stockholm
I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna:
NORDEN
Göteborg
PULS Geografi – Norden PULS Geografi – Europa Malmö
N
GRUNDBOK
Geografi Geografi SVERIGE
SVERIGE
V
Ingrid Åsgård • Katarina
ISBN 978-91-27-42226-1
För mer information om PULS se www.nok.se/puls
Ingrid Åsgård • Katarina Olsson
N
Ö
Ö
V
S
Olsson
9 789127 422261
V
I serien PULS Geografi 4–6 ingår även böckerna: PULS Geografi Norden
S
Ö
S
PULS Geografi Europa
Katarina Olsson • Ingrid
GRUNDBOK
fi Geogra Geografi SVERIGE
NORDEN
Åsgård
N
Ö
V
S
Katarina Olsson
• Ingrid Åsgård
ISBN 978-91-27-42226-1
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård
För mer information om PULS se www.nok.se/puls
Katarina Olsson • Ingrid Åsgård
9 789127 422261
Grundbok
Arbetsbok
Lärarbok
Grundbok med faktatexter och fördjupningsuppslag. Finns även som digitalbok med inläst text.
Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.
Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.
ISBN 978-91-27-42543-9
För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 425439
Geografi Norden lärarbok omslaglios.indd 2
2012-12-03 14.01